Likasplan och plan mot kränkande
Vision Vi ska skapa förskolor där alla barn når sin fulla potential. Vi värderar trygghet, trivsel och lärande högt där alla känner sig sedda och inkluderade. Tillsammans utvecklar vi förskolor där alla barn ska kunna lyckas i sitt tillägnande av nutidens och framtidens viktiga kunskaper. Vår målsättning är att ge alla barn och elever kunskaper som rustar dem för livet. Inledning Likasarbetet ska genomsyra hela förskolans verksamhet och ska synliggöras i omsorg, utbildning, regler, rutiner och ett normkritiskt förhållningssätt. All personal i förskolan, barnen och vårdnadshavare ska involveras i likasarbetet. På utgår likasarbetet från skollagen, förskolans uppdrag och värdegrund och FN:s barnkonvention. Förskolans värdegrund bottnar i förskolans läroplan (Lpfö 2010). Vår vision och vårt övergripande mål är att vi ska skapa förutsättningar för att alla barn ska nå sin fulla potential. För att barnen ska nå sin fulla potential behöver barnen känna trivsel och trygghet i en lärande miljö där alla barn känner sig sedda och inkluderade. Systematiskt och målinriktat likasarbete Vår vision visar vårt övergripande och långsiktiga mål för likasarbetet. I vår likasplan och plan mot kränkande synliggörs hur vi arbetar systematiskt, långsiktigt, kontinuerligt och målinriktat. Vårt systematiska likasarbete följer bestämda steg under året. Samma steg återkommer sedan nästa år. Vi har alltså en inarbetad struktur i likasarbetet. Vår plan är ett levande och viktigt verktyg i vår vardag. Personal, vårdnadshavare och barn deltar i utformningen av planen och likasarbetet i stort. Vi ser delaktighet också som ett sätt att aktivt främja lika rättigheter och förebygga kränkande.
Främja, förebygga och åtgärda Vårt likasarbete är en kombination av främjande insatser, förebyggande och åtgärdande arbete i verksamheten. Vi sätter upp konkreta utvärderingsbara mål och insatser för att säkerställa en trygg och trivsam lärmiljö i vår förskola. Det är en skillnad mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Här beskriver vi skillnaden: Främjande arbetet: handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för lika i verksamheten. Det främjande arbetet genomförs oavsett om det finns aktuella problem eller inte och riktar sig till alla barn. Förebyggande arbetet: handlar om att avvärja de risker för kränkande som finns i verksamheten. Vårt förebyggande arbete utgår från konkreta problem som har synliggjorts vid kartläggningen av situationen i vår verksamhet. Åtgärdande arbetet: handlar om att upptäcka, utreda och eventuellt åtgärda när ett barn har blivit utsatt för kränkande. Vi har tydliga rutiner som beskriver hur vi ska arbeta när personal i verksamheten får kännedom om att kränkande har skett.
Nuläge består av 60 barn fördelat på 3 avdelningar. Avdelningarna är åldersindelade med de yngsta för sig, en mellangrupp och 4-5-åringar för sig. Personalen på Blomgatan består av utbildad personal; förskollärare och barnskötare. Ingen utvärdering av tidigare års Likasplan/ Plan mot kränkande är gjord, då arbetet på förskolan ej följt en modell med utvärdering av en lagd plan. Förskolan har utvärderat sina aktiviteter. Kartläggning Vi använder diskrimineringsombudsmannens kartläggningsverktyg som kallas för husmodellen. Kartläggningen visar var och när det finns risk för kränkande i vår verksamhet. Den kunskapen ligger sedan till grund för vårt främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Vid diskussioner i personalgruppen konstateras rent generellt att kräkningar mellan barn och barn samt barn och vuxna kan ske på de flesta utrymmen. Den största riskfaktorn är stora och små människors allmänna benägenhet att utsätta varandra för handlingar som är att beteckna som kränkande utan tanke på reaktion hos mottagande individ. Årets kartläggning visar att de största riskerna för att barn under kortare stunder ska hinna/kunna ostört kränka varandra ligger i hall, vilorum, toalettutrymme och hemvrå. I hallen kommer ofta flera barn in samtidigt, att någon starkare missgynnar någon motoriskt svagare är möjligt. Toaletter är relativt små, trånga utrymmen vilken är en rent fysisk risk vad gäller kränkning.vilorum kan vara riskområde om barn i vila lämnas ensamma utan vuxen en kortare stund. Hemvrå bär med sig risk för uteslutning ur lek beroende på olika faktorer tex. kan andra traditioner, livsmönster och kön utgöra risk för uteslutning ur lek. Lek i hemvrå avspeglar ofta traditionella mönster som barnen söker kopiera i lek. Varje förskola har beskrivit en bild av var och hur kränkningar kan uppkomma på det enskilda stället. Personalen har därefter i grupperingar diskuterat och utarbetat främjande och förebyggande åtgärder. Inga stora skillnader återfinns i vad som förekommer mellan olika förskolor i enheten, skillnaden ligger snarare i hur olika vuxna individer uppfattar det som förekommer. Man kan alltså konstatera att ett viktigt instrument för att främja lika och förebygga kräkning är återkommande diskussioner i personalgruppen.
