UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, Resultat från telefonintervjuer

UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, 2013 Resultat från telefonintervjuer December 2013 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 I korta drag... 5 Kapitel 1 Om undersökningen... 13 Bakgrund... 13 Telefonintervjuer... 14 Disposition... 14 Läsanvisningar... 15 Kapitel 2 Resvanor över tid... 20 Resvanetrender... 21 Cykelfrekvens över tid... 22 Främsta färdmedlet över tid... 25 Avstånd till daglig aktivitet över tid... 26 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013... 27 Resvanor med cykel... 27 Resvanor med bil... 29 Resvanor med kollektivtrafik... 31 Resvanor per promenad... 33 Främsta färdmedel till och från arbete eller studier... 35 Främsta färdmedel... 36 Avstånd till arbete eller studier... 38 Avstånd till arbete och valet av färdmedel... 40 Acceptabel tid att cykla till daglig aktivitet... 41 Nyttjande av Styr & Ställ... 43 Vilka årstider cyklisterna cyklar... 44 Tillgång till cykel... 46 Skjutsning av barn i cykelbarnstol... 49 Användning av cykelkärra/cykelvagn... 50 Inte tillgång till cykel... 50 Tillgång till bil... 51 2

Innehållsförteckning Kapitel 4 Nyckeltal över tid... 52 Nyckeltal andel cyklister... 53 Jämförelse av nyckeltal över tid gällande frågor som samtliga respondenter besvarat... 54 Jämförelse av nyckeltal över tid gällande frågor som cyklister besvarat. 56 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013... 58 Cykelvänlig stad... 60 Cyklande stadsdel... 61 Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet... 63 Trafiksäkert att cykla i Göteborg... 64 Skulle bli mer attraktiv om det vore en mer cykelanpassad stad?... 65 Cyklister cykelbanor generellt... 66 Cyklister underhåll av cykelbanor... 67 Cyklister cykelparkeringar generellt... 68 Cyklister - flöde när man cyklar... 69 Kapitel 6 Reflektion... 70 Konstant nivå av cyklister... 70 Höjda förväntningar... 72 Få fler att cykla även på hösten... 72 Vintervägar för cyklister... 73 Kapitel 7 Bakgrundsvariabler... 74 Referenslista... 78 Bilaga 1 Enkätunderlag... 79 3

Förord FÖRORD Denna rapport ger en beskrivning av göteborgarnas syn på Göteborg som cykelstad. Det är sjätte året som undersökningen genomförs. Undersökningen baseras på telefonintervjuer och har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad. Utöver Nyckeltalsfrågorna har vi i år ställt frågor om vilken sorts cykel respondenterna har tillgång till eller hur det kommer sig att de inte har tillgång till cykel, om de använder cykelkärra/cykelvagn, om de skjutsar barn i cykelbarnstol, vad som är en acceptabel tid att cykla till en daglig aktivitet, hur ofta respondenterna använder en cykel från Styr och Ställ samt om de tror att Göteborg skulle upplevas som mer attraktiv om det blev en mer cykelanpassad stad. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Research och Trafikkontoret Göteborgs Stad. Rapporten finns att tillgå hos: Trafikkontoret Göteborgs Stad, Box 20403, 403 16 Göteborg, trafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se Bilder som ingår i rapporten är tagna av Splitvision Research. Vi vill tacka alla som har deltagit i denna undersökning. Göteborg, den 6 december 2013. Splitvision Research Trafikkontoret Box 2403 403 16 Göteborg 031-368 00 00 www.trafikkontoret.goteborg.se Splitvision Research Sten Sturegatan 38 412 52 Göteborg 031-707 41 00 4

I korta drag I KORTA DRAG Undersökningen har genomförts under hösten 2013 av Splitvision Research på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad och genomförs för sjätte året i rad. Undersökningen är en uppföljning av hur göteborgarna upplever Göteborg som cykelstad. Grunden i undersökningen utgörs av fem nyckeltalsfrågor som samtliga respondenter besvarat och fyra frågor som enbart cyklister besvarat, se diagram 2-3. I årets undersökning har 694 telefonintervjuer genomförts 1 med personer som cyklar idag, med potentiella cyklister samt med personer som idag absolut inte kan tänka sig att cykla. I rapporten används genomgående begrepp cyklist. Definitionen baseras på frågan om hur ofta respondenterna uppger att de cyklar. De som uppger att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare benämns som cyklister. Andel cyklister Nästan fem av tio svarande (45 %) uppger att de cyklar 1-3 gånger i månaden eller oftare (cyklister enligt undersökningens definition), se diagram 1. Detta är likvärdigt med andelen cyklister i 2012 års undersökning (44 %). År 2010 uppgav drygt fyra av tio (43 %) och i 2011 års undersökning uppgav fem av tio (52 %) att de cyklar 1-3 gånger i månaden eller oftare. Diagram 1. Cyklister samt de som cyklar i någon omfattning. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. 60 % cyklar i någon omfattning 45 % är cyklister 2013 40% 15% 15% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka 1 Upplägget för telefonintervjuerna går till så att vi slumpmässigt ringer göteborgare i åldern 18-65 år till dess att minst 300 intervjuer med cyklister har genomförts. 5

I korta drag Nyckeltal över tid För samtliga nyckeltalsfrågor är det bra värden i årets undersökning, både sett till medelvärden och andelen svarande som angett i hög grad. Samtliga medelvärden, förutom Trafiksäkert att cykla i Göteborg, är över 5. Samtliga medelvärden ligger något över eller i linje med förra årets (2012 års) värden. I 2012 års undersökning kunde man se att resultatet för nyckeltalsfrågorna hade påverkats av att stan hade många vägarbeten, bland annat flera stora byggnationer och inläggning av fjärrvärme. Men i årets undersökning kan vi se att nyckeltalsvärdena återigen har stabiliserats. Två nyckeltal utmärker sig i årets undersökning: Göteborg arbetar för att öka cyklandet som ökat till 6,5 i medelvärde jämfört med 2012 års undersökning (5,8), se diagram 2. Underhållet av cykelbanorna har högre medelvärde i år (5,9) jämfört med 2012 (5,3) och ligger nu i linje med tidigare års undersökningar, se diagram 3. Höjda förväntningar Det syns tydligt i årets resultat att respondenterna upplever att Göteborgs Stad arbetar för ett ökat cyklande. Med årets nya fråga om man upplever att Göteborg skulle vara en mer attraktiv stad om den blev mer cykelanpassad kan vi se att nästan sex av tio upplever att Göteborg i hög grad skulle bli en mer attraktiv stad. Endast två av tio upplever att den i låg grad skulle vara en mer attraktiv stad om den blev mer cykelanpassad. Men med att man upplever att Göteborgs Stad arbetar för ett ökat cyklande, höjs också förväntningarna på kvaliteten av insatserna och på takten hur snabbt staden byggs om för att anpassas för cykling. Att göteborgarna upplever att Trafikkontoret arbetar för ett ökat cyklande förpliktigar att Trafikkontoret möter upp och fortsätter att arbeta för att underlätta cyklandet och att Trafikkontoret positionerar upp cykeln som färdmedel i Göteborg. I annat fall finns det en risk att det skulle kunna bli ett negativt värde i framtida nyckeltalsmätningar. Om cykelförhållandena i Göteborg är kvar på samma nivå som idag finns det en risk att nyckeltalen (cykelvänlig stad, trafiksäkert att cykla, nöjdhet med cykelbanor generellt, nöjdhet med underhåll av cykelbanor och upplevelsen av flöde/flyt vid cykling i Göteborg) skulle kunna sjunka i kommande undersökningar och det skulle kunna upplevas som negativt (för att det inte har skett någon förbättring). 6

I korta drag Diagram 2. Nyckeltalsfrågor 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013. Procentfördelning och medelvärde. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Då antalet svarande (n) skiftar över tid och för olika frågor redovisas inte n i detta diagram. Cykelvänlig stad 2013 2012 2011 2010 2009 2008 15% 10% 11% 44% 46% 43% 43% 41% 41% 5,9 5,7 6,1 6,1 6,1 6,2 3 4 4 4 50% Cyklande stadsdel 2013 2012 2011 2010 2009 2008 1 1 1 21% 21% 4 46% 41% 41% 40% 5,5 5,7 5,9 5,8 5,6 5,7 41% 41% 3 40% 34% 41% Gbg arbetar för att öka cyklandet 2013 2012 2011 2010 2009 2008 16% 12% 16% 1 3 3 43% 44% 4 4 5,8 6 6 5,6 5,4 6,5 55% 44% 44% 44% 3 34% Trafiksäkert att cykla 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2 31% 26% 21% 25% 15% 51% 4,9 4,6 51% 52% 5 4,9 5 53% 5 4,9 5,3 22% 1 22% 22% 22% 26% Mer attraktiv om mer cykelanpassad stad 2013 20% 25% 6,2 55% 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) Skulle bli mer attraktiv om det vore en mer cykelanpassad stad? Nästan sex av tio respondenter (55 %) uppger att Göteborg i hög grad skulle bli mer attraktiv om det vore en mer cykelanpassad stad. Denna fråga är ny för 2013 års undersökning. Bland gruppen cyklister är det en större andel som i hög grad uppger att de skulle uppleva staden som mer attraktiv om den blev mer cykelanpassad jämfört med icke- cyklister. Nyckeltalsfrågor till cyklister Cyklisternas upplevelse av att det finns ett flöde, flyt vid cykling i Göteborg har ökat jämfört med 2012 års undersökning, se diagram 3. 7

I korta drag Diagram 3. Nyckeltalsfrågor 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013. Procentfördelning och medelvärde. Per samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Då antalet svarande (n) skiftar över tid och för olika frågor redovisas inte n i detta diagram. Cykel- banor generellt 2013 2012 2011 2010 2009 2008 10% 12% 50% 52% 44% 3 40% 41% 5,9 5,6 6,1 6,3 6,3 6,4 41% 36% 4 54% 53% 50% Underhåll av cykel- banor 2013 2012 2011 2010 2009 2008 11% 21% 12% 50% 44% 43% 3 34% 4 5,3 5,8 6,2 5,9 3 32% 4 6,4 52% 6,3 54% Cykel- parkeringar generellt 2013 2012 2011 2010 2009 2008 1 1 22% 43% 4 45% 44% 43% 6 5,7 5,5 5,9 5,7 5,4 44% 3 35% 41% 35% Flöde vid cykling i Göteborg 2013 2012 15% 21% 46% 4 5,8 5,3 3 31% 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) Främsta färdmedel till och från arbete eller studier Det främsta färdmedlet till arbete, studier eller daglig aktivitet för respondenterna är bilen. Fyra av tio uppger att de tar bilen till sina dagliga aktiviteter. Tre av tio uppger att de åker kollektivtrafik till sina dagliga aktiviteter, två av tio uppger att de cyklar och en av tio uppger att de går till sina dagliga aktiviteter, se diagram 4. 8

I korta drag Diagram 4. Hur respondenterna främst tar sig till arbete eller studier eller annan daglig aktivitet. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. 3 31% 1 11% 2% Bil Kollekkvtrafik Cykel Gång Annat De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa gällande de som har cykeln som främsta färdmedel är: Personer i åldern 30-49 år transporterar sig huvudsakligen med cykel i högre grad än övriga åldersgrupper. Personer boende i Centrum transporterar sig huvudsakligen med cykel i högre grad än personer boende på Hisingen och i Nordost. Det går att se två skillnader över tid (statistiskt säkerställda) när det gäller vilket färdmedel som respondenterna främst använder sig av för att ta sig till sitt arbete eller annan daglig aktivitet. Det var fler som hade bilen som sitt huvudsakliga färdmedel 2010 jämfört med 2008 och 2011 (45 % jämfört med 36 % och 36 %). Det var fler som hade cykeln som sitt huvudsakliga färdmedel 2011 jämfört med 2008 och 2010 (20 % jämfört med 14 % och 13 %). Acceptabel tid att cykla till daglig aktivitet Fem av tio (50 %) uppger att max 30 minuter och nästan två av tio (16 %) uppger att max 45 minuter är en acceptabel tid att cykla till arbete, studier eller annan daglig aktivitet, se diagram 5. 9

