Kvalitetsredovisning 2009 Skaftö skola
Inledning Kvalitetsredovisningar gör vi för att granska och bedöma effekterna av vad som pågår och har gjorts i verksamheten. Vi gör det för att få en möjlighet att lära oss och dra nytta av våra misstag eller i alla fall visa att vi vill kunna göra det. En utvärdering kan också visa om det blev som vi kom överens om och därmed förmedla en känsla av trygghet att verksamheten är under kontroll.. 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen bygger på alla utvärderingar och undersökningar som gjorts under året. Nationella prov åk 3 och 5. Protokoll förda vid klassråd, elevråd, mat- och miljöråd och kamratstödjarnas arbete Dokumentation, om eleverna inte når målen i åk3 och åk 5, individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen ger underlag för utvecklingsarbete. Samtal, föräldraråd, elevråd, klassråd, frågor till elever, föräldrar och personal. Bruk, skolverkets självvärdering. Arbetsplatsträffar och konferenser. Arbetsmiljöenkät för personal och elever. Utvärdering av miljöplan som utgår från miljökriterier Grön skola, bildningsnämnden. Olika arbetsmiljöronder som skyddsrond, brandrond, allergirond med mera. Ärenden anmälda till IT-enheten, ärenden anmälda till fastighet. 2. Förutsättningar/resultat 2.1 Utvärdering föregående års Förutsättningar/resultat Förutsättningarna stramas åt med avseende på ekonomi. Resursfördelning minskar, inte bara i takt med elevminskningen. Lysekil har en relativt sett en billig skola som levererar bra resultat, än så länge. Det är en tidsfråga innan det vänder om inte förutsättningarna, ekonomin, ändras. Eftersom elevantalet sjunker går det inte att arbeta med åldershomogena klasser på de mindre skolorna. Spridningen är stor redan i homogena klasser. I åldersblandade klasser blir spridningen mycket stor och lärarna upplever att de inte räcker till. Kunskapskraven upplevs som stora och klasstorlekarna ökar. Till detta har kommit skriftliga omdömen och snart kommer betyg i åk 6. 2.2 Kommunpolitiska mål God kommunal service 2
Ett gott bemötande är en självklarhet. Vår likabehandlingsplan är ett dokument som handlar om bemötande. De som kontaktar oss får svar på sina frågor inom rimlig tid och/eller en hänvisning till vem de skall vända sig till. Vi svarar vänligt, tydligt och med respekt. God tillgänglighet Via kommunens hemsida och telefonkataloger kan man hitta kontaktuppgifter. Alla föräldrar får information direkt via skolkatalog, telefonsvarare, loggböcker, veckobrev och föräldramöten. Alla föräldrar är välkomna att besöka skolan när de själva vill, vilket vi informerar om. 2.3 Organisation Rektors ansvarsområde: Bergs skola och Skaftö skola från och med 090801. Skolorna omfattar förskoleklass, åk1-6 och fritidshem. Organisation under hösten förskoleklass, 1-2, 3-4 och 5-6. Fritidshemmet har bestått av en avdelning. 2.4 Omsorg och pedagogisk verksamhet Personal 2009 2008 2007 Antal anställda (tjänster) 9,0* - varav pedagoger 9,0* Sjukfrånvaro 2.6 20.0 9.3 Personalomsättning * hösten 2009 Kommentar: Skola 2009 Skolbarnsomsorg Antal placerade barn, snitt Antal avdelningar 1 Antal placerade barn/avdelning 30 Antal placerade barn/pedagogisk personal Genomsnittlig placeringstid/vecka 14 Undervisning Antal elever F-6 79 Antal klasser 4 Genomsnittligt antal elever/klass 19,5 Antal placerade barn med särskilt stöd (åtgärdsprogram) 14 Antal placerade barn med annat modersmål än svenska 0 Kommentar: Vi får lägga mycket energi på organisation där åldersblandat är en nödvändighet ur ekonomisk synvinkel och inte alls ur den pedagogiska. Skolans verksamhetsår löper från höst till vår. Önskvärt vore att kommunens skolplan uppfylldes med avseende på Långsiktiga och stabila förutsättningar för en bra skola 3
