Aktörsgemensam CBRNE-strategi
|
|
- Åsa Berglund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aktörsgemensam CBRNE-strategi
2 samhällsskydd och beredskap Petter Nelin UB-UTV Redovisning enligt återrapporteringskrav 21, regleringsbrev för samhällsskydd och beredskap avseende en aktörsgemensam strategi för CBRNE
3 samhällsskydd och beredskap Innehållsförteckning 1. Bakgrund, uppdrag, syfte och innehåll Syfte och målgrupp Innehåll Arbetets bedrivande Fortsatt arbete Grunderna för arbete med CBRNE Ett systematiskt svenskt arbete med CBRNE... 6 Deltagande aktörer... 10
4 samhällsskydd och beredskap 1 (13) 1. Bakgrund, uppdrag, syfte och innehåll samhällsskydd och beredskap gavs i myndighetens regleringsbrev för 2013 i uppdrag att i samverkan med berörda aktörer utarbeta en aktörsgemensam strategi för området CBRNE. Strategin ska återge principer, metoder och arbetsformer som genererar en stärkt olycks- och krisberedskapsförmåga. 1 När uppdraget gavs hade berörda aktörer sedan drygt ett halvår utifrån sina mandat inom området bedrivit ett gemensamt arbete med att ta fram en strategi för CBRNE. Den arbetsplanering och arbetsstruktur som aktörerna hade tagit fram detta, har även använts för att kunna svara på regeringens uppdrag. Denna redovisning till regeringen omfattar den första delen, kapitel 1-3, av en aktörsgemensam strategi för CBRNE. Arbetet med den andra delen, som bl.a. inbegriper ett fjärde kapitel, kommer att fortsätta under 2014 och framåt. 1.1 Syfte och målgrupp Syfte Strategins syfte är att skapa en gemensam grund och kursriktning för CBRNEarbetet i Sverige. De mål som anges i kapitel 3 syftar till att skapa aktörsgemensamma metoder och arbetsformer för det samlade arbetet inom området och därmed också ge förutsättningar för samverkan, samordning och gemensam planering. Detta ger i sin tur möjligheter för ett effektivt arbete med att öka förmågan inom CBRNE. Genom att i ett framtida kapitel 4 identifiera områden där det är av strategisk vikt att förmågan inom CBRNE upprätthålls eller ökas samt ange vilka åtgärder som krävs för att detta ska ske, ska aktörernas arbete med att skapa förmåga inom området kunna fokuseras och samordnas ännu bättre än i dag. Målgrupp Strategin är ett aktörsgemensamt dokument som ska kunna användas av alla svenska aktörer som är verksamma inom området CBRNE. 1 Återrapporteringskrav 21, sista stycket, i regleringsbrev för samhällsskydd och beredskap avseende budgetår 2013.
5 samhällsskydd och beredskap 2 (13) 1.2 Innehåll Efter denna redovisning till regeringen kommer arbetet med strategin att fortsätta. För tydlighets skull följer här en beskrivning av vad en framtida färdigställd strategi kommer att innefatta och därefter en beskrivning av vilka delar denna redovisning innehåller. Den färdiga strategins innehåll Den färdiga strategin avser att innefatta följande; - Kapitel 1 ska ge information om syftet med strategin, målgrupp, vad den innehåller, samt en beskrivning av hur arbetet har bedrivits. - Kapitel 2 ska ge grundläggande information om CBRNE och om det svenska arbetet inom området. - Kapitel 3 ska ange mål för hur löpande samverkan, samordning och gemensam planering inom området CBRNE bör bedrivas, vilka verktyg som aktörerna kan använda för att uppnå målen, samt vilka verktyg som behöver utvecklas. - Kapitel 4 ska identifiera områden där det är av strategisk betydelse att förmågan inom CBRNE ökar eller upprätthålls, vilket arbete som behövs för att detta ska ske samt hur arbetet ska koordineras. - I bilaga 1 anges principer som ska prägla det svenska CBRNE-arbetet. Principerna formulerades av projektgruppen under 2012 och utgör grunden för strategiarbetet. - Ytterligare bilagor för t.ex. förteckning över deltagare i arbetet, listor över termer och begrepp, förkortningar etc. Innehåll i denna redovisning Denna redovisning till regeringen består av kapitlen 1, 2 och 3, samt av en bilaga som anger deltagande aktörer och remissinstanser. För de aktörer som arbetar med CBRNE har en mer detaljerad version av denna redovisning tagits fram. Detta har gjorts för att stötta aktörernas arbete med att genomföra strategin och för att ge mer specifik information om hur man kan arbeta för att göra detta. I aktörsversionen är beskrivningarna i kapitel 1 och 2 mer utförliga. Kapitel 3 har vidare kompletterats med vägledningar som beskriver hur aktörerna på olika nivåer kan arbeta för att nå målen i kapitlet samt vilka verktyg de kan använda. Under arbetet med strategin har det också konstaterats att vissa av målen i kapitel 3 i dag kan vara svåra att nå eftersom de nödvändiga verktygen saknas. I dessa fall finns det i aktörsversionen förslag på verktyg som behöver utvecklas.
