Laddningen driver sig djupare Ny hemort på 1 070 meter

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 6 OKT 2015 125 ÅR AV ENGAGEMANG, NYTÄNKANDE OCH ANSVAR. LKAB 1890-2015. 06 08 14 18 B7:an vässas och återställs Materiallaboratoriet utreder problem Tekniksprång med framtida borrsystem Träffsäker familjedag Laddningen driver sig djupare Ny hemort på 1 070 meter Sid 16-17 Monica Bellgran VECKOBLADET # 6 2015 1 Forskning för produktionen sid 2

NÄR JAG STÖTER PÅ FOLK i olika externa sammanhang får jag ofta frågan vad vi på forsknings- och utvecklingsenheten, FoU, gör i ett bolag som LKAB. I korthet brukar jag förklara verksamheten utifrån vilka avdelningar vi har inom FoU. Produktionsnära forskning och utveckling Vår enhet består av sex avdelningar; Gruvteknik, Miljö- och mineralteknik, Pelletisering, Metallurgi, Produktionsutveckling samt sedan den 1 september avdelningen för Energi- och Klimatsystem. Avdelningarnas inriktning följer rätt väl produktionsflödet med tillägg för produktions- och energiutveckling som går tvärs över flödet. Vi stödjer produktionen inom hela koncernen, några intressanta exempel kan du läsa mer om i detta nummer. Leankonceptet OpEx II ägs idag också av FoU, men det viktiga genomförandet sker gemensamt med övriga enheter. Speciellt Mining. FoU jobbar direkt mot driften men också med helt nya strategiska utvecklingsprojekt som handlar om att öka produktionskapaciteten eller ta fram nya produkter eller processer. Det experimentella arbetet i experimentmasugnen, materiallaboratoriet och agglomereringslaboratoriet är här extremt viktiga verktyg för att säkra våra produkters fortsatta konkurrenskraft. Både om det handlar om driftstöd eller nya utvecklingsprojekt är FoU-verksamheten kopplad till den röda linan. Förutom den forskning och utveckling som vi bedriver inom enheten finns det också ett och annat forskningsprojekt på LKAB som drivs av universitet direkt i samarbete med någon annan enhet, utan att någon från FoU deltar. Experimentella arbeten är av största vikt för att säkra fortsatt konkurrenskraft. Oberoende av typ av forskningsprojekt, eller hur de har startats så vill vi från FoU ha kontroll på alla projekt så att vi kan koordinera forskningsportföljen. Det blir kaos i systemet om det startas forskningsprojekt hur som helst. När det gäller samarbete med externa partners styr vi hårt mot att det ska ge tydlig nytta för LKAB för att vi ska gå in i nya forskningssamarbeten. Vi ser en möjlighet att framöver jobba än mer aktivt för att skaffa EU-finansiering till projekt för att kunna bedriva nödvändig långsiktig forskning som vi inte kan finansiera med egna medel. Vi samlar därför våra interna resurser till ett virtuellt EU-office där vi koordinerar både administrativ och forskningsmässig kompetens riktat mot EU-projekt där LKAB deltar. I tuffare tider blir också utvecklingssamarbete med strategiska allianser allt viktigare, exempelvis att vi kan dela utvecklingsarbetet med viktiga leverantörer som ABB, Atlas Copco och Sandvik för att nämna några. Oavsett hur viktiga och strategiska forskningsprojekt eller dyra och avancerade laboratorier vi än har, är det till sist ändå kompetensen hos våra forskare som är det absolut viktigaste. Här har vi vår styrka. MONICA BELLGRAN, FORSKNINGSDIREKTÖR, LKAB FOTO: FREDRIC ALM SVARAR Vad ser du fram emot inför vinterhalvåret? Stefan Aspemo, guide, Malmberget: Att det blir ljusare när snön kommer. Det blir bra motion att hugga i med snöräven efter plogbilen. TUMMEN UPP... för LKAB Wassaras framtida skarvlösa borrsystem med borrstålet upplindat på en trumma. Konsten i centrum FOTO: TINA BENSON LKAB. LKAB:s konstförening Kiruna-Narvik har fyllt 54 år, men nytänkandet inom föreningen fortsätter. Ett nytt grepp är Månadens konst som visas i entrén på förvaltningskontoret i Kiruna. Genom Månadens konst vill vi uppmärksamma föreningen, öka intresset för konst och locka ännu fler medlemmar, men vi vill också påminna om att konsten alltid varit en del av LKAB, säger Patricia Boeg-Jensen, ordförande i föreningen. Årets höjdpunkt i föreningen är konstutlottningen. I år sker den på Förmansklubben i Kiruna den 28 oktober. Omkring 150 vinster i form av tavlor, bruksföremål, smycken och skulpturer lottas ut bland de drygt 1 200 medlemmarna. Vill du få en förhandstitt hittar du all konst i korridoren på andra våningen på förvaltningskontoret i Kiruna. TINA BENSON CITATET Efter den småskaliga brytningen i Leveäniemi har vi tillräckligt med rågods för att genomföra fullskaleförsök. Produktionsökningen utgör 28 procent av materialet till pelletsverken. MARIA LARSSON, KVALITETSINGENJÖR, LKAB Jonas Larsson, IT-driftingenjör, Malmberget: Jag ser fram emot att den nya IT-organisationen börjar verka. Och så längtar jag efter snön. Grete Solvang Stoltz, personaldirektör, Luleå: Skidåkning, mörker och kyla. Jag ser fram emot bra serier på Netflix, att tända ljus och att läsa. LKAB:s nya innovationsråd LKAB. LKAB har upprättat ett