Främjande arbete Återkommande diskussioner kring jämlikhet och lika i arbetslagen på förskolan, även mellan förskolor i enheten. Pedagoger observerar barnens fria lek. Är närvarande och aktiva inför barnens handlingar med och mot varandra. Pedagoger visar engagemang och intresse för de olika språk och traditioner som förekommer bland barnen på förskolan. Mål Att främja lika mellan flickor och pojkar. Att främja lika oavsett etnisk tillhörighet Fördelning av roller och ansvar Förskolechef ansvarar för att mål som ovan näms är kända av all personal inom förskolan. Personal ansvarar för att de i sitt dagliga arbete använder sig av de aktivteter som planen innehåller. Aktivitet 1. Könsneutrala böcker skall användas/läsas flitigt inom förskolan. 2. Hemvrå görs mer könsneutral genom resonemang med barnen och genom att föremål som ej är så bundna till lekområdet förs in. Exempelvis; verktyg, bilar osv. 3. Rum avdelas och man skapar rum i rummet som används utifrån många infallsvinklar i barnens lek, resultatet blir mer könsneutralt. 4. Pedagoger styr vid tillfällen gruppindelningar för att åstadkomma blandning mellan könen. 5. Diskussioner i barngrupp kring barnens olika ursprung ur perspektiv; språk, traditioner, matvanor, hemlandsflaggor osv. 6. Knytkalas där vårdnadshavare medför mat från egna hemlandet. 7. Likvärdighet i kost i de fall där vissa delar lyfts ut såsom griskött. 8. Diskussioner i lämpliga avvägda tillfällen kan killar ha långt hår eller tofs?, kan killar ha klänning?, kan tjejjer vara brandmän? etc. 9. Alla barn oavsett kön erbjuds likadant lekmaterial, ingen skillnad görs p.g.a kön. Utvärdering Utvärdering sker inom ramen för vårt systematiska likasarbete och kvalitetsarbete.
Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för kränkande som finns i vår verksamhet och för att göra detta riktas vårt arbete mot de risk- och problemområden som vi har identifierat i vår kartläggning. Vårt förebyggande arbete utvecklas ständigt. Varje år kartläggs nuläget på förskolan genom verktyget husmodellen och föregående års insatser följs upp och utvärderas. Den analysen och nuläge ligger sedan till grund för det förebyggande arbetet under kommande år. Genomtänkta regler och rutiner satta tillsammans med barnen. Pedagoger visar nolltolernas mot nedvärderande språkbruk mellan barn/ barn och vuxna/ barn. Pedagogerna har ett kontinuerligt samtal kring förebyggande arbete, händelser i barngruppen och är lyhörda för vårdnadshavares åsikter/önskemål gällande barnens beteende mot varandra. Mål Skapa regler för barnen tillsammans med barnen på varje avdelning som passar mot åldersgrupp gällande språkbruk och beteende mot varandra. Goda rutiner för pedagoger i det praktiska dagliga arbetet, kända av alla på förskolan. Fördelning av roller och ansvar Förskolechef ansvarar för att mål som ovan näms är kända av all personal inom förskolan. Pedagoger ansvarar för att de i sitt dagliga arbete använder sig av de aktivteter som planen innehåller. Personal har ansvaret för att det förebyggande arbetet sker på varje avdelning.
