Brandsäkert i gruva och verk

Transkript

1 FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB #4 juni ÅR AV ENGAGEMANG, NYTÄNKANDE OCH ANSVAR. LKAB Ny panoramautbildning Finance roll Krossmontage Brandstation invigd Brandsäkert i gruva och verk Marcus hittar nya lösningar Sid Gemensam kraft VECKOBLADET # Markus Petäjäniemi sidan 2

2 DET GÅR INTE att undvika att tänka på branden i Kirunagruvan för ett år sedan. En upplevelse som ingen av oss vill vara med om igen. Samtidigt gick räddningsarbetet fantastiskt bra, ingen blev allvarligt skadad. Med gemensamma krafter styr vi LKAB Fordonsbränder är i särklass den största risken i våra gruvor. Det gäller att uthålligt fortsätta det förebyggande brandskyddsarbetet. Arbetet med säkerhetskulturen är grundbulten i Säkerheten först. Vi har inte råd med riskfyllda beteenden och säkerheten måste alltid stå först på agendan, varje dag. Fortsatt har vi många arbetsställen med låg olycksfallsfrekvens, från dessa kan vi lära oss varför de har så få olyckor. Uthålligt arbete med säkerhetskulturen och normbyggandet med LKAB:s värderingsgrund som plattform är vägen framåt. Tråkigt nog har vi i år fått minska produktionen i pelletsverken på grund av rågodsbrist. En handlingsplan för rågodsförsörjningen har tagits fram i syfte att prioritera pelletsproduktionen. Tidigare start av brytningen i Leveäniemi kan ge det tillskott som behövs för att inte behöva ställa verk igen under Vi har fortsatt en fullproduktionsstrategi och god efterfrågan på våra produkter. Det bästa vi kan göra är att producera enligt plan utan störningar och leverera rätt kvalitet i rätt tid till våra kunder. Det stärker LKAB:s konkurrenskraft och de anställdas position i LKAB. Ett glädjeämne är att vi under 2015 tagit fullt ansvar för våra kostnadsbesparing- ar och vänt kostnadsutvecklingen neråt. Ett imponerande engagemang och ansvarstagande finns ute på arbetsplatserna. Främmande tjänster har minskat väsentligt, vi gör allt mer av egen kraft och kunskap. Resultaten visar att vi kan kraftsamla i ett starkt lagarbete under en god ledningsfilosofi med stor delaktighet för att nå besparingsmålen. Vi går in i semesterperioden med pågående förhandlingar om personalreduktioner i bagaget. En situation vi helst varit utan men vi måste ändå försöka unna oss lite avkoppling och vila. För alla oroliga ska poängteras att vi förhandlar om förslag och inget är beslutat innan det förhandlats klart. Vi måste också se möjligheter i den framtid vi möter, hur oviss den än kan verka för stunden. Låt oss med gemensamma krafter styra LKAB genom en svår period och efter regn kommer alltid sol, förr eller senare, så även den här sommaren. Med önskan om en glad och skön sommar. Det bästa vi kan göra är att producera enligt plan utan störningar och leverera rätt kvalitet i rätt tid till våra kunder. MARKUS PETÄJÄNIEMI, PRODUKTIONSDIREKTÖR, LKAB SVARAR Jonas Almevall, truckförare, Malmberget: Vila upp mig i stugan i Lansjärv, även kallad Lanzarote. TUMMEN UPP...för den nya, förenklade utrymningskartan som är framtagen för Kirunagruvan. Dom om villkor för Malmberget klar MALMBERGET. Tisdag den 19 maj kom markoch miljödomstolens dom om slutliga villkor för LKAB:s verksamhet i Malmberget. Det är i det stora hela en väl genomarbetad dom och domstolen har tagit hänsyn till alla parter i målet, säger LKAB:s miljöchef Linda Bjurholt. Domslutet gäller villkor för damning, utsläpp till vatten, sprängningstider, seismisk aktivitet, markdeformationer, buller och vibrationer; frågor som sköts upp när verksamheten gavs tillåtlighet Villkor för energi och kväveoxider, som också uppsköts, kom dock inte i denna dom. Vi har tagit del av domen som är mycket omfattande, vilket var väntat eftersom frågorna är komplexa. Nu ska vi läsa igenom den ordentligt, det finns några frågor vi måste fördjupa oss i för att fullt ut se konsekvenserna för vår verksamhet, säger Linda Bjurholt. Bland annat finns tidsaspekter på när olika planer och program ska vara klara som LKAB vid en första anblick bedömer svåra att hålla. CITATET I grunden handlar det om oss själva, varje individ. Vi måste gå till roten med vårt sätt att agera. HANS ENGBERG, GRUVCHEF I KIRUNA. Vad ska du göra på semestern? ANDERS LINDBERG John Larsson, vattenbilsförare, Malmberget: Jag ska till Gotland, köra runt lite grann. Jag har varit där förut, det är fint. Sofia Sjöström, elektriker, Malmberget: Jag har ett vikariat och ska jobba hela sommaren. Hans Lövgren, tidigare avdelningschef och den som initierade projektet 2004, klippte bandet under invigningen tillsammans med nuvarande sektionschef Mattias Ylipää. FOTO: ERIKA LINDBLAD Nya SAK-labb är invigt KIRUNA. Fredagen den 22 maj invigdes LKAB:s nya SAK-labb i Kiruna. 65 medarbetare från kvalitetsservice, forskning och utveckling har sedan februari i år flyttat in i de nya lokalerna. Jag är glad att vi står här idag vid vårt toppmoderna laboratorium, jag är också glad över att vi har en ledning som förstår vikten av god kvalitet på LKAB:s produkter, säger Mattias Ylipää, sektionschef kvalitetsservice i Kiruna. Ett femtiotal medarbetare samlades utanför den nya byggnaden för att bevittna en enklare invigningsceremoni med bandklippning och tårta. Behovet av ett nytt SAK-labb och projektidén initierades redan 2004, nu 11 år senare står det kvadratmeter stora bygget klart. De fem våningarna består av provberedning och fysikaliskt labb, robotlabb, röntgenkem, våtkemiskt labb, miljölabb samt en våning med forskning och utveckling och en våning för metodutveckling och underhåll. Det har varit en intressant resa och en utmaning. Vi har lagt stort fokus på arbetsmiljö, säger Jonas Gisslen, projektledare, Kiruna. ERIKA LINDBLAD 2 VECKOBLADET # OMSLAG: Marcus Lindmark. VECKOBLADET #