innovationsråd. Rådets uppdrag är att fatta beslut i IP-frågor, exempelvis avtalsfrågor som rör teknisk know-how och patent. Teknisk know-how är ett uttryck för hur kunskap realiseras i praktiken. Rådet består för närvarande av representanter från LKAB FoU, LKAB Wassara FoU och Juridik. JOSEFINE EJEMALM 50 000 båtar senare NARVIK. Bolagets största hamn står för en historisk utlastning. Skeppslast nummer 50 000 är nu på väg till Tyskland. Efter 1,1 miljarder ton fraktade produkter står sig Narviks hamn solid. Torsdagen den 24 september klockan 14.00 ankom fartyget Weser Stahl för att skeppa last nummer 50 000 till kunden Arcelor Mittal i Bremen, Tyskland. Denna båt har ankommit hamnen 182 gånger. Vi har bjudit in lokalmedia och kommer överräcka en utmärkelse till kaptenen på fartyget. Sedan blir det förstås lite extra fint fika för medarbetarna. Bolagets första utlastning från Narviks hamn ägde rum i november år 1902, säger Jacob Steinmo, vd för LKAB Norge. FREDRIK BJÖRKENWALL Enklare inrapportering LKAB. Nu kan externa företag rapportera in risker, tillbud och olyckor i IT-systemet Synergi. Synergi används till att rapportera arbetsmiljö-, miljö- och kvalitetsavvikelser som inträffar inom LKAB:s verksamheter. Externa företag ansöker om behörighet i Synergi via sin kontaktperson på LKAB. Läs mer på: http://arena/organisation/safetyandhealth ÅSA HAAPASAARI 2 VECKOBLADET # 6 2015 OMSLAG: Marie Keskitalo, laddare i Kirunagruvan. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON VECKOBLADET # 6 2015 3

Ann-Charlotte Johansson Dunbäck, driftsoperatör på LKAB. Rutiner ger effekt KIRUNA. Hur fungerar en bandtransportör? Var tillförs bränsle till brännaren? Det berättar rutinhäftena snabbt och enkelt om man arbetar i KK2 och KK3. Att så frön av systematik och rutiner har gett skörd i kulsinterverket. Antalet avhjälpande underhållsdagar har inte varit så få sedan 2007 i KK2 i Kiruna, cirka 14 stycken till antalet. Produktionsteknikerna Stefan Andersson och Mikael Åström arbetar sedan två år tillbaka med att tydliggöra arbetsdagar och inhämta information från medarbetarna. Vi har tagit fram enkla rutiner med bilder, steg för steg, tillsammans med personalen. Många sommarvikarier har särskilt bett om att få jobba i kulis och många som tidigare jobbat här vill tillbaka, säger Mikael Åström. 200 kronor per år kostar det att vara medlem i LKAB:s konstförening. Mikael Åström och Stefan Andersson. Häftena liknar lättanvända verkstadsmanualer till fordon från förr med bilder som illustrerar arbetet och beskriver 3 FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL pilgrimsfalksungar föddes inom LKAB:s gruvområden sommaren 2015. 7 Ett AU-stopp (avhjälpande underhållsstopp) är ett oplanerat stopp medan ett FU-stopp (förberett underhållsstopp) är planerat. AU-stopp är kostsamma och kan motverkas bland annat genom systematiskt underhållsarbete. NYTÄNKANDE arbetsdagens olika moment. Vi har förstått att medarbetarna inte vill ha rutinerna digitalt. Filosofin var att materialet skulle se proffsigt ut i tryck och vara lätt att ta till sig, säger Stefan Andersson. Tidigare låg icke uppdaterade rutiner i gamla verksamhetssystemet och databasen Lotus Notes. De upplevdes svåra att hitta och missvisande om de inte var aktuella. Ofta tror man att det finns rutiner till allt. Men det gör det inte. Någon behöver skriva och synliggöra dem, säger Stefan Andersson. Projekttiden går mot sitt slut i årsskiftet och planer på uppföljande arbete pågår i denna stund. Vi hoppas detta arbete fortsätter, säger Stefan Andersson. FREDRIK BJÖRKENWALL kilometer är den nya sträckningen av väg 870, mot Nikkaluokta. Rullhuset spolar bort olyckor KIRUNA. Rullhuset i KK4 har fler risker, tillbud och olyckor än övriga delar av pelletsverket. Därför undersöker en förbättringsgrupp om bättre spolning av golven kan vara en lösning på problemen. Förbättringsgruppen på anriknings- och pelletsverken KA3/ KK4 ingår i OpEx II. De arbetar tillsammans under tolv veckor. Tidsgränsen innebär att de behöver avgränsa sig för att lösa problemen i rullhuset. Det är många halkningar och snubbelolyckor i rullhuset. Därför har vi riktat in oss på golvet, säger Martin Alavaara, produktionschef vid KA3/KK4 och teamledare för förbättringsgruppen. I rullhuset, där slig förvandlas till råkulor, samlas slig snabbt på golvet. Vi skulle kunna titta på att minska spillet av slig på golvet men tolv veckor är kort tid. Vi fokuserar därför på hur vi ska få bort sligen från golvet, säger Veronica Qrunell, smörjare vid KA3/KK4 och medlem i förbättringsgruppen. Gruppen har bland annat kommit fram till att vattentrycket LKAB. Innan slutet av första kvartalet 2016 ska LKAB minska bemanningen med 400 tjänster. En av lösningarna är att LKAB erbjuder riktade pensionslösningar. LKAB och de fackliga representanterna nådde i september en i slangarna som golvet spolas med är avsevärt lägre än i KA3. Med en hårdare vattenstråle skulle det gå snabbare och lättare