Aktivitet Användning av handen (signalera nej eller stopp): ett nej är ett nej från barn till annat barn. Kräver ej mycket språklig medvetenhet kan förstås av alla. Barnen tränas att visa varandra gränser på detta sätt. Tema olika på samlingar. Rollspel av vuxna vid konflikter. Barns delaktighet i alla aktiviteter ska uppmuntras. Skapa lugn och ro i barnens egen träning på tex. påklädning, toalettbesök. Pedagoger finns nära och hör vad som händer. Barnen håller hand vid förflyttningar av olika slag. Vid fri lek i ex. hemvrå ska pedagog finnas alldeles nära och se och höra vad som händer. Rotation på gården. Vi är där barnen leker och upptäcker/ förebygger kränkningar eller antydningar till sådant. Uppsikt i områden som kartläggning på varje förskola visat vara risk för kräkning. Vid lekar där alla kan turas om att vara huvudperson läggs tyngdpunkt vid att barnen ska beakta detta inte bara se till bästa vännen. Utvärdering Utvärdering sker inom ramen för vårt systematiska likasarbete och kvalitetsarbete.
Åtgärdande arbete Vi agerar alltid vid misstanke om att ett barn har blivit utsatt för kränkande. Vi ser också snabbt till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför har vi väl fungerande rutiner för att hantera situationer där kränkande har skett. Se i bilaga nr 1 våra rutiner och arbetsgång. Mål All personal i verksamheten kan rutinerna om kränkande. All personal har kunskap i hur man arbetar när ett barn blivit utsatt för kränkande. Vårdnadshavare har fått ta del av rutinerna och vår arbetsgång vid kränkande.
Bilaga 1 I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om kränkande som innebär att förskola har långtgående föreskriven skyldighet att motverka diskriminering och kränkande. Dessa skyldigheter utgår ifrån barns rättigheter som grundas på samhällets grundläggande principer om mänskliga rättigheter. 1 Vad är kränkande? Kränkande är handlingar som kränker barns värdighet. Kränkande kan vara när ett barn gör något som får det andra barnet att bli ledsen och må dåligt. Kränkande är alltså negativa handlingar som kan vara synliga eller dolda. Med kränkande avses till exempel nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden, fysiskt våld, utfrysning eller hot. Kränkande kan inträffa vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. 2 Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt med koppling till någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering innebär att någon missgynnas och förutsätter att personen som utsätter har någon makt det vill säga maktutövande position. I förskola kan endast huvudmannen eller personal anses skyldig för diskriminering i juridisk bemärkelse. 3 Barnens rättigheter i förskolan I skollagen tydliggörs barnens rättigheter där utbildningen ska gestalta de grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Likaså anges all verksam personals skyldighet att aktivt motverka all form av kränkande och främja de mänskliga rättigheterna. 4 Barnets bästa ska vara utgångspunkt för all utbildning och annan verksamhet. Bestämmelsen har sin utgångspunkt i FN barnkonventionen artikel 3 och 12 som innebär att alla åtgärder som rör barn ska vidtas med barnets bästa i första rummet samt att barn ska få möjlighet att vid frågor som de berörs av ges möjlighet att få uttrycka sina åsikter oavsett ålder och mognad. 5 Ansvarsfördelning Huvudmannen (nämnden) är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som anges bland annat i skollagen och även i andra författningar. 6 I skollagen anges vidare att det pedagogiska arbetet vid en förskolenhet ska ledas och samordnads av en förskolechef som huvudansvarig. 7 Kränkande Huvudmannens och förskolechefens skyldigheter vid kränkande syftar till att säkerställa att varje barn får en trygg och säker förskolemiljö där varje barns behov ska tillvaratas. Huvudmannen är skyldig att ta fram åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande. Som en del av det förebyggande arbetet ska huvudmannen se till att det årligen upprättas plan mot kränkande i varje förskola. 8 Plan mot kränkande 1 6 kap. 1-11 skollagen 2 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande s. 9 3 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande s. 8 4 1 kap. 5 skollagen 5 1 kap. 10 skollagen 6 2 kap. 8 skollagen 7 2 kap. 9 skollagen 8 6 kap. 7 skollagen