2.5 Arbetsmiljö Inomhusmiljön: Personalen upplever att inomhusklimatet är dåligt. Det är stora problem med att hålla jämn temperatur, det är ofta väldigt kallt. Skolan behöver målas om både i klassrum och i korridorer. Speciellt nedslitet är fritidshemmets lokaler. De skulle behöva en bättre anpassning för ändamålet. Det är också problem med dålig lukt från avloppen. Golvbrunnarna är smutsiga. Toaletterna är slitna och gamla. Ingången vid biblioteket har fått nytt golv och det upplevs positivt. Saknaden efter vaktmästare är stor. Vaktmästaren stod för omsorgen om skolan och vi är rädda för att förfallet skall öka. Det är lättare att få elever att ta ansvar för sin miljö om den är fräsch och inbjudande. Det överskuggande arbetsmiljöproblemet för alla är frustration över att datornätet inte fungerar. Utomhusmiljön: Skaftö skola har en stor och varierad skolgård, närhet till skog och hav och en skolträdgård som legat i träda men som skall väckas till liv igen under våren. Fasaderna av trä är slitna och behöver målas, fönster måste bytas ut, solskydd fungerar inte. Vi föreslår också en teknikrond med IT och fastighet som deltagare för att se över elnät, uppkopplingar och kontakter. Mycket är gammalt och hemgjort. 3. Miljöredovisning 3.1 Föregående års utvärdering miljö För att bli en grön skola måste 7 kriterier vara uppfyllda förutom de obligatoriska som är att det skall finnas en miljöplan, uppföljning och utvärdering varje år, stående punkt på arbetsplatsträffarna, att det skall finnas ett miljöombud som fått fortbildning under året och att personalen är involverad i arbetet. Skolan skall ha ett miljöråd. Arbetet har legat i träda under 2009 på grund av att kommunen centralt skulle bygga ett nytt miljösystem för hela kommunen. Alla skulle ha ett gemensamt dokument att arbeta med men arbetet lades bara ner utan förklaringar. De som nyss påbörjat sitt miljöarbete upphörde med det och vi inom bildningsförvaltningen insåg att vi måste återgå till vårt tidigare system. I slutet av 2009 fick alla miljöombud inom bildningsnämnden en halv fortbildningsdag via Håll Sverige rent stiftelsen. 3.2 Kommunpolitiska mål Miljö, enligt politiskt dokument Under våren 2008 tillsattes en projekttjänst i Lysekils kommun för att skapa ett miljöledningssystem. En arbetsgrupp bestående av representanter för alla verksamheter och en grupp med förvaltningschefer kopplades till projektledaren. Resultatet blev ett miljöledningssystem som skall användas av verksamheterna för att uppnå certifiering. Under hösten fortsatte arbetet med Johan Bengtsson som ledare för arbetsgruppen. Alla miljöombud i kommunen fick en halvdags utbildning i hur man analyserar sin verksamhet. Miljösamordnaren för bildningsförvaltningen träffade bildningsförvaltningens miljöombud och tillsammans gjordes en analys av verksamheten som skall ligga till grund för politikernas ställningstagande för vilka områden som verksamheterna skall arbeta med. När analysen gjordes kunde inga verksamheter ange mått i form av hur mycket energi, vatten, drivmedel, papper, hushållsavfall mm som förbrukats. För att kunna göra detta behövs samverkan mellan 4