att få golvet rent från slig. Nu ska de göra tester av slangarna. I stället för en helt ny lösning som att köpa en större pump börjar vi med att återställa trycket till standard. Det kan vara så att det har blivit strypt tidigare men inte återställts, säger Martin Alavaara. Pensionsdialoger har nu inletts Placering av spolslangarna och enklare in- och utrullning av dem kan också underlätta golvspolningen. Martin Alavaara och Veronica Qrunell. FOTO: ÅSA HAAPASAARI uppgörelse gällande villkoren för pensionslösningar. Alla pensionslösningar är individuella och berörda personer kommer att kontaktas av sin chef. LKAB erbjuder även pensionsrådgivning till de som omfattas. Processen beräknas pågå 2-3 veckor. TINA BENSON Förbättringsgruppen består även av en mekaniker och processoperatörer. I november ska arbetet vara klart. Efter ett halvår görs en utvärdering. Det är roligt att arbetet pågår under en längre tid och att vi får mer kunskap om varandras områden när vi jobbar tillsammans, avslutar Veronica Qrunell. ÅSA HAAPASAARI Om OpEx II OpEx II är baserat på ett etablerat leankoncept för industrin. Med en gemensam systematik skapas bättre förutsättningar för att producera störningsfritt och fokusera på förbättringar. FOTO: FREDRIC ALM 4 VECKOBLADET # 6 2015 VECKOBLADET # 6 2015 5

Maritha Mossberg: Tider av förändring Efter demontering ska ett nytt bergspel byggas upp. Nu ska B7:an återställas KIRUNA. I april havererade ett av bergspelen, B7, i Kirunagruvan. Haveriet innebar totalstopp av spelet och en omfattande ombyggnation. Just nu pågår demonteringsarbeten. Alla inom uppfordringen och projektet gör ett otroligt bra jobb. Vi ligger tre veckor före tidplan och har avklarat 68 procent av demonteringsarbetet, säger Per Brännman, sektionschef för uppfordringen. Motvikten, en balansvikt på 52 ton och 15,5 meter lång, har precis forslats bort. Allt arbete sker i ett 800 meter djupt schakt. Det är ett tufft anläggningsarbete som kräver samordning. Vi får göra en del modifieringar och hitta nya lösningar, men för det krävs noggranna riskanalyser. Arbetet måste vara säkert och väl genomtänkt, säger Per Brännman. Nu återstår arbetet med att börja riva neråt i schaktet och demontera övrigt material. Efter det ska ett nytt bergspel byggas upp. Återställningen av bergspelet sköts av LKAB:s projektavdelning. Hittills i år har haveriet resulterat i cirka 200 000 ton råmalm i förluster. FOTO:FREDRIC ALM Har vi alla sju bergspel igång blir vi inte störningskänsliga av våra underhållsstopp. Det är när vi utför underhållsstopp och övriga renoveringsarbeten på bergspelen, och samtidigt står med B7:an på grund av haveriet, som vi blir väldigt känsliga, säger Per Brännman. Utredningar har visat på brister i arbetssättet och en åtgärdslista har tagits fram i syfte att säkerställa driften av bergspelet. En av åtgärderna är ett utbildningspaket för operatörerna. Det är ett allvarligt haveri men vi ska vara tacksamma över att det inte slutade värre. Maskinella delar går alltid att åtgärda och ersätta, säger Per Brännman. JOHANNA FOGMAN Försöksprojekt med ny raiseborr i LKAB:s underjordsschakt. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL Gigantisk borr nu hos LKAB KIRUNA. Med en dragkraft på 630 ton och en diameter på över 6,6 meter är den en av gruvbranschens giganter. Nu finns den i Kiruna. Det traditionella schaktarbetet har alltid varit förenat med arbetsmiljörisker. Nu är riskerna på väg att närmast elimineras. Om försöken med Atlas Copcos jättelika raiseborr slår väl ut skulle betydligt mindre efterarbete med schakten behövas. Just nu är borren i ett försöksprojekt där ett 250 meter långt skipschakt borras från avvägningsnivå 700 meter och ner. Borrkronan ensam väger 46 ton och genererar 100 ton borrkax per meter. Blir projektet lyckat kommer borren börja användas för att driva bolagets underjordsschakt. Det som är speciellt med denna raiseborr är storleken. Förhoppningsvis är det här framtiden, säger Jonas Bjurholt, projektledare. FREDRIK BJÖRKENWALL ina tankar går till en höst för många år sedan. Snön Mvar tidig och envisades med att lägga sig på bilens baklucka trots att vi styrde söderut. I Tjeckoslovakien, som det hette då, snöade det rejäla flingor. Vi passerade många gränser i Europa den hösten. Vid en del gränsstationer fick vi be om att få visa våra pass, för vi ville ha en stämpel. Ja, passen stämplades då. I de forna öststaterna blev vi tvärtom uppmanade att visa passet och bilen söktes igenom minutiöst. På Vaclavplatsen i Prag samlades människorna i tyst protest mot regimen. Polisen sprutade vatten med vattenkanoner och drev bort folket från gatorna med batonger. Mina tankar går till hösten då jag sprang undan för militärpolisen i Prag, I Berlin, i slutet av 1980-talet, där muren skiljde den östra och västra delen, skulle vi försöka köpa bananer till vår vän i Prag men det fanns helt enkelt inte. Vår vän var rädd och vågade inte skriva sitt namn som avsändare på brev hon