3 Jenny Hagemalm och Linda Forssmark tycker att OpEx II gör det lättare att angripa orsaken till problem i stället för att bara åtgärda symptomen. FOTO: ÅSA HAAPASAARI Förbättringsarbetet är lika viktigt som produktionen.. KIRUNA. Ett gediget arbete för att minimera störningar och reducera ledtid har burit frukt. Hemligheten är rutiner och standardiserade arbetssätt. Tillsammans påbörjade vi Lean-arbetet eftersom vi ville förbättra vår arbetsplats, säger Sten Vanhainen, maskinoperatör på LKAB Mekaniska. Hos LKAB Mekaniska finns fem hallar där maskiner, traverser och verktyg samsas om utrymmet. Det kräver engagemang från samtliga medarbetare för att hålla det rent och snyggt. Vi upplevde att vi styrde verksamheten lite på känsla utan att riktigt veta. Vi slösade bort tid på att leta verktyg och plocka upp efter varandra. Det gav upphov till frustration och en massa förlorad tid, konstaterar Per Stöckel, sektionschef vid LKAB Mekaniska. På ledningen och medarbetarnas initiativ togs ett gemen- 375 samt krafttag för att förbättra verksamheten. Under hösten 2014 hölls en workshop och det blev startskottet för Leanarbetet. Lean handlar om att förändra tanke- och arbetssätt samt om att ge chefer och medarbetare förutsättningar att upptäcka och reducera slöseri i verksamheten. Det vill säga ta bort sådant som inte tillför värde. Att få chefer och medarbetare att växa genom sin kunskap och kreativitet är en central del i Lean, säger Per Stöckel. Workshopen resulterade i en större förståelse för Lean och om hur allt hänger samman. Men Lean-resan, som påbörjades för drygt ett år sedan, har bara börjat. Det handlar om ständiga förbättringar och om ett kulturskifte. Vi arbetar med mer än produktion idag. Vi bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete och vi håller på att lära oss att förbättringsarbete är lika miljoner kronor uppgick LKAB:s rörelseresultat till för första kvartalet Lilla bilden: Sten Vanhainen. FOTO: JOSEFINE EJEMALM LKAB Mekaniska höjer nivån med Lean 50 viktigt som produktionen, säger Sten Vanhainen. Lean handlar om att eliminera slöseri, standardisera arbetet men framförallt om att se människan. Varje medarbetare ska tillåtas att växa och utvecklas med uppgiften. Det här är en del i den personliga kompetensutvecklingen. Det har lett till en större flexibilitet eftersom arbetsmomenten och arbetssätten inte är personberoende. Det är vi som har tagit fram rutinerna och kommit överens om hur vi ska jobba, säger Sten Vanhainen. Trots att många förbättringar återstår kan LKAB Mekaniska redan nu konstatera att ledtiderna minskat samtidigt som lönsamheten, tillgängligheten och trivseln ökat. Vi har höjt vår standard och trivseln har definitivt ökat, säger Sten Vanhainen. JOSEFINE EJEMALM år firar anrikningsverket i Svappavaara i år samtidigt som LKAB firar 125 år. Ett av analysgruppens fokusområden är att undersöka vilka kvalitetsparametrar som ofta har avvikelser. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Från magkänsla till analys av fakta SVAPPAVAARA. Sedan mitten av maj går en analysgrupp till botten med vad som skapar störningar i produktionen. Redan efter två veckor har de sett problem som inte varit tydliga tidigare. I OpEx II analyserar alla deltagare i analysgruppen mätdata och information enligt samma metod. Ett fokusområde är kvalitetsavvikelser för pelletsen. Genom att analysera dokumenterade avvikelser tas de vanligaste kvalitetsavvikelserna fram. Innan vi startade analysarbetet gissade vi vad vi skulle komma fram till i analysen. Det blev inte riktigt som vi gissade, säger Linda Forssmark, projektingenjör i Svappavaara. Ett känt problem är avvikelser från pelletsens kvalitetsvärde. Den avvikelsen har gruppen fått bekräftad genom sina första analyser av data över en längre period. Däremot visade det sig att storleken på pelletsen hade fler störningar över tid än gruppen tidigare antagit. När det inte är en tillräckligt stor andel pellets som har rätt storlek uppstår en siktavvikelse. Siktavvikelser stod ut i dataunderlaget, säger Jenny Hagemalm, processingenjör Ett av analysgruppens fokusområden är att undersöka vilka kvalitetsparametrar som ofta har avvikelser, säger Mathias Tegel, processingenjör på anriktningen i Svappavaara FOTO: ÅSA HAAPASAARI på Svappavaara pelletsverk. Nästa steg är att analysera vidare och bryta ner problem till mindre områden. I slutet av juni ska ett tiotal områden presenteras för styrgruppen. De tar beslut om vilka som ska prioriteras för vidare arbete i förbättringsgrupper. När vi sammanställer avvikelser över en längre tidsperiod får vi svart på vitt var de finns. Prioritering blir baserat på fakta, säger Mathias Tegel, tillförordnad processingenjör på anrikningen i Svappavaara. ÅSA HAAPASAARI 4 VECKOBLADET # VECKOBLADET #

4 Mats Magnusson, planerare, och Viktor Mikko, elektriker, testkör utbildningen. De har båda varit med i förbättringsgruppen som har arbetat fram utbildningen. KIRUNA. All personal som arbetar i och kring bergspel ska utbildas med hjälp av 360- graders panoramabilder med ljud. Känslan av att vara på plats under jord, men vid en dator, blir nu verklighet. En ny utbildning ska ta dig med ner under jord. Bilderna i utbildningsprogrammet visar gruvmiljön i 360-graders vinkel. Uppåt, neråt och runt omkring. Utbildningssättet kallas panorama dokumentation och utbildningen går under namnet Säkerhet bergspel. Du får känslan av att vara på plats under jord, i den verkliga gruvmiljön. Det är interaktiva panoramabilder med ljud, säger Per Brännman, sektionschef för uppfordringen. En förbättringsgrupp med personal från samtliga involverade avdelningar; tekniker, mekaniker, driftpersonal, elektriker och skyddsombud, har tillsammans med utbildningsavdelningen arbetat fram utbildningen under två och ett halvt års tid. Det är ett gäng erfarna och duktiga medarbetare som är vana vid att arbeta i verksamheten. De har tillsammans gjort ett fantastiskt jobb, säger Per Brännman. Arbetsgruppen tog fram en problemkartläggning där hinder för att arbeta säkert i bergspelen specificerades. De generella problemen visade sig handla om kommunikation, personligt ansvar, planering och överlämnande. Vi har två stora anläggningar som är sammankopplade via fördelningsnivåer, sju CA-spel och fem etagespel, säger Per Brännman. De längre etagespelen kombinerat med generationsväxlingar och personalökningar resulterade i att en ny utbildning för arbete i fjärrstyrd anläggning var nödvändig ur ett säkerhetsperspektiv. Det var viktigt att se till Per Brännman, sektionschef för uppfordringen. FOTO: JOHANNA FOGMAN Panoramavyer från underjorden blir ny utbildning hela verksamheten när vi utformade utbildningen. Vi arbetar i en stor anläggning och det är svårt att veta vad alla jobbar med. Vi fick en aha-upplevelse efter varje planeringsmöte när vi träffade alla yrkesgrupper, säger Viktor