Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Relevanta dokument
TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Övning 3. Introduktion. Repetition

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

A

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteknik I: F6. Bodediagram, Nyquistkriteriet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Regulator. G (s) Figur 1: Blockdiagram för ett typiskt reglersystem

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteknik I: F10. Tillståndsåterkoppling med observatörer. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteknik I: F2. Överföringsfunktionen, poler och stabilitet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Laplacetransform, poler och nollställen

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Reglerteknik AK Tentamen

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik AK, FRT010

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

För ett andra ordningens system utan nollställen, där överföringsfunktionen är. ω 2 0 s 2 + 2ζω 0 s + ω0

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Reglerteknik AK, FRTF05

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Överföringsfunktion 21

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Reglerteknik AK, FRTF05

Sammanfattning TSRT mars 2017

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

Övningar i Reglerteknik

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Från tidigare: Systemets poler (rötterna till kar. ekv.) påverkar egenskaperna hos diffekvationens lösning.

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

Nyquistkriteriet, kretsformning

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Transkript:

Reglerteknik I: F3 Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn Dave Zachariah Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik 1 / 12

Poler och tidssvar Stegsvar u(t) G y(t) Modell Y (s) = G(s)U(s) med överföringsfunktion G(s) = b 0 s m + + b m s n + a 1 s n 1 + + a n. 2 / 12

Poler och tidssvar Stegsvar u(t) G y(t) Modell Y (s) = G(s)U(s) med överföringsfunktion G(s) = b 0 s m + + b m s n + a 1 s n 1 + + a n. När vi använder ett steg som insignal { u 0 (konst.) för t 0, u(t) = 0 för t < 0, L U(s) = u 0 s vad blir stegsvaret y(t)? 2 / 12

Poler och tidssvar Polernas avstånd från origo snabbhet Ex. 1:a ordningens system: Pol vid: Pol-nollställediagram: G(s) = s = p Im{s} p s + p p Re{s} 3 / 12

Poler och tidssvar Polernas avstånd från origo snabbhet Ex. 1:a ordningens system: G(s) = p s + p 1 0.8 y(t) 0.6 0.4 0.2 p=0.1 p=0.5 p=1.0 0 0 2 4 6 8 10 t [s] 3 / 12

Poler och tidssvar Komplexkonjugerade poler beskriver systemoscillationer Ex. 2:a ordningens system: Poler vid: Pol-nollställediagram: ω 2 0 G(s) = alt. form = s 2 + 2ξω 0 s + ω0 2 s = ω 0 ξ ± iω 0 1 ξ 2 Im{s} arccos(ξ) ω 0 Re{s} 4 / 12

Poler och tidssvar Komplexkonjugerade poler beskriver systemoscillationer Ex. 2:a ordningens system: G(s) = alt. form = ω 2 0 s 2 + 2ξω 0 s + ω 2 0 2 1.5 ξ = 0.1 ξ = 0.5 ξ = 0.8 y(t) 1 0.5 0 0 2 4 6 8 10 t [s] 4 / 12

Poler och tidssvar Dominerande pol = pol som ligger närmast origo Ex.: 3:e ordningens system G(s) = med ω 0 = 1 och ζ = 0.5. Poler vid: Pol-nollställediagram: p s + p ω 2 0 s 2 + 2ζω 0 s + ω 2 0 s = p och s = ω 0 ξ ± iω 0 1 ξ 2 Im{s} p Re{s} 5 / 12

Poler och tidssvar Dominerande pol = pol som ligger närmast origo Ex.: 3:e ordningens system G(s) = med ω 0 = 1 och ζ = 0.5. p s + p ω 2 0 s 2 + 2ζω 0 s + ω 2 0 1 0.8 p=10 p=3 p=1 y(t) 0.6 p=0.33 0.4 0.2 p=0.1 0 0 5 10 15 20 25 30 tid 5 / 12

Stegsvar och statisk förstärkning Antag stabilt system Y (s) = G(s)U(s) med { u 0 (konst.) för t 0, L u(t) = U(s) = u 0 0 för t < 0, s 6 / 12

Stegsvar och statisk förstärkning Antag stabilt system Y (s) = G(s)U(s) med { u 0 (konst.) för t 0, L u(t) = U(s) = u 0 0 för t < 0, s Slutvärdet på stegsvaret y(t) kan beräknas via slutvärdesteoremet: y f = lim t y(t) = lim s 0 sy (s) = lim s 0 sg(s) u 0 s = 6 / 12

Stegsvar och statisk förstärkning Antag stabilt system Y (s) = G(s)U(s) med { u 0 (konst.) för t 0, L u(t) = U(s) = u 0 0 för t < 0, s Slutvärdet på stegsvaret y(t) kan beräknas via slutvärdesteoremet: y f = lim t y(t) = lim s 0 sy (s) = lim s 0 sg(s) u 0 s = G(0)u 0 Systemets statiska förstärkning är alltså G(0). 6 / 12

Kopplade och återkopplade system Överföringsfunktion fås med Laplace + införda hjälpsignaler Ex.: Parallellkopplade system u G 1 G 2 y 1 y 2 + y Med införda hjälpsignaler: Y (s) = Y 1 (s) + Y 2 (s) = G 1 (s)u(s) + G 2 (s)u(s) = (G 1 (s) + G 2 (s))u(s) 7 / 12