6 samhällsskydd och beredskap 3 (13) 1.3 Arbetets bedrivande Arbetet har bedrivits i en projektgrupp med företrädare för statliga myndigheter, kommuner och landsting (se förteckning över deltagare i slutet av dokumentet). De myndigheter som anges i bilagan till förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, har inbjudits att inom ramen för de samverkansområden som regleras i 8 i förordningen, utgöra referensgrupp till projektet. Under projektets gång har det även hållits ett antal hearingar och workshopar med företrädare för kommuner, landsting, frivilliga försvarsorganisationer och privata aktörer. Beskrivning av arbetsgång mot den färdigställda strategin Arbetet inleddes under 2012 med att projektgruppen tog fram principer för CBRNE-arbete i Sverige. Principerna ska utgöra en ledstjärna för det svenska arbetet inom området och ska kunna gälla över tid. Utifrån principerna har ett antal mål och delmål för det svenska CBRNE-arbetet tagits fram. Dessa återfinns i kapitel 3 nedan. Om målen nås ska de, i enlighet med regeringens uppdrag, bidra till att skapa aktörsgemensamma metoder och arbetsformer för det samlade arbetet inom området. Detta är också en förutsättning för samordning, samverkan och gemensam planering inom CBRNE. Målstrukturen följer den beskrivning av samhällsskydd och beredskap som finns i den kommande inriktningen för samhällsskydd och beredskap. 1.4 Fortsatt arbete Efter denna redovisning kommer det fortsatta arbetet med strategin i huvudsak att bestå av tre delar.
7 samhällsskydd och beredskap 4 (13) Genomförande av kapitel 3 ett ansvar för alla aktörer 1) För att målen och delmålen i kapitel 3 ska kunna nås kommer det att krävas flera sorters arbete på olika nivåer. Alla berörda aktörer har ett ansvar för att enskilt och i samverkan med andra analysera hur man kan bidra till att målen nås. Arbetet med detta kan och bör påbörjas redan nu. Fortsatt arbete inom strategiprojektet 2) Utöver de olika arbeten som behöver genomföras enligt 1), måste det också finnas en överblick över hur det samlade arbetet med att genomföra kapitel 3 fortgår. Detta är också nödvändigt för att det ska gå att identifiera vilka mål och delmål som riskerar att inte nås. Den projektgrupp som från 2014 kommer att arbeta med att färdigställa strategin kommer därför att ha i uppdrag att ta fram en planering och en process för en sammanhållen uppföljning av arbetet med strategin. 3) Projektgruppens andra uppdrag under 2014 och framåt kommer att bestå i att ta fram det fjärde och sista kapitlet av strategin. Syftet med kapitel 4 är att identifiera områden där det är av strategisk vikt att den svenska förmågan inom CBRNE ökas eller vidmakthålls och där det krävs aktörsgemensamma åtgärder för att göra detta. Kapitlet ska även ange vilka åtgärder som behöver genomföras inom dessa områden och av vilka aktörer. Åtgärder kan vara i projektform eller linjearbete och behöva utföras av aktörer på olika nivåer. Kapitel 4 ska vidare ange hur arbetet i området ska följas upp och utvärderas. 2. Grunderna för arbete med CBRNE För att förstå målen i kapitel 3 och för att få en bakgrund till området, ges här en beskrivning av grunderna för det svenska arbetet med CBRNE och varför det överhuvudtaget behövs ett arbete inom området. Den dagliga hanteringen av CBRNE/farliga ämnen i Sverige är ansenlig. Den innefattar bl.a. produktion, transport-, lagring-, bearbetning och avfallshantering. Felaktigt hanterande i någon av alla de led där CBRNEämnen dagligen används, kan leda till en oönskad händelse med svåra följder. Den breda förekomsten och den omfattande hanteringen av CBRNE-ämnen i samhället gör också de kan bidra till att förvärra effekten av andra typer av olyckor, t.ex. trafikolyckor. Även det antagonistiska perspektivet måste beaktas. CBRNE-ämnen kan användas i allt från aktioner mot enskilda människor till fullskaliga terrorattentat. Aktörerna kan vara ensamt agerande individer, deltagare i organiserad brottlighet eller terrorgrupper.
