MUR, Bergteknik Ärendenummer: TRV 2015/6825

Infart västra Trosa Trosa Kommun, Södermanlands län MUR, Bergteknik Ärendenummer: TRV 2015/6825 Datum: 2017-09-29 Rev datum: Version 1.0

INFART VÄSTRA TROSA Titel MUR, Bergteknik Projektnummer 134151 Dokumentsdatum 2017-09-29 Ärendenummer TRV 2015/6825 Rev datum 2 (7) Objektdata Vägnummer Objektnamn Ny väg infart västra Trosa Projektnummer 134151 Kommun Trosa kommun Län Södermanlands län Dokumentdata Titel MUR, Bergteknik Dokumentslag Rapport/PM/Utredning Utgivningsdatum 2017-07-05 Utgivare Trafikverket Kontaktperson Knut Hawby Kvaltetssäkring Konsult Sweco Civil Externnummer 2203080 Upprättad av Håkan Sundman Granskare Mats Pettersson Godkänd av MUR, Bergteknik ver 1.0

INFART VÄSTRA TROSA Titel MUR, Bergteknik Projektnummer 134151 Dokumentsdatum 2017-09-29 Ärendenummer TRV 2015/6825 Rev datum 3 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Blivande anläggning... 4 1.2 Topografi och ytbeskaffenhet... 4 1.3 Befintliga anläggningar... 4 2 Syfte och begränsningar... 5 3 Underlag... 5 4 Styrande dokument... 5 5 Geologiska förhållanden... 5 6 Utförda undersökningar... 6 6.1 Kärnkartering... 6 6.2 Laboratorieundersökningar... 7 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 2.1 Bilaga 2.2 Bilaga 3 Bilaga 3.1 Bilaga 3.2 Bilaga 4 PM, Bergteknik Rapport kärnkartering Fotografier Karteringsprotokoll Rapport kärnkartering Fotografier Karteringsprotokoll Labbrapport MUR, Bergteknik ver 1.0

INFART VÄSTRA TROSA Titel MUR, Bergteknik Projektnummer 134151 Dokumentsdatum 2017-09-29 Ärendenummer TRV 2015/6825 Rev datum 4 (7) 1 Inledning 1.1 Blivande anläggning Förslag på en ny förbindelse mellan väg 782/Västerljungsvägen och 218/Ådavägen ska utföras för att bl.a. minska trafikbelastningen i centrala Trosa. Trafikverket har beslutat att alternativet Mitt Syd ska ligga till grund för fortsatt utredning (se Fig.1.) där utredningskorridoren binder samman väg 782 och 218 nordväst om centrala Trosa. En ny infart till västra Trosa planeras att byggas som en tvåfältsväg med en vägbredd på 7,5 meter. Den nya infarten planeras att innehålla en bergskärning inom ett område där berg går i dagen. Figur 1: Utredningskorridor mitt-syd 1.2 Topografi och ytbeskaffenhet Området där linjen passerar innehåller ett höjdområde med berg i dagen vartefter terrängen sluttar kraftigt. Det förekommer även ett kuperat skogsområde vid Västra Fän. 1.3 Befintliga anläggningar Idag förbinds väg 782/Västerljungsvägen och 218/Ådavägen i centrala Trosa vilket orsakar begränsad framkomlighet för trafik i nordvästlig riktning i centrala Trosa. Detta leder även till begränsade möjligheter för exploateringar i västra Trosa och söder om staden. MUR, Bergteknik ver 1.0

INFART VÄSTRA TROSA Titel MUR, Bergteknik Projektnummer 134151 Dokumentsdatum 2017-09-29 Ärendenummer TRV 2015/6825 Rev datum 5 (7) 2 Syfte och begränsningar De bergtekniska undersökningarna syftar till att utgöra underlag för den fortsatta utredningen om möjligheterna för en bergskärning vid den nya infarten till Trosa. Undersökningarna ger ett mått på kvaliteten av berget i provtagningsområdet för att kunna ge fortsatt rådgivning angående slänters utformning samt eventuella förstärkningsåtgärder. Borrkärnorna har karaktäriserats meter för meter med avseende på Q-bas, RMR-bas samt GSI. Vid karaktärisering med Bas-index värden tas ingen hänsyn till bergspänningar, orientering av sprickor i förhållande till tunnels drivningsriktning, tunnelutformning (tunnelkorsningar, tunnelpåslag etc.) samt vattentryck eller flöden in till tänkt tunnel, dvs. torra förhållanden antas. GSI är ett system där berget redan från början karaktäriseras utan hänsyn till yttre faktorer. 3 Underlag SGU:s berggrundskarta, skala 1:50 000. www.sgu.se 4 Styrande dokument Kärnkarteringen har utförts efter följande dokumentation; Hoek E. Rock mass classification, kapitel 3 I; Practical Rock Engineering. http://www.rocscience.com/hoek/corner/3_rock_mass_classification.pdf. Deere D. U. 1989. Rock quality designation (RQD) after 20 years. U.S. Army Corps Engrs Contract Report GL-89-1. Vicksburg, MS: Waterways Experimental Station. Barton N. R., Lien R, & Lunde J. 1974. Engineering Classification of Rock Masses for the Design of Tunnel Support. Rock Mechanics No 6 (4), pp 189 239. Bieniawski Z. T. 1974. Geomechanics Classification of Rock Masses and its application in Tunnelling. Advances in Rock Mechanics, pp 27 32. 5 Geologiska förhållanden SGU:s berggrundskarta visar en glimmerrik sedimentär bergart (lerskiffer, siltsten m.m.) med en instrusivbergart (gabbro, diorit, diabas m.m.) i området för bergundersökningarna. Det förekommer även rörelsezoner i området som löper i SSÖ NNV samt Ö V (se Fig. 2). MUR, Bergteknik ver 1.0