Kopplade och återkopplade system Överföringsfunktion fås med Laplace + införda hjälpsignaler Ex.: Seriekopplade system u u 1 y G 1 G 2 Med införda hjälpsignaler: Y (s) = G 2 (s)u 1 (s) = G 2 (s)(g 1 (s)u(s)) = G 2 (s)g 1 (s)u(s) 7 / 12

Kopplade och återkopplade system Överföringsfunktion fås med Laplace + införda hjälpsignaler Ex.: Återkopplade system u + u 1 G 1 y u 2 G 2 [Tavla: härled överföringsfunktionen] 7 / 12

Återkopplad reglering baserad på felsignalen PID-regulatorn Återkopplad reglering: r Regulator u System y En enkel strategi: Reglera med hjälp av reglerfelet e(t) r(t) y(t) 8 / 12

Återkopplad reglering baserad på felsignalen PID-regulatorn Återkopplad reglering: r Regulator u System y En enkel strategi: Reglera med hjälp av reglerfelet e(t) r(t) y(t) Bestäm insignal u(t) baserat på: nuvarande reglerfel: e(t) (Proportionell) 8 / 12

Återkopplad reglering baserad på felsignalen PID-regulatorn Återkopplad reglering: r Regulator u System y En enkel strategi: Reglera med hjälp av reglerfelet Bestäm insignal u(t) baserat på: e(t) r(t) y(t) nuvarande reglerfel: e(t) (Proportionell) tidigare reglerfel: t τ=0 e(τ)dτ (Integrerande) 8 / 12

Återkopplad reglering baserad på felsignalen PID-regulatorn Återkopplad reglering: r Regulator u System y En enkel strategi: Reglera med hjälp av reglerfelet e(t) r(t) y(t) Bestäm insignal u(t) baserat på: nuvarande reglerfel: e(t) (Proportionell) tidigare reglerfel: t τ=0 e(τ)dτ (Integrerande) förändringar i reglerfelet: ė(t) (Deriverande) 8 / 12

Ideal PID-regulator Regulator med användarparametrar: t u(t) = K p e(t) + K i }{{} P e(τ)dτ } τ=0 {{ } I + K d ė(t) }{{} D r + e F u G y 9 / 12

Ideal PID-regulator Regulator med användarparametrar: t u(t) = K p e(t) + K i }{{} P e(τ)dτ } τ=0 {{ } I + K d ė(t) }{{} D r + e F u G y Laplacedomän: 1 U(s) = K p E(s) + K i s E(s) + K dse(s) ( = K p + K ) i s + K ds E(s). }{{} regulator F (s)

Ideal PID-regulator Regulator med användarparametrar: t u(t) = K p e(t) + K i }{{} P e(τ)dτ } τ=0 {{ } I + K d ė(t) }{{} D r + e F u G y Laplacedomän: 1 U(s) = K p E(s) + K i s E(s) + K dse(s) ( = K p + K ) i s + K ds E(s). }{{} regulator F (s) 9 / 12

Återkopplat reglersystem Öppna och slutna systemen Öppna systemet/kretsförstärkningen G 0 (s) G(s)F (s) Slutna systemet G c (s) r + e F u G y G c 10 / 12

Återkopplat reglersystem Öppna och slutna systemen Öppna systemet/kretsförstärkningen G 0 (s) G(s)F (s) Slutna systemet G c (s) r + e F u G y G c [Tavla: härled slutna systemet G c ] 10 / 12 Notera: Vi kan designa poler i G c!

Stationärt reglerfel Med steg som referenssignal Antag stabilt G c (s) med referenssignal (steg): { r 0 för t 0, L r(t) = R(s) = r 0 0 för t < 0, s Slutvärdet på reglerfel e(t) L E(s) = R(s) Y (s): 11 / 12

Stationärt reglerfel Med steg som referenssignal Antag stabilt G c (s) med referenssignal (steg): { r 0 för t 0, L r(t) = R(s) = r 0 0 för t < 0, s Slutvärdet på reglerfel e(t) L E(s) = R(s) Y (s): e f = lim t e(t) = lim s 0 se(s) = lim = lim s 0 r 0 1 + G(s)F (s) = 0? s 0 s 1 1 + G 0 (s) r 0 s 11 / 12

Stationärt reglerfel Med steg som referenssignal Antag stabilt G c (s) med referenssignal (steg): { r 0 för t 0, L r(t) = R(s) = r 0 0 för t < 0, s Slutvärdet på reglerfel e(t) L E(s) = R(s) Y (s): e f = lim t e(t) = lim s 0 se(s) = lim = lim s 0 r 0 1 + G(s)F (s) = 0? s 0 s 1 1 + G 0 (s) Stationärt fel e f går mot 0 när G(0)F (0) =. Kan åstadkommas om t.ex. F (s) innehåller 1 s, dvs. integrator. r 0 s 11 / 12

Återblick Relationen mellan poler och systemets tidssvar Överföringsfunktion för kopplade och återkopplade system Den ideala PID regulatorn 12 / 12