Varje år ska respektive förskola inom en förskoleenhet upprätta en plan mot kränkande. Planen ska innehålla konkreta mål som grundas på slutsatserna av kartläggningar och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året i syfte att förebygga diskriminering och kränkande. Planen ska även innehålla rutiner för hur personalen ska agera, hur barn och vårdnadshavare ska anmäla, ansvarsfördelning samt hur händelser ska utredas, dokumenteras och åtgärdas. I planen är det viktigt att det framgår vilka åtgärder som behöver vidtas för att motverka kränkande. I efterföljande års plan ska förra årets åtgärder redovisas och nya åtgärder tas fram. 9 Anmäla, utreda och vidta åtgärder Om ett barn blivit utsatt för kränkande i samband med verksamheten är förskollärare eller annan personal skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Därefter är förskolechefen skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är sedan skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar. 10 Detta innebär att förskolans personal ska ta varje uppgift om kränkande på allvar och på delegation av huvudmannen utreda vad som har hänt. Utredningens omfattning beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Om utredningen visar att kränkning skett ska förskolan vidta de åtgärder som krävs så att kränkningarna upphör. Åtgärderna ska följas upp och utvärderas för att säkerställa att kränkande upphört. Om det visar sig vid uppföljning och utvärdering att insatta åtgärder inte får kränkningarna att upphöra ska förskolan sätta in nya eller kompletterande åtgärder. Förskolan är således skyldig att organisera sin verksamhet på så sätt att barn inte utsätts för kränkande. 11 Vid kännedom om att kränkning inträffat ska uppgifterna hanteras på följande sätt: 1. Personal, barn eller vårdnadshavare får kännedom om att kräkning skett. 2. Uppgifterna anmäls till förskolechef. 3. Förskolechef anmäler till huvudman. 4. På delegation av huvudmannen ska förskolan skyndsamt utreda anmälan och eventuellt vidta åtgärder. Ansvarsfördelning vid kränkande Personal på förskolan har anmälningsplikt till förskolechef om de får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande. Förskolechef ansvarar för att utöva ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och kränkande samt aktivt främja barns lika rättigheter. Förskolechef ska tillsammans med personal, barn och vårdnadshavare upprätta, genomföra, följa upp samt årligen utvärdera skolans plan mot diskriminering och kränkande. Förskolechef ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna kring de angivna kränkningarna och se till att åtgärder vidtas tills kränkningarna upphört. Förskolechef ansvarar för att en anmälan om kränkande rapporteras till barn- och utbildningsnämnden. Personal på förskolan ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och kränkande samt aktivt främja barns lika rättigheter. När ska förskollärare eller övrig personal anmäla till förskolechef? Personal på förskolan är skyldiga anmäla till sin förskolechef om de får kännedom om att kränkande skett. Anmälningsskyldigheten till förskolechef anses gälla vid all kännedom om att kräkning skett. Även de mer bagatellartade händelserna. Förskolechef med sitt huvudansvar avgör då hur händelsen ska hanteras. Bedömningen om vad som kan anses som bagatellartad kränkning vilar hos respektive förskoleenhet. 12 När ska vårdnadshavarna bli informerade? Det finns inga särskilda bestämmelser som anger att vårdnadshavare ska kontaktas vid kränkande. Däremot genomsyras skollagen och läroplanen för förskola av att förskola ska samarbeta med hemmen. I Lpfö-98 kap. 2. 4 anges att förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med 9 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande s.40 10 6 kap. 10 skollagen 11 Barn- och elevombudets beslut med dnr 2012:268 12 6 kap. 10 skollagen