8 samhällsskydd och beredskap 5 (13) För att upprätthålla en förmåga att skydda samhället mot händelser med CBRNE-ämnen, måste arbetet inom området ske på olika sätt. Det krävs ett förebyggande arbete som har till syfte att förhindra att en händelse med CBRNE-ämne överhuvudtaget ska uppstå. Trots ett effektivt förebyggande arbete måste det också finnas ett förberedande arbete för hur händelser med CBRNE-ämnen ska kunna hanteras om de inträffar. Om en händelse inträffar måste effektiva insatser för att hantera den kunna genomföras och samhällsviktig verksamhet kunna upprätthållas. I det hanterande arbetet ingår även sådan återuppbyggnad och sanering som kan bli nödvändig efter en händelse. Det är också viktigt att händelser med CBRNE-ämnen kan utredas och att lärdomar av händelser, övningar, andra länders arbete etc. tas om hand och återförs i arbetet. För att kunna skydda samhället mot händelser med CBRNE-ämnen krävs också forskning och utveckling. Eftersom arbetet inom området ställer stora krav på olika former av kompetens, är antalet aktörer inom området stort. Kommuner, landsting och länsstyrelser har alla ett ansvar inom CBRNE. Även flera centrala myndigheter är verksamma inom CBRNE, var och en utifrån sitt ansvarsområde. Arbetet innefattar även ett stort antal privata aktörer och frivilliga försvarsorganisationer. Parallellt med kravet på specialisering, kräver arbetet inom CBRNE även omfattande samverkan och samordning inom och över områdesgränser och mellan lokal, regional och central nivå. Det är vidare viktigt att det finns en röd tråd mellan det förebyggande, förberedande, hanterande och lärande arbetet. Samverkan mellan aktörer är även nödvändig för att det svenska arbetet inom ramen för EU-samarbetet och i olika internationella fora ska fungera. Det behövs CBRNE-samordning.
9 samhällsskydd och beredskap 6 (13) 3. Ett systematiskt svenskt arbete med CBRNE Under strategiarbetets första år togs ett antal principer för det svenska CBRNEarbetet fram. Dessa beskriver olika önskvärda börlägen för vår samverkan, våra metoder och våra arbetsformer inom CBRNE. Till detta arbetades det sedan fram en metodik för hur principerna ska kunna bli verklighet. Denna process genererade ett antal mål och delmål för verksamheten, syftandes till effektivare samverkan inom hela CBRNE-området och särskilt mellan lokal, regional och central nivå. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett gemensamt svenskt arbete i alla CBRNE-relaterade frågor; nationellt uppkomna behov, EU-initiativ, frågor kopplat till krisberedskap och civilt försvar såväl som till t.ex. skydd mot olyckor eller brottsförebyggande arbete. Strukturen för målen följer också den kommande inriktningen för samhällsskydd och beredskap. Målen är uppdelade enligt följande: Övergripande mål för det svenska arbetet med CBRNE Mål 1: Det ska finnas fungerande processer för CBRNE-samverkan på lokal, regional och central nivå, samt för samverkan mellan dessa nivåer Delmål: - Det ska i alla län finnas tydliga strukturer för hur samverkan mellan lokala och regionala aktörer inom CBRNE ska ske. - Det ska finnas processer för att sprida information, erfarenheter och arbeten om CBRNE mellan aktörer i olika län. - Centrala myndigheter ska samordna sitt arbete med att ta fram styrande dokument för området CBRNE. - Det ska finnas en förvaltningsprocess för att hantera sådana CBRNEfrågor som berör flera nivåer, aktörer eller samverkansforum. Processen ska möjliggöra för aktörer att gemensamt bereda sådana frågor som kräver beslut av flera aktörer eller arbete i flera samverkansforum. - Det ska finnas möjlighet för aktörer på alla nivåer att ha en överblick över hur det svenska arbetet inom CBRNE utvecklas. - Aktörer inom CBRNE ska ha möjlighet till överblick över vilka samverkansforum som finns inom området och vad deras syfte och ansvar är.