I korta drag Diagram 5. Acceptabel tid att cykla till arbete, studier eller annan daglig aktivitet. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=680. Kvinna 23% 52% 15% 5% 1% 4% Man 23% 4 16% 6% 2% 4% 18-29 år 30-49 år 22% 23% 50% 5 15% 1 2% 1% 3% 1% 50-65 år 23% 15% 6% 2% 11% Hisingen 24% 4 1 4% 2% 3% Nordost 24% 4 16% 2% 3% Centrum 23% 53% 4% 1% 5% Sydväst 1 4 16% 3% 6% Cyklist 54% 23% 6% 2% 1% Icke- cyklist 30% 4 4% 1% Samtliga 23% 50% 16% 5% 1% 4% Max 15 minuter Max 30 minuter Max 45 minuter Max 60 minuter Jag är beredd am cykla mer än 60 minuter Det är inte aktuellt am cykla 10

I korta drag Vilka årstider cyklisterna cyklar Fyra av tio cyklister (39 %) uppger att de cyklar vår, sommar och höst och fyra av tio (39 %) uppger att de cyklar året om. Vid en jämförelse mellan grupperna kön, ålder och område finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga, se diagram 6. Diagram 6. Vilka årstider cyklar du? Per kön, ålder, område samt samtliga cyklister (samtliga respondenter som uppger att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare). I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=314. Kvinna 3 3 1% Man 41% 40% 11% 6% 1% 1% 18-29 år 33% 3 1 11% 1% 30-49 år 43% 35% 1% 50-65 år 3 50% 5% 6% 2% Hisingen 25% 46% 15% 1% Nordost 33% 3 24% 6% Centrum 4 36% 10% 5% 1% 1% Sydväst 40% Samtliga 3 3 1% Året om Vår, sommar, höst Vår, sommar Sommar Vår, höst Annat Frågor om cykling I årets undersökning har vi även ställt frågor om exempelvis vilken sorts cykel de använder samt om de skjutsar barn i cykelbarnstol och om de använder cykelkärra/cykelvagn. Av resultatet framgår det att åtta av tio (80 %) uppger att de har tillgång till en cykel. Bland de som uppger att de har tillgång till cykel är det nio av tio (90 %) som uppger att de har en funktionsduglig cykel. En av tio (10 %) uppger att de inte har en funktionsduglig cykel. Främst för att cykeln har punktering. Vissa nämner att bromsarna inte fungerar eller att växlarna är trasiga. Bland de som uppger att de har tillgång till en cykel, uppger sju av tio att de har tillgång till en vanlig, traditionell cykel (exempelvis mormors- cykel, herr/damcykel) och nästan två av tio att de har tillgång till en mountainbike. 11

I korta drag Skjutsning av barn i cykelbarnstol Det är en av tio (11 %) som uppger att de skjutsar barn i cykelbarnstol. Användning av cykelkärra/cykelvagn Det är färre än en av tio (4 %) som uppger att de använder cykelkärra/cykelvagn. Det är främst personer i åldern 30-49 år som uppger att de använder cykelkärra/cykelvagn. Inte tillgång till cykel Två av tio (20 %) uppger att de inte har tillgång till cykel. Dessa personer uppger olika anledningar till hur det kommer sig att de inte har tillgång till cykel. Främst nämner de att de är ointresserade, att de inte känner något behov samt att de använder andra transportmedel istället (som exempelvis att de åker i kollektivtrafiken, går eller kör bil eller att de har motorcykel eller moped), se diagram 7. Diagram 7. Hur kommer det sig att du inte har tillgång till cykel? Per de respondenter som uppgett att de inte har tillgång till cykel. Öppen fråga vars svar har kategoriserats in i diagrammets svarsalternativ i efterhand. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=140. Annat innebär olika sporadiska svarsalternativ som exempelvis Det har inte blivit av. Ointresserad, vill inte cykla, känner inget behov Använder andra transportmedel istället Har aldrig hao cykel/varit cyklist Kan inte cykla pga ålder, sjukdom, familjeskäl, etc Planerar am köpa cykel i framkden Klarar sig utan cykel, har bara korta avstånd Cykeln stulen/ stöldrisk Ekonomiska skäl Cyklar, men det sker på annan ort Miljön/omgivningarna avhåller från cykling Cykeln trasig Annat 20% 16% 11% 11% 6% 4% 4% 2% 3% 12

Kapitel 1 Om undersökningen KAPITEL 1 OM UNDERSÖKNINGEN Bakgrund Den första nyckeltalsundersökningen genomfördes år 2008. Bakgrunden till undersökningen var att den skulle utgöra en kunskapsbas runt göteborgarnas attityder, värderingar och beteenden. Den mäter även årligen nyckeltal kring vad göteborgarna tycker om cykelsituationen i Göteborg. Telefonundersökningen Undersökning kring vad göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg har genomförts sex gånger (hösten 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 samt 2013). Sju nyckeltalsfrågor har följts upp i samtliga av dessa undersökningar. I 2012 års undersökning ställdes ytterligare två nyckeltalsfrågor gällande de som uppger att de cyklar 1-3 dagar per månad eller oftare (cyklister). Det gällde en fråga om flöde och flyt samt om nöjdhet med cykelparkering vid arbetsplatsen. I 2013 års undersökning ställdes frågan om flöde och flyt igen. Även en ny fråga ställdes gällande om respondenterna tror att de skulle uppleva Göteborg som mer attraktiv om det blev en mer cykelanpassad stad. Utöver nyckeltalsfrågorna har det i ovanstående undersökningar funnits tilläggsfrågor som varje år haft ett specifikt tema: u 2013 har tilläggsfrågor på temat vad man har tillgång till för sorts cykel/cyklar, om man använder cykelkärra/cykelvagn samt om man skjutsar i cykelbarnstol, hur det kommer sig att man inte har tillgång till cykel om man inte har det, vad som utgör en acceptabel tid att cykla till arbete, studier eller annan daglig aktivitet samt hur ofta man brukar använda en cykel från Styr & Ställ. u 2012 var tilläggsfrågorna på temat vad som gör Göteborg till en bra respektive mindre bra cykelstad samt frågor till de som inte cyklar om de under det senaste året har funderat på att ta cykeln utan att göra det, varför de valt bort cykeln som färdmedel och vad som skulle få dem att börja cykla eller cykla oftare. u 2011 var tilläggsfrågorna på temat vad respondenterna upplever visar på att Göteborgs Stad gör för att öka cyklandet samt vad och var respondenterna har uppmärksammat någon information, reklam eller kampanj från Göteborgs Stad som handlar om cykling. u 2010 var tilläggsfrågorna på temat trygghet och säkerhet. 13

Kapitel 1 Om undersökningen u 2009 var tilläggsfrågorna på temat normer och attityder gällande korta resor. u 2008 var tilläggsfrågorna på temat resvanor gällande cykling samt även vad som gör att de som inte cyklar väljer bort att cykla. År 2008 och 2010 har två fördjupande etnografiska undersökningar genomförts parallellt med telefonundersökningarna: u 2010 genomfördes en undersökning på temat Trygghet och säkerhet vid cykling i Göteborg. u 2008 genomfördes en undersökning kring vad göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg. Temat för undersökningen var Den potentiella cyklisten. Telefonintervjuer I årets kvantitativa undersökning har 694 telefonintervjuer genomförts med göteborgare. De som har intervjuats är både personer som cyklar idag, potentiella cyklister samt personer som idag absolut inte kan tänka sig att cykla. Upplägget för telefonintervjuerna går till så att vi slumpmässigt ringer göteborgare i åldern 18-65 år till dess att minst 300 intervjuer med cyklister har genomförts. Telefonintervjuerna genomfördes under veckorna 41-43, 2013. Undersökningen är genomförd som en så kallad urvalsundersökning där ett slumpmässigt urval av invånarna i Göteborg får representera helheten. Enkätunderlaget har i år bestått av 34 frågor. Omfattningen av frågorna har begränsats så att intervjun kan genomföras på 5 minuter. Underlaget utformades i samarbete mellan Splitvision Research och Trafikkontoret Göteborgs Stad. Enkäten finns att tillgå i bilaga längst bak i rapporten. Disposition I I korta drag presenteras huvuddragen av resultatet. I Kapitel 1 finner ni bakgrundsinformation om hur undersökningen har genomförts. I Kapitel 2 presenteras göteborgarnas resvanor gällande olika trafikslag över tid. I Kapitel 3 presenteras en fördjupning av göteborgarnas resvanor gällande olika trafikslag för 2013 års undersökning. 14

Kapitel 1 Om undersökningen I Kapitel 4 presenteras nyckeltalsfrågorna över tid. I Kapitel 5 presenteras en fördjupning av nyckeltalsfrågorna gällande 2013 års undersökning. I Kapitel 6 presenteras Splitvision Researchs sammanfattande analys av resultatet. I Kapitel 7 presenteras undersökningens bakgrundsvariabler. I slutet av rapporten finner ni information om Splitvision Research. I slutet av rapporten finner ni även det intervjuunderlag som vi har använt oss av i undersökningen. Läsanvisningar Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Därför ber vi er att läsa siffror och diagram utifrån att de ger er en fingervisning om vilka tendenser som råder. I diagram och tabeller redovisas n (det totala antalet svar på frågan), se exempeldiagram 1:1 i detta kapitel. I de fall där n inte redovisas beror det på att det finns flera olika n med i diagrammet, varav ingen är överordnad de andra. Rapportens resultat redovisas dels övergripande (procentuellt) och dels per grupp (se Begrepp). I slutet av denna rapport finner ni det intervjuunderlag som använts i undersökningen. Begrepp I rapporten använder vi oss av fyra områden i Göteborg (Hisingen, Nordost, Sydväst och Centrum). Indelningen skapades när Göteborg bestod av 21 stadsdelar. För att inte inverka på studiens utfall har vi behållit indelningen i denna rapport (de tidigare 21 stadsdelarna delas in enligt illustration 1:1). Från och med januari 2011 indelas Göteborg enligt följande tio stadsdelar: Västra Hisingen, Norra Hisingen, Angered, Östra Göteborg, Lundby, Örgryte- Härlanda, Västra Göteborg, Askim- Frölunda- Högsbo, Majorna- Linné samt Centrum. Notera att i något enstaka fall hamnar en stadsdel enligt 2011 års definitioner i två olika områden. Det gäller Örgryte- Härlanda som hör till områdena Centrum och Nordost samt Askim- Frölunda- Högsbo som hör till Sydväst och Centrum. 15

Kapitel 1 Om undersökningen Illustration 1:1. Geografisk indelning av Göteborgs stadsdelar i fyra områden. Notera att illustrationen bygger på en indelning utifrån när Göteborg hade 21 stadsdelar. Hisingen Torslanda, Lundby, Biskopsgården, Kärra- Rödbo, Tuve-Säve och Backa. Nordost Härlanda, Kortedala, Bergsjön, Lärjedalen och Gunnared. Sydväst Älvsborg, Tynnered, Askim och Södra skärgården. Centrum Majorna, Linnéstaden, Frölunda, Högsbo, Centrum och Örgryte. Definitionerna baseras på frågan om hur ofta respondenterna uppger att de cyklar. De som cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare benämns som cyklister. De som cyklar mer sällan eller aldrig benämns som icke- cyklister. De som cyklar i någon omfattning omfattas av den grupp som benämns som cyklister samt av dem som cyklar mer sällan, se diagram 1:1. I rapporten refererar vi både till cyklister, icke- cyklister samt till dem som cyklar i någon omfattning. Dessa definitioner har utarbetats av Trafikkontoret och används genomgående i alla rapporter som Splitvision Research har gjort för Trafikkontoret. Orsaken till att inte bara använda cyklist utan även cyklar i någon omfattning är att cyklingsspecifika frågor är relevanta även sett till dem som uppger att de cyklar mer sällan. Sett ur ett analysperspektiv är det dock mer meningsfullt att jämföra dem som är cyklister med de som är icke- cyklister. 16