hemmen. Detta innebär att förskolan ska vid kännedom att kränkande skett kontakta barnens vårdnadshavare. Arbetsgången vid kränkande Arbetsgången vid kännedom om att kränkande skett är följande. 1. Uppgifter om att kränkning skett kan komma från till exempel barn, förskollärare, vårdnadshavare, anonym eller annan personal i verksamheten. Personal som mottar uppgifter om kränkande ska fylla i blankett 1: Anmälan och utredning om befarad kränkande och diskriminering. 2. När personal sammanställt uppgifter från berörda barn ska förskolechef avgöra om utredningen ska avslutas eller om eventuellt ytterligare utredning med åtgärder och uppföljning behöver vidtas. I detta läge behöver förskolechef bedöma om kränkning skett eller inte. Om inte, avslutas ärendet. Om utredningen visar att kränkning skett ska förskolechef rapportera till huvudman (nämnden). Ärendet kan avslutas om kränkningen var av mildare form och om det var en engångsföreteelse. Oavsett bedömning av kränkningens form ska förskolechef eller ansvarige för utredningen kontakta vårdnadshavare för berörda barn och informera om händelsen och hur förskolan arbetar med händelsen. Om fler barn blivit utsatta i aktuell händelse ska en anmälan och utredning upprättas för respektive barn. 3. Vid allvarligare form av kränkning/upprepad kränkning ska förskolechef utse ansvarig personal som ska fylla i blankett 2: Åtgärder och uppföljning/utvärdering och ansvara för ärendet. Ansvarig personal ska eventuellt utreda händelsen ytterligare genom att samtala med berörda barn. Med berörda barn avses i första hand utsatt barn och den/de som utsatt barnet för kränkande. I detta skede finns utrymme för förskolechef att vidga utredningen så att fler får återge sina iakttagelser om aktuell händelse. Det är dock viktigt att se till att händelsen blir utredd i den utsträckning att förskolechefen kan få en helhetsbild av vad som hänt. Utredning ska genomföras även om barn eller vårdnadshavare uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. 13 4. Förskolechef eller den förskolechef utser som ansvarig för utredning av anmälan ska i blankett 2: Åtgärder och uppföljning/utvärdering ta fram åtgärder som leder till att kränkningarna upphör och blir varaktigt lösta. Utredningen samt framtagandet av åtgärder mot kränkande bör göras i samråd med arbetslaget. 5. Förskolechef eller den förskolechef utser som ansvarig för utredning ska följa upp och utvärdera insatta åtgärder minst 1 gång per vecka i två veckor. Detta ska genomföras med det barn som blivit utsatt och den eller de barn som utsätter. Uppföljning/utvärdering ska dokumenteras i blankett 2: Åtgärder och uppföljning/utvärdering. Om det framkommer vid uppföljning att kränkningarna upphört kan ärendet avslutas. Om inte, ska ansvarig personal fylla i en ny blankett 2: Åtgärder och uppföljning/utvärdering. I detta läge är det av yttersta vikt att finna nya lösningar i form av åtgärder för att få stopp på kränkningarna. Det är då viktigt att se över barnens hela situation i förskolan, både för den som blir utsatt och den/de som utsätter. Det är även viktigt att samarbete sker mellan berörda förskollärare, barnskötare samt förskolechef för att kartlägga respektive barns situation i förskolan. Med hjälp av fler insatta åtgärder finns större möjligheter att få stopp på kränkningarna. 6. I utredningsprocessen av åtgärder mot kränkande är det viktigt att sätta in effektiva åtgärder som ger direkt verkan och får stopp på kränkningen. Förskolechef ska varje månad sammanställa och gå igenom befintliga anmälningar och utredningar. Detta för att kartlägga om det finns något mönster bland utsatta barn som inte uppmärksammats tidigare. Om förskolechef vid genomgång får fram dold upprepad kränkning ska åtgärder vidtas omgående enligt ovanstående rutiner. 13 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande s.32
Offentlighets- och sekretesslagen, OSL Uppgifter om kränkande bör betraktas som känsliga uppgifter och sekretesskyddas enligt offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess till skydd för den enskilde i utbildningsverksamhet för barn finns i 23 kap 1 OSL
Bilaga 2 Definition av diskriminering, trakasserier och kränkande Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med ett visst kön., viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssätet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någon värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande : är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrund. Det kan tillexempel handla om retas, frysa ut någon eller förstöra en kamrats leksak. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse. Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-12-11