Mikko, elektriker. Det behövs inte några förkunskaper för att klara av utbildningen. Efter varje kapitel kommer ett antal kontrollfrågor. Sluttestet består av frågor. Nu är utbildningen klar och redo att slussas ut till alla som arbetar i och kring bergspel, såväl LKAB-anställda som entreprenörer. Utbildningen ska sedan göras om vart tredje år för att hålla sig uppdaterad. En säkerhetsutbildning krävs för alla, oavsett förkunskaper. Vi har några enkla rutiner: blockera, bryt och lås, kommunicera det du tänkt göra och det du avslutat. Reglerna finns, nu ska utbildningen visa hur de används, säger Per Brännman. JOHANNA FOGMAN Jan Moström. FOTO: BOLIDEN Ny vd på LKAB LKAB. LKAB:s styrelse har beslutat att utse Jan Moström till ny vd och koncernchef för LKAB. Jan Moström kommer närmast från rollen som produktionsdirektör för Bolidens gruvverksamhet och har lång erfarenhet från ledande befattningar i gruvbranschen. LKAB möter en starkt förändrad marknad vilket kräver en delvis annan ledarprofil, med ökat fokus på kostnadseffektivitet och produktivitet. Jan Moström har en lång och gedigen erfarenhet från olika ledande befattningar inom gruvindustrin och är utbildad bergskoleingenjör. Vi har under de senaste åren genomfört stora investeringar i nya gruvor, logistik och nya huvudnivåer i underjordsgruvorna. Detta för att öka vår leveransförmåga till LKAB:s kunder. Det är ett helt nytt marknadsläge vilket ställer nya krav oss. Fokus framåt handlar om konsolidering och att skapa stabilitet i processer och leveranser, säger Sten Jakobsson, LKAB:s styrelseordförande. Detta innebär att nuvarande vd och koncernchef Lars-Eric Aaro lämnar företaget. Lars-Eric har varit starkt personligen engagerad i att driva LKAB:s tillväxtprogram och de nya dagbrottsgruvorna. Styrelsen är tacksam för det arbete som Lars-Eric Aaro har gjort för företaget. LKAB är idag ett större och starkare företag som har goda förutsättningar att möta de utmaningar vi står inför, säger Sten Jakobsson. Jan Moström tillträder som vd den 15 september och fram till dess finns Lars- Eric Aaro kvar i sin roll. ANDERS LINDBERG Maritha Mossberg: Vi duger S äg något snällt till varandra! Spara inte på de vänliga orden tills den dag vi inte längre finns i den här världen. Det är nu jag och du behöver uppmuntran, stöd och respekt. Alla har ett behov av att känna sig behövda, omtyckta och bekräftade. Det finns ett norskt uttryck för motsatsen till att baktala någon, framtala, att lovorda och framhålla en människa. Handen på hjärtat visst är vi duktigare på att tala illa om någon, att föra elakt skvaller vidare, det tycks enklare på något vis. Vi har inte så lätt att vare sig ge eller ta emot komplimanger. Vi ska tro att vi är något, vi ska tro att vi duger och vi ska tro att någon bryr sig om oss. När vi känner så är det lättare att både ta emot och ge beröm och uppskattning till våra medmänniskor, hemma eller på jobbet. Det behövs så lite för att dagen ska kännas som en riktig toppendag. Nu stundar ledighet och semester för många av oss. Kanske vill vi hinna i kapp med det vi inte har tid med under övriga året. Försök att släppa kraven, unna dig något fint, bry dig om dig själv. Det förtjänar du! Gör bara det du vill göra. Då fordras det att du till dig själv uttrycker en vilja istället för alla dessa måsten som tär på glädjen och lusten. Att jonglera med ord och hur du säger saker har betydelse för ditt sätt att tänka. Lev i vardagen också. Försök fånga upp guldkornen. Det kan vara en kopp kaffe på kvällen med en lyxig chokladpralin. Eller en skogspromenad i regnet. Du väljer själv var och hur du hittar dina guldkorn. Och säg något snällt till varandra varje dag. Jag ska öva på allt. Lev väl och ha en fin sommar, gör det bästa av varje dag oavsett om solen lyser eller regnet strilar! Försök fånga guldkornen 6 VECKOBLADET # VECKOBLADET #

5 Brandförebyggande åtgärder skapar trygghet under jord NU SKA GRUVAN BLI ÄNNU SÄKRARE Katarina Holmgren, ekonomidirektör på LKAB. LKAB. LKAB måste klara lönsamheten när järnmalmspriset sjunker och överutbudet på marknaden är stort. Det är anledningen till att vi nu arbetar med kostnadssänkande åtgärder och personalneddragningar, säger ekonomidirektör Katarina Holmgren. LKAB måste generera positiva resultat för att kunna betala samhällsomvandlingarna, som är en förutsättning för fortsatt brytning, och framtida investeringar. Marknaden förutspår att priset de närmsta tre åren kommer att ligga på samma nivåer som nu eller lägre, kring 50 dollar per ton. Kombinationen av inbromsning av ekonomin i Kina, en global stålmarknad med kraftig överkapacitet och järnmalmsproducenter som fortsätter att trycka ut volymer och skapar överutbud på marknaden, gör att det är svårt att förutse vart priset tar vägen. För LKAB:s del slår det låga järnmalmspriset direkt på rörelseresultatet och kassaflödet. Med ett genomsnittligt spotpris för första kvartalet på 62 dollar per ton uppgick LKAB:s rörelseresultat till 375 miljoner kronor, vilket är 80 procent lägre än första kvartalet Det operativa kassaflödet för kvartalet var 86 procent lägre än föregående år, säger Katarina Holmgren, ekonomidirektör på LKAB. Personalneddragningar nödvändiga 775 meter under jord i Kirunagruvan finns en fordonstvätt. 104 Det råder även ett överutbud av järnmalm på världsmarknaden. Överutbudet de närmaste åren beräknas till drygt 100 miljoner ton per år. För att möta de nya marknadsförutsättningarna arbetar LKAB med åtgärder för en störningsfri produktion samt med kostnadssänkande åtgärder. Bland annat pågår processen med att genomföra personalneddragningar motsvarande 400 tjänster. De fackliga förhandlingarna inleddes den 11 maj. LKAB har haft ett antal förhandlingstillfällen med de fackliga representanterna. Vår bedömning är att den pågående förhandlingen fortsätter en bit in i juni månad. Under de senaste veckorna har även medarbetare inom flertalet enheter informerats om föreslagna organisatoriska förändringar, säger Carina Martinsson, personalchef på produktion och logistik-enheten. TINA BENSON år, så länge har LKAB:s brandoch räddningstjänst funnits i Malmberget. KIRUNA. En brand sprids snabbt och kan leda till svåra situationer. Den vanligaste brandorsaken i LKAB:s underjordsgruvor är överhettade fordon. Nu tar LKAB ett kraftomtag för att öka brandsäkerheten. 8 VECKOBLADET # VECKOBLADET #