10 samhällsskydd och beredskap 7 (13) Mål för arbetet med hot och risker inom CBRNE Mål 2; Som komplement till mer övergripande hot- och riskbedömningar, ska det finnas processer för att ta fram hot- och riskbedömningar med särskild inriktning mot CBRNE. Delmål; - Det ska i varje län finnas en process som kan användas för att göra en bedömning av vilka hot och risker som finns kopplat till CBRNE i länet. - Myndigheter i berörda samverkansforum bör ta fram bedömningar av vilka hot och risker inom CBRNE som finns inom deras ansvarsområde. - Det bör finnas en samlad bild på nationell nivå kring vilka hot och risker som finns inom CBRNE. För att ta fram och revidera denna, ska det finnas en tydlig process. Mål för förmågeskapande arbete inom CBRNE Mål 3: Det ska finnas strukturer som gör det möjligt för aktörer att identifiera gemensamma behov av att utveckla den svenska förmågan inom CBRNE och strukturer för att genomföra och följa upp åtgärder som vidtas med anledning av detta. Delmål; - Det ska finnas en process för hur lokala och regionala aktörer kan identifiera gemensamma behov av förmågeutveckling inom CBRNE i länet samt för hur gemensamt arbete ska bedrivas och följas upp. - Förmågeskapande åtgärder i ett län ska ske med beaktande av övergripande inriktningar för området CBRNE och med kännedom om åtgärder som vidtas av aktörer på central nivå och i andra län. - I de samverkansforum som berörs av CBRNE bör myndigheterna ha en process för att identifiera vilken gemensam förmåga som behöver skapas inom CBRNE samt en planering för hur gemensamt arbete och uppföljning av detta ska ske. Arbetet ska ske med beaktande av och i samverkan med aktörer på lokal och regional nivå. - Det ska finnas en process för att identifiera områden inom CBRNE där det är av strategisk vikt att den nationella förmågan inom området ökar, samt en process för att arbeta med, följa upp och utvärdera dessa.
11 samhällsskydd och beredskap 8 (13) Mål för användande av styrinstrument Mål:4 Styrinstrument ska användas för att omsätta gemensamma identifierade behov inom området CBRNE i gemensamma åtgärder. Delmål; - Inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap ska för CBRNE utgå från en gemensam behovsanalys av området. - Aktörer på alla nivåer ska ges tillgång till en överblick över vilka projekt som har genomförts eller pågår inom området CBRNE. - Planering av utbildning och övning inom CBRNE ska ske integrerat med övrig planering inom området. - Lokala och regionala aktörer i ett län bör inom ramen för sin gemensamma planering kartlägga om de hot, risker och förmågeutvecklingsbehov som finns i ett län föranleder några särskilda utbildnings- och övningsinsatser. - Det nationella behovet av återkommande utbildningar inom CBRNE bör utvärderas regelbundet. - Aktörer som kan komma att uppträda gemensamt vid en CBRNEhändelse ska så långt som möjligt ha liknande utbildning - Aktörer bör i sin strategiska planering gemensamt identifiera det långsiktiga övningsbehovet inom området CBRNE. Underlaget ska kunna användas i MSB:s och andra myndigheters nationella övningsplanering. - Aktörer som kan komma att uppträda gemensamt vid en CBRNEhändelse ska så långt som möjligt vara samövade. - Forskning bör knytas närmare den övergripande processen för CBRNE där behovsinventering och delaktighet får mer central betydelse. - Myndigheter som bedriver, beställer eller på annat sätt inriktar forskning inom CBNRE ska genomföra behovsinventeringar inom sina respektive områden. Detta bör ske i samverkan med andra centrala myndigheter och med slutavnämare på regional och lokal nivå. - Vid genomförande av forskning inom området CBRNE ska deltagande från slutanvändare vara ett naturligt inslag.