INFART VÄSTRA TROSA Titel MUR, Bergteknik Projektnummer 134151 Dokumentsdatum 2017-09-29 Ärendenummer TRV 2015/6825 Rev datum 6 (7) Figur 2: Berggrundskarta, färgkoder: lila; glimmerrik sedimentär bergart, ljusblå; kvarts-fältspatrik sedimentär bergart, röd; sur intrusivbergart, streckad linje; deformationszon, grön; ultrabasisk, basisk och intermediär intrusivbergart, lila streck; ultrabasisk, basisk och intermediär intrusivbergart. 6 Utförda undersökningar Undersökning av berggrunden har utförts med avseende på tunneldrivning. De utförda bergtekniska undersökningarna utgörs av kartering av borrkärnor samt stuffknackning av berget i närheten av kärnborrhål 16SKB01. Då större delen av berggrunden täcks av vegetation har ingen sprickkartering av berg i dagen utförts inom aktuellt område. 6.1 Kärnkartering Två stycken borrkärnor borrades väster om centrala Trosa. Borrkärnorna har karterats med avseende på bergarter, kornstorlek, sprickavstånd, sprickmineral, sprickegenskaper, strukturella gränser, zoner med krossat eller sprucket berg och omvandlingsgrad. Resultatet från karteringen finns redovisat i bilaga 1_Rapport kärnkartering 16SKB01 och 2_Rapport kärnkartering 16SKB02. MUR, Bergteknik ver 1.0

INFART VÄSTRA TROSA Titel MUR, Bergteknik Projektnummer 134151 Dokumentsdatum 2017-09-29 Ärendenummer TRV 2015/6825 Rev datum 7 (7) Figur 3 visar placering av de två borrhålen, 16SKB01 och 16SKB02. Tabell 1 visar en sammanställning av borrhålen med koordinater, riktning, lutning samt borrhålsdimensioner. Figur 3: Placering av borrhål 1 och 2. Figur 4: Sammanfattning av borrhålens koordinater, orientering samt dimensioner. Borrkärna Påhuggskoordinater Sweref 99 18 00 Marknivå enl. RH2000 Riktning Lutning Längd (m) Diameter (mm) 15SKB01 6532301,1871 122631,1411 15SKB02 6532256,6515 122560,8039 47,4982 208 40 40,15 45 43,1310 54 40 37,70 45 6.2 Laboratorieundersökningar Bestämning av nötningsmotstånd (micro-deval) utfördes under februari månad 2017. Resultatet av laboratorieanalysen visar ett medelvärde på 9 och finns redovisat i sin helhet i Bilaga 3_Labbrapport samt i Figur 5. Figur 5: Resultat av utförd bergmaterialanalys. MUR, Bergteknik ver 1.0

RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 UPPDRAG Infart Västra Trosa PROJEKTNUMMER 134151 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Tomas Luthman Kristina Mehlqvist DATUM 2017-09-29 SUPERVISOR GODKÄND ORT DATUM REV NR MODIFICATION GODKÄND DATUM 1 (11) S w e co Fredsgatan 14 SE-703 61 Örebro, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 243985 www.sweco.se S we c o Ci vi l A B Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm T o ma s L ut h ma n Berg- och Anläggningsingenjör Telefon direkt +46 (0)104845221 Mobil +46 (0)706968152 tomas.luthman@sweco.se

Innehåll 16SKB01 3 Undersökningsresultat 3 Kärnkartering 3 Karakterisering av RQD 6 Karakterisering av Bas-indexvärden samt GSI 7 Bilagor Kärnkartering Fotografier 2 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 2017-09-29

16SKB01 Påhugget för 16SKB01 är lokaliserat väster om centrala Trosa. Borrhålets position visas i Figur 1 och information om koordinater, orientering samt dimensioner ges i Tabell 1. Figur 1: Position för 16SKB01. Tabell 1: Koordinater, orientering och dimensioner för 16SKB01. Kärn-ID Påhuggskoordinater Sweref 99 18 00 Marknivå enl. RH2000 Strykning Stupning Längd (m) Diameter (mm) 16SKB01 6532301,1871 122631,1411 47,4982 54 40 40,15 45 Undersökningsresultat Kärnkartering Fotografi av representativ bergart från kärnan visas nedan i Figur 2. Hela kärnan är fotodokumenterad och bilderna finns bifogade i Bilaga 2. En detaljerad beskrivning av borrkärnan ges i Bilaga 1. 3 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