6 Brandbesiktning och avgastest ska utföras regelbundet. Hela och rena fordon är viktigt. Vad många inte tänker på är att köra med rätt växel på väg nedåt i snedbanorna. Vi ska i princip ha så låg växel att bromsarna bara behöver användas undantagsvis. Om för hög växel används kommer bromsarna att överhettas, det innebär ökad brandrisk, säger Hans Engberg, gruvchef i Kiruna. Bristande kunskap vad gäller körteknik är ett faktum och en omfattande förarutbildning för alla har diskuterats. Jonny Snell, samordnare för kvalitet, miljö och arbetsmiljö, arbetar tätt ihop med huvudskyddsombud, företagshälsovård och avdelningen för produktion infrastruktur brand besiktning bevakning (PIB). Efter fordonsbranden i Kirunagruvan sommaren 2014 gjorde vi en inventering av gruvans räddningskammare och räddningsrum. Räddningsrummen i gruvan är bland det viktigaste skyddet en medarbetare kan ha. En brand i en gruva är det allvarligaste som kan inträffa, näst efter bergutfall, säger Jonny Snell. Idag finns det tre räddningsrum i Kirunagruvan som rymmer allt från 40 till 250 personer. Det senare antalet är ett helt räddningsskepp som innefattar bland annat kontor och gruvstaben, och är placerad i de nya verkstäderna på nivå Utöver räddningsrummen finns 29 räddningskammare utplacerade i gruvan. Medarbetarna har ställt sig frågan vad som händer om vi bara har en väg ut. Jag gjorde då en inventering där jag undersökte hur många instängda vägar, så kallade blinda nivåer, det finns, säger Jonny Snell. Resultatet i Kirunagruvan är Vi har blivit bättre på att tänka över vår egen situation Jonny Snell har i samråd med kollegorna arbetat fram en ny utrymningskarta för gruvan. FOTO: JOHANNA FOGMAN Så här ska en flykthuva sitta. 19 stycken. Det kommer att placeras en räddningskammare på varje blind nivå. En av åtgärderna efter lastbilsbranden sommaren 2014 blev just att investera i fler räddningskammare, sju till att börja med. Dessa kommer enligt en prioriteringsordning att placeras på de nivåerna där vi har service- och underhållspersonal. Sedan ska vi inventera behovet på nytt för att se om det behövs ytterligare räddningskammare, säger Jonny Snell. I ett räddningsrum ryms fler personer och undsättningstiden är längre vilket i sin tur innebär att du sitter säkert under en längre tid. Om vi har möjligheten att göra räddningsrum är det att föredra. Tillsammans med huvudskyddsombud, företagshälsan och brand- och besiktningsav- Utökning av antalet infoskärmar har lyfts till skyddskommittén. På nivå 775 meter under jord finns en fordonstvätt. Hans Engberg, Hans Engberg, gruvchef i Kiruna. delningen har vi gått igenom status på de nuvarande samt presenterat och lämnat förslag på ett nytt räddningsrum på 814-metersnivån, säger Jonny Snell. För att enklare förstå gruvan och dess uppbyggnad har en ny utrymningskarta tagits fram som ligger för beslut hos ledningen. Den tidigare utrymningskartan upplevdes svår att tyda för en medarbetare som inte kan gruvan, och då funderade jag på en förbättrad och förenklad version, säger Jonny Snell. Inspirerad av primärventilationskartan från avdelningen för styrd ventilation under jord har Jonny Snell tillsammans med huvudskyddsombudet, produktion infrastruktur brand besiktning bevakning (PIB), arbetsmiljöutvecklaren från företagshälsan och KMA-samordnaren för produktion norra anläggning (PNA) arbetat fram ett underlag för den nya utrymningsplanen. Denna ska fungera som en lathund som visar utrymningsvägar och räddningskammare/rum, information om LKAB:s utrymningsstrategi, larmnummer samt vart hjärtstartare finns placerade. På baksidan finns adresser till de olika platserna för räddningskammare. LKAB har genomgått en lång resa sedan starten av Säkerheten först år Vi har blivit mycket bättre på att tänka över vår egen situation. Personalen är mer riskmedvetna idag, säger Jonny Snell. Sedan branden förra sommaren har samverkan mellan LKAB, räddningstjänsten och polismyndigheten också blivit bättre. Idag talar alla samma språk, rollerna har klargjorts. I grunden handlar det om oss själva, varje individ. Vi måste gå till roten med vårt sätt att agera, säger Hans Engberg. JOHANNA FOGMAN Konsekvenserna av en utvecklad brand i gruvan kan bli allvarliga. Tänk på följande: Brandbesiktning/ avgastest ska utföras enligt schema och fordonen ska hållas hela och rena. Det är också viktigt att tvätta av motorutrymmet med jämna mellanrum. Brandsläckare ska kontrolleras vad avser besiktningsdatum och tryck i behållaren. Ta lös och luckra upp pulvret med jämna mellanrum. Det ska finnas minst lika många flykthuvor i bilen som antalet sittplatser. Kör utrymningsvägarna med jämna mellanrum. Det är varje medarbetares skyldighet att känna till dessa! Lämna alltid nycklarna i tändningslåset när du parkerar bilen under jord. Bilen ska vara möjlig att flytta vid behov. Vid en brand, bege dig alltid nedåt i gruvan. Följ inte vägen ut genom gruvan då röken vandrar uppåt. ANSVAR 10 VECKOBLADET # VECKOBLADET #

7 MARCUS SKAPAR BRANDSÄKERHET I GRUVA OCH VERK KIRUNA. Marcus Lindmark är expert på risker i allmänhet och bränder i synnerhet. Till vardags jobbar han för personalens säkerhet där nya brandlösningar för gruva och verk ligger i fokus. Marcus är en envis, driven och öppensinnad brandingenjör. 1 Hur hamnade du på LKAB? Några månader innan jag hade avslutat min brandingenjörsutbildning på Luleå tekniska universitet blev jag kontaktad av dåvarande produktionschefen för LKAB:s räddningstjänst i Kiruna. Han hade fått reda på att jag hade kopplingar till Kiruna och undrade om jag kunde tänka mig att flytta hem igen och jobba för LKAB. Jag tog mig en funderare, då jag bodde i Luleå och ännu inte hade planerat för framtiden. LKAB är en intressant industri och därför lockade jobbet. Här är jag nu, anställd sedan maj Vilka är dina arbetsuppgifter idag? Jag jobbar främst med förebyggande brandskydd. Huvuduppgiften är att se till att personalen har möjlighet att undsätta sig vid en brand på ett säkert sätt innan kritiska förhållanden uppstår. Produktionen ska inte heller påverkas vid en eventuell brand. Det gäller att hitta de bästa byggnadstekniska lösningarna som kan säkerställa brandsäkerhet och de bästa tekniska hjälpmedlen för det, exempelvis räddningsrum, räddningskammare och olika släcksystem. Vi projekterar för olika lösningar som ska överensstämma med bland annat LKAB:s brandskyddshandbok, LKAB:s riskhanteringshandbok, Boverkets byggregler, lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. 