12 samhällsskydd och beredskap 9 (13) - Det ska finnas en systematik för att sprida forskningsresultat inom CBRNE till berörda aktörer och koppla det samman med andra kunskaps- och förmågehöjande aktiviteter såsom utveckling, utbildning och övning. - Det ska på sikt finnas en tydligare struktur för att forskningsresultat inom CBRNE ska övergå till utvecklingsinsatser. Målet bör vara en integrerad FoU-process för området CBRNE. Särskilt angående MSB:s fortsatta arbete Som har nämnts ovan kommer det att krävas många sorters arbeten av flera olika aktörer för att målen och delmålen i kapitel 3 ska kunna uppnås. I allmänhet är det ett delat ansvar som beskrivs, aktörerna måste samverka för att nå målen, men i vissa fall är det naturligt att det är MSB som inleder ett arbete. - För att nå mål 1 bör det finnas en webbsida för CBRNE- information. Här ska berörda aktörer kunna tillhandahålla information och nyheter inom CBRNE. Det är naturligt att en sådan webbsida för CBRNEinformation administreras av MSB. Ambitionsnivå, struktur och informationssäkerhetsfrågor måste dock först analyseras noga. - För att ytterligare skapa förutsättningar för att nå mål 1 bör det finnas en årlig sammanställd redogörelse för utvecklingen inom CBRNEområdet i Sverige. MSB bör vara ansvarig för att hålla samman redogörelsen och tillhandahålla mallar, men informationen måste komma från alla berörda aktörer. - För att mål 4 ska kunna nås bör det tas fram en databas för CBRNEprojekt. Databasen bör innehålla information om samtliga viktiga projekt inom CBRNE, oavsett finansieringskälla. MSB bör vara sammanhållande för arbetet med underöka hur ett koncept till en sådan databas kan se ut. - För att stötta genomförandet av mål 1 bör det tas fram en struktur för att stödja aktörernas arbete med att ta fram och bereda gemensamma underlag i sådana CBRNE- frågor som berör flera aktörer och nivåer i systemet. Underlagen ska kunna ligga till grund för gemensamma beslut och kunna vara till nytta för alla aktörer i systemet. Det är naturligt att MSB utifrån sin samordningsroll inom CBRNE och räddningstjänst samt ansvar för att utveckla verksamheten i samverkansområdena, tar en ledande roll i att utarbeta ett sådant förslag. Arbetet bör ske tillsammans med berörda aktörer.
13 samhällsskydd och beredskap 10 (13) Deltagande aktörer Deltagande aktörer projektgruppen Försvarsmakten (två representanter ) Jordbruksverket Kemikaliinspektionen Kustbevakningen Livsmedelsverket Länsstyrelserna (tre representanter) Sjöfartsverket Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens Veterinärmedicinska anstalt Statens Kriminaltekniska Laboratorium Sveriges Lantbruksuniversitet Strålsäkerhetsmyndigheten Rikspolisstyrelsen (två representanter) samhällsskydd och beredskap (projektledning samt en representant) Totalförsvarets forskningsinstitut Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket Projektgruppen har även innefattat tre kommunrepresentanter, samt en landstingsrepresentant. Länsstyrelserna har erbjudits att ha tre representanter per möte; en från vardera NORDSAM, ÖSAM och Nordlänen. Remisslista, slutremiss Arbetsmiljöverket Fortifikationsverket Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Havs- och vattenmyndigheten Inspektionen för strategiska produkter Jordbruksverket
14 samhällsskydd och beredskap 11 (13) Kemikalieinspektionen Kustbevakningen Livsmedelsverket Länsstyrelserna Naturvårdsverket Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens kriminaltekniska laboratorium Sverige lantbruksuniversitet Statens veterinärmedicinska anstalt Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Säkerhetspolisen Totalförsvarets forskningsinstitut Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket Sveriges kommuner och landsting Åklagarmyndigheten Svenska Blå Stjärnan. Sveriges civilförsvarsförbund Försvarsutbildarna Plast- och kemiföretagen Transportstyrelsen Affärsverket Svenska Kraftnät Plast- och kemiföretagen Svensk Energi Sveriges Åkeriföretag Tågoperatörerna
Aktörsgemensam CBRNE-strategi GEMENSAMT ARBETSSÄTT FÖR STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR
Deltagare Inledning - kapitel 1 Bakgrund, syfte och mål skapa en gemensam grund och en inriktning för det svenska CBRNE-arbetet ett bättre och effektivare samlat arbete inom området, ökade förutsättningar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar
Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Långsiktigt och strategisk för att utveckla och öka samhällets förmåga att förebygga och hantera händelser med kemiska (C), biologiska (B), radioaktiva (R),
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merInbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för samverkan och planering Sofie Gustavsson Enligt sändlista Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018 De myndigheter
