Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge



Relevanta dokument
Prevention före skolåldern riktad och generell

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

6 h &udtips l 4 frukostar

o m m at och m otion?

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Testa dina vanor Hälsotest

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

GRUNDA SUNDA VANOR. Ett hälsofrämjande förhållningssätt Prevention av övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården Blekinge

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Till vårdnadshavare 1

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Kostpolicy för skola och förskola

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Anette Jansson, Livsmedelsverket

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Smarta skolkaféer i Halland

Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Testa dina vanor Hälsotest

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Åtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Testa dina vanor Hälsotest

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Grunda Sunda Vanors barncentrerade hälsosamtal - vid 4-års men eventuellt vid 5-årsbesök

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Tandhälsa för små barn

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Äta, växa och må gott!

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Tio steg till goda matvanor

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Dina levnadsvanor din hälsa

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Kost i skola och barnomsorg

Vad påverkar vår hälsa?

kostpolicy för botkyrka kommun

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Matprat i primärvården

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Namn: Anders Andersson Datum:

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

om mat, rörelse och sömn Prevention av övervikt och fetma inom barnhälsovården i Region Skåne

Sund Livsstil. Attendo Broarp Utredning och behandlingshem

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Tandhälsa för små barn

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Övervikt/fetma och graviditet/förlossning, gällande rutin

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Transkript:

Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska Tandsköterska Förskolelärare Idrottslärare/rektor Barnpsykolog Folkhälsostrateg

Föräldrar, barnhälsovård förskola, fritids, skola, tandvård, massmedia och handeln samtliga har en stor pusselbit i det hälsofrämjande arbetet

Primär prevention - Genom tidiga hälsosamtal förespråka bra matvanor och den fysiska aktiviteten/lekens betydelse till alla barnfamiljer

En manual har arbetats fram för att få mer struktur kring ämnena amning, mat, lek, alkohol, rökning, sömn, trafik mm som distriktssköterskan samtalar om vid hälsosamtalen på BVC. Manualen finns på samtliga BHV områden i Blekinge sedan februari 2007. Samtliga områden har betydelse för barnets utveckling och hälsa

Första hembesöket 8-månaders hembesök, 3 och 4 års besöket Det är viktigt att tidigt ge familjen vägledning i vad som är en bra livsstil. Nyblivna föräldrar är ofta motiverade till förändring som gynnar barnet

Det är betydligt lättare att grunda sunda vanor än att ändra redan etablerade vanor BVC- sköterskans kostrådgivning = Livsmedelverkets rekommendationer Livsmedelsverket rekommenderar standard produkter fram till ett års ålder, mellanprodukter till två års ålder och därefter lättprodukter Efter två års ålder rekommenderas även lättare pålägg. Välj korv, ost, leverpastej och skinka med gröna nyckelhålet på som symboliserar lågt fett och/eller sockerinnehåll samt att produkten kan vara fiberrik

Från tidig ålder förespråkar vi goda matvanor. Måltidstänkande och viss regelbundenhet kan sakta börja formas från ca 4 månaders ålder När barnet blivit lite större är det nödvändigt att lära sig känna skillnad på hunger och sug och att inte ständig ha tillgång till mat och dryck

Lek & Stimulans Ex på råd som ges från BHV Från späd ålder bör barnet ligga en stund varje dag på en filt på golvet och träna sina färdigheter Lära gåstol ska användas sparsamt, barnet behöver lära sig att träna sina motoriska färdigheter på golvet Viktigt att barnet ges utrymme att kunna röra på sig Det lite större barnet kan gå en bit bredvid vagnen vid promenad

Utomhuslek från tidig ålder stimulerar barnet till att använda sin kropp. Genom leken blir det nyfiket, börjar gräva, rollspel, klättra, hoppa, hasa och åla och så massor av frisk luft.

Sekundär prevention Vid 4 års besöket mäts iso-bmi. Vid övervikt/fetma erbjuds återkommande hälsosamtal och tillsammans med föräldrarna arbetas mål fram som leder till bättre levnadsvanor Tertiär prevention Vid manifest sjukdom (fetma) förhindra progress och minska riskerna för komplikationer som sjukdomen kan föra med sig. Remiss till barnkliniken och /eller dietist

Motiverande samtal och riktad rådgivning! Erbjuds föräldrarna om barnet har iso- BMI>25 vid 4 års besök på BHV Syftet med samtalet är att motivera, informera och hjälpa familjen att ändra vanor och beteende Samtalet ska vara en vägledning och coachning utan övertalning eller moralisering

MOTIVATIONSGRAD 0 5 10 Genom en enklare skattning i skalan kan man bedöma på vilket stadium av motivation familjen befinner sig 0-3 innebär att familjen är oförberedd (ointresserad) 4-9 är intresserade men kanske osäkra till förändring 10 är inställda till förändring

Viktigt att arbeta med mål och delmål! Huvudmålet är att barnet ska ha långsam viktuppgång och växa i sin vikt Delmålen arbetas fram tillsammans med föräldrarna

Fysisk aktivitet/lek Kroppen är gjord för att röra sig. Fysisk aktivitet minskar risken för övervikt/fetma, benskörhet, diabetes, hjärt/kärlsjukdomar mm Hos yngre barn är den fysiska leken den naturliga motionen Minst 60 min/dag, bör präglas av lek och rörelseglädje. Kan delas upp på kortare perioder Intensiteten bör vara måttlig till hög och ge lätt andfåddhet

Viktigt att den fysiska leken är rolig

Kostråd: Tre huvudmål och två mellanmål, suget blir då mindre och småätande undviks. Vatten som törstsläckare och måltidsdryck Mjölk är viktigt men det räcker med 2-3 glas per dag. Endast en portion vid måltiden Grönsaker och frukt varje dag Livsmedel med gröna nyckel hålet som symbol

Det lilla extra Det finns även utrymme för godis, chips och läsk. Men bara en gång per vecka i begränsad mängd. Glass, kakor och andra bakverk innehåller mycket socker och fett men väldigt lite näring, serveras därför sällan

Fysisk aktivitet/lek + Bra mat =BRA VIKT

Svårigheter på vägens gång! Att nå ut till kommunala verksamheter, informationen stannar upp på vägen till berörda. På vissa BHV områden upplever distriktssköterskor att de trampar familjen på tårna när barnets övervikt tas upp

Hur fortsätter vårt projekt? Under våren planeras samtliga BHV områden besökas av projektledaren för att implementera den riktade rådgivningen i den ordinarie verksamheten. Riktad FU med barnpsykolog och distriktssköterska i en av kommunerna i länet med fokus på kost och lek Utvärdering av projektet Juni 2008

Barns hälsa i centrum!!!! Hur vi mår som barn har stor betydelse för vår hälsa senare i livet. Dålig hälsa leder till mer sjukdom. Att investera i barnens hälsa är det mest långsiktiga och förnuftiga vi kan göra som aktörer i verksamheter kring barnfamiljerna