fastighetsägarna. För att kunna mäta om mål uppnåtts måste analysen ange hur mycket som förbrukades föregående år. Certifiering utifrån detta system är möjlig först vid utvärdering av år 2009. Allt centralt miljöarbete lades ner i början av 2009 och lämnade verksamheterna i ett tomrum. Det som påbörjats lämnades utan kommentarer eller förklaringar. Långsiktigt hållbart? 4. Skolans uppdrag Grundläggande bestämmelser om grundskolan återfinns i skollagen och grundskoleförordningen. Genom läroplanen anger regering och riksdag de grundläggande värden som skall prägla skolans verksamhet och de mål och riktlinjer som skall gälla för den. Vid sidan av dessa föreskrifter finns kursplaner. Dessa är bindande föreskrifter som uttrycker de krav staten ställer på utbildningen i olika ämnen. Vi har också en kommunal skolplan 5. Normer och värden 5.2 Kommunpolitiska mål Goda livet, trygga uppväxtvillkor och delaktighet Att arbeta med klassråd, elevråd och föräldraråd lägger grunden för delaktighet och demokrati. Vår likabehandlingsplan som utgår från systemteoretiskt tänkande är ett annat redskap för att få ett gott liv utan kränkningar och för att få trygga uppväxtvillkor. 5.3 Uppföljning av likabehandlingsplan Arbetet med att revidera likabehandlingsplanen har påbörjats och kommer att vara klar i början av 2010. Bildningsförvaltningens likabehandlingsgrupp bestående av pedagoger från kommunens förskolor och skolor har utarbetat ett gemensamt försättsblad där man beskriver vad ett systemteoretiskt förhållningssätt är. För att främja gemenskap och trygghet har vi storsång varannan vecka. Då samlas hela skolan och sjunger tillsammans. Under hösten ordnas fotbollsturnering och skolfest, hela skolan gör en gemensam studieresa mot olika mål varje år och det bjuds på ett magnifikt luciatåg där alla elever är med, allt för att främja trygghet och gemenskap. Överskolningsplan finns muntligt men skall skrivas ner under 2010. Den är också ett led i att få en trygg start på skolan liksom den lekdag som startar skolåret på hösten där barnen lär känna varandra i tvärgrupper. 5.4 Barn/Elevernas ansvar och inflytande Barn/elevenkät Har inte gjorts på skolan under 2009. Personalenkät Enkät gjordes i kommunen under hösten men resultatet har inte delgivits oss än. 5
6. Utveckling och lärande/kunskaper 6.3 Nått målen skolår 3 och 5 Kommentar: till Skolverket rapporteras alla delprov och resultatet på dem. Det rapporteras ingen samlad bild klarat nationella proven på individuell nivå. Om flera elever inte klarat ett delmoment har skolan ett utvecklingsområde. Det som anges här är om eleven nått målen i år 5. Svenska åk3 Kommentar: En analys av resultaten på nationella prov åk 3 visar att ett utvecklingsområde bör vara läsförståelse av både fakta och berättande text. Matematik åk 3 Kommentar: En analys av resultaten på nationella prov åk 3 visar att ett utvecklingsområde bör vara geometriska figurer och de fyra räknesätten. Svenska skolår 5 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtliga Flickor Pojkar 2009 2008 2007 2006 Kommentar: En analys av resultaten på nationella prov åk 5 visar att utvecklingsområden bör vara berättande och beskrivande skrivuppgifter. Engelska skolår 5 6
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtliga Flickor Pojkar 2009 2008 2007 2006 Kommentar: En analys av resultaten på nationella prov åk 5 visar att utvecklingsområden bör vara samtliga områden i engelska. Matematik skolår 5 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtliga Flickor Pojkar 2009 2008 2007 2006 Kommentar: En analys av resultaten på nationella prov åk 5 visar att utvecklingsområden bör vara längd, area och skala samt räknemetoder. 7. Pedagogisk verksamhet 7.1 Utvärdering föregående år pedagogiks verksamhet Skaftö skola arbetade med klassråd, elevråd och mat- och miljöråd som är ett sätt för elever att få uttrycka sina åsikter och tankar. Eleverna arbetade med veckans arbete och upplevde att man lyssnade på dem och att de kunde påverka skolans verksamhet. Skolan börjar med engelska i åk1 och det tänker man fortsätta med. 7