Figur 2: Exempel på den varierande gnejs som dominerar kärna 16SKB01. Borrkärnan består till största del av gnejs med granitiskt ursprung och inslag av omvandlad pegmatit. Färgen på gnejsen varierar mellan ljus till mörkgrå och ljusrosa. Den omvandlade pegmatiten har förmodligen omvandlats tillsammans med gnejsen. I den omvandlade pegmatiten förekommer ofta stora fältspatkorn. Brecciering av pegmatiten förekommer vid ett flertal delar av kärnan. Det förekommer även mycket pyrit- eller epidotläkta sprickor och särskilt pyritläkta sprickor är vanliga längs hela kärnan. Vid meter 19,27 förekommer en litet pegmatitparti av icke omvandlad pegmatit följt av ett parti med grafit vid meter 19,4 på drygt en dm. Vid 19,51 m förekommer ett mindre krossparti med grafit på drygt en dm. Efter krossparitet förekommer grafit i lager i den omvandlade pegmatiten mellan meter 22,7 och 23,2. Det förekommer även en parallell spricka och kross mellan 25 m och 25,4 m. Figur 3. Exempel på den omvandlade pegmatiten. Här syns även en parallell spricka vid 25 m. I kärnan förekommer också partier med granit som förmodligen är ursprungsbergarten, för gnejsen. Graniten är mörk till svart och finkornig och förekommer mellan 25 37 meter. Här förekommer även ett flertal karbonatläkta sprickor (ca 1 5 mm tjocka). I graniten förekommer även mer gnejsiga partier samt omvandlad pegmatit. Mellan 38 39 meter förekommer en pegmatitgång med nästan uteslutande bestående av kvarts. Sedan fortsätter graniten men mindre inslag av den ljusa pegmatiten. 4 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 2017-09-29

Figur 4. De krossparti med grafit som förekommer i kärna 16SKB01 vid meter 19,51. De sprickfyllnadsmineral som observerats utgörs av pyrit (svavelkis), epidot, limonit, kalcit och i mindre omfattning förekommer karbonatmineral samt mindre mängder lera. Figur 5. Den finkorniga mörka graniten med inslag av kvarts. Kärnan är av borrentreprenören orienterad vid kärnupptagen, och ett streck längs dess undersida har ritats av kartör där det är möjligt. Vid partier där kärnans bitar inte har kunnat passas ihop, p.g.a. rotation och nedslipning av borrkärnan och vid kraftigt krossade partier, har streck inte ritats. RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. 5 (11)

RQD Karakterisering av RQD Bergmassans egenskaper påverkas kraftigt av mängden sprickor vilket beskrivs genom RQD (Rock Quality Designation Index). RQD är en av ett flertal parametrar som inkluderas i RMR (Rock Mass Rating System) och Q (Rock Tunneling Quality Index). RQD klassificeringen har utvärderats för varje meter av 16SKB01 och resultatet är sammanställt i Tabell 2. Fördelningen längs med kärnan kan ses i Figur 6. Tabell 2: Klassificering av RQD för 16SKB01. Resultatet är angivet dels som antal meter, dels som procentandel för varje kvalitetsklass. RQD (%) Kvalitet Antal (m) Andel (%) 90-100 Utmärkt 18 46,2 75-90 Bra 10 25,6 50-75 Acceptabelt 10 25,6 25-50 Dåligt 1 2,6 0-25 Mycket dåligt 0 0,0 16SKB01 100 80 60 40 20 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112131415161718192021222324252627282930313233343536373839 Längd längs borrhålet [m] 0 Mycket dåligt Dåligt Acceptabelt Bra Utmärkt RQD Figur 6: Fördelningen av RQD utmed 16SKB01. Gråskalan redovisar kvalitetsklassernas fördelning enligt Tabell 2. 6 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 2017-09-29

Karakterisering av Bas-indexvärden samt GSI 16SKB01 har karaktäriserats meter för meter med avseende på Q-bas, RMR-bas samt GSI. Vid karaktärisering med Bas-index värden tas ingen hänsyn till bergspänningar, orientering av sprickor i förhållande till tunnelns drivningsriktning, tunnelutformning (tunnelkorsningar, tunnelpåslag etc.) samt vattentryck eller flöden in till tänkt tunnel, dvs. torra förhållanden antas. GSI är ett system där berget redan från början karaktäriseras utan hänsyn till yttre faktorer. En sammanställning av karterade Q-bas värden för 16SKB01 redovisas i Tabell 3. Fördelningen utmed kärnan kan ses i Figur 7. Tabell 3 Klassificering av Q-bas för 16SKB01. Resultatet är angivet dels som antal meter, dels som procentandel för varje kvalitetsklass. Q-bas Bergkvalitet Antal (m) Andel (%) >400 Exceptionellt bra 0 0,0 100-400 Extremt bra 0 0,0 40-100 Mycket bra 1 2,6 10-40 Bra 4 10,3 4-10 Acceptabelt 26 66,7 1-4 Dåligt 8 20,5 0,1-1 Mycket dåligt 0 0,0 0,01-0,1 Extremt dåligt 0 0,0 <0,01 Exceptionellt dåligt 0 0,0 RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. 7 (11)