skickade till vänner i väst. Ja, det var då vi skrev brev, för hand med penna på brevpapper. Gränserna luckrades upp, murar och staket revs. Min brevskrivande vän tjöt av glädje när hon sedan äntligen vågade skriva sin avsändaradress på breven hon skickade. Överallt sker ständiga förändringar, som skapar en ny framtid. En blick i min backspegel ger bilden av att jag har förändrats liksom världen utanför. Vi lär för framtiden av vår historia. I dag kan du köpa bananer i hela Berlin. I dag kan du passera många gränsstationer nästan fritt. I dag byggs nya murar och staket mellan andra länder. Nu liksom då är det människors rädsla för förändring som reser stängsel. Mina tankar går till den höst när murar revs och gränser öppnades i Europa. Lev väl! Nu liksom då är det människors rädsla för förändring som reser stängsel. VECKOBLADET # 6 2015 7

Produktionsnära forskning prioriteras Staffan Hedvall, laboratorietekniker på Materiallaboratoriet. Material studeras in i minsta detalj. FOTO: JOSEFINE EJEMALM Laboratoriet med stor materialkunskap LULEÅ. Materiallaboratoriet riktar fokus på LKAB:s produktion. En viktig prioritering mot det övergripande målet om ett resurs- och kostnadseffektivt LKAB. Vi fungerar som en stöttande instans, utreder haverier och kvalitetssäkrar material, säger Lars-Olof Nordin, sektionschef vid Materiallaboratoriet i Luleå. Omkring 150 uppdrag kommer årligen in till Materiallaboratoriet i Luleå. Frågeställningarna varierar men syftet är detsamma, att utreda roten till problemen. Vi genomför metallografiska undersökningar. Det innebär att vi kan se defekter i material, 440 miljoner mäta hårdheten och analysera material utifrån produktspecifikationen, säger Lars-Olof Nordin. De metallografiska undersökningarna genomförs som en del i haveriutredningar men också för att kvalitetssäkra material i förebyggande syfte. Uppdragen varierar i tid och omfattning men även i storlek. Allt från bristfälliga häftklamrar till bärringar hamnar under luppen. Ett uppdrag kan handla om allt ifrån några timmars arbete till månader, säger Staffan Hedvall, laboratorietekniker. Att ställa en diagnos på en materialskada är lättare sagt än gjort. En hel del detektivarbete ligger bakom rapporten eftersom materialet kan behöva spåras, från ax till limpa. Materialet kan ha använts fel, monterats felaktigt, vara underdimensionerat, felbelastat eller så överensstämmer kronor har investerats i den nya bentonitanläggningen i Luleå. 30 och materialet inte med produktspecifikationen, säger Lars-Olof Nordin. Flera produktionsnära uppdrag har hanterats under året, däribland stållinor till skipparna från bergspelen i Kirunagruvan, bärringen från pelletsverket KK4 samt förstärkningsbultar från Kirunagruvan. Vi har analyserat en väldigt liten del av bärringen, trots det kan vissa slutsatser dras. Vi kan exempelvis se att sprickorna propagerat på grund av utmattning och uppskatta tillväxthastigheten, säger Lars-Olof Nordin. När stållinorna undersöktes visade det sig att roten till problemet var en del defekta trådar. Linorna brast i förtid. Vi kunde se defekter i materialet som troligtvis redan fanns där när linorna tillverkades, säger Staffan Hedvall. JOSEFINE EJEMALM procent har kapaciteten på Ofotbanen ökat med nu när de nya mötesspåren i Rombak, Bjørnfjell, Katterat Straumsnes är i full drift. LKAB. Forsknings- och utvecklingsenheten riktar fokus mot LKAB:s produktion. I Svappavaara är det dags att koppla in rökgasreningens sista etapp och i Malmberget rustar man för fullskaliga försök av Leveäniemimalm. I Kiruna fortsätter utvecklingen av skivrasbrytningen och i Malmberget har en snävare siktanalys visat sig vara framgångsrik. TEXT: JOSEFINE EJEMALM, FOTO: FREDRIC ALM 8 VECKOBLADET # 6 2015 VECKOBLADET # 6 2015 9

Projekten är viktiga prioriteringar Xxx. FOTO: XXX Maria Larsson. FOTO: KAJSA LINDMARK Anders Nordqvist och Matthias Wimmer. KIRUNA: Matthias Wimmer, förste forskningsingenjör, och Anders Nordqvist, specialist, arbetar vid avdelningen för Gruvteknik. Under drygt tre år har de arbetat intensivt med att kartlägga och utveckla skivrasbrytningen. Projektet, som syftar till att undersöka fragmenteringen och utveckla rasflödet, genererar kunskap om hur malmutbytet kan öka och gråbergsinblandningen kan minska. Till sin hjälp har det bland annat en 3D-laserscanner och en kamera som tar panoramabilder för dokumentation av störda rasflöden i samband med häng. Malmflödet mäts under pågående lastning med så kallade smarta markörer baserade på RFID- teknik (Radio Frequency Identification). Markörerna installeras FOTO: FREDRIC ALM i borrhål, i malmskivan som skall sprängas. De använder sig även av sensorer och mätutrustning som registrerar sprängningar i realtid. Just nu pågår analys och avrapportering av det första försöket i den så kallade Sjömalmen. Dessutom pågår detektering av markörer på underliggande nivå, på nivå 849, vilket ger ytterligare värdefull information om malmflöden. Närmast rustar