Händelser med farliga ämnen

Relevanta dokument
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Försvarsdepartementet

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Svensk författningssamling

Försvarsdepartementet

Svensk författningssamling

Så är vi redo om krisen kommer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Samverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Legala aspekter - dispostion

Stora pågående arbeten

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Räddningstjänst i Sverige

RSA från lokal- till europeisk nivå

Strategi för förstärkningsresurser

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Regional Samordnings funktion (RSF)

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Ökad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Våra roller vid en kris

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne

Samuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2013

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

REGEL FÖR KRISHANTERING

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Aktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Regional ledningssamverkan

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län. Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om

Strålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

Kommunikationsplan vid kris

Forskning för ett säkrare samhälle

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera.

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen

Plan för Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.

Utlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden, Steg 1

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2012

Samverkan inom krisberedskap och Strålsäkerhetsmyndighetens roll

Ansvar, samverkan och handling

Internationella hälsoreglementet (IHR) Karantänshamn Operativa skyldighet

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kommunens plan för räddningsinsats. BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN

TOTALFÖRSVARETS SKYDDSCENTRUM

Arbetsdokumentnr: SU Dokumentnamn: Miljöriskbedömning för institutionen MMK Utfärdat av: Baltzar Stevensson Godkänt av: Gunnar Svensson

MSB:s arbete med naturolyckor

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Hearing och workshop Sveriges strategi för oljeskadeskydd. Stockholm 26 mars 2014

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Hemställan om underlag till Regeringsuppdrag

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Svensk författningssamling

Socialstyrelsens förväntningar på strålskyddssakkunniga/sjukhusfysiker i (CB)RN-beredskapen. Kort presentation. Militär Trängofficer, T1 Linköping

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Kenneth Mattsson

Transkript:

Händelser med farliga ämnen

2

Nationens beredskap Den här filmen ger dig en inblick i hur nationens beredskap är uppbyggd för att hantera händelser med farliga ämnen. Filmen kan användas som information och kan även användas som instruktion vid utbildning hos aktörer som arbetar inom området olyckor och krisberedskap. Fördjupningsdelen ger ytterligare och mer specifik information om olika myndigheters ansvarsområden. Farliga ämnen I samhället används dagligen tusentals olika ämnen. Många av dessa ämnen kan, om de hanteras fel, vara skadliga eller rentav dödliga. Hantering, lagring och transport av farliga ämnen omgärdas därför alltid av mycket strikta säkerhetsregler. För att undvika att samhället kommer till skada genom olyckor eller andra händelser krävs att det finns en beredskap. Den här filmen handlar om just detta, nationen Sveriges beredskap mot händelser med farliga ämnen. 3

CBRNE De farliga ämnen vi talar om delas in i grupper och förkortas CBRNE. Vi ska kort berätta vad bokstäverna står för och i vilka sammanhang ämnena kan användas. C Kemiska ämnen Dessa ämnen produceras ofta storskaligt inom industrin och ingår många gånger i produkter vi använder i våra hem. Ett annat vanligt användningsområde är som drivmedel till våra fordon. B Biologiska ämnen Det handlar om sjukdomsalstrande mikroorganismer till exempel virus och bakterier som kan orsaka sjukdom hos såväl människor och djur som växter. R Radiologiska ämnen Radioaktiva ämnen avger joniserande strålning när de omvandlas till nya ämnen. Radioaktiva ämnen är till stor nytta bland annat inom medicinsk forskning och behandling. 4

Inom sjukvården hjälper de läkare att ställa rätt diagnos. Även i industrin används radioaktiva strålkällor, till exempel för att mäta tjockleken på olika material. N Nukleära ämnen Stora mängder kärnenergi kan utvinnas från dessa ämnen om de behandlas på ett speciellt sätt. Uran, som används i kärnbränsle, är ett exempel på ett nukleärt ämne. E Explosivämnen De an vänds bland annat inom gruvindustrin och vid byggnation av vägar och järnvägar. Alla har vi väl också beundrat ett stort fyrverkeri, vilket vore omöjligt utan explosiva ämnen. 5

Samhällets beredskap Om en olycka inträffar eller ett farligt ämne används i ett krimi nellt eller militärt syfte kan det innebära stor fara för allmänheten och vålla skada och mänskligt lidande. Samhället har därför byggt upp en beredskap för att hantera olika typer av händelser med farliga ämnen. Den svenska krisberedskapen har sin bas i politiska beslut. Det är lagar och förordningar som i grunden styr verksamheten. Kommuner, landsting och statliga myndigheter ska ta fram riskoch sårbarhetsanalyser, i dagligt tal RSA. Myndigheter samlar kontinu erligt in information från omvärlden. Data bearbetas och analyseras och möjliga hot och händelseutvecklingar tas fram. Myndigheternas analyser syftar till att skapa en gemensam lägesbild till beslutsfattare. Utifrån denna kan sedan åtgärder vidtas för att förhindra att en kris uppstår. 6

Resurser När en allvarlig händelse med farliga ämnen inträffar krävs olika resurser. Här följer några exempel. Kustbevakningen ansvarar för sjöövervakning och räddningstjänst till sjöss. Inom dessa områden ska man kunna förebygga och hantera krissituationer med bland annat farliga ämnen. Polisen måste kunna agera i en miljö med farliga ämnen. De har bland annat speciella fordon för att kunna verka i dessa miljöer. Sanering av kontaminerade personer är en central del vid omhändertagande av drabbade. Inom sjukvården finns kunskap och specialutbildad personal. Landets länsstyrelser är en viktig aktör när det gäller att leda och samordna insatser, bland annat vid händelser med farliga ämnen. 7