Q-bas 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16SKB01 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112131415161718192021222324252627282930313233343536373839 Längd längs borrhålet [m] 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Exceptionellt till mycket dåligt Dåligt Acceptabelt Bra Mycket bra Q-bas Figur 7 Fördelningen av Q-bas utmed 16SKB01. Gråskalan redovisar kvalitetsklassernas fördelning enligt Tabell 3. Tabell 4 visar en sammanfattning av RMR-bas värden för 16SKB01 och Figur 8 visar fördelningen sedd utifrån RMR-bas utmed hela kärnan. Tabell 4: Klassificering av RMR-bas för 16SKB01. Resultatet är angivet dels som antal meter, dels som procentandel för varje kvalitetsklass. RMR-bas Beskrivning Antal (m) Andel (%) 81-100 Mycket bra 3 7,7 61-80 Bra 35 89,7 41-60 Acceptabelt 1 2,6 21-40 Dåligt 0 0,0 <20 Mycket dåligt 0 0,0 8 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 2017-09-29

RMR-bas 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16SKB01 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112131415161718192021222324252627282930313233343536373839 Längd längs borrhålet [m] 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Mycket dåligt Dåligt Acceptabelt Bra Utmärkt RMR-bas Figur 8: Fördelningen av RMR utmed 16SKB01. Gråskalan redovisar kvalitetsklassernas fördelning enligt Tabell 4. Figur 9 visar en sammanfattning av GSI värden för 16SKB01 och Figur 10 visar fördelningen av GSI utmed hela kärnan. RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. 9 (11)

Figur 9 Klassificering av GSI för 16SKB01. Samtliga GSI värden finns koncentrerade inom markerat område. 10 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 2017-09-29

GSI 15S2KB052 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112131415161718192021222324252627282930313233343536373839 Längd längs borrhålet [m] GSI Figur 10: Fördelningen av GSI utmed 16SKB01. 11 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

BILAGA 2.1 FOTOGRAFIER 16SKB01 UPPDRAG Infart Västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Tomas Luthman /Kristina Mehlqvist DATUM 2017-07-05 GRANSKARE GODKÄND ORT DATUM REV NR ÅTGÄRD GODKÄND DATUM FÖR GRANSKNING 1 (5) S w e co Fredsgatan 14 SE-703 61 Örebro, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 243985 www.sweco.se S we c o Ci vi l A B Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm T o ma s L ut h ma n Berg- och Anläggningsingenjör Telefon direkt +46 (0)104845221 Mobil +46 (0)706968152 tomas.luthman@sweco.se

16SKB01 Figur 1: Box 1. 0,55 6,98 meter. FÖR GRANSKNING Figur 2: Box 2. 6,98 13,21 meter. 2 (5) BILAGA 2.1 FOTOGRAFIER 16SKB01 2017-07-05

Figur 3: Box 3. 13,21 19,51 meter. FÖR GRANSKNING Figur 4: Box 4. 19,51 25,68 meter. BILAGA 2.1 FOTOGRAFIER 16SKB01 2017-07-05 3 (5)

Figur 5: Box 5. 25,68 32,08 meter. FÖR GRANSKNING Figur 6: Box 6. 32,08 38,51 meter. 4 (5) BILAGA 2.1 FOTOGRAFIER 16SKB01 2017-07-05

Figur 7: Box 7. 38,51 40,15 meter. FÖR GRANSKNING BILAGA 2.1 FOTOGRAFIER 16SKB01 2017-07-05 5 (5)