Kapitel 1 Om undersökningen Diagram 1:1. Cyklister, icke- cyklister samt de som cyklar i någon omfattning. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. 60 % cyklar i någon omfattning 55 % är icke- cyklister 45 % är cyklister 2013 40% 15% 15% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka I rapporten refererar vi även till respondent. Med detta menas de som har svarat på frågorna i telefonundersökningen. Statistisk signifikans Med statistisk signifikans/ statistiskt säkerställda skillnader menas att skillnaden mellan exempelvis kvinnor och män är så stor att vi anser att det inte är slumpen som orsakat den, utan skillnaden är statistiskt säkerställd. Vi har använt oss av chi två- test för att ta fram statistisk signifikans. Chi två- test uttrycker ett förhållande mellan två kvalitativa variabler utifrån en hypotetisk sannolikhetsfördelning. Alla mätningar är kontrollerade utifrån en säkerhetsnivå på 95 %. I de fall chi två- testet har påvisat skillnader har vi använt ett proportionstest (z- test) för att tydligt kunna se vad dessa skillnader består i. Sett till medelvärdesjämförelserna har vi använt oss av t- test. Diagram Nyckeltalsfrågorna presenteras i ett diagram där både procentfördelningar och medelvärden visas. På grund av att procentsatsen i varje diagram och tabell är avrundade till närmaste heltal, kan totalsumman i vissa fall bli någon procentenhet större eller mindre än 100 %. I samtliga diagram i rapporten har respondenter som angett vet inte uteslutits. Resultatet i rapporten baseras alltså på de som uppgett konkreta svar. 17

Kapitel 1 Om undersökningen Text som hänvisar till ett diagram presenteras vanligen ovanför diagrammet. I de fall där även en djupare analys presenteras följer detta efter diagrammet. Exempeldiagram 1:1. Nyckeltalsfråga. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Medelvärde Totala antalet svar på frågan. Kvinna 12% 6 46% Man 44% 5,9 Bakgrunds- variabler som svaren är uppdelade i. 18-29 år 30-49 år 50-65 år 16% 11% 12% 45% 43% 5,8 6,1 6 3 4 45% Hisingen 12% 41% 6 4 Nordost 12% 36% 6,1 52% Centrum 4 5,9 3 Sydväst 10% 41% 6,2 4 Svar för samtliga som besvarat frågan. Cyklist Icke- cyklist Samtliga 12% 43% 44% 43% 6 6 6 45% 43% 44% Den övre skalan avser procentandelar och den nedre skalan avser medelvärden. 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) Färgförklaring. Nyckeltalsfrågorna ställs i formen I vilken omfattning tycker du att...? Svaren ges på en 10- gradig skala. De som uppger ett svar mellan 1-3 tolkas som i låg grad. De som uppger ett svar mellan 7-10 tolkas som i hög grad. 18

Kapitel 1 Om undersökningen Exempeldiagram 1:2. Resvanor i form av cykel. Per kön, ålder, område och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Kvinna 43% 5% 1 1 Summan för varje stapel blir 100 %. Man 40% 6% 10% 1 20% 18-29 år 44% 11% 1 11% 30-49 år 3 4% 12% 5% 1 22% 50-65 år 44% 4% 4% 1 21% Hisingen 4 6% 16% 15% Nordost 4 10% 6% Centrum 3 5% 4% 20% 23% Sydväst 31% 4% 16% 20% 20% Samtliga 6% 10% 6% 1 1 Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka Den streckade linjen i diagrammet visar var stapeln för Samtliga har brottet gällande de som svarat mer sällan och aldrig samt de som svarat 1-3 dagar per månad eller oftare. På detta sätt kan man jämföra övriga staplar (kön, ålder och område) och se hur de ligger i förhållande till stapeln för Samtliga. 19

Kapitel 2 Resvanor över tid KAPITEL 2 RESVANOR ÖVER TID I årets undersökning uppger nästan fem av tio (45 %) av de intervjuade göteborgarna att de cyklar 1-3 dagar per månad eller oftare under april till september, se diagram 2:1. Genomgående i rapporten benämns denna grupp cyklister. Sex av tio (60 %) uppger att de cyklar i någon omfattning. Detta är något färre jämfört med 2011 års nyckeltalsundersökning 2, då fem av tio (52 %) var cyklister. Det ligger dock i linje med 2009 och 2010 och 2012 års undersökningar, se diagram 2:2 i detta kapitel. Åtta av tio uppger att de åker bil 1-3 dagar per månad eller oftare, åtta av tio uppger att de åker kollektivtrafik 1-3 dagar per månad eller oftare och nästan nio av tio promenerar, se diagram 2:1. 2 Undersökning kring vad göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, 2011. Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad. Sidan 20, diagram 2:1. 20

Kapitel 2 Resvanor över tid Diagram 2:1. Resvanor i form av cykel, kollektivtrafik, bil och promenad. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. 60% cyklar i någon omfattning 45% är cyklister Cykel 40% 15% 15% 80% Bilister Bil 10% 21% 35% 81% Kollektivtrafikresenärer Kollekkvtrafik 10% 21% 20% 2 85% Fotgängare Gång, promenad 5% 26% 40% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka Resvanetrender Det går att se vissa skillnader över tid (statistiskt säkerställda) när det gäller färdmedel som respondenterna använder 1-3 gånger i månaden eller oftare, vilket är kriteriet i undersökningen för att bli klassificerad som cyklist, bilist, kollektivtrafikresenär eller fotgängare. Det enda färdmedel som det inte går att utläsa en statistiskt säkerställd beteendeskillnad över tid är för dem som reser med kollektivtrafiken. Andelen cyklister var högst 2011 jämfört med 2008, 2010 och 2012. Andelen bilister var lägst 2008 jämfört med 2009-2013. Andelen fotgängare var högst 2008 jämfört med 2011-2013. Även 2009 och 2010 var andelen fotgängare högre än 2012. 21

Kapitel 2 Resvanor över tid Diagram 2:2. Trenddiagram Resvanor utifrån cyklister, kollektivtrafikresenärer, bilister och fotgängare över tid (2008-2013) 3. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Notera att värdena för fotgängare år 2009 och 2010 (stod tidigare 88 % respektive 87 %) samt för kollektivtrafikresenär 2009 (stod tidigare 79 %) skiljer sig åt en procentenhet jämfört med det som redovisats i tidigare rapporter. Detta på grund av avrundning. 100% 80% 90% 8 8 81% 7 80% 7 6 7 84% 81% 85% 80% 80% 81% 7 80% 75% 60% 52% 45% 43% 44% 45% 40% 20% Medelvärdet över tid 2008-2013 Cyklist: 45% Bilist: 7 Kollektivtrafik resenär: 7 Fotgängare: 86% 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Cyklist Bilist Kollekkvtrafikresenärer Fotgängare Cykelfrekvens över tid De statistiskt säkerställda skillnader som går att se över tid när det gäller hur ofta respondenterna cyklar (och som berör 2013 års undersökning) är att: Det är fler som 2013 uppgett att de cyklade mer sällan jämfört med 2010 och 2011. Det är färre som 2009-2013 uppgett att de cyklade mer sällan jämfört med 2008. Det är färre som 2013, 2011 och 2008 uppgett att de aldrig cyklar jämfört med 2010. 3 Undersökning kring vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, 2008. Undersökning kring vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, 2009. Undersökning kring vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, 2010. Undersökning kring vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, 2011. Undersökning kring vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, 2012. Undersökningarna ovan är genomförda av Splitvision Research på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad. 22

Kapitel 2 Resvanor över tid Diagram 2:3. Trenddiagram utifrån hur ofta respondenterna uppger att de transporterar sig per cykel (2008-2013). Per samtliga respondenter. I tabellen är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. 100% 80% 60% 50% 40% 35% 44% 40% 20% 0% 23% 1 15% 15% 16% 1 15% 15% 11% 10% 6% 6% 6% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 5-7 dagar/vecka 2-4 dagar/vecka 1 dag/vecka 1-3 dagar/månad Mer sällan Aldrig 23

Kapitel 2 Resvanor över tid Tabell 2:1. Resvanor utifrån hur ofta respondenterna uppger att de transporterar sig per cykel, kollektivtrafik, bil samt promenad över tid (2008-2013). Per samtliga respondenter. I tabellen är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/ månad 1 dag/ vecka 2-4 dagar/ vecka 5-7 dagar/ vecka Cykel 2013 40% 15% 15% 2012 15% 2011 6% 10% 6% 1 1 2010 50% 2009 44% 11% 6% 16% 2008 35% 23% 15% Bil 2013 10% 21% 35% 2012 6% 10% 23% 3 2011 1 4% 22% 34% 2010 15% 5% 1 40% 2009 1 6% 11% 22% 36% 2008 20% 11% 11% 22% 2 Kollektivtrafik 2013 10% 21% 20% 2 2012 12% 15% 16% 1 26% 2011 6% 1 21% 2 2010 16% 15% 1 2 2009 11% 1 15% 1 2 2008 10% 11% 21% 30% Gång, promenad 2013 5% 26% 40% 2012 11% 6% 11% 23% 41% 2011 6% 4% 11% 25% 45% 2010 4% 6% 11% 2 43% 2009 6% 4% 4% 11% 30% 44% 2008 5% 5% 4% 10% 2 4 24

Kapitel 2 Resvanor över tid Främsta färdmedlet över tid Det går att se två skillnader över tid (statistiskt säkerställda) när det gäller vilket färdmedel som respondenterna främst använder sig av för att ta sig till sitt arbete eller annan daglig aktivitet. Det var fler som hade bilen som sitt huvudsakliga färdmedel 2010 jämfört med 2008 och 2011. Det var fler som hade cykeln som sitt huvudsakliga färdmedel 2011 jämfört med 2008 och 2010. Diagram 2:4. Hur respondenterna främst tar sig till arbete eller studier eller annan daglig aktivitet. Per samtliga respondenter 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. 2013 3 31% 1 11% 2% 2012 41% 30% 16% 3% 2011 36% 32% 20% 10% 2% 2010 45% 30% 10% 2% 2009 3 31% 16% 11% 3% 2008 36% 35% 1% Samtliga 3 32% 16% 11% 2% Bil Kollekkvtrafik Cykel Gång Annat 25

Kapitel 2 Resvanor över tid Avstånd till daglig aktivitet över tid Respondenternas svar kring hur långt de har till arbete, studier eller annan daglig aktivitet följer samma mönster över tid, se diagram 2:5. Diagram 2:5. Hur långt respondenterna har till arbete, studier eller annan daglig aktivitet. Per samtliga respondenter 2010, 2011, 2012 och 2013. År 2008-2009 ställdes inte denna fråga. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. 2013 36% 2 34% 2012 3 2 34% 2011 3 2 34% 2010 32% 31% 3 Samtliga 36% 2 35% Har under 5 km Har mellan 5 km och 10 km Har mer än 10 km 26

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 KAPITEL 3 FÖRDJUPNING AV RESVANOR, 2013 I detta kapitel presenteras en fördjupad bild från årets undersökning gällande resvanor och tillgång till cykel. Resvanor med cykel Det finns inte några skillnader i beteende beroende på kön när det gäller resvanor med cykel. Däremot skiljer det sig åt beroende på i vilket område som de svarande bor samt deras ålder. De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa är: 5-7 dagar/vecka Boende i Centrum uppger i högre grad att de cyklar 5-7 dagar/vecka jämfört med boende på Hisingen. Aldrig Personer i åldern 18-29 år samt 50-65 år uppger i högre grad att de aldrig cyklar i jämförelse med personer i åldern 30-49 år. 27

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:1. Resvanor i form av cykel. Per kön, ålder, område och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Kvinna 12% 6% 1 15% Man 3 1 15% 18-29 år 43% 11% 12% 30-49 år 32% 16% 1 1 50-65 år 50% 4% 5% Hisingen 46% 16% Nordost 4 6% 10% 10% Centrum 36% 6% 21% Sydväst 30% 10% 24% Cyklist 16% 1 33% 33% Icke- cyklist 74% 26% 45% är cyklister Samtliga 40% 15% 15% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka Cyklister Personer i åldern 30-49 år är i högre grad cyklister i jämförelse med personer i åldern 50-65 år (cyklar 1-3 dagar per månad eller oftare under en normal vecka i april till september). När det gäller boendeort uppger boende i Centrum i högre grad än boende på Hisingen att de är cyklister. Det är samma mönster som gick att se i 2012 års undersökning. I årets undersökning uppger även boende i Sydväst i högre grad att de är cyklister i jämförelse med boende på Hisingen. Detta mönster fanns inte i 2012 års undersökning. 28