Vid alla större händelser är samverkan avgörande för hur bra en uppgift löses. Samverkan sker också i förebyggande syfte. Försvarsmakten kan vara ett stöd till samhället vid större kriser, vilket regleras i lagar och förordningar. För ända målet finns ett specifikt förband placerat vid Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå. I Umeå har Totalförsvarets Forskningsinstitut ett av Sveri ges säkerhetsklassade labora torier för analys av farliga ämnen. För att underlätta samverkan och en effektiv planering har regeringen pekat ut myndigheter med särskilt ansvar för samhällsviktiga verksam heter och ordnat dem i samverkansområden. Ett av dessa är Samverkansområdet Farliga ämnen. 8

Utbildning och övning Utbildning är av stor vikt för att klara av att hantera händelser med farliga ämnen. För att hantera dessa övar svenska aktörer kontinuerligt. Varje år genomförs ett stort antal övningar på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Syftet är bland annat att öka medvetenheten och förmågan att samverka. 9

Dammbrott Du har nu läst exempel på vad farliga ämnen är och att samhället har olika resurser för att hantera dessa. Men för att få större insyn och förståelse ska vi nu leka med tanken att en allvarlig händelse inträffar i Sverige. I vårt fiktiva exempel har en stor vattendamm i Å-älven brustit, vilket kommer att få stora konsekvenser för samhället. Finns misstankar om brott ska alltid en forensisk undersökning, alltså en kriminalteknisk undersökning inledas. Forensiska bevis är i de flesta fall avgörande för att kunna väcka åtal och döma personer som begått brott. Forensisk medvetenhet vid alla misstänkta brottsplatser är grundläggande och centralt. 10

Vid stora händelser som kräver att resurser måste till föras utanför kommunens eget ansvar kan länsstyrelsen samla sin beredskapsorganisation. Deras uppgift är att stötta både samhället och räddningstjänsten och koordinera de resurser som krävs för att skydda samhället. Räddningstjänsten som arbetar på platsen har resurser för att göra en första spridningsberäkning. Denna ligger till grund för vilka åtgärder som vidtas för att begränsa skadan. Väder och vind har stor inverkan på hur ett ämne sprids i omgivningen. Därför måste nya spridningsberäkningar göras med jämna mellanrum och situationen omvärderas. Vid en omfattande händelse är det viktigt att snabbt upprätta en yttre avspärrning. Polisen eller privata säkerhetsbolag kan få uppdraget att hantera bevakningen så att inga obehöriga tar sig in i det olycksdrabbade området. 11

Den flodvåg som uppstod när dammen brast, drabbade bland annat en större kemikaliefabrik. Giftiga ämnen läckte ut i miljön. För att få information om vilka farliga ämnen som läckt ut från kemikaliefabriken används fast och mobil indikeringsutrustning. Mätvärden skickas sedan till en plats där situationen i anläggningen kontinuerligt övervakas. 12

Återställning När den akuta räddningsin satsen har avslutats återstår ett omfattande återställningsarbete. Under det akuta skedet och tiden efter utsläppet tas många prover, bland annat för att säkerställa kvalitén på dricksvattnet. Proverna analyseras sedan på laboratorium för att påvisa eventuell förekomst av farliga ämnen. Vid händelser med farliga ämnen är alltså provtagning och analys en nyckelfaktor för att kunna ta beslut om vad som ska göras för att minimera påverkan på människa, egendom och miljö. De områden där farliga ämnen läckt ut och förorenat miljön måste saneras. Det är ett arbete som kräver stora resurser och engagerar många aktörer. 13

Var kan jag få information? Många har påverkats starkt av det inträffade och ställer sig frågor som: vad bör jag som medborgare göra och vart vänder jag mig för att få information vid en händelse med farliga ämnen? Vårt samhälle är sårbart och vi måste vara medvetna om att händelser som påverkar oss kan inträffa snabbt och utan förvarning. Vid omfattande olyckor och händelser meddelar myndigheterna sig genom Sveriges Radio, Sveriges Television, TV 4 och andra medieföretag. Som medborgare kan du också få upplysningar genom webbsidan krisinformation.se och via telefonnumret 113 13 Sveriges nationella nummer för information vid allvarliga händelser och kriser. Via dessa kanaler ges kontinuerlig information om en händelses omfattning och om vilket ansvar du har som enskild medborgare. Vi kan alla bli berörda om händelser med farliga ämnen inträffar. Den här filmen hoppas vi har gett dig en inblick i hur nationens beredskap är uppbyggd. krisinformation.se 113 13 14

15

Filmen kan beställas från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt från TakeOff AB. MSB Publikationsnummer: MSB626 E-post: publikationsservice@msb.se www.msb.se TakeOff AB Tel: 019 15 03 25 E-post: info@takeoff.se Filmen har producerats av en arbetsgrupp bestående av: Försvarsmakten Catarina Hanell Jordbruksverket Anders Landgren Kustbevakningen Örjan Martinsson MSB Michael Wermelin Socialstyrelsen Kristina Norberg i samarbete med TakeOff AB Örebro 2013