KÄRNKARTERING - Karaktärisering/Klassificering UPPDRAGSGIVARE: Plats: Trosa Marknivå: Bergnivå: Foderrör ök: Foderrör uk: Borrlängd (m) Hållfasthet (MPa) Lugeon RQD (%) Hållutning: Borrningsföretag: Riktning: Maskintyp: Borrlängd: 40,15 m Borrhål (diam.): Bottennivå: Spolmedium: Karterat av: KM Märkmedel: RMR 89 Karaktärisering Klassificering Hållfasthet RQD Sprickavstånd Sprickegenska per Grundvatten (Bas) RMR Bas Grundvatten Sprickorienteri ng RMR Borrkrona typ: Kärna (diam.): 45 mm Hål: 16SKB01 Borrningsdatum: Avsnitt: Operatör: 122631,1411 Karteringsdatum: 2016-04-18-19 Q system Karaktärisering Klassificering RQD Jn Jr Ja Jw Bas SRF bas Uppdragsnr: 2203080 Qbas Jw Sid ( ) av ( ) SRF Q GSI Bergart Sprickmineral 1 66 12 13 8 20 15 68 53 66 9 1 2 1 1 3,67 #### 63 limonit 2 70 12 13 8 24 15 72 57 70 9 3,0 2 1 1 11,67 #### 67 limonit 3 71 12 13 8 22 15 70 55 71 9 1,5 2 1 1 5,92 #### 65 limonit 4 65 12 13 8 18 15 66 51 65 9 2,0 2 1 1 7,22 #### 61 limonit 5 95 12 20 10 18 15 75 60 95 9 1,5 2 1 1 7,92 #### 70 limonit 6 Box 1 90 12 20 10 23 15 80 65 90 9 2,0 2 1 1 10,00 #### 75 limonit 7 78 12 17 8 20 15 72 57 78 9 1,0 2 1 1 4,33 #### 67 limonit 8 98 12 20 10 20 15 77 62 98 9 1,0 2 1 1 5,44 #### 72 limonit 9 93 12 20 10 18 15 75 60 93 9 1,0 2 1 1 5,17 #### 70 x Gnejs med varierarande kornstorlek, 10 100 12 20 8 20 15 75 60 100 9 1,0 2 1 1 5,56 #### 70 inslag av omvandlad pegmatit 11 100 12 20 10 30 15 87 72 100 9 4,0 0,75 1 1 59,26 #### 82 (tillsammans omvandlad med 12 Box 2 98 12 20 10 26 15 83 68 98 9 1,5 1 1 1 16,33 #### 78 x 13 99 12 20 10 20 15 77 62 99 9 1,5 2 1 1 8,25 #### 72 bergarten)(ställvis stora fältspatkorn), limonit 14 95 12 20 10 26 15 83 68 95 9 1,5 1 1 1 15,83 #### 78 breccierad på vissa ställen, granitiskt x 15 84 12 17 8 22 15 74 59 84 9 1,5 2 1 1 7,00 #### 69 ursprung, i sista delen av låda 3, grafit, x limonit 16 98 12 20 10 20 15 77 62 98 9 1,0 2 1 1 5,44 #### 72 vid 19,27 m pegmatit pariti (litet), pyrit- 17 99 12 20 8 20 15 75 60 99 9 1,0 2 1 1 5,50 #### 70 och epidotläkta sprickor, pyritläkta x 18 Box 3 96 12 20 10 22 15 79 64 96 9 1,0 2 1 1 5,33 #### 74 sprickor vanliga längs hela kärnan 19 41 12 8 5 20 15 60 45 41 9 1,0 1 1 1 4,56 #### 55 Vid 19,51 m litet krossparti med grafit, x 20 58 12 13 8 20 15 68 53 58 9 1,5 3 1 1 3,22 #### 63 drygt en dm, sedan varvas grafit med x limonit 21 90 12 17 8 18 15 70 55 90 9 1,0 2 1 1 5,00 #### 65 omvandlad pegmatit, pyritlager, pegmatit x limonit 22 100 12 20 10 22 15 79 64 100 9 1,5 2 1 1 8,33 #### 74 mellan 22,70-23,20 m, sedan mer limonit 23 88 12 17 10 22 15 76 61 88 9 1,5 2 1 1 7,33 #### 71 gnejsiga delar växlat med fältspatrik x limonit 24 Box 4 100 12 20 10 20 15 77 62 100 9 1,0 2 1 1 5,56 #### 72 x limonit omvandlad pegmatit, krossparti mellan 25 62 12 13 8 16 15 64 49 62 9 1,0 0,75 1 1 9,19 #### 59 granit (mörk, svart, finkornig) med kalk x limonit epidot 26 83 12 17 8 15 15 67 52 83 9 1,0 2 1 1 4,61 #### 62 läkta sprickor (ca 1-5 mm tjocka), x x kalkmineral 27 58 12 13 8 13 15 61 46 58 9 1,0 0,75 1 1 8,59 #### 56 omvandlad pegmatit, gnejsigt parti x x x limonit 28 57 12 13 8 17 15 65 50 57 9 1,0 3 1 1 2,11 #### 60 mellan 31,40-31,80 m x x x limonit 29 76 12 17 8 22 15 74 59 76 9 1,0 2 1 1 4,22 #### 69 x x limonit 30 91 12 20 10 20 15 77 62 91 9 1,0 4 1 1 2,53 #### 72 x x x 31 Box 5 86 12 17 8 22 15 74 59 86 9 1,0 2 1 1 4,78 #### 69 x x 32 88 12 17 8 22 15 74 59 88 9 1,0 2 1 1 4,89 #### 69 x x 33 91 12 20 10 22 15 79 64 91 9 1,0 2 1 1 5,06 #### 74 x limonit 34 56 12 13 8 22 15 70 55 56 9 1,0 2 1 1 3,11 #### 65 x limonit 35 100 12 20 10 22 15 79 64 100 9 1,0 2 1 1 5,56 #### 74 x x limonit 36 84 12 17 10 18 15 72 57 84 9 1,0 4 1 1 2,33 #### 67 x x 37 Box 6 75 12 17 8 22 15 74 59 75 9 1,0 2 1 1 4,17 #### 69 x x limonit 38 89 12 17 10 16 15 70 55 89 9 1,0 4 1 1 2,47 #### 65 pegmatitgång med nästan bara kvarts x x 39 64 12 13 8 20 15 68 53 64 9 2,0 4 1 1 3,56 #### 63 granit med inslag av den ljusa x limonit kalkmineral 40 Box 7 12 15 27 12 0 9 1 1 #### #### 22 pegmatiten (20-30 cm) GSI FÖR GRANSKNING Kalcit Pyrit Lera Klorit Övrigt

RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 UPPDRAG Infart västra Trosa PROJEKTNUMMER 134151 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Tomas Luthman Kristina Mehlqvist DATUM 2017-09-29 SUPERVISOR GODKÄND ORT DATUM REV NR MODIFICATION GODKÄND DATUM 1 (11) S w e co Fredsgatan 14 SE-703 61 Örebro, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 243985 www.sweco.se S we c o Ci vi l A B Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm T o ma s L ut h ma n Berg- och Anläggningsingenjör Telefon direkt +46 (0)104845221 Mobil +46 (0)706968152 tomas.luthman@sweco.se