man inför nästa försök, i block 26 på nivå 1 051. Här förväntas en grövre fragmentering jämfört med sjömalmen vilket troligen påverkar malmflödet. Markörhålen är borrade sedan tidigare och inmätningen av hålen precis klar, nästa steg blir att installera markörer, säger Anders Nordqvist. Anette Rönnebro och Ola Eriksson. FOTO: JOSEFINE EJEMALM SVAPPAVAARA: Anette Rönnebro, forskningsingenjör, och Ola Eriksson, specialist vid avdelningen för pelletisering, stöttar produktionen i Svappavaara inför den stundande inkopplingen av rökgasreningens sista etapp. Genom att bistå med bland annat processtöd ska idrifttagningen övervakas, främst för att slå vakt om produktkvaliteten. Rökgasreningen är en förutsättning för produktionen och skräddarsydd för Svappavaaras specifika behov. Flera parametrar måste tas i beaktande och anpassas för att kunna garantera en produkt med god standard och kvalitet. Därför kommer flera mätningar att genomföras samtidigt som processbeskrivningen ska uppdateras. I november är det dags att koppla in produktionen mot rökgasreningens sista etapp. MALMBERGET: För att möjliggöra processeffektiviseringar arbetar FoU med en lång rad projekt genom hela värdekedjan, däribland M15- projektet som syftar till att rusta Malmberget för en ökad produktion. Inom ramen för projektet driver Maria Larsson, kvalitetsingenjör på LKAB i Malmberget, M15 process- och produktprojektet som handlar om att utveckla processerna och produktanpassa malmerna från de nya gruvorna. Den första, av totalt två försöksperioder med Leveäniemimalm, har precis avslutats. Nu väntar en tre veckor lång försöksperiod där omkring 150 000 ton anrikningsrågods ska förädlas till MPBO. Efter laboratorieförsök och pilotförsök är det slutligen dags att sätta Leveäniemimalmen på prov i full skala. Efter sommarens småskaliga brytning i Leveäniemi har vi äntligen tillräckligt med rågods för att genomföra fullskaleförsök. Med produktionsökningen kommer Leveäniemimalmen att utgöra 28 procent av materialet till pelletsverken, säger Maria Larsson. Seija Forsmo och Martin Waara. FOTO: JOSEFINE EJEMALM MALMBERGET: Lägre oljeförbrukning, tack vare en snävare siktanalys, kan bli verklighet. Just nu pågår försök i Malmberget och först ut är Bandugnsverket. I nära samarbete med produktionen har arbetet för en snävare siktanalys, inom ramen för det övergripande målet om en kapacitetsökning i pelletsverken, gått in i en intensivare fas. Rullhuset har varit föremål för studien där en snävare siktanalys i rullkretsarna visat sig vara framgångsrik. Genom en snävare siktning är det möjligt att uppnå en jämnare pelletskvalitet och att reducera svängningarna i produktionen. Det ger i sin tur lägre oljeförbrukning, säger Seija Forsmo, expert vid FoU. Projektet är resultatet av ett nära samarbete mellan produktionen och FoU mot det gemensamma målet om en ökad produktion, kvalitet och sänkta kostnader. Närmast väntar utvärdering av projektet men redan nu finns det mycket som tyder på att en snävare siktanalys är en lyckosam satsning. 10 VECKOBLADET # 6 2015 VECKOBLADET # 6 2015 11

MED ANSVAR FÖR 8 400 TON JÄRNMALMSPRODUKTER KIRUNA. För en lokförare är ingen dag den andra lik. I ur och skur, sommar som vinter och 365 dagar om året trafikerar de Malmbanan. Det ställer krav på ett stort engagemang, nytänkande och ansvar. I mitt arbete kommer säkerheten alltid först. Rutinerna måste sitta i ryggmärgen, säger Peter Björnström, lokförare vid LKAB Malmtrafik. FOTO: JOSEFINE EJEMALM 1 Hur kommer det sig att du blev lokförare? Det ligger i generna. Min pappa, två farbröder och en kusin har arbetat som lokförare och trivdes väldigt bra. Jag visste vad jobbet innebar och tyckte att det passade mig. Efter tio år inom serviceyrket kändes det som om det var dags att göra något nytt. År 2007 påbörjade jag lokförarutbildningen och har arbetat som lokförare sedan dess. Jag trivs väldigt bra. 2 Hur ser en vanlig dag på jobbet ut? Det första jag gör när jag kommer till jobbet är att kolla mitt postfack, där finns alla nya ordrar. Då får jag information om eventuella ändringar på spåren. Nästa steg är att skriva ut körordern, den får jag inte köra utan. När allt fungerar är det ett enkelt arbete men så fort det blir något krångel, ett hinder på vägen, strömavbrott eller om något annat oförutsett inträffar, så måste man arbeta tillsammans med trafikledningscentralen för att lösa problemen. Rutinerna måste sitta i ryggmärgen och säkerheten går alltid först. Det kan handla om att gå ut i snöstormen och skruva fast handbromsen på vagnarna eller reparera tåget ute på spåret. 3 Rutinerna måste sitta i ryggmärgen och säkerheten går alltid först. Vilka utmaningar möter du i ditt arbete? Det viktigaste i mitt arbete är linjekännedomen och utifrån det kan jag planera min körning för att köra så effektivt som möjligt. Det handlar om att bromsa eller öka farten vid rätt tidpunkt. En gång förbrukade jag 3 600 kilowatt på vägen till Narvik men återmatade 4 000 kilowatt. Det blir nästan som en sport, att försöka köra så effektivt som möjligt. 