Läs merAktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016
Aktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016 Maria Muribi, Försvarsmakten Anna Tubbin, Jordbruksverket Januari 2014 KAPITEL 4 kvarstod 2 Nytt projekt: Aktörsgemensam CBRNE-strategi - processer och prioriterade
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi. Version 2
Aktörsgemensam CBRNE-strategi Version 2 2 Förord 24 mars 2016 Det du håller i din hand är den andra versionen av den aktörsgemensamma CBRNEstrategin. Den riktar sig till alla svenska aktörer som är verksamma
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi
Aktörsgemensam CBRNE-strategi 1 Det pågående projektet - processer och prioriterade områden i samverkan Livsmedelsverket Försvarsmakten Sjöfartsverket Kustbevakningen Trafikverket Transportstyrelsen Folkhälsomyndigheten
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merIntervjuerna genomfördes mellan november 2016 och februari 2017.
Metodbilaga Vårt material har vi i huvudsak samlat in genom intervjuer, viss skriftlig dokumentation från myndigheter samt genom en enkät riktad till myndigheter. De olika underlagen beskrivs i de följande
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) Utfärdad den 28 februari 2019 Publicerad den 5 mars 2019 Regeringen föreskriver i fråga om säkerhetsskyddsförordningen
Läs merSamverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ
Samverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ Örjan Martinsson Kustbevakningen Representanter från kommuner och landsting NRFB, RSA mm mm Samverkansområdena enligt krisberedskapsförordningen
Läs merHearing och workshop Sveriges strategi för oljeskadeskydd. Stockholm 26 mars 2014
Hearing och workshop Sveriges strategi för oljeskadeskydd Stockholm 26 mars 2014 Introduktion Dagens upplägg. Praktisk info. Vad är hearing och workshop? Presentationsrunda Frågeformuläret Ytterligare
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi
Aktörsgemensam CBRNE-strategi KEMISKA BIOLOGISKA RADIOLOGISKA EXPLOSIVA NUKLEÄRA Aktörsgemensam CBRNE-strategi Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontakt: Enheten för samverkan och ledning
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi
pågående arbete Martin Nygren, FOI Aktörsgemensam CBRNE-strategi Historik Arbetet påbörjades i mars 2012 med att ta fram en aktörsgemensam strategi för CBRNE-området med avsikten att arbetet skulle återge
Läs merVerksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2013
Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2013 Fotot är från mötet med norska Samvirkeområde Farlige stoffer mars 2013. Rapporten är sammanställd av arbetsutskottet 2013: Åsa Scott, Totalförsvarets
Läs merRemiss av promemorian Kommunikation för vår gemensamma säkerhet ansvarsfrågor och samordning
Remiss 2017-07-05 Ju2017/04517/SSK Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap Departementssekreterare Maria Pereswetoff-Morath 08-405 47 53 070-337 03 56 Remiss av promemorian
Läs merStora pågående arbeten
Stora pågående arbeten Inriktning för samhällsskydd och beredskap Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Ledning och samverkan Strategi för CBRNE Nationell risk och förmågebedömning Arbetenas
Läs merRedogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018
1 samhällsskydd och beredskap 1 (9) Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018 Redovisning enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters
Läs merBildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna
Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...
Läs merÖverenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merHemställan om underlag till Regeringsuppdrag
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Hemställan om underlag till Regeringsuppdrag Regeringen uppdrar åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att utvärdera hanteringen av
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters informationssäkerhet
samhällsskydd och beredskap REMISS 1 (5) Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet Ert datum Er referens Helena Andersson 073-026
Läs merKommunal krisberedskap under kommande mandatperiod
Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2006:942 Utkom från trycket den 28 juni 2006 utfärdad den 14 juni 2006. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merSyfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser
Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Läs merVerksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad
Läs merBilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.