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Resvanor med bil Beteendet när det gäller resvanor med bil skiljer sig åt beroende på kön, ålder och i vilket område som de svarande bor i. De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa är: 5-7 dagar/vecka Personer i åldern 30-49 år och 50-65 år transporterar sig i högre grad med bil 5-7 dagar/vecka än personer i åldern 18-29 år. Boende på Hisingen och i Sydväst transporterar sig i högre grad med bil 5-7 dagar/vecka än boende i Centrum. Män transporterar sig i högre grad med bil 5-7 dagar/vecka än kvinnor. Icke- cyklister transporterar sig i högre grad med bil 5-7 dagar/vecka än cyklister. 2-4 dagar/vecka Personer i åldern 30-49 år och 50-65 år transporterar sig i högre grad med bil 2-4 dagar/vecka än personer i åldern 18-29 år. Cyklister transporterar sig i högre grad med bil 2-4 dagar/vecka än icke- cyklister. 1 dag/veckan Cyklister transporterar sig i högre grad med bil 1 dag/vecka än icke- cyklister. 1-3 dagar/månad Personer i åldern 18-29 år och 30-49 år transporterar sig i högre grad med bil 1-3 dagar/månad än personer i åldern 50-65 år. Boende i Centrum transporterar sig i högre grad med bil 1-3 dagar/månad än boende i Sydväst. Cyklister transporterar sig i högre grad med bil 1-3 dagar/månad än icke- cyklister. Mer sällan Kvinnor transporterar sig i högre grad med bil mer sällan än män. Personer i åldern 18-29 år transporterar sig i högre grad med bil mer sällan än personer i åldern 30-49 år och 50-65 år. Aldrig Personer i åldern 18-29 år transporterar sig i högre grad aldrig med bil jämfört med personer i åldern 30-49 år och 50-65 år. Boende i Centrum transporterar sig i högre grad aldrig med bil jämfört med boende i Sydväst, på Hisingen och i Nordost. 29

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:2. Resvanor i form av bil. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=691. Kvinna 10% 12% 15% 23% 2 Man 3% 1 43% 18-29 år 22% 12% 16% 23% 30-49 år 4% 16% 23% 3 50-65 år 12% 5% 3% 12% 25% 43% Hisingen 10% 10% 21% 43% Nordost 10% 1 24% 35% Centrum 21% 12% 15% 1 2 Sydväst 5% 1% 1% 15% 2 4 Cyklist 12% 1 26% 23% Icke- cyklist 12% 6% 11% 1 46% 80% Bilister Samtliga 10% 21% 35% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka Bilister Män är i högre grad bilister i jämförelse med kvinnor (transporterar sig med bil 1-3 dagar per månad eller oftare under en normal vecka i april till september). Likaså är boende i Sydväst, Nordost och på Hisingen i högre grad bilister än boende i Centrum. Personer i åldern 30-49 år och 50-65 år är i högre grad bilister i jämförelse med 18-29- åringar. Det sistnämnda gällande ålder är samma skillnader som gick att se i 2012 års undersökning. 30

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Resvanor med kollektivtrafik Det finns inte några skillnader i beteende beroende på i vilket område de svarande bor när det gäller resor med kollektivtrafiken. Däremot skiljer det sig åt beroende på kön och ålder samt om de är cyklister eller ej. De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa är: 5-7 dagar/vecka Personer i åldern 18-29 år åker i högre grad kollektivtrafik 5-7 dagar/vecka än personer i åldern 30-49 år och 50-65 år. Icke- cyklister åker i högre grad kollektivtrafik 5-7 dagar/vecka än personer som är cyklister. 2-4 dagar/vecka och 1 dag/vecka Cyklister åker i högre grad kollektivtrafik 2-4 dagar/vecka och 1 dag/vecka än personer som inte är cyklister. 1-3 dagar/månad Personer i åldern 30-49 år och 50-65 år åker i högre grad kollektivtrafik 1-3 dagar/månad än personer i åldern 18-29 år. Mer sällan och aldrig Män åker i högre grad kollektivtrafik mer sällan än kvinnor. Personer i åldern 50-65 år åker i högre grad kollektivtrafik mer sällan och aldrig än personer i åldern 18-29 år. Icke- cyklister åker i högre grad kollektivtrafik mer sällan och aldrig än personer som är cyklister. 31

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:3. Resvanor i form av kollektivtrafik. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Kvinna 6% 20% 15% 22% 2 Man 12% 12% 22% 1 25% 18-29 år 4% 6% 10% 11% 22% 4 30-49 år 10% 2 22% 20% 50-65 år 1 22% 1 16% Hisingen 10% 21% 11% 1 2 Nordost 1 1 33% Centrum 22% 15% 21% 2 Sydväst 20% 22% 16% 1 15% Cyklist 6% 6% 22% 1 2 21% Icke- cyklist 11% 1 11% 31% 81% Kollektivtrafikresenärer Samtliga 10% 21% 20% 2 Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka Kollektivtrafikresenärer Kvinnor är i högre grad kollektivtrafikresenärer än män (transporterar sig med kollektivtrafiken 1-3 dagar per månad eller oftare under en normal vecka i april till september). Likaså är personer i åldern 18-29 år och 30-49 år i högre grad kollektivtrafikresenärer i jämförelse med personer i åldern 50-65 år. Cyklister är i högre grad kollektivtrafikresenärer jämfört med de som inte är cyklister. När det gäller ovan nämnda skillnader för ålder är det i stora drag samma skillnader som gick att se i 2012 års undersökning, med den skillnaden att personer i åldern 18-29 år i högre grad uppgav att de är kollektivtrafikresenärer i jämförelse med personer i åldern 30-49 år och 50-65 år. När det gäller cyklister är det i årets undersökning samma skillnader som gick att se i 2012 års undersökning. 32

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Resvanor per promenad Det finns inte några skillnader i beteende beroende på kön när det gäller att transportera sig till fots. Däremot skiljer det sig åt beroende på ålder och i vilket område som de svarande bor i samt om de är cyklister eller ej. De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa är: 5-7 dagar/vecka Personer i åldern 18-29 år transporterar sig i högre grad till fots 5-7 dagar/vecka än personer i åldern 30-49 år. Boende i Centrum transporterar sig i högre grad till fots 5-7 dagar/vecka än boende i Sydväst. 1 dag/vecka Personer i åldern 30-49 år transporterar sig i högre grad till fots 1 dag/vecka än personer i åldern 18-29 år. Mer sällan och aldrig Personer i åldern 50-65 år transporterar sig i högre grad till fots mer sällan och aldrig än personer i åldern 18-29 år. Boende i Nordost och på Hisingen transporterar sig i högre grad till fots mer sällan i jämförelse med boende i Centrum. Boende i Sydväst transporterar sig i högre grad aldrig till fots i jämförelse med boende i Centrum och Nordost. Icke- cyklister transporterar sig i högre grad till fots mer sällan i jämförelse med cyklister. 33

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:4. Resvanor i form av gång, promenad. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=692. Kvinna 6% 4% 12% 26% 45% Man 6% 16% 26% 36% 18-29 år 1% 5% 6% 30% 4 30-49 år 5% 1 25% 36% 50-65 år 11% 12% 4% 12% 22% 3 Hisingen 10% 10% 21% 3 Nordost 3% 11% 15% 25% 3 Centrum 5% 4% 3% 2 4 Sydväst 10% 4% 33% 2 Cyklist 5% 4% 6% 2 41% Icke- cyklist 11% 5% 23% 40% 85% Fotgängare Samtliga 5% 26% 40% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka Fotgängare Personer i åldern 18-29 år transporterar sig i högre grad till fots i jämförelse med personer i åldern 30-49 år och 50-65 år (transporterar sig genom att gå 1-3 dagar per månad eller oftare under en normal vecka i april till september). Boende i Centrum transporterar sig i högre grad till fots i jämförelse med boende i Sydväst och på Hisingen. Cyklister transporterar sig i högre grad till fots än de som inte är cyklister. Ovan nämnda skillnader gällande ålder och cyklister uppvisar samma mönster som gick att se i 2012 års undersökning. Till skillnad från årets undersökning uppgav däremot boende i Centrum i högre grad än boende i Nordost att de är fotgängare i 2012 års undersökning. 34

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Främsta färdmedel till och från arbete eller studier Det främsta färdmedlet för respondenterna är bilen. Fyra av tio uppger att de tar bilen till sina dagliga aktiviteter. Tre av tio uppger att de åker kollektivtrafik, två av tio uppger att de cyklar och en av tio uppger att de går (se diagram 3:5). Resultatet visar att det finns skillnader i beteende beroende på kön, ålder och i vilket område som de svarande bor samt om de är cyklister eller ej. De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa är: Har cykeln som sitt huvudsakliga färdmedel Personer i åldern 30-49 år transporterar sig huvudsakligen med cykel i högre grad än personer i ålder 18-29 år och 50-65 år. Personer boende i Centrum transporterar sig huvudsakligen med cykel i högre grad än personer boende på Hisingen och i Nordost. Har bilen som sitt huvudsakliga färdmedel Män transporterar sig huvudsakligen med bil i högre grad än kvinnor. Icke- cyklister transporterar sig huvudsakligen med bil i högre grad än cyklister. Personer i åldern 30-49 år och 50-65 år transporterar sig huvudsakligen med bil i högre grad än personer i åldern 18-29 år. Boende på Hisingen och i Sydväst transporterar sig huvudsakligen med bil i högre grad än personer boende i Centrum. Har kollektivtrafiken som sitt huvudsakliga färdmedel Kvinnor transporterar sig huvudsakligen med kollektivtrafik i högre grad än män. Personer i åldern 18-29 år transporterar sig huvudsakligen med kollektivtrafik i högre grad än personer i åldern 30-49 år och 50-65 år. Boende i Nordost transporterar sig huvudsakligen med kollektivtrafik i högre grad än personer boende i Sydväst. Har gång, promenad som sitt huvudsakliga färdmedel Personer i åldern 18-29 år och 50-65 år transporterar sig huvudsakligen till fots i högre grad än personer i åldern 30-49 år. Personer boende i Centrum transporterar sig huvudsakligen till fots i högre grad än personer boende i Sydväst. Icke- cyklister transporterar sig huvudsakligen till fots i högre grad än cyklister. 35

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:5. Hur respondenterna främst tar sig till arbete eller studier eller annan daglig aktivitet. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Kvinna Man 31% 45% 3 26% 1 1 12% 10% 2% 2% 18-29 år 30-49 år 50-65 år 24% 3 50% 4 2 21% 23% 1% 3% 2% Hisingen Nordost Centrum Sydväst 2 35% 4 56% 30% 31% 22% 25% 12% 12% 2% 2% 16% 1% 3% Cyklist Inte cyklist 25% 4 2 34% 3 2% 2% Samtliga 3 31% 1 11% 2% Bil Kollekkvtrafik Cykel Gång Annat Främsta färdmedel I gruppen som anger att de i första hand har cykeln som sitt främsta färdmedel till att ta sig till arbete eller daglig aktivitet har samtliga svarat att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare. I texten nedan samt i diagram 3:6 presenteras hur stor andel som cyklar (1-3 dagar i månaden eller oftare) per de som svarat att bilen, kollektivtrafiken respektive gång är deras främsta transportmedel. Har bilen som sitt huvudsakliga färdmedel Av de som idag huvudsakligen har bilen som sitt främsta färdmedel att ta sig till arbete eller annan daglig aktivitet med, så är det tre av tio (29 %) som cyklar minst 1-3 dagar i månaden (cyklist), se diagram 3:6. Har kollektivtrafiken som sitt huvudsakliga färdmedel Av de som idag huvudsakligen har kollektivtrafiken som sitt främsta färdmedel att ta sig till arbete eller annan daglig aktivitet med, så är det fyra av tio (40 %) som cyklar minst 1-3 dagar i månaden (cyklist), se diagram 3:6. 36