4 Vad tycker du om LKAB som arbetsgivare? Jag blev LKAB-anställd den 1 juli 2015 och dessförinnan arbetade jag på Green Cargo. Än så länge är jag är nöjd med LKAB som arbetsgivare. Den största förändringen är den så kallade kvartstiden. Tidigare hade jag en lång vilotid i Narvik men fick bara betalt för 25 procent av den tiden. Nu har jag kortare vilotid men får betalt för 100 procent av arbetstiden. Jag kommer hem tidigare och det blir mycket effektivare. 5 Vad betyder ENA för dig? Det handlar om att få med alla, få alla engagerade i sitt arbete och om att ge utrymme för nya idéer och tankar. JOSEFINE EJEMALM Namn: Peter Björnström. Familj: Fru och familjens hund. Yrke: Lokförare vid LKAB Malmtrafik. Bakgrund: Tio år inom databranschen, bangårdsarbetare och taxichaufför. Fritidsintressen: Standard för en Kirunabo. Skoter, fiske och att vistas i husvagnen. Bästa egenskaper: Lugn. Favoritsträcka: Efter Bergfors, då fjällvärlden uppenbarar sig. ANSVAR 12 VECKOBLADET # 6 2015 VECKOBLADET # 6 2015 13

Dennis Eriksson, teknikutvecklare, LKAB Wassara. FOTO: MARITHA MOSSBERG Mikael Forslund. LKAB Wassara styr borrningen framåt i tiden LKAB. Med ett nytt skarvlöst borrsystem, baserad på styrning och kontinuerlig inmätning, ska underjordsbrytning av malm bli effektivare. Utvecklingen pågår just nu inom projektet Framtida borrsystem. Tekniken bygger på styrd borrning utifrån malmkroppens utseende där borrstålet är upplindat på en trumma, så kallad coiled tubing-teknik. Brytningsprocessen effektiviseras genom minskad gråbergsinblandning, samtidigt som rasflödet optimeras med jämnare fragmentering som resultat. Projektet ligger rätt i tiden med tanke på LKAB:s fokus på minskade kostnader. Potentialen för kostnadsbesparing och intäktsökning är mycket stor, säger Mikael Forslund, projektledare för Framtida borrsystem. Sedan ett år tillbaka har tester utförts i Malmbergets gruva där en funktionsprototyp av en coiled tubing-rigg finns uppställd. En av utmaningarna är att utveckla en rotationshammare som är tillräckligt kort för att användas inom gruvmiljön. Inom olje- och gasborrning används idag långa rotationsmotorer som inte får plats i en gruvort, säger Mikael Forslund. Förutom tester av rotationshammaren används funktionsprototypen också flitigt för att utvärdera den skarvlösa borrtekniken. Projektet ligger rätt i tiden med tanke på LKAB:s fokus på minskade kostnader. Ett av målen är att uppnå kontinuerlig inmätning under borrning. För att lyckas med det har projektgruppen utvecklat ett system för kontinuerlig inmätning. Inmätningssystemet är en spinn-off från projektet som ska kunna användas till att mäta vanliga borrhål. Nästa utmaning blir att systemet ska klara de kraftiga vibrationer som genereras av borrhammaren under borrning. Vi är ett team med mycket kompetens och stark drivkraft. Det är roligt att arbeta tillsammans och för framtidens teknik, säger Mikael Forslund. Med tanke på LKAB:s fokus på minskade kostnader har även projektet minskat budgeten för året. Det har lett till att några aktiviteter har fått skjutas framåt i tiden. Projektets slutleverans har flyttats till början av 2017, istället för slutet av 2016. Detta gör i sin tur att den långsiktiga målbilden, att den första borrriggen kan tas i drift år 2020, flyttas framåt motsvarande tid, säger Mikael Forslund. Projektet är ett samarbete mellan moderbolaget och LKAB Wassara. JOHANNA FOGMAN MAF(figt) projekt i Malmberget MALMBERGET. I takt med att produktionen i Malmberget ska öka har den nya delen för tillverkning av grövre magnetitfines, MAF, varit i drift sedan i våras. Detta ingår i projektet att höja den totala produktionen i Malmberget med 3,2 miljoner ton per år. Vilket är ett bidrag till den sammanlagda ökningen av LKAB:s produktion. Sedan maj i år har den nya MAF-linjen varit i drift och klarat produktionsmålen. I stort sett har det gått bra. Det finns några förbättringspunkter som vi har sett, säger Mikael Uusitalo, byggledare på projektavdelningen på LKAB. Det råder en febril verksamhet i gamla blodstensverket och anrikningen. Inte mindre än 50 000 meter elkabel dras i samband med projektet. Inne i blodstensverket har det skett Det gamla blodstensverket väcks till liv och har fått helt ny utrustning. SVARAR Hur bidrar du till LKAB:s besparingsprogram? Kenny Westerberg, mekaniker, Kiruna: Bättre underhållsreparationer ger mindre ståtid så att maskinerna går hela tiden. en total ombyggnad för att kunna höja produktionen. Den gamla byggnaden har fått en helt ny utrustning invändigt. Bland annat en ny kvarn samt två lamellförtjockare, som avskiljer vattnet från partiklarna. I delprojektet för MAF har 26 mindre separatorer bytts ut till sex större och effektivare och det har skett under pågående produktion. I anrikningen finns en ny kvarn och flera separatorer. Den nya produktionslinjen ska kunna producera 340 ton per timme och planeras att tas i drift vid årsskiftet. Tillskottet av malm ska komma från Leveäniemigruvan i Svappavaara samt från Malmberget. Huvudprojektet kallas M15 och innebär att produktionstakten ska öka i Malmberget för att bidra till LKAB:s planerade produktionsökning. Torbjörn Hansson, reparatör, Kiruna: Vi försöker reparera istället för att köpa nytt. I detta ingår flera delprojekt som är tänkta att komma igång till kommande årsskifte. Det mesta arbetet med ombyggnationer och installationer har pågått parallellt med produktionen. Vi har haft ett mycket bra samarbete mellan personal i anrikningen och projektet, säger Mikael Uusitalo. MARITHA MOSSBERG Fem olika delprojekt ska höja produktionen. 