samhällsskydd och beredskap 1 (24) Bilaga 2 Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK. samhällsskydd och beredskap 2 (24)
Läs merAnslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016
Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga
Läs merMiljöbalksdagarna 2013
Miljöbalksdagarna 2013 Monika Magnusson - Naturvårdsverket Camilla Zetterberg - Kemikalieinspektionen Ann Lundström Havs- och vattenmyndigheten Helena Olsson - Jordbruksverket Agneta Holmström - Socialstyrelsen
Läs merFinansieringsprinciper
x samhällsskydd och beredskap 1 (7) Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Sofia Elfstrand Sara Zamore Asada och Camilla Odenberg Charlott Thyrén Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merSamverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen
Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Aktörsgemensamt CBRNE-möte 170126 Ingrid Nilsson Folkhälsomyndigheten Ingrid.nilsson@folkhalsomyndighetn.se 2016-12-19 Behovsanalysprocessen
Läs merB-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn; SFS 2014:1039 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver följande.
Läs merRekryteringsmyndighetens riktlinjer
Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap; SFS 2002:472 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 23 maj 2002. Regeringen föreskriver följande.
Läs merLägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB
Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB MSB:s särskilda ansvar rörande civilt försvar MSB ska företräda det
Läs merÖverenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar
1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas
Läs merFörordning (2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn
Tullkodex m.m./övrigt 1 Förordning (2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn Inledande bestämmelser 1 [6011] Denna förordning kompletterar följande EU-förordningar: 1. Europaparlamentets
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se
Läs merKommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Läs merNy mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet
Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt
Läs merVägledning för arbetet i samverkansområdena
Vägledning för arbetet i samverkansområdena Vägledning för arbetet i samverkansområdena Vägledning för arbetet i samverkansområdena Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Foto: Johan Eklund,
Läs merMSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merAntagande av Gemensam målbild Samverkan Stockholmsregionen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum: Diarienummer: KS 2019-340 Kommunstyrelsekontoret Handläggare Ola Andersson Till kommunstyrelsens arbetsutskott Titel: Säkerhetsstrateg E-post: ola.andersson@norrtalje.se Antagande
Läs merRoller och ansvar vid kärnteknisk olycka
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Kort introduktionsfilm om SMHI Visionen Vad vill vi? Ett hållbart samhälle i en värld i förändring,
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 ap. 5 Krisberedskap... 3 1.2 Utgångspunkter...
Läs merÖkad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20
samhallsskydd och beredskap Avdelningen för Utbildning, övning och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Monica Rhodiner 0x0 240 53 72 Monica.rhodiner@msb.se 20091215 Ert
Läs merDelegering av processbehörighet i arbetstvister
Delegering av processbehörighet i arbetstvister 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2014 Produktion: Arbetsgivarverket Innehåll Förord Delegering av Arbetsgivarverkets processbehörighet Bilaga till Arbetsgivarverkets
Läs merRemiss av betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82)
Remiss 2018-12-20 Ju2018/05292/L4 Justitiedepartementet Remiss av betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82) ABB Affärsverket Svenska kraftnät Arboga kommun Business Sweden
Läs merLänsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet
Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merBengt Källberg Projekt Ledning och samverkan
Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett
Läs merRegional Samordnings funktion (RSF)
Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.
Läs merFSPOS Strategisk plan
FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP
Läs merInriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Inriktning för projektmedel till myndigheter 2020-2021 - Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd och beredskap 2 (9) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tidigare
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merHÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT
FÖR ETT TRYGGARE SVERIGE HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT 2018 2020 Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län samt Militärregion Mitt. 1 Regeringen
Läs merFarliga ämnen 2014. Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet
Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2014 Rapporten är sammanställd av arbetsutskottet 2014: Ida Andersson, Folkhälsomyndigheten Rafael Zawilinski, Tullverket Anna Nöjd, Myndigheten
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merInternationella programkontoret för utbildningsområdet Ungdomsstyrelsen Vetenskapsrådet (flaggskeppsledare 7.5)
Regeringsbeslut I:6 2011-10-13 U2011/5668/IS Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Regeringens beslut
Läs merMer krisberedskap för pengarna?