Bilaga 3 Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller elev blir eller anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning och det är det enskilda barnets eller elevens uppfattning som förskolan eller skolan ska utgå ifrån. Varje ärende ska utredas och handläggas skyndsamt. Ansvarig för detta är rektor eller förskolechef och ytterst ansvarig är huvudmannen, BUN. Om ett barn eller elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande av en vuxen följs nedanstående plan: Arbetsgång Ansvarig 1. Anmälan lämnas till rektor eller förskolechef 2. Anmälan anmäls till huvudman via chef skola eller chef förskola. Rektor eller förskolechef Rektor eller förskolechef Eventuell anmälan till annan myndighet diskuteras. 3. Vårdnadshavaren informeras samma dag som rektor eller förskolechef får anmälan. Rektor eller förskolchef 4. Utredning genomförs (blankett för utredning). a. Separata utredningssamtal förs med samtliga berörda parter. Om medarbetaren önskar kan en facklig representant medverka. Rektor eller förskolchef b. Lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in ska leda till långsiktiga och hållbara lösningar för barn eller elev och vuxen. Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-12-11
c. Under utredningstiden har rektor eller förskolechef kontakt med sin närmaste chef, den berörde vuxne och vårdnadshavare. d. I samråd med barn- och utbildningsförvaltningens HRavdelning fattas beslut om eventuella arbetsrättsliga åtgärder enligt AB. Facklig part kopplas in. 5. Uppföljning och utvärdering (blankett för uppföljning och utvärdering). a. Följa upp med barn eller elev och vårdnadshavare. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. b. Uppföljning och utvärdering av berörd vuxen. c. Rektor eller förskolechef beslutar att åtgärder fungerar. Rektor eller förskolechef 6. Utredning avslutas Rektor eller förskolechef 7. Dokumentation och beslut diarieförs löpande och återrapporteras till huvudregistrator på central förvaltning via skoladministratörerna. Rektor eller förskolechef och central förvaltning. Detta för att säkerställa återrapporteringen av delegationsbesluten till nämnden/huvudman (BUN). Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-12-11
Bilaga 4 blanketter Diarienummer Anmälan och utredning om befarad kränkande /diskriminering Den här blanketten fylls i av den personal som får till sig uppgifter om att kränkande /diskriminering skett. Alla uppgifter ska fyllas i för att förskolan på bästa sätt ska kunna följa upp det som hänt och vidta eventuella åtgärder. Det utsatte barnet Personnummer Avdelning Datum Anmälare Anmälarens e-postadress Person eller personer som utfört den befarade kränkande en och diskriminering Tidpunkt och plats när befarade kränkningen ägde rum Personer som såg vad som hände, utöver den utsatte UTREDNING (det här har hänt) 1)Anmälarens beskrivning av händelseförloppet, utöver den utsatte även de som har sett situationen. 2)Den/ de som blivit utsatt, 3) den/de som utfört 4) de övriga Forts. Vårdnadshavare har blivit informerad av: Namn: Datum / 20 Sätt x och datum: Utredningen avslutas (kränkning ej ägt rum/kränkning av mildare form eller engångsföreteelse) Kränkning har ägt rum och utredningen fortsätter (upprepad eller allvarligare form av kränkning). Förskolechef utser ansvarig person för åtgärder, uppföljning och utvärdering. *Se blankett 2 Åtgärder, uppföljning och utvärdering av kränkande och diskriminering. Ansvarig för åtgärder, uppföljning och utvärdering: Underskrift förskolechef. Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-12-11
Diarienummer Åtgärder, uppföljning och utvärdering av kränkande och diskriminering Sekretess 23 kap. 1 OSL Den här blanketten fylls i av den personal som förskolechef utsett som ansvarig för utredning av kränkande och diskriminering. Det utsatte barnet Personnummer Avdelning Datum Ansvarig E-postadress Ev. ytterligare utredning/kartläggning av händelsen Åtgärder (hur, när och av vem ska åtgärder genomföras) Uppföljning/utvärdering (hur, när och av vem ska uppföljning/utvärdering genomföras) Har kränkningen/kränkningarna upphört? JA NEJ Om JA: avslutas ärendet (datum) Om NEJ: nya åtgärder (datum) * fyll i ny blankett nr 2 Ansvarig för åtgärder och uppföljning: Underskrift förskolechef: Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-12-11
Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-12-11