1. Ny anrikningsanläggning för produktion av hematitfines, MHF. 2. Ersätta hematitsovring med magnetitsovring av malm från Västra fältet. 3. Öka malkapaciteten av magnetit. 4. Öka kapaciteten av MAF-produktion. 5. Öka kapaciteten i pelletsverken MK3 och bandugnsverket, BUV. Den totala investeringskostnaden beräknas till 820 miljoner kronor. Mikael Uusitalo är byggledare för projektet. FOTO: MARITHA MOSSBERG Vesa Laurila, underhållsledare, Kiruna: Vi ökar tillgängligheten genom att arbeta med bättre underhåll. 14 VECKOBLADET # 6 2015 VECKOBLADET # 6 2015 15

FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Anna-Karin Ylivainio och Christer Hammar. Ortdrivningen och rasladdningen förbrukar i snitt 35-40 ton sprängämne per dag. I förråden är det ordning på sprängämnena. Allt skannas in och ut. Marie Keskitalo arbetar som laddare och driver just nu nya tunnlar. För att undvika arbetsskador har laddningen infört rotation på tunnel- och rasladdning. En period arbetar personalen med rasladdning, den andra perioden med tunneldrivning. En helt ny laddbilsparkering med plats för tio bilar. Robert Nyström, planerare, och James Pokorni, mekaniker på Nybergs Mekaniska Verkstad, i den nya laddbilsverkstaden. Laddningen installerade på ny ort KIRUNA. På en ny nivå, 1 070 meter under jord, har laddningen och laddbilsrep hittat hem. De har nu fått nya, fräscha lokaler på en större yta närmare verksamheten. En nytändning som har gjort personalen extra laddade. När huvudnivån i Kirunagruvan flyttade ner till huvudnivå 1 365 meter under jord, behövde även laddningen se sig om efter nya lokaler närmare verksamheten. Dåvarande utrymmet på nivå 740 meter hade gjort sitt. Vi ville undvika långa transporter och minimera exponeringstiden med sprängmedel på vägarna. Laddningen måste ligga avskilt från övrig verksamhet på grund av explosiva ämnen, säger Christer Hammar, produktionschef för laddningen. Nya utrymmen sprängdes fram på 1 070-metersnivån. Utrymmen som har möjliggjort helt nya och fräscha lokaler med konferensrum, kontor, verkstad, fikarum, omklädningsrum, laddbilsparkering, sprängmedelsförråd och en ordentlig tvätthall. Allting är anpassat utifrån verksamhetens behov. Vi har fått en väl tilltagen laddbilsverkstad, tre gånger så stor som den förra. Verkstaden är anpassad för framtida investeringar, säger Anna-Karin Ylivainio, produktionschef för laddbilsrep och tillredningsrep. Målet är att hålla en hög tillgänglighet på maskinerna, där laddbilsrep samspelar med laddningen för att undvika onödiga stopp på maskinerna. Förebyggande underhåll är viktigt. Om möjlighet finns hjälper även laddningspersonalen till i verkstaden. Vi har ett bra samarbete, säger Christer Hammar. Det är de små detaljerna som skapar trivsel på arbetet. En av dessa detaljer är nya toaletter. Tidigare hade vi bajamajor. Nu har vi riktiga vattentoaletter. Våra nya lokaler är ett stort lyft, säger Christer Hammar. Och med nya lokaler föds ordning och reda. Personalen är måna om att hålla efter när allt är nytt. Alla är gladare och det är roligare att gå till jobbet. Känslan är att alla har fått en nytändning, säger Anna-Karin Ylivainio. I förrådsdelen är det ordning och reda på alla artiklar. Där finns ett förråd för sprängmedel och ett för tändmedel. Det är de enda förråden med spräng- och tändmedel under jord. Totalt har cirka 60 anställda flyttat till de nya lokalerna, där även personal från skrotningen håller till. Och av renoveringen kvarstår några lister och luckor innan den nya hemorten är helt iordningställd. JOHANNA FOGMAN 16 VECKOBLADET # 6 2015 VECKOBLADET # 6 2015 17