3 Jag får tänka lite utanför ramarna, och det gillar jag vad är det bästa med ditt jobb? Jag får uppleva och se stora delar av företaget, från gruva till hamn. Det är väldigt lärorikt att få ta del av hela processen och få en förståelse för de olika verksamheterna. Det är 4 en komplex arbetsmiljö och det gäller att tänka till i en industri, särskilt i en gruva. Standardlösningar som vanligtvis används inom brandskydd är kanske inte alltid rätt. Jag får tänka lite utanför ramarna, och det gillar jag. Vad tycker du om LKAB som arbetsgivare? LKAB är en bra arbetsgivare med många fina privilegier och arbetsvillkor. Jag trivs med mitt jobb. 5 Vad betyder ENA för dig? Nya lösningar föds genom att vara kreativ och produktiv på ett nytänkande sätt. Min roll föder automatiskt ett ansvar och utan ett engagemang kan jag inte påverka möjligheten till en brandsäker gruva och arbetsmiljö. 6 Hur ser dina framtidsdrömmar ut? I framtiden ser jag gärna att jag jobbar än mer mot övergripande riskhantering och inte enbart med fokusområdet brand. JOHANNA FOGMAN Namn: Marcus Lindmark. Ålder: 32 år. Bor: Kiruna. Yrke: Brandingenjör. Utbildning: Två år på affärsjuristprogrammet i Jönköping och därefter brandingenjörsprogrammet på Luleå tekniska universitet. Anställd inom LKAB sedan: Maj Fritidsintressen: Träning, resor, god mat och dryck. Bästa egenskaper: Envis. Sämsta egenskaper: Envis. NYTÄNKANDE 12 VECKOBLADET # VECKOBLADET FOTO: # 4 FREDRIC ALM

8 Kassan får aldrig sina LULEÅ. Treasury, en avdelning under enheten Finance, jobbar för att hantera LKAB:s omvärldsrisker. Vårt uppdrag är att säkerställa LKAB:s förmåga att möta kommande utgifter. Kassan får aldrig sina, säger Per Lindqvist, chef för Treasury. Det har knappast undgått någon att järnmalmspriset har sjunkit och det rejält. Prisfallet har dock motverkats eftersom kronan samtidigt har blivit svagare. Vi får fler kronor för varje dollar, vilket är positivt eftersom cirka 90 procent av LKAB:s utgifter betalas i kronor, säger Per Lindqvist. Ett sätt att göra LKAB mindre utsatt är att göra säkringar av framtida kassaflöden, tillexem pel säkringar av dollar och järnmalmspris. Säkringar kan jämföras med fast ränta. Har du tight ekonomi kanske du väljer att låna med fast ränta, har du stora marginaler fungerar det att låna med rörlig ränta, förklarar Per Lindqvist. Baspriset för järnmalm fastställs dagligen av Platts*. En järnmalmssäkring kallas för järnmalmsswap. Det kan gå ut på att en bank gifter ihop en järnmalmsproducents intresse att säkra försäljningspriset med ett stålverks intresse att säkra inköpspriset. Även dollarkursen kan säkras. Oftast står en bank på andra sidan och ett kontrakt som kallas valutatermin sluts. Styrelsens krav är att ett antal procent av intjänade dollar varje månad ska vara säkrade. Vi försöker göra det så effektivt och billigt som möjligt, säger han. Säkringarna av järnmalm, valuta och energi (el) ger ett säkrare kassaflöde och skapar ett bättre planeringsunderlag för koncernledning och styrelse. Det underlättar planeringen av investeringsutbetalningar och samhällsomvandlingsutbetalningar. Vi ser till att ta reda på vad vi har att röra oss med i framtiden och ser till att vi klarar av våra åtaganden. Det är en bonus om vi tjänar pengar på det, säger han. Nästa steg för Treasury för att optimera koncernens penningflöde är att samordna inoch utgående valutor i ett cash management-program. Vi ska se till att pengarna ger avkastning och att de hanteras på rätt sätt, säger Per Lindqvist. KAJSA LINDMARK Jonas Uddenberg framför det nya förtöjningssystemet i Narviks hamn som förtöjer båtarna med hjälp av vakuum. FOTO: ANETT DALLAGER. Lilla bilden: Johan Häggroth, avdelningschef. FOTO: JOHANNA FOGMAN De håller i slantarna Per Lindqvist, chef för Treasury. FOTO: KAJSA LINDMARK * Platts: Platts bedömer det dagliga transaktionsvärdet av sjöburen järnmalm med 62-procentig järnhalt (IODEX) som säljs på spotmarknaden och levereras till Kina, priset inkluderar även frakt. Kvaliteten 62 procent järnhalt är normgivande, Platts och andra oberoende informationsleverantörer bedömer en rad andra kvaliteter och produkter, till exempel fines med järninnehåll i intervallet 52 procent-65 procent. Bedömningarna fungerar som riktmärken vid prissättning av specifika leveranser. För pellets tillkommer en pelletspremie. LKAB. Controller räknas till en av de vanligaste titlarna bland ekonomer. Men vad innebär rollen egentligen och hur kan controllers bidra till en bättre verksamhet och förbättringar på LKAB? Vi säkerställer att nyckelpersoner fattar beslut på rätt ekonomiska grunder, det vill säga att de aktiviteter som verksamheten planerar att genomföra är rätt värderade. Det har stor betydelse för LKAB:s framtid, säger Johan Häggroth, avdelningschef för verksamhetscontrollers på LKAB. En controller arbetar som en länk mellan ekonomiavdelningen och ledningen med inriktning på verksamhetsstyrning. Vi förser beslutsfattare med den ekonomiska information och riktlinjer de behöver inför budgetering, prognoser och investeringsbeslut. Andra uppgifter är att stödja verksamheten i verksamhetsplanering, målnedbrytning, nyckeltal och uppföljning, säger Johan Häggroth. LKAB behöver spara pengar och det är viktigt med kontroll på kostnaderna. Nytt för i år är att man infört ett mer systematiskt arbetssätt med öppna träffar tillsammans med verksamheten för att diskutera det ekonomiska läget, fakturafrågor och månadsutfall. Vi hjälper till med beslutsunderlag för kostnadsreduktion Det hålls också ett internt utbildningsprogram med syfte att öka verksamhetens kunskaper om grundläggande ekonomi, verksamhetsstyrning och investeringsprocessen. Jonas Uddenberg arbetar som investeringscontroller i Narvik. LKAB investerar närmare två miljarder kronor i nytt transportsystem från malmlager till skeppslastare i Narviks hamn. När investeringsprojektet står klart kommer utskeppningskapaciteten från Narvik att öka från dagens drygt 20 miljoner ton till närmare 30 miljoner ton. Jag stöttar projektledarna i ekonomiska frågor och i verksamhetsstyrning, samt håller koll på att projekten flyter på enligt LKAB:s rutiner och riktlinjer, säger Jonas Uddenberg. Han beskriver hur en controller kan hjälpa LKAB att vara ett kostnadseffektivt företag. En controller ser till att arbetet sker enhetligt och att det är ordning och reda i pågående projekt, vilket i sin tur bidrar till effektiva processer. Alla avdelningar kan vända sig till sin controller och låta oss hjälpa till med det dagliga ekonomiarbetet. Det leder till ett kostnadsmedvetet LKAB, säger Jonas Uddenberg. ERIKA LINDBLAD 14 VECKOBLADET # VECKOBLADET #