2014:6 Mer krisberedskap för pengarna? MSB:s hantering av anslag 2:4 MISSIV DATUM DIARIENR 2014-02-19 2013/164-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-06-19 Fö2013/1259/SSK Regeringen Försvarsdepartementet 103
Läs merFSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning
& - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning Deltagande organisationer Representanter från kommuner = Adjungerande deltagare i 2 Former för samverkan Frivilligt samverkansforum med deltagare från det
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merDnr M2016/01073/R
Remiss 2016-04-15 Dnr M2016/01073/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Anna Berglund Telefon 08-405 49 58 E-post anna.berglund@regeringskansliet.se Informationsansvar enligt det s.k. Inspiredirektivet;
Läs merStatusrapport för det fortsatta arbetet med samverkan avseende FoU inom området CBRNE. Susanna Ekströmer, MSB Åsa Scott, FOI
Statusrapport för det fortsatta arbetet med samverkan avseende FoU inom området CBRNE Susanna Ekströmer, MSB Åsa Scott, FOI Från rapporten dec 2015 har arbetet fortsatt Bakgrund Vad har hänt under året?
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap...
Läs merAnsvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Presskonferens den 31 mars 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Jan Wisén, projektledare Anna Johansson, biträdande projektledare Uppdraget
Läs merPrioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016
Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Dnr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Viktiga ingångsvärden... 3 3. Områden där medel
Läs merAktörsgemensamt CBRNE-möte
MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (5) Antecknat av Hans Ekåsen Närvarande Mötesdatum 2016-01-19 Frånvarande Mötestid 09:30-15:30 Aktörsgemensamt CBRNE-möte Inledning
Läs merAtt delta i en lokal ISF
SAMVERKAN OCH LEDNING, VÄGLEDNING FÖR LOKAL ISF Att delta i en lokal ISF Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå Att delta i en lokal ISF Vid samhällsstörningar kommer de hanterande aktörerna
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merGräns för utkontraktering av skyddsvärd information
Promemoria 2017-07-24 Statsrådsberedningen Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information 1. Regeringen avser att sätta en gräns för utkontraktering av skyddsvärd information Enligt Säkerhetspolisen
Läs merSå är vi redo om krisen kommer
Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker
Läs merTabell 8. Rankingpoäng utifrån kvaliteten på myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse
Tabell 8. Rankingpoäng utifrån kvaliteten på myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse Myndighet Ranking 2013 Ranking 2014 Göteborgs universitet* 9 10 Havs- och Vattenmyndigheten* 5 10 Högskolan
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merREMM resfria möten Ekotransport Per Schillander Trafikverket
REMM resfria möten Ekotransport 160427 Per Schillander Trafikverket Resfria möten Alla reser Förankring Policy Åtgärder Uppföljning hur som RM helst 2 2016-04-27 REMM resfria möten i myndigheter Vision:
Läs merFörsvarsdepartementet
Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.
Läs merHändelser med farliga ämnen
Händelser med farliga ämnen 2 Nationens beredskap Den här filmen ger dig en inblick i hur nationens beredskap är uppbyggd för att hantera händelser med farliga ämnen. Filmen kan användas som information
Läs merTransportstyrelsens uppföljning enligt förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor
1 (22) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anna-Karin Bergström Väg- och järnvägsavdelningen Enhet teknik väg Peter Kinner Fordonsinformationsavdelningen Enheten Utveckling och Förvaltning Transportstyrelsens
Läs merBilaga 2. Uppdraget fas 2
Sid 1 (8) Dnr Bilaga 2 Hemställan om redovisning av resurser avseende expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (CBRN-området) fas 2 Regeringen
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merÖppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017
Öppen sammanfattning Sida 1 (7) Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017 I maj 2017 fick vi Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merCivilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018
Civilt försvar grunder och aktuell information Version juni 2018 Vad är civilt försvar? 1(2) Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att
Läs merUtlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden, Steg 1
MSB-51.1 141210Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (6) Utlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden, Steg 1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (6) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merHur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete
Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi
Läs merStrategi för hantering av samhällsstörningar
Strategi för hantering av Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 26 oktober 2017 Ansvarig: Räddningstjänsten Revideras: vart 4:e år Följas upp: Årligen Strategi för
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Samhällets informationssäkerhet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Samhällets informationssäkerhet Arne Jonsson enheten för samhällets informationssäkerhet Nationellt informationssäkerhetsarbete Finansdepartementet Näringsdepartementet
Läs merÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS
ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS Det svenska krisberedskapssystemet bygger på samverkan mellan alla samhällets aktörer. Vi har alla en roll och en
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen föreskriver
Läs mer