» Industriell ekonomi



Relevanta dokument
TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

Reflektioner från föregående vecka

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

» Industriell ekonomi

Seminarium 4 (kap 16-17)

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

» Industriell ekonomi

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Kostnads- och intäktsanalys

Företags- och Personalekonomi G88

Kostnads- och intäktsanalys

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Kalkyler som beslutsunderlag

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Kalkyleringens avvägning

Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

» Industriell ekonomi

Kalkylering. Daniel Nordström

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Tonnquist Projektledning

Företags- och Personalekonomi G88

» Industriell ekonomi

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Kalkyleringens avvägning

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = , Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

Skärvad Olsson Kap 18

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Uppgift 1.1 i resultatplanering

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

» Industriell ekonomi

Entreprenörskap, tentamen #1 - facit sid 1 [10]

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Totalanalys, tentamen #1 sid 1 [10]

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

De generella kalkylproblemen

Övningar. K/I-analys. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 15-16

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Exempelsamling TPYT02

IEK 415 Industriell ekonomi

Övningsuppgifter, sid 1 [21] totalanalys - facit, nivå C

722G88 FÖRETAGS- OCH PERSONALEKONOMI VT2009

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

AFFÄRSPLAN UF-företagande

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand

Ekonomiska grundbegrepp

Gå till ra.ombea.com och uppge Session ID Är du redo för FÖ3? 1. Ja. 2. Nej. Magnus Moberg 1

Uppgift 1.1 i resultatplanering

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

IEK415 Industriell ekonomi E

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Taurus Ekonomiutbildning

» Industriell ekonomi

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

PROJEKTEKONOMI (KAPITEL 9, SID ) PROJEKT PÅ RÄTT KURS UPPFÖLJNING AV EKONOMIN (KAPITEL 13, SID ) Nils Lundgren

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR Uppgift 1 (10 poäng)

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Ind ek E d) Se FEK100 samt PowerPoint-bilder.

Transkript:

» Industriell ekonomi FÖ5 Produktkalkylering Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1

FÖ5 Produktkalkylering» Välkommen» Syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2

Case 1» Anna och Lisa har länge funderat på att öppna en webbyrå. De har tidigare läst KTS på universitetet och arbetar nu på ett stort it-konsultbolag. De tror att många kvinnliga företagare skulle kunna tänka sig att anlita dem eftersom de själva är kvinnor.» Nu finns det en ledig lokal tillgänglig och de har möjlighet att få köpa utrustning och annat som de behöver från en konkurrent som ska läggas ned. Totalt måste de satsa 150 000 kr var för att komma igång. Anna och Lisa satsar 50 000 var och resten lånar de.» Ge exempel på fyra saker Anna och Lisa bör ta reda på innan de startar företaget Magnus Moberg 3

Återkoppling SE1» Dubbla blicken Kunden (sälj och marknad) marknadsmässig framgång Innehållet (produkten/tjänsten) teknisk framgång» Tänk - affärsmannaskap Affärsidé - hur vara unik? Vad?, Vem (specificera Mosaic, DINK)?, Hur? Varför ska någon köpa av er? Vilka är konkurrenterna? Vilket behov tillfredsställer ni? Omvärldsanalys (ex hur många bor på orten)» Retorik (konsten att övertyga) Vad att säga, säg det, vad sas? KISS (informationoverload) VAK Tidsplanering saker rätt / rätt saker? relevans, lyssna vs. prata Vad vs. hur (trovärdighet, 1a intryck, tydlighet och kommunikation) Presentera vs. att sälja Semantik halv fullt eller halv tomt prata positivt» Relatera till 1 arbetsintervjun Magnus Moberg 4

Ekonomiska Inkomst Utgift Inbetalning Utbetalning Resurs Intäkt Kostnad Likviditet Resultat Magnus Moberg 5

Ut-begrepp» Utgift Utgift är anskaffningsvärdet av en resurs Vi förbinder oss att göra en ekonomisk motprestation till någon annan part. Avser anskaffningstillfället och uppstår när fakturan erhålls och bokförs» Utbetalning Uppstår vid betalningstillfället, t ex när företaget betalar en leverantör för en vara» Kostnad Den del av företagets utgift som hör till en viss period kallas kostnad dvs. periodiserad utgift Avser värdet av förbrukade resurser under en period Magnus Moberg 6

In-begrepp» Inkomst Inkomst är den ersättning företaget får för sin prestation. Någon förbinder sig att göra en ekonomisk motprestation till oss. Avser försäljningstillfället och uppstår när fakturan sänds iväg och bokförs» Inbetalning Uppstår vid betalningstillfället, t ex när en kund betalar för en vara» Intäkt Den del av en inkomst som hör till en viss period kallas intäkt dvs. periodiserad inkomst Avser värdet av levererade resurser/prestationer under en period Magnus Moberg 7