9 Per Hedin, avdelningschef på Finance redovisning. FOTO: TINA BENSON Minskat flöde av fakturor LKAB. Kravet på att sänka kostnaderna inom LKAB ger resultat på många håll i verksamheten. I höstas konstaterade avdelningen Finance redovisning att antalet leverantörsfakturor börjat minska, vilket är ett trendbrott. Från 2010 har antalet leverantörsfakturor stadigt ökat och nådde i höstas omkring fakturor i årstakt. I september såg vi att det hände något. Nu minskar istället inflödet av leverantörsfakturor. Det tolkar vi som att bolagets kostnadsbesparingar börjar ge effekt, säger Per Hedin, avdelningschef på Finance redovisning. På Finance redovisning sköts bland annat redovisning för moderbolaget och för några av LKAB:s dotterbolag. En av avdelningens viktigaste uppgifter att granska, matcha och betala bolagets leverantörsfakturor. I dagsläget hanteras omkring leverantörsfakturor i årstakt. TINA BENSON Karin Winsa Hopgood, en av fem medarbetare på Strategisk Control. LKAB. Strategisk control ska se till att LKAB når ägarens finansiella mål och att målen blir tydliga för verksamheten. Karin Winsa Hopgood är en av fem medarbetare som dagligen jobbar med detta. Varför är Strategisk Control en viktig funktion inom LKAB? Förenklat skulle man kunna säga att vi tar fram långsiktiga finansiella prognoser och bereder beslutsunderlag till koncernledning och styrelse. Med hjälp av dessa kan ledningen sedan fatta strategiska beslut om hur LKAB ska styras så att vi fortsätter vara ett lönsamt företag som når ägarens finansiella mål. LKAB:s ägare svenska staten har alltså satt upp ett antal finansiella mål som ska uppfyllas. Varför? Alla bolagsägare ställer krav på sin verksamhet. Målen sätts utifrån den risk man anser att investeringen i bolaget medför. Våra finansiella mål ska vara utformade så att det säkerställs att bolaget är konkurrenskraftigt och skapar värde för ägaren. Till exempel vill staten att LKAB har en rimlig skuldsättningsnivå. Ett annat krav är att staten får en FOTO: KAJSA LINDMARK Finance blickar framåt viss procent i utdelning varje år. Både verksamhets- och strategisk control ska se till att de finansiella målen förankras och blir tydliga för verksamheten. Detta görs främst i budgetprocessen. Vad är långsiktiga finansiella prognoser? Strategisk control sammanställer hur den ekonomiska utvecklingen för koncernen kommer att se ut på längre sikt, ofta fem år framåt. För att göra analyserna hämtar vi information från andra avdelningar, främst från marknadsavdelingen och produktionsplaneringen. Omvärldsfaktorer som järnmalmspris måste vägas in, liksom kommande investeringar och hur mycket järnmalm som vi beräknar kommer att produceras i våra gruvor. Med de finansiella prognoserna som grund blir det möjligt för ledning och styrelse att fatta beslut idag för att uppnå önskat utfall på längre sikt. Vad är det roligaste med jobbet? Att arbetet är så varierande och utmanande, och att jag får samarbeta med människor inom många olika discipliner inom LKAB. Det är mycket lärorikt. TINA BENSON Ekonomisk kompetens LKAB. Alla stödfunktioner ska arbeta så effektivt som möjligt för att stötta kärnverksamheten på bästa sätt. En projektgrupp har under våren tittat närmare på om det skulle gå att samordna LKAB:s ekonomiska funktioner i ett så kallat Business support center. Idag är koncernens ekonomiska funktioner utspridda på flera olika avdelningar och bolag. Både moderbolaget och flera av dotterbolagen har till exempel resurser som arbetar med ekonomi och redovisning, men på olika sätt och i olika IT-system. I projektet har vi sett att vi behöver standardisera våra arbetssätt inom koncernen för att på det viset nyttja resurserna mer effektivt. På sikt bör vi också utveckla och samordna våra IT-system inom ekonomi. Allt det här skulle sammantaget ge ett bättre verksamhetsstöd och höjd servicenivå till en lägre kostnad, säger Johan Häggroth, avdelningschef för verksamhetscontrollers på LKAB. Ett inledande arbete har fokuserat på fakturering. Nu pågår ett fördjupat arbete för att kartlägga processer och se över processdokumentation. Ytterligare områden som ska analyseras i projektet är bokslut, budget och prognoser. NYTÄNKANDE TINA BENSON 16 VECKOBLADET # VECKOBLADET #

10 Siw Nilsson, tillredare i Malmberget, jobbar med att kartlägga sin arbetsplats. Strukturerad samordnare Jan-Ivan Johansson och Patrik Kansa. Krossmontage i Mertainen SVAPPAVAARA. Mertainen rustas för produktionsstart. En viktig kugge i hjulet är krossanläggningen som är navet i maskineriet. I november startar vi provkörningar och i januari nästa år ska krossen vara i produktion, säger Jan-Ivan Johansson, avdelningschef vid tillväxtprojekt på LKAB. En viktig pusselbit för produktionen i Mertainen är snart på plats. Det handlar om en ny kross- och sovringsanläggning som garanterar en produktion på tio miljoner ton malm per år. Montage av primärkrossen sker på plats av LKAB Mekaniska, säger Jan-Ivan Johansson. primär- sekundär- och tertiärkross. Det innebär att materialet krossas i tre steg, till en fraktion på 10 millimeter, innan magnetseparering sker. Slutligen fraktas anrikningsrågodset vidare till anrikningsverket i Svappavaara för förädling. Primärkrossen, som har en kapacitet på ton per timme, krossar cirka en meter stora fraktioner innan det är dags för nästa steg, sekundärkrossning. Från primärkrossen transporteras materialet vidare till ett mellanlager, till sekundärkrossning och vidare till tertiärkrossning. Rågodset magnetsepareras från en järnhalt på 41 procent upp till 57 procent i anrikningsrågodset, säger Jan-Ivan Johansson. Det är gruvutrustningsjätten Citic som levererat primärkrossen. Vi bygger första steget av krossningsanläggningen fram till mellanlagret. Vi påbörjade arbetet i april och i november hoppas vi kunna trycka på play, FOTO: JOSEFINE EJEMALM säger Mikael Jonasson, produktionschef på LKAB Mekaniska. Montaget av primärkrossen består av flera moment. Just nu pågår ett intensivt svetsningsarbete med att sammanfoga den ton tunga stålkonstruktionen. Mindre delar svetsas ihop till större delar. Det handlar bland annat om meter svetsfog som ska svetsas och skruvar som ska på plats, säger Mikael Jonasson. Om ett par veckor är det dags att lyfta hela konstruktionen på plats. Arbetet flyter på bra och vi ligger bra till i planeringen. Särskilt glädjande är att vi inte har haft några olyckor eller tillbud, så ska det fortsätta. Vi har ett jättestort fokus på arbetsmiljö och diskuterar det dagligen, säger Mikel Jonasson. JOSEFINE EJEMALM MALMBERGET. LKAB:s verksamhetssystem har varit i drift i drygt ett år. Systemet ska verka som ett stöd för samtliga LKAB-anställda i det dagliga arbetet. 