Slöjden har haft i projekt med Carl Chilicott och det har varit mycket uppskattat och kreativt. Det har man haft under flera år. Resultaten av dessa projekt finns att beskåda över hela skolan. 7.3 Individuella utvecklingsplaner När den individuella utvecklingsplanen infördes fick skolan ett redskap för utveckling. Den individuella utvecklingsplanen är ett naturligt underlag för uppföljning och planering av undervisningen. Nu när skriftliga omdömen införts kommer det att bli ett ännu kraftigare verktyg för skolutveckling. Enligt uppdraget skall läraren beskriva hur de nationella målen konkretiserats i undervisningen och vilka kunskaper och kunskapskvaliteter som ska bedömas. Vi har påbörjat arbetet med detta. Vi skall också dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Resultatet av arbetet skall stå i fokus och inte vad de gjort och arbetat med. Det räcker inte med att spara tester eller prov utan de måste också innehålla exempel på hur de använder kunskap för att dra egna slutsatser, analysera och värdera. Detta får vi hjälp av genom gemensam pedagogisk planering av mål att sträva mot och matriser av dessa. 7.4 Samverkan Föräldraråd finns inte men klassföräldrarna kallades till ett föräldraråd i slutet av året. Skolan kallar till två möten under våren 2010 och därefter gör vi en utvärdering. Höstterminen startade med ett gemensamt föräldramöte för hela skolan. Skolan samverkar med Folkets Hus, Skaftö gille, hembygdsföreningen och olika idrottsföreningar. 7.5 Insatser för barn i behov av särskilt stöd Från och med hösten 2009 förändrades ledningsorganisationen. Skaftö och Bergs skolor hade tidigare gemensam skolsköterska och nu också gemensam rektor. För att få grepp om verksamheterna tillfördes gemensam specialpedagog till detta. Detta innebär ett ökat samarbete och bättre kontroll på båda skolorna. Rektor och specialpedagog träffas nästan varje dag och möjlighet att träffa skolsköterskan fördubblades. Våra starka sidor är utarbetade rutiner för att upptäcka elever i behov av stöd. Vi utgår från deras starka sidor, det framgår tydligt vad man vill utveckla och utarbetandet sker i samverkan med vårdnadshavarna. Vi behöver bli duktiga på en vidare kartläggning av elevens hela skolsituation utifrån individ, grupp och organisationsnivå. Vi behöver bli bättre på att utvärdera de resurser skolan har och hur vi använder alla skolans kompetenser i högre grad. Det finns ett stort behov av speciallärare. Åtgärdsprogram upprättas av läraren ofta i samarbete med specialpedagog. 8. Kvalitetsarbete 8.1 Utvärdering föregående år kvalitetsarbete 8.2 Ansvarsfördelning 8
9. Ekonomisk redovisning 9.1 Kommunpolitiska mål Stabil långsiktig ekonomi Ekonomiskt resultat för 2009 2008 Skaftö skola (tkr) Intäkter 15 Personalkostnader 85 Övriga kostnader 45 Nettokostnad 6631 Budgetanslag 6777 Budgetavvikelse 145-88 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Investeringar Möbler till grupprum. 11. Analys, slutsatser och åtgärder 12. Enhetens egna prioriterade mål/utvecklingsarbete Utvecklingområden 2010 Matematik Vi har ett mycket kreativt matematiktänkande där vardagen involveras. Det som behöver utvecklas är kontrollen på vad eleverna kan. Idag använder vi BeMa men behöver komplettera med skolverkets material Diamant. Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen skall utvärderas och delvis få ett nytt ansikte. Skriftliga omdömen Skriftliga omdömen skall ta steget från ett kryssa i formulär till ett dokument som beskriver hur långt eleven kommit i sin kunskapsutveckling och visar på hur han eller hon kan komma vidare i sitt lärande. Elever: Göra elevenkät under våren 2010 9
Åtgärdsprogram Utveckla åtgärdsprogrammen. Kvalitetsredovisningar: Göra en plan för ovanstående utvecklingsområden med dokumentation, tidsplan och ansvar. 13. Sammanfattning Skrivs av förvaltningschef och utvecklingsledare Lysekil den xx januari 2009 10