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Har gång, promenad som sitt huvudsakliga färdmedel Av de som idag huvudsakligen går för att ta sig till arbete eller annan daglig aktivitet, så är det tre av tio (28 %) som cyklar minst 1-3 dagar i månaden (cyklist), se diagram 3:6. Diagram 3:6. Andelen som uppger att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare (cyklist) per deras främsta färdmedel till arbetet eller dagliga aktiviteten. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=679. Cykel 9 Bil 2 Kollekkvtrafik 40% Gång 2 Samtliga 45% Cykel som främsta färdmedel bland körkortsinnehavare och personer med eftergymnasial utbildning De som uppger att de främst tar sig till sin dagliga aktivitet med cykel uppger i högre grad att de har tillgång till bil samt att de har körkort för bil eller motorcykel jämfört med kollektivtrafikresenärer. Likaså har de som uppger att de främst tar sig till sin dagliga aktivitet med cykel i högre grad att de har en eftergymnasial utbildning jämfört med de som främst åker bil, kollektivtrafik eller går till sin dagliga aktivitet. 37

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Avstånd till arbete eller studier Nästan sju av tio har under en mil till sitt arbete (66 %). Nästan fyra av tio (36 %) har under 5 kilometer till sitt arbete eller annan daglig aktivitet, se diagram 3:7. De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa är: Under 5 km Det är en högre andel boende i Centrum än i övriga områden som har under 5 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel icke- bilister än bilister som har under 5 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel kollektivtrafikresenärer än icke- kollektivtrafikresenärer som har under 5 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel fotgängare än icke- fotgängare som har under 5 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Mellan 5 km och 10 km Det är en högre andel cyklister än icke- cyklister som har mellan 5 km och 10 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Har mer än 10 km Det är en högre andel bland boende på Hisingen och i Sydväst än bland boende i Centrum som har över 10 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel icke- cyklister än cyklister som har över 10 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel bilister än icke- bilister som har över 10 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel icke- kollektivtrafikresenärer än kollektivtrafikresenärer som har över 10 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel icke- fotgängare än fotgängare som har över 10 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. 38

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:7. Avstånd till arbete eller annan daglig aktivitet. Per kön, ålder, område, resvanor och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=659. Kvinna 3 32% 31% Man 36% 26% 3 18-29 år 31% 2 30-49 år 34% 2 3 50-65 år 34% 2 3 Hisingen 26% 31% Nordost 31% 35% 35% Centrum 4 26% 24% Sydväst 1 2 54% Cyklist 40% 35% 25% Inte cyklist 33% 25% Bilist 34% 2 3 Icke- bilist 4 32% 20% Kollekkvtrafikresenär 3 30% 32% Icke- kollekkvtrafikresenär 2 26% 45% Fotgängare 3 2 32% Icke- fotgängare 22% 32% 46% Samtliga 36% 2 34% Har under 5 km Har mellan 5 km och 10 km Har mer än 10 km 39

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Avstånd till arbete och valet av färdmedel Det finns en korrelation mellan hur långt respondenterna har till arbetet och vilket färdsätt de främst använder för att ta sig dit. Omvänt finns det en korrelation mellan valet av färdmedel och avståndet till arbetet, se diagram 3:8 och 3:9. I diagram 3:8 presenteras hur avståndsfördelningen ser ut per val av främsta färdmedel och i diagram 3:9 hur valet av främsta färdmedel ser ut per respektive avstånd. Både om man ser till de som valt cykeln som främsta färdmedel och hur långt de har till arbete eller annan daglig aktivitet (diagram 3:8) och hur valet av främsta färdmedel ser ut per respektive avstånd (diagram 3:9), så är det inte några större förändringar i resultatet över tid. Diagram 3:8 Avstånd till arbete eller annan daglig aktivitet per de intervjuades främsta färdmedel. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=648. Bil 1 24% 5 Kollekkvtrafik 31% 3 32% Cykel 55% 3 Gång 91% 1% Samtliga 36% 2 35% Har under 5 km Har mellan 5 km och 10 km Har mer än 10 km 40

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:9 Resvanor utifrån avstånd till arbetet på frågan hur de främst transporterar sig. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=648. Har under 5 km 1 26% 2 2 Har mellan 5 km och 10 km 34% 3 24% 3% Har mer än 10 km 6 2 4% Samtliga 40% 31% 1 11% Bil Kollekkvtrafik Cykel Gång Acceptabel tid att cykla till daglig aktivitet Fem av tio uppger att max 30 minuter är en acceptabel tid att cykla till arbete, studier eller annan daglig aktivitet. Det är fler cyklister som uppger att max 45 minuter är en acceptabel tid att cykla till sin dagliga aktivitet jämfört med icke- cyklister. Det är fler kollektivtrafikresenärer jämfört med icke- kollektivtrafikresenärer som uppger att max 30 minuter är en acceptabel tid att cykla till sin dagliga aktivitet. Det är fler personer i åldern 18-29 år jämfört med 50-65 år som uppger att max 30 minuter är en acceptabel tid att cykla till sin dagliga aktivitet. För denna fråga finns det dock inga statistiskt säkerställda skillnader när det gäller tillgång till cykel beroende på kön, boendeort, bilist, icke- bilist, fotgängare, icke- fotgängare, se diagram 3:10. 41

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:10 Acceptabel tid att cykla till arbete, studier eller annan daglig aktivitet. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=680. Kvinna 23% 52% 15% 5% 1% 4% Man 23% 4 16% 6% 2% 4% 18-29 år 30-49 år 22% 23% 50% 5 15% 1 2% 1% 3% 1% 50-65 år 23% 15% 6% 2% 11% Hisingen 24% 4 1 4% 2% 3% Nordost 24% 4 16% 2% 3% Centrum 23% 53% 4% 1% 5% Sydväst 1 4 16% 3% 6% Cyklist 54% 23% 6% 2% 1% Icke- cyklist 30% 4 4% 1% Samtliga 23% 50% 16% 5% 1% 4% Max 15 minuter Max 30 minuter Max 45 minuter Max 60 minuter Jag är beredd am cykla mer än 60 minuter Det är inte aktuellt am cykla 42

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Nyttjande av Styr & Ställ Det är 5 % av respondenterna som uppger att de brukar använda Styr & Ställs cyklar i någon omfattning. I undersökningen motsvarar det 37 personer. När det gäller hur ofta cyklar från Styr & Ställ används så finns det inga statistiskt säkerställda skillnader när det gäller kön, ålder, i vilket område de bor eller om de uppger att de är cyklister eller inte. Ser vi till vilket färdmedel respondenterna främst tar till arbete, studier eller annan daglig aktivitet så är det framförallt personer som åker kollektivtrafik och i viss mån personer som åker bil till sin dagliga aktivitet som uppger att de i någon omfattning använder en cykel från Styr och Ställ (detta är inte en statistiskt säkerställd skillnad då resultatet baseras på få personer). Diagram 3:11 En normal vecka under mars- november, hur ofta brukar du använda en cykel från Styr & Ställ? Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=693. Kvinna 94% 2% 3% 1% 1% Man 95% 2% 1% 1% 1% 18-29 år 30-49 år 93% 94% 2% 2% 3% 1% 4% 2% 1% 50-65 år 9 1% 1% 1% Hisingen 9 2% 1% 1% Nordost 96% 2% 2% 1% Centrum Sydväst 92% 96% 3% 2% 2% 1% 1% 3% Cyklist Icke- cyklist 93% 96% 2% 2% 2% 1% 3% 1% 1% Samtliga 95% 2% 1% 1% 1% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 43

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Vilka årstider cyklisterna cyklar Åtta av tio (78 %) av cyklisterna uppger att de cyklar större delen av året, se diagram 3:12. Vid en jämförelse med tidigare års undersökningar då denna fråga ställts (2008 samt 2012) kan vi se att en ungefär lika stor andel respondenter uppgett svarsalternativen att de cyklar året om samt att de cyklar vår, sommar och höst, se diagram 3:12. Andelen som uppger att de cyklar året om har varierat något. Vid tolkningen av detta kan det vara bra att ha med sig att undersökningarna genomförs i oktober varje år. Så när respondenterna uppger att de cyklar året om är det föregående års vinter de refererar till. I tabell 3:1 nedan presenteras information från SMHI om hur det förhöll sig dessa vintrar. En slutsats vi kan göra är att om det vintertid är plusgrader eller om det faller en mindre mängd snö är det fler som cyklar. Vintern 2011/2012 var det flera personer som (i andra undersökningar vi gjort på uppdrag av Trafikkontoret i Göteborgs Stad) berättat att Trafikkontoret den vintern använde flis att sanda med som orsakade punktering på cykeldäcken. Något som också kan ha påverkat att färre cyklade denna period. Diagram 3:12. Vilka årstider cyklar du? Per samtliga cyklister (samtliga respondenter som uppger att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare). I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. N= 314 år 2013, n=325 år 2012 samt n= 312 år 2008. Annat utgörs av sporadiska svar, som exempelvis våren eller vår, höst och vinter. 7 cyklar större delen av året 2013 3 3 1% 74% cyklar större delen av året 1% 2012 32% 15% 1% 1% 76% cyklar större delen av året 2008 43% 34% 16% 6% 1% 1% Året om Vår, sommar, höst Vår, sommar Sommar Vår, höst Sommar, höst Annat 44

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Tabell 3:1. Information om förhållanden i Sverige vintern 2007, 2011 och 2012. Uppgifter från SMHI:s webbsida. http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/ars- och- manadsstatistik- 2.1240 Texten i tabellen har sammanfattats av Splitvision Research. Vintern 2007/2008 Vintern 2011/2012 Vintern 2012/2013 Vintern 2007/2008 gav enligt SMHI ovanligt milt väder, där hösten ersattes av våren. Det regnade mycket den perioden, men eftersom medeltemperaturen höll sig runt 3-4 plusgrader var det inte mycket snö. Vintern 2011/2012 föll mer nederbörd än normalvärdet för perioden. Gissningsvis en blandning av regn, slask och snö då det var något varmare i början av perioden, men det blev kallare i slutet av perioden. Vintern 2012/2013 var medeltemperaturen runt 1-2 minusgrader. I början av perioden föll det mer nederbörd än normalvärdet, i slutet av perioden föll det mindre än normalvärdet. Vid en jämförelse mellan grupperna kön, ålder och område finns det inte några signifikanta skillnader gällande vilka årstider respondenterna cyklar, se diagram 3:13. Diagram 3:13. Vilka årstider cyklar du? Per kön, ålder, område samt samtliga cyklister (samtliga respondenter som uppger att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare). I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=314. Kvinna 3 3 1% Man 41% 40% 11% 6% 1% 1% 18-29 år 33% 3 1 11% 1% 30-49 år 43% 35% 1% 50-65 år 3 50% 5% 6% 2% Hisingen 25% 46% 15% 1% Nordost 33% 3 24% 6% Centrum 4 36% 10% 5% 1% 1% Sydväst 40% Samtliga 3 3 1% Året om Vår, sommar, höst Vår, sommar Sommar Vår, höst Annat 45

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Tillgång till cykel Åtta av tio (80 %) uppger att de har tillgång till en cykel. Det är färre 18-29- åringar som har tillgång till en cykel jämfört med 30-49 åringar. Det är fler boende i Sydväst jämfört med övriga områden som har tillgång till en cykel, se diagram 3:14. Det finns däremot inga statistiskt säkerställda skillnader när det gäller tillgång till cykel beroende på kön, bilist/icke- bilist, kollektivtrafikresenär/ icke- kollektivtrafikresenär och fotgängare/icke- fotgängare. En vidare sambandsanalys visar att de som uppger att de har tillgång till en cykel oftare bor i villa, är gifta eller sammanboende med hemmavarande barn, har körkort för bil eller motorcykel och har en eftergymnasial utbildning jämfört med de som uppger att de inte har tillgång till en cykel. Diagram 3:14 Har tillgång till en cykel. Per kön, ålder, område, resvanor och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Kvinna Man 80% 80% 20% 20% 18-29 år 30-49 år 50-65 år 72% 85% 7 2 15% 21% Hisingen Nordost Centrum Sydväst 7 71% 80% 9 22% 2 20% 3% Cyklist Icke- cyklist 64% 9 36% 1% Bilist Icke- bilist 81% 75% 1 25% Kollekkvtrafikresenär Icke- kollekkvtrafikresenär 81% 76% 1 24% Fotgängare Icke- fotgängare 80% 80% 20% 20% Samtliga 80% 20% Har kllgång kll en cykel Har inte kllgång kll en cykel 46