Innehåll 16SKB02 3 Undersökningsresultat 3 Kärnkartering 3 Karakterisering av RQD 6 Karakterisering av Bas-indexvärden samt GSI 7 Bilagor Bilaga 2.1_Fotografier Bilaga 2.2_Karteringsprotokoll 2 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 2017-09-29

16SKB02 Påhugget för 162SKB02 är lokaliserat väster om centrala Trosa. Borrhålets position visas i Figur 1 och information om koordinater, orientering samt dimensioner ges i Tabell 1. Figur 1: Position för 16SKB02. Tabell 1: Koordinater, orientering och dimensioner för 16SKB02. Kärn-ID Påhuggskoordinater Sweref 99 18 00 Marknivå enl. RH2000 Strykning Stupning Längd (m) Diameter (mm) 16SKB02 6532256,6515 122560,8039 43,1310 208 40 37,70 45 Undersökningsresultat Kärnkartering Fotografi av representativ bergart från kärnan visas nedan i Figur 2. Hela kärnan är fotodokumenterad och bilderna finns bifogade i Bilaga 2. En detaljerad beskrivning av borrkärnan ges i Bilaga 1. 3 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

Figur 2: Exempel på den gnejs som dominerar kärna 16SKB02. Borrkärnan består till största del av gnejs med inslag av omvandlad pegmatit samt pegmatitgångar. Ursprungsbergarten var förmodligen en granit som framträder i vissa partier som en finkornig mörk bergart. Gnejsen uppvisar en stor variation när det gäller foliation, kornstorlek och färg. Färgen varierar mellan ljust till mörkt grå med ljusrosa inslag av fältspat. Omvandlad pegmatit förekommer återkommande längs hela kärnan och pegmatiten har förmodligen omvandlats tillsammans med gnejsen. Ställvis är den omvandlade pegmatiten nästan breccierad. Det förekommer även mindre partier med grafit (ca 1 dm i tjocklek). Dessa förekommer vid meter 8,38 och 9,20. Figur 3. Den finkorniga graniten med ställvisa grafitlager. Den finkorniga graniten som förekommer ställvis innehåller ibland stora kvarts eller fältspatkorn i en övrigt finkornig mörkgrå granit. Det förekommer även ett flertal icke omvandlade pegmatitgångar i kärnan (vid 5,8 7 m, 18 18,61 m samt 19,67 25 m). Pegmatiten vid 5,8 7 m innehåller mycket kvarts och är nästan helt vit till färgen. Vid 27,5 meter förekommer omvandlad pegmatit som är mycket mörk och ställvis mörkgrön. Här förekommer även gnejspartier med varierande omvandlingsgrad. Figur 4. Kvartsrik pegmatit. 4 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 2017-09-29

Figur 5. Omvandlad pegmatit och gnejs vid 27 meter och framåt. De sprickfyllnadsmineral som observerats utgörs av pyrit (svavelkis) följt av epidot men även kalcit, limonit och klorit förekommer i mindre omfattning. Längs hela kärnan förekommer även pyritläkta sprickor. Kärnan är av borrentreprenören orienterad vid kärnupptagen, och ett streck längs dess undersida har ritats av kartör där det är möjligt. Vid partier där kärnans bitar inte har kunnat passas ihop, p.g.a. rotation och nedslipning av borrkärnan och vid kraftigt krossade partier, har streck inte ritats. RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. 5 (11)

RQD Karakterisering av RQD Bergmassans egenskaper påverkas kraftigt av mängden sprickor vilket beskrivs genom RQD (Rock Quality Designation Index). RQD är en av ett flertal parametrar som inkluderas i RMR (Rock Mass Rating System) och Q (Rock Tunneling Quality Index). RQD klassificeringen har utvärderats för varje meter av 16SKB02 och resultatet är sammanställt i Tabell 2. Fördelningen längs med kärnan kan ses i Figur 4. Tabell 2: Klassificering av RQD för 16SKB02. Resultatet är angivet dels som antal meter, dels som procentandel för varje kvalitetsklass. RQD (%) Kvalitet Antal (m) Andel (%) 90-100 Utmärkt 22 62,9 75-90 Bra 7 20,0 50-75 Acceptabelt 5 14,3 25-50 Dåligt 1 2,9 0-25 Mycket dåligt 0 0,0 16SKB02 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 Längd längs borrhålet [m] 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Mycket dåligt Dåligt Acceptabelt Bra Utmärkt RQD Figur 4: Fördelningen av RQD utmed 16SKB02. Gråskalan redovisar kvalitetsklassernas fördelning enligt Tabell 2. 6 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 2017-09-29