SOVRAT Bidra till Sovrat! Maila: veckobladet@lkab.com Ring: 0771-76 00 00. Bungytrampolinerna tog barnen upp på högre höjder. Saga Apelqvist spanade in den roliga hoppborgen. Hoppa i Svampbob fyrkant? Edvin Eriksson är pensionär sedan 1986 och har hunnit gå på många familjedagar. Det är trevligt att få träffa folk, säger han. En cykel som var omöjlig att styra blev utmaningen för de vuxna. FOTO: KAJSA LINDMARK Tack! Tack till alla medarbetare på LKAB Kimit för en fin avtackning och den fina gåvan jag fick av er vid min pensionsavgång. Numera är jag en så kallad fritidsforskare. Rolf Torneus Ett stort tack till er alla för uppvaktningen på min 50- årsdag Lars-Gunnar Uusitalo Tack för uppvaktningen på min 50- årsdag. Tomas Johansson Tack till alla medarbetare i samband med min pensionering efter mina 41 år på LKAB. Tack för all uppvaktning! Kjell Isaksson Tack för uppvaktningen på min 50-årsdag. Robert Hansson Det hände på LKAB 1/10: IT övergår till Finance 16/9: Nytt system för att ansöka om behörigheter till LKAB driftsätts. 17/9: Invigning av mötesspår Rombak och Bjørnfjell på Ofotenbanen. 15/9: LKAB informerar om att Östra Malmberget berörs av samhällsomvandlingen. 8/9: PEAB får uppdraget att bygga Kirunas nya stadshus. 1/9: Enheten Energi och klimat upphör. 1/9: Nya väg 870 till Nikkaluokta invigs. Det händer på LKAB 9-10/10: Veteranfest i Gällivare. Lediga jobb: Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk: http://www.lkab.com/sv/karriar/ /homepage.nsf/ledigaplatser44?open Page För närvarande söker LKAB bland annat: Mekaniker, fasta anläggningar under jord, Kiruna. HÄLSOKICKOFF LKAB-laget såg till att ta hem segern med 2-1. Fotboll, bungytrampoliner, tipspromenad, fika och varmkorv vid Tallbacka IP. Familjedag med fotbollsframgångar MALMBERGET. LKAB Fritids familjedag i Malmberget drog närmare 300 personer, trots regn och rusk. Barnen höll värmen vid årets populäraste aktivitet, bungytrampolinerna. De vuxna fick nöja sig med en kopp rykande hett kaffe med dopp som temperaturhöjare. Familjedagen bjöd på något för pratglada pensionärer, barn med överskottsenergi och fotbollsintresserade. De som valt att försvara LKAB i årets fotbollsmatch mot Aitik gjorde det riktigt bra då slutsiffrorna blev 2-1. Mellan tipsrunda och fotbollsmatch fanns varmkorv med bröd att låta sig smakas. Dagen avrundades med division 2-fotboll mellan Gällivare/Malmberget FF och Härnösands FF. På papperet skulle Härnösand vinna, men efter en kämpainsats kunde hemmalaget ta hem segern med 2-0. Första målet gjordes av Stefano Baez på nick i mitten av andra halvlek. Även Kraig Rochester passade på att näta, det på övertid. Daniel Krigsman, provtagare på LKAB, spelare i LKAB-laget och fotbollsentusiast, var nöjd med spelet. Det var en riktigt strong försvarsinsats hela matchen, skönt när statistiken har fel, säger han. KAJSA LINDMARK Vinnare tipspromenaden: 1. Lisa Lundmalm 2. Berit Fransson 3. Irene Rutström Lottning fick avgöra då personer hamnade på samma antal rätt. Vinnare cykeltävlingen: 1. Mikael Eriksson 3,90 meter, 2. Börje Olausson 3,55 meter, 3. Erik Kallander 3,50 meter. ENGAGERAD Kiruna Matsalen under jord tisdag 13/10 kl. 09.00-11.00 Matsalen ovan jord onsdag 14/10 kl. 09.00-13.00 Malmberget Matsalen under jord tisdag 13/10 kl. 08.00-11.00 Matsalen ovan jord onsdag 14/10 kl. 09.00-13.00 Svappavara Utbildningslokalen torsdag 15/10 kl. 09.00-11.30 Johanna Fogman 0980 714 75 070 342 14 75 Tina Benson 0980 710 85 070 342 10 85 För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Maritha Mossberg 0970 766 44 073 074 36 45 Erika Lindblad 0980 712 41 072 524 12 41 LKAB:s företagshälsovård och LKAB Fritid finns på plats med information om arbetsmiljö och fritidsaktiviteter. Passa på att få en snabb kartläggning av din hälsa. Fyll i en tipsrunda och vinn ett fint pris. Välkomna! Fredrik Björkenwall 0980 715 44 072 526 15 44 Josefine Ejemalm 0980 649 10 070 673 49 10 Kajsa Lindmark 0970 767 78 070 363 55 70 Åsa Haapasaari 0980 714 29 070 342 14 29 WWW.LKAB.COM Utkommer 13/11 Manusstopp 5/11 Anders Lindberg 0980 783 55 072 717 83 55 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt: 18 VECKOBLADET # 6 2015 VECKOBLADET # 6 2015 19

RÅMALM, TUSEN TON Period 1 jan - 31 augusti 2015 2014 LEVERANSER, TUSEN TON Period 1 jan - 20 sept 2015 2014 17 674 18 333 11 426 10 600 2 155 1 220 11 760 13 507 5 007 5 107 16 768 18 614 KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA NARVIK LULEÅ TOTALT FÖRÄDLINGSVERK MALMBERGET, TUSEN TON 2014 2015 Period 1 jan - 31 augusti PELLETSVERK BUV...2 183 2 313 PELLETSVERK MK3...2 029 2 004 ANRIKNINGSVERK ANR...1 235 1 093 90,6% PRODUKTKVALITET LEVERANSER PERIOD 1 JAN - 31 AUGUSTI KVALITETSMÅL 96% FÖRÄDLINGSVERK KIRUNA, TUSEN TON 2014 2015 Period 1 jan - 31 augusti PELLETSVERK KK2... 2 229 2 364 PELLETSVERK KK3... 2 875 2 769 PELLETSVERK KK4... 3 764 3 060 ANRIKNINGSVERK SPECIAL...397 145 SVAPPAVAAARA tt PELLETSVERK SK... 2 255 2 420 BERÄKNAD BELÖNING Ackumulerat augusti. Kr 34 2015 59 (Helårsutfall) 33 2014 ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag 5 330 ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNEN Utfall augusti. Kr 558 Antal olyckor med frånvaro. Period: 1 jan - 31 augusti KOMMENTARER Period 7 september - 20 september 1. Brist på körvägar, stockning/häng, krossproblem, fullt framåt, bergbrist. 2. Haveri spillficka. 3. Underhållsstopp. 4. Rågodsbrist. NORRA, TUSEN TON RÅMALM -99,1 1 PELLETSVERK KK2 4,2 PELLETSVERK KK3-109,0 2 PELLETSVERK KK4 0,0 3 SVAPPAVAARA 10,0 SPECIALPRODUKTER 0,0 SÖDRA, TUSEN TON RÅMALM (MPBO) 0,0 FINES (MAF) -20,3 4 MAC-X 1,6 PELLETVERK BUV 3,0 PELLETSVERK MK3-1,2 4