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Tillgång till cykel över tid År 2012 var det nästan åtta av tio (76 %), 2011 var det åtta av tio (81 %), 2010 var det åtta av tio (78 %) och 2008 var det drygt sju av tio (73 %) som uppgav att de hade tillgång till en cykel (denna fråga ställdes inte i 2009 års undersökning). När det gäller andelen som har tillgång till cykel 2010, 2011 och 2012 så ligger skillnaderna dessa år emellan inom den statistiska felmarginalen. Däremot är ökningen mellan 2008 (73 %) och 2011 (81 %) års undersökningar signifikant. Diagram 3:15. Tillgång till cykel 2008, 2010, 2011, 2012 och 2013. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. År 2013 80% År 2012 76% År 2011 81% År 2010 7 År 2008 73% 47

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Tillgång till cykel utifrån främsta transportmedel till daglig aktivitet Det är inga större skillnader i tillgången till cykel utifrån vilket transportmedel respondenterna främst använder för att ta sig till sitt arbete eller annan daglig aktivitet, med undantag av om de uppger att de främst transporterar sig med cykel, se diagram 3:16. Diagram 3:16 Har tillgång till en cykel. Per främsta färdmedel och per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Främsta färdmedlet är cykel 9 Främsta färdmedlet är bil 7 Främsta färdmedlet är kollekkvtrafik 73% Främsta färdmedlet är gång 6 Samtliga 80% Funktionsduglig cykel Bland de som uppger att de har tillgång till cykel är det nio av tio (90 %) som uppger att de har en funktionsduglig cykel. En av tio (10 %) uppger att de inte har en funktionsduglig cykel. Främst för att cykeln har punktering. Vissa respondenter nämner att bromsarna inte fungerar eller att växlarna är trasiga. De grupper som uppger att de inte har en funktionsduglig cykel är främst personer i åldern 18-29 år i jämförelse med personer i åldern 30-49 år samt icke- cyklister i jämförelse med cyklister. Vilken sorts cykel Bland de som uppger att de har tillgång till en cykel, uppger sju av tio att de har tillgång till en vanlig, traditionell cykel (exempelvis mormors- cykel, herr/damcykel) och nästan två av tio att de har tillgång till en mountainbike, se diagram 3:17. Av de som har svarat uppger drygt nio av tio (93 %) att de har tillgång till en cykel och mindre än en av tio (7 %) att de har tillgång till flera cyklar. 48

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:17 Vad har du tillgång till för sorts cykel/cyklar? Flervalsfråga. Per de respondenter som uppger de har tillgång till cykel. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=554. Tradikonell cykel 6 Mountainbike 16% Hybridcykel Racercykel Citybike El- cykel Lånecykel Annan cykel 4% 3% 3% 1% 1% 1% Skjutsning av barn i cykelbarnstol Det är en av tio som uppger att de skjutsar barn i cykelbarnstol (oberoende av om man har barn eller inte), se diagram 3:18. Det vi kan se (utan att statistiskt kunna säkerställa det) är att det bland de som har hemmavarande barn är något fler bland gruppen 30-49 år än bland 18-29 år som skjutsar barn i cykelbarnstol. Diagram 3:18 Skjutsar barn i cykelbarnstol samt använder cykelkärra/cykelvagn. Per de respondenter som uppger de har tillgång till cykel. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=554. Skjutsar barn i cykelbarnstol 11% Använder cykelkärra/cykelvagn 4% 49

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Användning av cykelkärra/cykelvagn Det är färre än en av tio (4 %) som uppger att de använder cykelkärra/cykelvagn, se diagram 3:18. En vidare sambandsanalys visar att de som uppger att de skjutsar barn i cykelbarnstol eller använder cykelkärra/cykelvagn i högre grad cyklar till sitt arbete, studier eller dagliga aktivitet jämfört med de som inte skjutsar barn i cykelbarnstol eller använder cykelkärra/cykelvagn. De bor oftare i radhus eller villa och de har i högre grad tillgång till bil jämfört med dem som inte skjutsar barn i cykelbarnstol eller använder cykelkärra/cykelvagn, något som tyder på att de aktivt väljer att skjutsa sina barn i cykelbarnstol eller använda cykelkärra/cykelvagn. Inte tillgång till cykel Två av tio (20 %) uppger att de inte har tillgång till cykel. Dessa personer uppger olika anledningar till hur det kommer sig att de inte har tillgång till cykel. Främst nämner de att de är ointresserade, att de inte känner något behov samt att de använder andra transportmedel istället (som exempelvis att de åker i kollektivtrafiken, går eller kör bil eller att de har motorcykel eller moped), se diagram 3:19. Diagram 3:19 Hur kommer det sig att du inte har tillgång till cykel? Per de respondenter som uppgett att de inte har tillgång till cykel. Öppen fråga vars svar har kategoriserats in i diagrammets svarsalternativ i efterhand. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=140. Annat innebär olika sporadiska svarsalternativ som exempelvis Det har inte blivit av. Ointresserad, vill inte cykla, känner inget behov Använder andra transportmedel istället Har aldrig hao cykel/varit cyklist Kan inte cykla pga ålder, sjukdom, familjeskäl, etc Planerar am köpa cykel i framkden Klarar sig utan cykel, har bara korta avstånd Cykeln stulen/ stöldrisk Ekonomiska skäl Cyklar, men det sker på annan ort Miljön/omgivningarna avhåller från cykling Cykeln trasig Annat 20% 16% 11% 11% 6% 4% 4% 2% 3% 50

Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Tillgång till bil samt tillgång till körkort Nästan åtta av tio (77 %) uppger att de har tillgång till bil. Det är nästan sju av tio (67 %) av samtliga respondenter i undersökningen som uppger att de har bil i hushållet. Nästan nio av tio (86 %) uppger att de har körkort för bil eller motorcykel. Diagram 3:20. Tillgång till bil. Per samtliga respondenter. Annat utgörs exempelvis av delar bil med min bror. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Jag äger bil 3 Min sambo äger en bil 6% Vårt hushåll har en gemensam bil Jag och min sambo äger varsin bil Vårt hushåll har två eller flera gemensamma bilar 3% 2% 16% 6 7 Äger en bil samt har tjänstebil 3% Tjänstebil 4% Via bilpool/kollekkvbil 2% Kan låna en bil 3% Hyrbil Annat Har ingen bil 23% 51

Kapitel 4 Nyckeltal över tid KAPITEL 4 NYCKELTAL ÖVER TID Syftet med nyckeltalsfrågorna i undersökningen är bland annat att ge en indikation på hur Trafikkontorets pågående arbete med att förbättra cykelförhållanden i Göteborg upplevs av Göteborgs invånare samt hur göteborgarna upplever att Göteborg är som cykelstad. Genom kontinuerliga mätningar kan även resultatet ställas i förhållande till insatser som genomförts av Trafikkontoret. Ambitionen är också att få en bild över cykelfrågors position sett över tid. I rapporten används genomgående följande begrepp: u Cyklist Definitionen baseras på frågan om hur ofta respondenterna uppger att de cyklar. De som uppger att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare benämns som cyklister (se diagram 4:1). Nyckeltalsfrågorna är indelade i två kategorier: u De första fem frågorna är ställda till samtliga respondenter i undersökningen. Det omfattar frågorna i vilken omfattning respondenterna upplever att Göteborg är en cykelvänlig stad, att man cyklar i deras stadsdel, att Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet, att det är trafiksäkert att cykla i Göteborg samt om Göteborg skulle upplevas som en mer attraktiv stad om den vore mer cykelanpassad. Då den sistnämnda frågan är ny för 2013 års undersökning finns den inte med i jämförelsen över tid i detta kapitel. u Därefter följer fyra frågor som enbart ställts till de som svarat att de cyklar 1-3 gånger i månaden eller oftare. Det gäller i vilken omfattning cyklisterna upplever att de är nöjda med underhållet av cykelbanorna, med cykelbanorna generellt, med cykelparkeringar generellt samt att det finns ett flöde när de cyklar i Göteborg. Nyckeltalsfrågorna besvaras på en tiogradig skala där frågeformuleringen är I vilken omfattning upplever du att?. 52

Kapitel 4 Nyckeltal över tid Nyckeltal andel cyklister I 2013 års undersökning uppger nästan fem av tio (45 %) respondenter att de cyklar 1-3 gånger i månaden eller oftare, vilket innebär att de enligt undersökningens definition är cyklister (se diagram 4:1). I årets undersökning är andelen som uppger att de är cyklister tillbaka på samma nivå som vid föregående års undersökning (45 % 2013 och 44 % 2012). I 2010 års undersökning var det drygt fyra av tio (43 %) som uppgav att de var cyklister och i 2011 års undersökning var det fem av tio (52 %) som uppgav att de är cyklister, se diagram 4:1. Sett över tid för 2008-2010 års undersökningar skedde det en ökning av dem som uppgav att de aldrig cyklar samtidigt som andelen som uppgav att de cyklar mer sällan än 1-3 per månad minskade. I 2011 års undersökning sker en avvikelse från denna utveckling där både de som aldrig cyklar och de som cyklar mer sällan än 1-3 dagar per månad minskar. Samtidigt ökade andelen som definieras som cyklister. I 2012 och 2013 års undersökningar är andelen som uppger att de aldrig cyklar densamma som vid 2011 års undersökning, men andelen som uppger att de cyklar mer sällan har ökat jämfört med 2011 års undersökning. Diagram 4:1. Andel cyklister 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. 45 % 2013 40% 15% 44 % 15% 2012 15% 52 % 2011 6% 10% 6% 1 1 43 % 2010 50% 45 % 2009 44% 11% 6% 16% 42 % 2008 35% 23% 15% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka 53

Kapitel 4 Nyckeltal över tid Jämförelse av nyckeltal över tid gällande frågor som samtliga respondenter besvarat Det finns en positiv utveckling i att göteborgarna upplever att Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet (sett över hela sexårsperioden som undersökningen har genomförts). Vid en jämförelse av de fyra nyckeltalsfrågor som samtliga respondenter har svarat på finns följande signifikanta skillnader (gällande hur årets resultat skiljer sig med tidigare år) bland de som uppger svarsalternativet i låg grad: u I 2008-2009 samt 2012 års undersökningar uppger en större andel respondenter i låg grad att Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet jämfört med 2013 års undersökningar. u I 2009 samt i 2011-2013 års undersökningar uppger en större andel respondenter i låg grad att det är trafiksäkert att cykla i Göteborg jämfört med 2008 års undersökning. Följande signifikanta skillnad finns (gällande hur årets resultat skiljer sig med tidigare år) bland de som uppger svarsalternativet i hög grad: u I 2010-2013 års undersökningar uppger en större andel respondenter i hög grad att Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet jämfört med 2008 års undersökning. Vid en jämförelse av medelvärdena för nyckeltalen i 2012 och 2013 års undersökningar finns följande signifikanta skillnad: u I 2013 års undersökning är medelvärdet för Göteborg arbetar för att öka cyklandet signifikant högre jämfört med 2012 års undersökning. 54

Kapitel 4 Nyckeltal över tid Diagram 4:2. Nyckeltalsfrågor 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013. Procentfördelning och medelvärde. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Cykelvänlig stad 2013 2012 2011 2010 2009 2008 15% 10% 11% 44% 46% 43% 43% 41% 41% 5,9 5,7 6,1 6,1 6,1 6,2 3 4 4 4 50% Cyklande stadsdel 2013 2012 2011 2010 2009 2008 1 1 1 21% 21% 4 46% 41% 41% 40% 5,5 5,7 5,9 5,8 5,6 5,7 41% 41% 3 40% 34% 41% Gbg arbetar för att öka cyklandet 2013 2012 2011 2010 2009 2008 16% 12% 16% 1 3 3 43% 44% 4 4 5,8 6 6 5,6 5,4 6,5 55% 44% 44% 44% 3 34% Trafiksäkert att cykla 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2 31% 26% 21% 25% 15% 51% 4,9 4,6 51% 52% 4,9 5 5 53% 4,9 5 5,3 22% 1 22% 22% 22% 26% 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 55