358 kontaktpersoner har utbildats. En av dem är Siw Nilsson, tillredare på avdelningen produktion södra anläggning, PSA. PSA i Malmberget har börjat bygga upp sin del av verksamhetssystemet. Siw Nilsson fick uppdraget att gå igenom PSA:s verksamhet när en skadad axel hindrade henne att utföra sitt ordinarie arbete. Hennes tanke har från början varit att göra innehållet så användarvänligt som möjligt. Jag använder mig mycket START UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING - ÖPPNINGS- OCH RASBORRNING LKAB:s verksamhetssystem. av bilder, flödesscheman och tabeller. Jag tror att det kan skapa ett större intresse och en större nyfikenhet kring systemet hos mina medarbetare och jag har redan fått en del frågor om var man hittar bilderna på olika arbetsmoment, säger Siw Nilsson. Beskrivningar, manualer, instruktioner och rutiner, allt ska skapas på ett strukturerat sätt. Vi arbetar med att stegvis förbättra våra processbeskrivningar och är noga med att det inte får bli några önskebeskrivningar. De ska beskriva verkligheten, säger Siw Nilsson. Det är viktigt med samsyn. Därför har PSA börjat skriva ut rutinerna på papper för att använda i kommunikationen med MEDIAFRAMSKARVNING FÄRDIGSTÄLLA PRODUKTIONSOMRÅDE entreprenörer, till exempel i diskussioner om hur arbetet ska utföras. Siw Nilsson är som samordnare ansvarig för att skriva utkast, kontakta berörda, ibland flera olika sektioner och organisationer, leda möten, korrigera ändringar och slutligen när dokumentet är godkänt, publicera det. En stor del av arbetet handlar om att prata med berörda, över organisationsgränserna. Det är verksamhetschefen och processägaren som ansvarar för den egna styrningen av verksamheten och ansvarar därmed också för att innehållet i systemet är uppdaterat och korrekt. ÖPPNINGSBORRA/ RASBORRA FÄRDIGT PRODUKTIONSOMRÅDE KAJSA LINDMARK MÅL 18 VECKOBLADET # VECKOBLADET #

11 - Alla kan vara med, säger Henrik Lyngmark, LKAB:s räddningstjänst. Sten-Erik Larsson, mekaniker och Mats Jonsson, brandbefäl. FOTO: MARITHA MOSSBERG Snabbare på plats Gruppbild: Sten-Erik Larsson mekaniker, Peter Åhl brandbefäl, Juha Alamattila brandbefäl, Anders Ljngdahl mekaniker, Emrik Forssén mekaniker, Andreas Martinsson mekaniker, Tomas Bjölmsjö lastmaskiner och Mats Jonsson brandbefäl. FOTO: MARITHA MOSSBERG MALMBERGET. En räddningsbil har stationerats på metersnivån i Malmberget. Verkstadspersonal utbildas i brandbekämpning. För nu ska brandsläckning även kunna påbörjas underifrån innan LKAB:s räddningstjänst når fram. Då täcker vi upp en stor del av dygnet med folk på plats under jord och vi är snabbt på plats, säger Peter Åhl, produktionschef brand. Hästdragen industribrandkår MALMBERGET. Under 104 år har LKAB:s brandoch räddningstjänst funnits i Malmberget. Sedan 1911 har bränder släckts och liv räddats. Det är en av Sveriges allra äldsta industribrandkårer. Den stora fördelen med en egen räddningstjänst är att vi hittar på industriområdet och i gruvan under jord, säger Peter Åhl. 20 VECKOBLADET # I första hand handlar det om att göra avspärrningar och en första bedömning av läget. Utbildning pågår av tolv verkstadsarbetare på För alla känns det som en självklarhet att utbilda sig i att vara först på plats vid en brand eller olycka. Det handlar om vår egen och andras säkerhet. Vi är långt ner nu och det tar en god stund att ta sig hit, säger Andreas Martinsson, mekaniker lastmaskinsverkstaden. Från 1958 till 1976 hade LKAB även ansvar för all brandsläckning i samhällena Malmberget och Koskullskulle.. Därefter har räddningstjänsten enbart varit en industribrandkår som samarbetar med den kommunal räddningstjänsten. Från början var det hästar som drog vagnarna med brandmän och vatten. Nu finns tre brandbilar och totalt 27 brandmän, varav fyra på heltid. Resten av styrkan har sitt ordinarie arbete på någon annan plats på LKAB. Men när larmet går finns de första på plats inom några minuter. Förutom att rycka ut vid bränder och andra akuta händelser arbetar LKAB:s räddningstjänst med kontroller, utbildning och förebyggande arbete. Ju fler händer och mer kunskap som finns att tillgå är alltid en fördel, säger Mats Jonsson, brandbefäl. Det känns säkrare för oss själva, ger trygghet. Vi har nytta av kunskaperna även utanför jobbet, säger Sten-Erik Larsson, mekaniker tillredningsverkstaden. Brandbilen är utrustad med liter vatten och 400 liter skum och fungerar också som MARITHA MOSSBERG Från början var det hästar som drog vagnar med brandmän och vatten LKAB i Malmberget har haft egen brandkår sedan en räddningskammare med luft för fem personer. Från brandstationen i Vitåfors tar det minst minuter att komma ned med en räddningsstyrka. Nu kortas insatstiden avsevärt. Idag är det tolv personer som valt att genomföra utbildningen i att vara först på plats vid en händelse. Det bästa vore att alla som jobbar på de fasta anläggningarna skulle utbildas för att hjälpa till vid en händelse, säger Peter Åhl. Vi får en bra utbildning. Lite extra i lönekuvertet är inget skäl. Det är min och andras säkerhet det handlar om, säger Anders Ljungdahl, mekaniker tillredningen. Antalet fordonsbränder under jord har ökat. Därför sätts fokus på kontroll av fordon efter läckage eller annat som kan tänkas bli en brandorsak. Ytterligare en fördel med att verkstadspersonal utbildas är att då finns mer fokus på kontroll av fordonen de får hand om. Henrik Lyngmark är brandbefäl på LKAB och utbildar ny räddningspersonal. De som utbildas nu är så taggade. Det finns inget som hindrar att alla under jord, som arbetar på centrala anläggningar eller kontor, är med i brandstyrkan, säger han. MARITHA MOSSBERG FOTO: LKAB VECKOBLADET #