Kostnadsindelningar Indelning enligt Syfte/användningsområde Volym Fasta Rörliga Periodiskt återkommande produktion Få eller liknande produkter Totala kostnader Kostnadsslag Direkta Indirekta Fördela totalkostnad på enstaka produkter Många produkter med gemensamma resurser Påverkbarhet Särkostnader Samkostnader Beslutssituationer Vanligtvis kort sikt Endast hänsyn till kostnader som påverkas av beslutet Magnus Moberg 8

» Rörliga kostnader Rörlig vs. Fast En kostnad vars totalsumma ändras kontinuerligt när verksamhetsvolymen ändras TRK RK / st Vol Vol» Fasta kostnader Kostnader vilkas totalbelopp inte ändras vid förändringar i verksamhetsvolymen TFK FK / st Vol Vol Magnus Moberg 9

Rörliga» Tre grupper på hur de ändras Samma = proportionellt Långsammare = degressivt Snabbare = progressivt Magnus Moberg 10

Fasta» Tre grupper Helt fast Halvfast Driftsbetingad Magnus Moberg 11

Periodkalkyler» Totala kostnader (TK) = FK + rk/st*volym» Används vid Tillverkning av få eller liknande produkter Lättseparerade produkter» Exempel på kalkyler Resultatdiagram Divisionskalkyl Normalkalkyl Minimikalkyl Utnyttjandegrad Magnus Moberg 12

Resultatdiagram» Kritisk punkt (nollpunkt, break-even) Vid vilken volym man har den kritiska omsättningen och volymen dvs. Intäkt kostnad = 0 (S = säkerhetsmarginal) Kr Volym Magnus Moberg 13

» Divisionskalkyl Division och normal Efterkalkyl (kan göras i efterhand) Den enklaste metoden för självkostnad (SJK) - genomsnittet Formel: TK för period/ Verklig volym = SJK/ st» Normalkalkyl Förkalkyl Formel: RK/ Verklig volym + FK/ Normal volym = SJK/ st Beaktar sysselsättningen mer stabil beakta under- och övertäckning. Fråga: Vad är normal volym? Magnus Moberg 14

Exempel periodkalkyler» Knep och Knåp AB tillverkade under en period 18 000 enheter av sin specialprodukt. De fasta kostnaderna uppgick till 150 000 och den rörliga kostnaden per styck är 4,75. Under denna period var sysselsättningen 120 % av den normala. Beräkna produktens självkostnad under perioden genom att använda: divisionskalkyl normalkalkyl Magnus Moberg 15

Kostnadsindelningar Indelning enligt Syfte/användningsområde Volym Fasta Rörliga Periodiskt återkommande produktion Få eller liknande produkter Totala kostnader Kostnadsslag Direkta Indirekta Fördela totalkostnad på enstaka produkter Många produkter med gemensamma resurser Påverkbarhet Särkostnader Samkostnader Beslutssituationer Vanligtvis kort sikt Endast hänsyn till kostnader som påverkas av beslutet Magnus Moberg 16

Bidragskalkylering» Kalkyl för särskilda beslut endast framtida intäkter och kostnader som skiljer mellan alternativ är relevant. Ofullständig kostnadsfördelning Kortsiktiga beslut utifrån befintliga resurser.» Centrala begrepp Beslutsrelevanta kostnader dvs. särkostnader Beslutsrelevanta intäkter dvs. särintäkter Kostnader ej relevanta för beslutet dvs. samkostnader Formel: Särintäkter särkostnad = Täckningsbidrag (TB) TB är mao bidraget till att täcka samkostnaderna Formel: Totalt täckningsbidrag (TTB) samkostnader = resultat Ofta beräknas TB på olika nivåer; artikelnivå, produktnivå och produktgruppsnivå Magnus Moberg 17

Beslutssituationer» Handlar oftast om produktvalsproblem och hur resurser och kapacitet bäst ska utnyttjas Maximera Totalt täckningsbidrag (TTB)» Ledig kapacitet Ej fullt utnyttjad kapacitet TB skall vara positivt för att tacka JA (dvs täcka särkostnaderna) finns risker!» Trång sektor Begränsning i tillverkning eller försäljning den mest begränsande faktorn. Kan var en eller flera Välj produkt som ger störst TTB, dvs de som utnyttjar den trånga resursen bäst i förhållande till sitt TB dvs. störst täckningsbidrag per enhet av den trånga sektionen Magnus Moberg 18

Exempel bidragskalkyler» Företaget Paradis tillverkar poolstegen Klivi och vilstolen Poolside av specialplåt. Tillgången på specialplåt är begränsad till 4 000 kg och priset är 40 kr/kg. Vilken av de två produkterna ska företaget tillverka på kort sikt om försäljningen inte har någon begränsning? Följande information finns: Klivi Poolside Försäljningspris 265 205 Särkostnader Material (specialplåt) -100-40 Övrigt material -5-70 Rörlig lön -65-40 Övrig rk -10-20 Täckningsbidrag TB 85 35 Magnus Moberg 19

» Frågor? Magnus Moberg 20