Kapitel 4 Nyckeltal över tid Jämförelse av nyckeltal över tid gällande frågor som cyklister besvarat Vid en jämförelse av procentfördelningen när det gäller nyckeltalsfrågorna som samtliga cyklister har svarat på finns följande signifikanta skillnad (gällande hur årets resultat skiljer sig med tidigare år) bland de som uppger svarsalternativen i låg grad: u I 2012 års undersökning uppger en större andel respondenter att de i låg grad är nöjda med underhållet av cykelbanorna jämfört med 2009-2010 samt 2013 års undersökningar. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader (gällande hur årets resultat skiljer sig med tidigare år) för denna fråga när det gäller i hög grad. Resultatet i årets undersökning, gällande nyckeltalsfrågorna som samtliga cyklister har svarat på, visar på att göteborgarna uppger att de är något mer nöjda på samtliga frågor i förhållande till 2012 års undersökning, se diagram 4:3. 56

Kapitel 4 Nyckeltal över tid Vid en jämförelse av medelvärdena för nyckeltalen som besvaras av cyklister i 2012 och 2013 års undersökningar finns följande signifikanta skillnad: u I 2013 års undersökning är medelvärdet för underhållet av cykelbanorna signifikant högre jämfört med 2012 års undersökning. Notera att dessa uppgifter skiljer sig från redovisningen som gjorts på sidan innan som avser jämförelse av procentfördelningen av nyckeltalsfrågorna som cyklisterna besvarat. Diagram 4:3. Nyckeltalsfrågor 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013. Procentfördelning och medelvärde. Per samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Cykel- banor generellt 2013 2012 2011 2010 2009 2008 10% 12% 50% 52% 44% 3 40% 41% 5,9 5,6 6,1 6,4 6,3 6,3 4 54% 53% 50% 41% 36% Underhåll av cykel- banor 2013 2012 2011 2010 2009 2008 11% 21% 12% 43% 3 34% 50% 44% 4 5,3 5,8 5,9 6,2 6,4 6,3 3 32% 4 52% 54% Cykel- parkeringar generellt 2013 2012 2011 2010 2009 2008 1 1 22% 43% 4 45% 44% 43% 6 5,7 5,5 5,9 5,7 5,4 44% 3 35% 41% 35% Flöde vid cykling i Göteborg 2013 15% 46% 5,8 3 2012 21% 4 5,3 31% 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 57

Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 KAPITEL 5 FÖRDJUPNING AV NYCKELTAL, 2013 I detta kapitel presenteras 2013 års nyckeltalsfrågor mer ingående. Nyckeltalsfrågorna består av fem frågor som samtliga respondenter besvarat och fyra frågor som enbart cyklister besvarat, se diagram 5:1. Årets medelvärden för nyckeltalsfrågorna redovisas i diagram 5:1. Samtliga medelvärden, förutom Trafiksäkert att cykla i Göteborg, är över 5. Vid en jämförelse av nyckeltalen som samtliga respondenter besvarat finns följande signifikanta skillnad i svaren mellan cyklister och icke- cyklister: u Medelvärdet för Mer attraktiv stad om mer cykelanpassad är signifikant högre bland cyklister jämfört med icke- cyklister (ny fråga för 2013). Diagram 5:1 Nyckeltalsfrågor. Procentfördelning och medelvärde. Per samtliga respondenter respektive samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Cykelvänlig stad Cyklande stadsdel Göteborgs Stad arbetar för am öka cyklandet Trafiksäkert am cykla Mer amrakkv stad om mer cykelanpassad 1 2 20% 44% 3 51% 25% 5,9 5,7 6,5 4,9 6,2 41% 55% 22% 55% Nyckeltalsfrågor som ställs till samtliga respondenter. Cykelbanor generellt Underhåll av cykelbanor Cykelparkeringar generellt Flöde vid cykling i Göteborg 10% 11% 15% 50% 50% 46% 5,9 5,9 6 5,8 41% 3 44% 3 Nyckeltalsfrågor som ställs till samtliga cyklister. 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 58

Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Jämförelse av nyckeltal sett per om man har körkort De som uppger att de inte har körkort för bil eller motorcykel uppger i högre grad att de upplever att det är trafiksäkert att cykla i Göteborg, att det finns ett flöde, flyt när de cyklar i Göteborg samt att Göteborg skulle upplevas som en mer attraktiv stad om den blev mer cykelanpassad. Jämförelse av nyckeltal sett per främsta färdmedel till daglig aktivitet Det är fler bland de som uppger att de främst går till arbete, studier eller annan aktivitet som i hög grad uppger att man cyklar i deras stadsdel samt att de är nöjda med underhållet av cykelbanorna. Cyklister uppger i högre grad än övriga resenärer att de skulle uppleva Göteborg som en mer attraktiv stad om den blev mer cykelanpassad. 59

Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Cykelvänlig stad I årets undersökning uppger fyra av tio respondenter att de i hög grad upplever att Göteborg är en cykelvänlig stad, se diagram 5:2. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i hög grad. Inom följande grupp är det en större andel som uppger att de i låg grad upplever att Göteborg är en cykelvänlig stad: u Personer i åldern 50-65 år i jämförelse med personer i åldern 18-29 år. Diagram 5:2. Cykelvänlig stad. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=640. Kvinna 45% 5,9 Man 43% 5,9 43% 18-29 år 30-49 år 10% 41% 50% 5,8 6,1 4 3 50-65 år 1 3 5,8 44% Hisingen 43% 5,9 43% Nordost 12% 51% 5,7 3 Centrum 15% 43% 5,9 43% Sydväst 41% 6,2 4 Cyklist 12% 46% 5,9 41% Icke- cyklist 15% 5,8 43% Samtliga 44% 5,9 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 60

Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Cyklande stadsdel Fyra av tio respondenter i undersökningen uppger i hög grad att man cyklar i deras stadsdel, se diagram 5:3. Inom följande grupper är det en större andel som uppger att man i hög grad cyklar i deras stadsdel: u Boende i Centrum i jämförelse med boende i Sydväst, Nordost och på Hisingen. Inom följande grupper är det en större andel som uppger att man i låg grad cyklar i deras stadsdel: u Män i jämförelse med kvinnor. u Boende på Hisingen och i Nordost i jämförelse med boende i Centrum. Diagram 5:3. Cyklande stadsdel. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=667. Kvinna 43% 6 44% Man 22% 41% 5,5 3 18-29 år 30-49 år 15% 1 43% 5,8 5,7 41% 3 50-65 år 1 3 5,7 Hisingen Nordost Centrum 22% 32% 36% 45% 5,3 43% 4,9 6,4 54% 34% 25% Sydväst 1 52% 5,4 30% Cyklist 15% 40% 5,9 45% Icke- cyklist 20% 5,6 3 Samtliga 1 5,7 41% 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 61

Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Jämförelse per längd till arbetet Vid en jämförelse av frågan med utgångspunkt från hur långt man har till arbetet finns följande signifikanta skillnad: u Ju kortare respondenterna själva har till sitt arbete eller dagliga aktivitet, i desto högre omfattning (medelvärde) har de uppgett att de bor i en cyklande stadsdel. 62

Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet Nästan sex av tio respondenter i undersökningen uppger i hög grad att de upplever att Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet, se diagram 5:4. Inom följande grupper är det en större andel som uppger att Göteborgs Stad i hög grad arbetar för att öka cyklandet: u Boende i Centrum i jämförelse med boende i Nordost. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i låg grad. Diagram 5:4. Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=623. Kvinna Man 3 36% 6,4 6,5 56% 55% 18-29 år 30-49 år 50-65 år 36% 3 3 6,5 6,5 6,4 5 55% 55% Hisingen Nordost Centrum Sydväst 10% 5% 32% 3 3 46% 5,9 6,5 6,5 6,7 54% 41% 62% 56% Cyklist Icke- cyklist 35% 3 6,5 6,5 5 54% Samtliga 3 6,5 55% 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 63

Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Trafiksäkert att cykla i Göteborg Två av tio respondenter i undersökningen uppger att de i hög grad upplever att det är trafiksäkert att cykla i Göteborg, se diagram 5:5. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i hög grad. Inom följande grupper är det en större andel som uppger att det i låg grad är trafiksäkert att cykla i Göteborg: u Personer i åldern 50-65 år i jämförelse med personer i åldern 18-29 år. Diagram 5:5. Trafiksäkert att cykla i Göteborg. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=655. Kvinna Man 25% 2 55% 4,9 4,9 4 25% 20% 18-29 år 30-49 år 50-65 år 22% 25% 35% 51% 54% 4,5 5,3 5 46% 2 21% 1 Hisingen Nordost Centrum Sydväst 24% 26% 2 26% 52% 4 4,8 55% 5,1 4,9 5 52% 24% 21% 22% 1 Cyklist Icke- cyklist 2 2 52% 4,9 5 4 21% 24% Samtliga 2 51% 4,9 22% 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 64

Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Skulle bli mer attraktiv om det vore en mer cykelanpassad stad? Nästan sex av tio respondenter uppger att Göteborg i hög grad skulle bli mer attraktiv om det vore en mer cykelanpassad stad, se diagram 5:6. Denna fråga är ny för 2013 års undersökning. Inom följande grupper är det en större andel som i hög grad uppger att de skulle uppleva staden som mer attraktiv om den blev mer cykelanpassad: u Kvinnor i jämförelse med män. u Cyklister i jämförelse med icke- cyklister. Inom följande grupper är det en större andel som i låg grad uppger att de skulle uppleva staden som mer attraktiv om den blev mer cykelanpassad: u Icke- cyklister i jämförelse med cyklister. u Personer i åldern 50-65 år i jämförelse med personer i åldern 18-29 år. Diagram 5:6. Skulle uppleva staden som mer attraktiv om den blev mer cykelanpassad. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=662. Kvinna Man 1 22% 22% 2 5,9 6,5 5 50% 18-29 år 30-49 år 50-65 år 1 2 2 2 1 5,8 6,2 6,5 5 53% 54% Hisingen Nordost Centrum Sydväst 23% 1 1 21% 2 23% 23% 34% 5,9 6,3 6,4 5,9 5 53% 52% 45% Cyklist Icke- cyklist 25% 22% 2 5,6 6,9 46% 64% Samtliga 20% 25% 6,2 55% 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 65

Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Cyklister cykelbanor generellt Fyra av tio cyklister i undersökningen uppger att de i hög grad är nöjda med cykelbanorna, se diagram 5:7. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i hög grad eller i låg grad. Diagram 5:7. Cykelbanor generellt. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område och samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=306. Kvinna 10% 53% 5,8 3 Man 46% 6 45% 18-29 år 6,2 4 30-49 år 10% 51% 5,9 3 50-65 år 56% 5,5 31% Hisingen 5 5,8 35% Nordost 56% 5,9 35% Centrum 12% 44% 6 44% Sydväst 4 6 44% Samtliga cyklister 10% 50% 5,9 41% 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 66

Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Cyklister underhåll av cykelbanor Fyra av tio cyklister i undersökningen uppger att de i hög grad är nöjda med underhållet av cykelbanorna, se diagram 5:8. Inom följande grupp är det en större andel som uppger att de i hög grad är nöjda med underhållet av cykelbanor: u Personer i åldern 18-29 år i jämförelse med personer i åldern 50-65 år. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i låg grad. Diagram 5:8. Underhåll av cykelbanor. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område och samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=299. Kvinna 11% 55% 5,8 34% Man 11% 45% 6,1 44% 18-29 år 6% 41% 6,5 53% 30-49 år 11% 52% 5,9 3 50-65 år 1 5 5,4 25% Hisingen 11% 61% 5,6 2 Nordost 1 4 5,8 35% Centrum 4 6,2 44% Sydväst 44% 5,8 Samtliga cyklister 11% 50% 5,9 3 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) Jämförelse per längd till arbetet Vid en jämförelse av frågan med utgångspunkt från hur långt man har till arbetet finns följande signifikanta skillnad: u Ju kortare respondenterna själva har till sitt arbete eller dagliga aktivitet, i desto högre omfattning (medelvärde) har de uppgett att de är nöjda med underhållet av cykelbanorna i Göteborg. 67

Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Cyklister cykelparkeringar generellt Drygt fyra av tio cyklister i undersökningen uppger att de i hög grad är nöjda med cykelparkeringarna, se diagram 5:9. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i hög grad och i låg grad. Diagram 5:9. Cykelparkeringar generellt. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område och samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=276. Kvinna 6 44% Man 15% 41% 6 45% 18-29 år 30-49 år 16% 3 5,9 6,5 52% 50-65 år 16% 45% 5,7 3 Hisingen 16% 32% 52% 6 Nordost Centrum 4 43% 6,2 6,1 44% 43% Sydväst 1 44% 5,7 36% Samtliga cyklister 6 44% 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 68

Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Cyklister flöde när man cyklar Fyra av tio cyklister i undersökningen uppger att det i hög grad finns ett flöde när de cyklar i Göteborg, se diagram 5:10. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i hög grad eller i låg grad. Diagram 5:10. Flöde när man cyklar i Göteborg. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område och samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=308. Kvinna 4 5,8 3 Man 1 44% 5,7 3 18-29 år 4 5,9 3 30-49 år 16% 5,7 41% 50-65 år 52% 5,8 34% Hisingen 1 43% 5,8 3 Nordost 4 5,7 3 Centrum 16% 45% 5,7 3 Sydväst 4 6,1 Samtliga cyklister 15% 46% 5,8 3 0 2 4 6 8 10 I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 69

Kapitel 6 Reflektion KAPITEL 6 REFLEKTION Konstant nivå av cyklister Andelen göteborgare som nyttjar respektive färdsätt (bil, kollektivtrafik, cykel eller gång) ligger relativt konstant över tid. Fluktuationen är låg och rör sig endast ett par procentenheter upp eller ner under perioden 2008-2013. Andelen göteborgare som uppger att de cyklar 1-3 gånger i månaden eller oftare, vilket innebär att de enligt undersökningens definition är cyklister, är relativt konstant över tid (2008-2013). Runt 42 % till 45 % uppger att de är cyklister (med undantag av 2011 års undersökning med 52 %), se diagram 4:1 i Kapitel 4. Andelen göteborgare som uppger att de åker med kollektivtrafiken 1-3 gånger i månaden eller oftare, vilket innebär att de enligt undersökningens definition är kollektivtrafikresenärer, är relativt konstant över tid (2008-2013). Runt 77 % till 81 % uppger att de är kollektivtrafikresenärer (med undantag av 2012 års undersökning med 75 %), se diagram 2:2 i Kapitel 2. Andelen göteborgare som uppger att de åker bil 1-3 gånger i månaden eller oftare, vilket innebär att de enligt undersökningens definition är bilister, är relativt konstant över tid (2008-2013). Runt 77 % till 81 % uppger att de är bilister (med undantag av 2008 års undersökning med 69 %), se diagram 2:2 i Kapitel 2. Av de som cyklar är det fyra av tio (39 %) som cyklar året runt. En lika stor grupp cyklar vår, sommar och höst. Frågan har ställts i undersökningarna 2008, 2012 och nu 2013 och värdena ligger nära varandra, se diagram 3:12 i Kapitel 3. Andelen göteborgare som uppger att de har tillgång till en cykel har varit likvärdig över tid (78-81 %), med undantag av 2008 då 73 % svarade att de har tillgång till en cykel (se diagram 3:15 i kapitel 3). Avstånd till arbete eller annan daglig aktivitet har varit relativt konstant och endast skiljt sig med några få procentenheter. Exempelvis har andelen som uppgett att de har under 5 km till sitt arbete eller annan daglig aktivitet legat mellan 36 % till 38 % med undantag av 2010 års undersökning med 32 %, se diagram 6:1 nedan. 70

Kapitel 6 Reflektion Diagram 6:1. Hur långt respondenterna har till arbete, studier eller annan daglig aktivitet. Per samtliga respondenter 2010, 2011, 2012 och 2013. År 2008-2009 ställdes inte denna fråga. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. 100% 80% 60% 40% 20% 3 3 36% 36% 3 34% 35% 32% 34% 34% 31% 2 2 2 2 0% 2010 2011 2012 2013 Medel över kd Har under 5 km Har mellan 5 km och 10 km Har mer än 10 km Andelen göteborgare som uppger att den stadsdel där de bor är en cyklande stadsdel är konstant över tid (2008-2013), med undantag av 2012 års undersökning då det var färre som i hög grad uppgav detta jämfört med i år och tidigare år. Behövs det en kraftig strukturell förändring? För att andelen cyklister ska öka mer än några procentenheter behövs det förmodligen en kraftig strukturell förändring. Det har under de senaste åren varit trendigt att cykla. Men detta har inte gjort något större avtryck i andelen cyklister (eventuellt med undantag av 2011 års resultat). Trafikkontoret har gjort flera lyckade insatser som gett avtryck i nyckeltalen som mäter upplevelsen av Göteborg som cykelstad. Men det har inte lett till någon radikal förändring eller en successiv ökning av andelen cyklister. Kanske är det så att det är dessa nivåer gällande andelen cyklister som är möjliga att uppnå med rådande cykelförhållanden och situation för alternativa färdmedel. 71

Kapitel 6 Reflektion Höjda förväntningar Det syns tydligt i årets resultat att respondenterna upplever att Göteborgs Stad arbetar för ett ökat cyklande. Med årets nya fråga om man upplever att Göteborg skulle vara en mer attraktiv stad om den blev mer cykelanpassad kan vi se att nästan sex av tio upplever att Göteborg i hög grad skulle bli en mer attraktiv stad. Två av tio upplever att den i låg grad skulle vara en mer attraktiv stad om den blev mer cykelanpassad. Men med att man upplever att Göteborgs Stad arbetar för ett ökat cyklande, höjs också förväntningarna på kvaliteten av insatserna och på takten hur snabbt staden byggs om för att anpassas för cykling. Att göteborgarna upplever att Trafikkontoret arbetar för ett ökat cyklande förpliktigar att Trafikkontoret möter upp och fortsätter att arbeta för att underlätta cyklandet och att Trafikkontoret positionerar upp cykeln som färdmedel i Göteborg. I annat fall kommer det att synas som ett negativt värde i framtida nyckeltalsmätningar. Om cykelförhållandena i Göteborg är kvar på samma nivå som idag kommer nyckeltalen (cykelvänlig stad, trafiksäkert att cykla, nöjdhet med cykelbanor generellt, nöjdhet med underhåll av cykelbanor och upplevelsen av flöde/flyt vid cykling i Göteborg) att sjunka i kommande undersökningar och det kommer att upplevas som negativt (för att det inte har skett någon förbättring). Få fler att cykla även på hösten I resultatet kan vi se att det i årets undersökning är 13 % av de som cyklar som svarat att de bara cyklar under våren och sommaren (15-16 % i tidigare undersökningar), se diagram 3:12 i Kapitel 3. Här finns det en grupp som kan gå att bearbeta i syfte att få dessa personer att fortsätta att cykla året om. Det vi kunnat se i tidigare undersökningar som motverkar cykling under höst och vinter är mörker, halka och väderförhållanden (kyla, regn och blåst). Belysning, beskärning av buskar, borttagning av löv från vägbanan, saltning och sandning vid första halkan kan eventuellt få några av dessa 13 % att förlänga sin cykelsäsong. 72

Kapitel 6 Reflektion Vintervägar för cyklister Det är 39 % i årets undersökning som cyklar alla årstider förutom vintern, se diagram 3:12 i Kapitel 3. Här finns det en stor potentiell grupp att förlänga cykelperioden för. I tidigare undersökningar kan vi se att det som cyklisterna tycker är viktigt vid vintercykling är: En garanterad snöröjning. Att de kan lita på att hela deras sträcka är plogad. En bra halkbekämpning. Tydliga trafikmarkeringar som syns vintertid för både bilister och cyklister. De beskriver att många filmarkeringar och upplysningsmarkeringar för bilister gällande cyklister är markerade i vägbanan och att dessa inte syns vintertid. Belysta cykel- och vägbanor. 73

Kapitel 7 - Bakgrundsvariabler KAPITEL 7 BAKGRUNDSVARIABLER Undersökningens fördelning av respondenter per kön och ålder kan i tabell 7:1 ses i jämförelse med den demografiska profilen för Göteborg. Tabell 7:1. Fördelning per kön och ålder i undersökningen (2013) samt fördelning per kön och ålder bland invånare i Göteborg 2012. Per samtliga. (Kommunfakta, befolkningspyramid 2012, www.scb.se). I tabellen är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. 18-29 år 30-49 år 50-65 år Kvinnor i denna undersökning 2 45% 26% Kvinnor i Göteborg 2012 30% 43% 2 Män i denna undersökning 2 45% 2 Män i Göteborg 2012 2 45% 26% Samtliga i denna undersökning 2 45% 2 Samtliga i Göteborg 2012 2 44% 2 Totalt har 694 personer intervjuats. För fördelning per kön och per ålder, se tabell 7:2. Tabell 7:2. Fördelning per kön respektive ålder i undersökningen. Per samtliga. I tabellen är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Andel Antal (n=694) Kvinna 50 % 348 Man 50 % 346 18-29 år 29 % 198 30-49 år 45 % 309 50-65 år 27 % 187 Bland dem som har deltagit i undersökningen ser situationen i hushållet ut enligt diagram 7:1. 74

Kapitel 7 - Bakgrundsvariabler Diagram 7:1. Procentuell fördelning av situation i hushållet. Notera att de som uppger att de bor med förälder/föräldrar är över 18 år. Annat utgörs av sporadiska svar som exempelvis särbo; inneboende; bor med kompisar. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n= 694. Ensamstående (med hemmavarande barn) Enstamstående (utan hemmavarande barn) 24% Gio eller sammanboende (med hemmavarande barn) Gio eller sammanboende (utan hemmavarande barn) 30% 3 Bor med förälder/föräldrar Annat 2% 1% Diagram 7:2. Procentuell fördelning av ålder på hemmavarande barn. Per samtliga som uppger att de har hemmavarande barn. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n= 304. 12 år eller yngre 6 13-18 år 21% Flera mellan 0-18 år 6% 19 år eller äldre 5% I rapporten redovisas inte frågorna per hushåll eller ålder på hemmavarande barn eftersom inte resultatet skiljer sig åt i någon större utsträckning. Nästan sju av tio uppger att de bor i lägenhet, drygt två av tio uppger att de bor i villa och en av tio uppger att de bor i radhus, se diagram 7:3. 75

Kapitel 7 - Bakgrundsvariabler Diagram 7:3. Procentuell fördelning av hur de svarande bor. Annat utgörs av sporadiska svarsalternativ som exempelvis Bor i villa och lägenhet. 1 person har uppgett Annat. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n= 694. Villa 21% Radhus 11% Lägenhet, bostadsräm Lägenhet, hyresräm 23% 45% 6 Annat Drygt sex av tio av undersökningens deltagare uppger att de har en eftergymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning, se diagram 7:4. Diagram 7:4. Högsta avslutade utbildning. Per samtliga respondenter. Annat utgörs av sporadiska svarsalternativ som exempelvis industriskolan på 60- talet. 1 person har uppgett Annat. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Grundskola eller gymnasieutbildning 36% Jag har en eoergymnasial utbildning (på minst em halvår) 64% Annat 76

Om Splitvision Research OM SPLITVISION RESEARCH Splitvision Research är ett konsultföretag. Vi arbetar främst med samhälls- och marknadsundersökningar, utredningar och utvärderingar där våra uppdragsgivare vill nå en djupare och bredare kunskap om företeelser och kunder. Vår specialitet som affärsantropologer är att vi kan mäta det "mjuka", hur människor tänker och vad de upplever. Vi arbetar på ett nytt sätt med kvalitativa och kvantitativa undersökningar. I egenskap av affärsantropologer använder vi oss av etnografiska metoder som intervjuer, observationer och deltagande. Ofta genomförs våra undersökningar i människors vardag. Det kan vara på plats i personers hem, på kontor, på sjukhus, i butiker eller på skolor. De etnografiska metoderna lyfter fram människors attityder, värderingar, beteenden och de kulturella sammanhang som de ingår i. Bland våra kunder finns både näringsliv och offentlig verksamhet. Vi arbetar både med korta, intensiva uppdrag och med långsiktiga strategiska projekt. För mer information besök gärna vår webbsida: Ni är även varmt välkomna att kontakta oss: Göteborgskontoret: 031-707 41 00 Stockholmskontoret: 08-55 24 24 70 77