12 Förra årets Svappavaaradag blev LKAB:s lokaler välbesökta. FOTO: MARITHA MOSSBERG Svappavaaradagen ger liv och rörelse i byn, vilket har resulterat i att många hemvändare passar på att komma hem ANSVAR LKAB håller öppet hus på Svappavaaradagen SOVRAT Bidra till Sovrat! Maila: veckobladet@lkab.com Ring: Tack! Tack till alla medarbetare i samband med min pensionering efter 43 år på LKAB. Tack för all uppvaktning. Jan Björkman Tack för all uppvaktning vid min pensionering! Hans Nilsson Ett stort, stort tack till alla er på mediecentralen NIO för alla dessa år och för festen. Tack även till lag fyra i KK2 och KK3 för fikat. Allt detta värmde. Jag saknar våra högttill-tak-diskussioner. J-O Kostet Tack till arbetskollegorna på sovringsverket i Kiruna för uppvaktningen på min 60- årsdag. Clas Hagström Efter 42 fantastiskt fina år på LKAB blir jag nu fritidsforskare på heltid. Jag vill passa på att hjärtligt tacka ALLA som jag under dessa år har haft förmånen att samarbeta med. Jag vill också tacka för uppvaktningen och fina presenter. Ha det bra och sköt om er och LKAB! Göran Lindmark Tack för all uppvaktning jag fick när jag nu går i pension efter 43 år på LKAB. Ingen nämnd, ingen glömd. Karl-Rune Kalle Forss Tack för all uppvaktning i samband med min 50- årsdag. Tomas Kohkoinen 18/5: Tidigare start för Leveäniemi 11/5: Fackliga förhandlingar gällande personalneddragningarna inleds 7/5: Belöningen för 2014 fastställd, betalades ut på maj-lönen. Det händer i LKAB 24/6: Trivselkväll i Malmberget 25-27/6: LKAB deltar på Kirunafestivalen. 27/6: LKAB erbjuder gratis guidade bussturer på gruvområdet i Kiruna i samband med Kirunafestivalen. 25/7: LKAB håller öppet hus på informationskontoret i Svappavaara och erbjuder gratis guidade bussturer på gruvområdet i samband med Svappavaaradagen. SVAPPAVAARA. För tredje året i rad deltar LKAB i Svappavaaradagen. LKAB:s informationskontor hålls öppet och gruvturer anordnas. Det är 50 år sedan anrikningsverket i Svappavara togs i drift och samtidigt så fyller LKAB 125 år, säger Maritha Mossberg, kommunikatör på LKAB. Lördagen den 25 juli är det åter igen dags för Svappavaaradagen. LKAB:s informationskontor håller öppet hus och precis som tidigare år anordnas tipsrundor och tävlingar, för både våra äldre och yngre besökare. Vi håller informationskontoret öppet under hela dagen. Där bjuds på fika och besökarna kan delta i vår tipspromenad. Från informationskontoret kan man dessutom åka med på någon av de guidade bussturerna till LKAB:s gruvindustriområde, säger Maritha Mossberg. Tomas Stålnacke, i kommittén för Framtid Svappavaara, arrangerar dagen och har varit med från starten Årets program innehåller bland annat tipsrundor, fikaförsäljning och marknad. Syftet med Svappavaaradagen är att ordna något i byn under sommaren. Många hemvändare passar på att komma hem till Svappavaaradagen. Det är något som många ser fram emot och uppskattar väldigt mycket, berättar Tomas Stålnacke. JOSEFINE EJEMALM Tack för all uppvaktning med presenter vid min pensionering. Jag blev jätteglad och kommer aldrig att glömma denna dag. Åke Skoglind Ett stort tack till alla för uppvaktningen i samband med min pensionsavgång. Bengt Perälä Det hände på LKAB 27/5: LKAB:s styrelse utser ny vd: Jan Moström 26/5: Österrikiska voestalpine ny kund för LKAB i USA 22/5: Nya SAK-lab i Kiruna invigs 19/5: Dom om villkor i Malmberget klar I över 125 år har vi brutit och förädlat Norrbottens unika järnmalm. Idag har vi 30 bolag i 14 länder, 200 olika befattningar och över 4000 anställda. LKAB bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala stålmarknaden. Koncernen omsätter cirka 30 miljarder kronor per år och rymmer även industrimineraler, borrsystem, tågtransporter, berg- och verkstadstjänster, sprängmedel och fastighetsbolag. LKAB har drygt anställda i 14 länder. Tillsammans gör vi världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt, LKAB Green Pellets. För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Utkommer 28/8 Manusstopp 20/8 Vilket är ditt smultronställe? Johanna Fogman Maritha Mossberg Fredrik Björkenwall Kajsa Lindmark Anders Lundgren, utvecklingschef, Kiruna: Vassitjåkka under en topptur i maj. Ulf Hansson, förhandlingsstrateg, Malmberget: Mitt sommarhus nere vid kusten. Nina Erkki, sektionschef, Kiruna: Framför brasan under våren. Tina Benson Erika Lindblad Josefine Ejemalm Åsa Haapasaari Anders Lindberg SVARAR E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt: 22 VECKOBLADET # VECKOBLADET #

13 5 GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR Råmalm, tusen ton Period: 1 jan -31 maj Förädlingsverk, tusen ton Period: 1 jan - 31 maj Leveranser, tusen ton Period: 1 jan - 30 april KIRUNA Pelletsverk KK Pelletsverk KK Pelletsverk KK Anrikningsverk special SVAPPAVAARA Pelletsverk SK MALMBERGET Pelletsverk BUV bandugnsverk Pelletsverk MK Anrikningsverk till fines ANR Totalt förädlade produkter FÄRDIGA PRODUKTER Pellets Fines (inkl. KMR) Norra: Kiruna Södra: Malmberget Dagbrott: Svappavaara 20 Norra: Narvik Södra: Luleå Totalt levererat ARBETSMILJÖ, KONCERN Antal olycksfall med frånvaro i hela LKAB-koncernen. Period: 1 jan - 31 maj tkr BERÄKNAD BELÖNING 30 UPPNÅDD PRODUKTKVALITET Produktkvalitet i leveranser. Period: 1 jan - 31 maj Kvalitetsmål: 96 % ackumulerat april 2015: kr 2014: kr Uppnått K-värde: 89,1 % KOMMENTARER Period: 18 maj - 31 maj NORRA, TUSEN TON Råmalm (inkl. Konsul) + 13,8 Pelletsverk KK2 + 0,2 Pelletsverk KK3-32,0 Pelletsverk KK4-13,3 Svappavaara - 2,4 Specialprodukter 0,0 ¹ ² ³ ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag. ¹) Verkstopp pga. rågodsbrist, pickup axelhaveri KK36KA001, kylarproblem & hål i spillficka (vägg). Låg fart pga. rågodsbrist. ²) Låg fart pga. rågodsbrist. 3) Verkstopp pga. rep. kylare. 4) Lastplatsbrist, seismiska problem. 5) Rågodbrist 6) Rågodbrist 7) Sen uppstart efter stopp, rågodbrist. SÖDRA, TUSEN TON Råmalm - 59,5 Fines (MAF + MAC) - 3,6 MPBO BUV - 10,9 MPBO MK3-21, Grafik: Mediagrafik & illustration