Karakterisering av Bas-indexvärden samt GSI 16SKB02 har karaktäriserats meter för meter med avseende på Q-bas, RMR-bas samt GSI. Vid karaktärisering med Bas-index värden tas ingen hänsyn till bergspänningar, orientering av sprickor i förhållande till tunnelns drivningsriktning, tunnelutformning (tunnelkorsningar, tunnelpåslag etc.) samt vattentryck eller flöden in till tänkt tunnel, dvs. torra förhållanden antas. GSI är ett system där berget redan från början karaktäriseras utan hänsyn till yttre faktorer. En sammanställning av karterade Q-bas värden för 16SKB02 redovisas i Tabell 3. Fördelningen utmed kärnan kan ses i Figur. Tabell 3 Klassificering av Q-bas för 16SKB02. Resultatet är angivet dels som antal meter, dels som procentandel för varje kvalitetsklass. Q-bas Bergkvalitet Antal (m) Andel (%) >400 Exceptionellt bra 0 0,0 100-400 Extremt bra 0 0,0 40-100 Mycket bra 2 5,7 10-40 Bra 8 22,9 4-10 Acceptabelt 22 62,9 1-4 Dåligt 3 8,6 0,1-1 Mycket dåligt 0 0,0 0,01-0,1 Extremt dåligt 0 0,0 <0,01 Exceptionellt dåligt 0 0,0 RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. 7 (11)

Q-bas 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16SKB02 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 Längd längs borrhålet [m] 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Exceptionellt till mycket dåligt Dåligt Acceptabelt Bra Mycket bra Q-bas Figur 5. Fördelningen av Q-bas utmed 16SKB02. Gråskalan redovisar kvalitetsklassernas fördelning enligt Tabell 3. Tabell 4 visar en sammanfattning av RMR-bas värden för 16SKB02 och Figur 6 visar fördelningen sedd utifrån RMR-bas utmed hela kärnan. Tabell 4: Klassificering av RMR-bas för 16SKB02. Resultatet är angivet dels som antal meter, dels som procentandel för varje kvalitetsklass. RMR-bas Beskrivning Antal (m) Andel (%) 81-100 Mycket bra 13 37,1 61-80 Bra 22 62,9 41-60 Acceptabelt 0 0,0 21-40 Dåligt 0 0,0 <20 Mycket dåligt 0 0,0 8 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 2017-09-29

RMR-bas 100 80 60 40 20 0 16SKB02 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 Längd längs borrhålet [m] 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Mycket dåligt Dåligt Acceptabelt Bra Utmärkt RMR-bas Figur 6: Fördelningen av RMR utmed 16SKB02. Gråskalan redovisar kvalitetsklassernas fördelning enligt Tabell 4. Figur visar en sammanfattning av GSI värden för 16SKB02 och Figur visar fördelningen av GSI utmed hela kärnan. RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. 9 (11)

Figur 7 Klassificering av GSI för 16SKB02. Samtliga GSI värden finns koncentrerade inom markerat område. 10 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 2017-09-29

GSI 16SKB02 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 Längd längs borrhålet [m] GSI Figur 8: Fördelningen av GSI utmed 16SKB02. 11 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

KÄRNKARTERING - Karaktärisering/Klassificering Sid ( ) av ( ) UPPDRAGSGIVARE: Plats: Trosa Hållutning: Borrningsföretag: Borrkrona typ: Marknivå: 43.1310805 Riktning: Maskintyp: Kärna (diam.): 45 mm Hål: 16SKB02 Bergnivå: 37,70 m Borrhål (diam.): Borrningsdatum: Avsnitt: Foderrör ök: Bottennivå: Spolmedium: Operatör: Koordinater: 6532256.6515 Foderrör uk: Karterat av: KM Märkmedel: Karteringsdatum: 2016-04-20-21 122560.8039 RMR 89 Q system Karaktärisering Klassificering Karaktärisering Klassificering GSI Bergart Sprickmineral Borrlängd (m) Hållfasthet (MPa) Lugeon RQD (%) Hållfasthet RQD Sprickavstånd Sprickegenska per Grundvatten (Bas) RMR Bas Grundvatten Sprickorienteri ng RMR RQD Jn Jr 2 88 12 17 10 24 15 78 63 88 9 1,5 2 1 1 7,33 ##### 73 x limonit 3 100 12 20 10 24 15 81 66 100 9 1,5 2 1 1 8,33 ##### 76 x 4 46 12 8 8 27 15 70 55 46 9 1,5 1 1 1 7,67 ##### 65 5 100 12 20 10 24 15 81 66 100 9 1,5 2 1 1 8,33 ##### 76 Vid 5,80-7 m pegmatitgång med mycket x limonit 6 93 12 20 15 22 15 84 69 93 9 1,5 2 1 1 7,75 ##### 79 kvarts limonit 7 Box 1 76 12 17 8 16 15 68 53 76 9 1,5 3 1 1 4,22 ##### 63 x limonit 8 59 12 13 8 24 15 72 57 59 9 1,0 1 1 1 6,56 ##### 67 Gnejs med granitiskt ursprung, limonit 9 75 12 13 8 22 15 70 55 75 9 1,0 2 1 1 4,17 ##### 65 mörk/svart, finkornig med inslag av limonit epidot 10 100 12 20 10 20 15 77 62 100 9 1,0 2 1 1 5,56 ##### 72 omvandladd pegmatit, stora kvarts och x limonit 11 100 12 20 15 22 15 84 69 100 9 1,0 2 1 1 5,56 ##### 79 fältspat bitar, inslag av grafit vid 8,38 limonit 12 93 12 20 8 22 15 77 62 93 9 1,0 2 1 1 5,17 ##### 72 samt 9,20, ca 1 dm tjock, inslag av lila limonit 13 Box 2 65 12 13 8 22 15 70 55 65 9 1,0 2 1 1 3,61 ##### 65 mineral (lepidolite?), samma som 01 limonit 14 100 12 20 10 22 15 79 64 100 9 1,0 2 1 1 5,56 ##### 74 x epidot kärnan, dock väldigt små mängder. Vid 15 100 12 20 10 24 15 81 66 100 9 1,0 1 1 1 11,11 ##### 76 18 m förekommer en pegmatitgång fram 16 80 12 17 8 24 15 76 61 80 9 1,0 1 1 1 8,89 ##### 71 till 18,61 m sedan igen vid 19,67 m till 25 17 80 12 17 8 22 15 74 59 80 9 1,0 2 1 1 4,44 ##### 69 meter x x epidot 18 100 12 20 15 24 15 86 71 100 9 1,0 1 1 1 11,11 ##### 81 Pegmatitgång 19 95 12 20 10 22 15 79 64 95 9 1,0 2 1 1 5,28 ##### 74 x epidot 20 Box 3 100 12 20 10 26 15 83 68 100 9 3,0 2 1 1 16,67 ##### 78 epidot 21 90 12 20 10 20 15 77 62 90 9 1,0 4 1 1 2,50 ##### 72 kaolin 22 100 12 20 10 20 15 77 62 100 9 1,0 4 1 1 2,78 ##### 72 limonit kaolin 23 74 12 13 8 22 15 70 55 74 9 1,0 2 1 1 4,11 ##### 65 limonit 24 95 12 20 10 22 15 79 64 95 9 1,0 2 1 1 5,28 ##### 74 limonit 25 90 12 20 10 24 15 81 66 90 9 2,0 1 1 1 20,00 ##### 76 Gnejs med mycket epidot i sprickorna, 26 Box 4 även epidotläkta sprickor, lila mineral 100 12 20 15 22 15 84 69 100 9 2,0 2 1 1 11,11 ##### 79 förekommer epidot 27 98 12 20 10 22 15 79 64 98 9 1,0 2 1 1 5,44 ##### 74 vid 27, 50 m omvandlad pegmatit, epidot 28 82 12 17 8 24 15 76 61 82 9 3,0 2 1 1 13,67 ##### 71 mycket mörk nästan mörkgrön, pyritläkta x x 29 53 12 13 8 24 15 72 57 53 9 1,5 2 1 1 4,42 ##### 67 sprickor, ställvis gnejsig, grov till x epidot 30 70 12 13 8 24 15 72 57 70 9 2,0 2 1 1 7,78 ##### 67 medelkornig, mörkgrön, vaierande x x x 31 100 12 20 15 30 15 92 77 100 9 4,0 0,75 1 1 59,26 ##### 87 omvandlingsgrad. 32 Box 5 87 12 17 10 20 15 74 59 87 9 2,0 4 1 1 4,83 ##### 69 x epidot 33 100 12 20 10 25 15 82 67 100 9 3,0 1 1 1 33,33 ##### 77 34 100 12 20 10 22 15 79 64 100 9 3,0 0,75 1 1 44,44 ##### 74 x 35 100 12 20 15 26 15 88 73 100 9 1,5 1 1 1 16,67 ##### 83 36 Box 6 100 12 20 15 22 15 84 69 100 9 1,0 2 1 1 5,56 ##### 79 x Ja Jw Bas SRF bas Uppdragsnr: 2203080 Qbas Jw SRF Q GSI FÖR GRANSKNING Kalcit Pyrit Lera Klorit Övrigt

ANALYS Stenmaterial Ackred. nr. 1999 Provning ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdat av ackrediterat provningslaboratorium TEST REPORT issued by an Accredited Testing Laboratory Provnr 20170142 Sidan 1 av 1 Beställare Sweco Civil AB Tomas Luthman Fredsgatan 14 Box 214 70144 Örebro Produkt Berg Leverantör Entreprenör Provtagningsdatum Ankomstdatum 2017-02-21 Referens nr Provtagningsplats Provtagare Analys start 2017-02-22 Analys slut 2017-02-27 Id-nummer Objekt Provresultat Kommentar Märkning 2203080325, SELUTH Medelvärde Fraktion (mm) SS-EN 1097-1 Bestämning av nötningsmotstånd (micro-deval) 9 10/14 Analysprov A (%) 8,9 Analysprov B (%) 8,7 Vått analysprov Notering Ort och datum Örebro 2017-02-27 Provresultatet avser endast till laboratoriet inkommit prov. (EA) = Ej Acrediterad metod. (E) = Enkelprov För övrig information se kundbilaga som finns på www.svevia.se / produkter & tjänster / asfalt / laboratorier. Josef Eriksson, Laboratorietekniker Digitalt utfärdad signatur Svevia AB Väglaboratoriet Vagngatan 6 702 27 Örebro Besöksadress Pilängen Örebro Styrelsens säte Telefon nr 070-360 48 42 Telefax nr Org.nr 556768-9848 VAT nr SE 556768984801 E-post lena.andersson@svevia.se Internet adress www.svevia.se