Minnesanteckningar möte i Gymnasienätverket

Gymnasienätverket Göteborg 10 oktober Minnesanteckningar möte i Gymnasienätverket Tid: Fredag 25 september 9.00-12.00 Plats: NYA GR, Anders Personsgatan 8, Göteborg Gymnasienätverket Sammansättning Namn Karl-Olof Petersson, Ordförande Vakant Maria Lissmatz Kristina Bergman Alme Vakant Reinhold Svensson, tf ordförande Ingela Linzie/suppl. Victoria Claesson Egil Gry Christer Hagman Jenny Larsson Stefan Wigren Göran Careborg Carl Nyström Urban Göransson Susanne Krook Helen Petersson Katarina Lindgren Kommun Partille Ale Alingsås Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg, Lindholmen Härryda Kungsbacka Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Öckerö

Gäst Sabina Svahn GR Margaretha Allen, Sekreterare GR Ärendelista 1. Höstens mötestider igen 25/9 kl. 9.00-12.00 (AU 4/9 16.00-17.00) 21/10 kl. 13.00-16.00 med fristående gymnasieskolor (AU 8/10 15.00-16.00) 9/12 9.00-12.00 inkl jullunch (AU 27/11 14.30) 2. Föregående mötes minnesanteckningar och nya medlemmar i nätverket Helen Peterson hälsades välkommen in i nätverket. 3. Aktuell antagningsstatistik ur ett regionalt perspektiv Sabina S medverkade Årets siffror ur det nya systemet Indra 2 presenterades. Arbetet med det nya systemet har gått enligt plan. I år är det 9493 antagna elever varav 5859 till kommunala gymnasieskolor och 3634 till fristående. 9088 är GR-elever och 405 från kommuner utanför GR. De elever som inte väljer till gymnasieskolan är väldigt få. 4. Fråga: Kan vi ta reda på vart dessa elever tar vägen inom aktivitetsansvaret? JA. 168 elever som är obehöriga är ej antagna. Det finns 50 behöriga reserver (184 förra året). Fråga: Varför har de inte antagits? Drygt hälften är äldreelever som söker om. De kanske vill prova igen på ett program som de inte kom in på. Det kan också vara elever som har sökt till angränsande kommun utanför GR. Antagligen är de antagna där i stället. Det är en handfull som inte är antagna någonstans. I antagningssystemet kan man se exakt vilka dessa elever är. Tittar man på andelen antagna till sitt förstahandsval så har 82 % blivit antagna på både skola och utbildning. 92 % är antagna på det program som de vill ha i första hand. Lilla Edet har gått från 19 % till 10 % antagna på förstahandsvalet. Det rör sig om väldigt få elever. Bilden för andelen antagna till hemkommun, annan skola och till fristående skola redovisades. Fördelningen är att 1 % färre går till annan kommun och i stället till fristående skola. En förklaring kan vara att kommunerna har dragit ner på sina platser. Mest ökar programmen NA, EK, VO (24 fler) samt BF (25 fler), IB och RL. ES minskar med 116 antagna, SA har 48 färre. TE minskar med 34, RL med 31 stycken. Yrkesprogrammen minskar med 1 % så trenden fortsätter. Många gör insatser för att få fler att söka yrkesprogrammen. De elever som inte har kommit in har ofta höga poäng och har inte säkrat upp med fler är tre val t ex. IMPRO och IMYRK-läget HA, VO, BF och BA är de studievägar som har flest sökande till IMPRO. Några av ungdomarna kommer in via denna väg. 288 elever är antagna till IMPRO, vilket är en höjning från 263. GR kan idag inte se de elever som antas efter reservantagningen. Vi kan inte heller se de som antas på icke sökbara IM.

VO, RL, BF och IN har flest antagna på IMYRK gruppbaserad. Här kan det vara mera fokus på jobb än att avsluta studierna. Hur går det då för eleverna efter skolan? Skolverket har på gång en nationell studie om vad ungdomar gör efter gymnasieskolans program. Eventuellt blir GR pilotprojekt för VO och FT. Sabina redovisade också senaste nytt kring utvecklingen av IT-system för elevunderlagsinformation i samband med IKE. När detta system finns framme så ska det gå att följa upp elever i år 2,3,4 osv. Upphandlingen avslutades 20 augusti. Tre väldigt bra anbud kom in. Det finns ett befintligt system på marknaden och GR har ett eget. Tilldelningen tillföll Fujitsu som varit med i utvecklingen av Indra 2. Kvalitet och utförande var väldigt jämna men priset var skillnaden. Det blev en överprövan, vilket verkar vara vanligt i denna värld. GR hade ett riktigt bra frågeunderlag. GR har svarat Förvaltningsdomstolen om ISTs överklagande av en punkt (priset). Tiden skjuts fram något på grund av detta. Vilka uppgifter ska finnas med i systemet? Det är kommunerna och skolorna som vet vad som ska vara med. Det ska finnas en styrgrupp, referensgrupper och hanteras via nätverken innan det går till UC. Vad ska rapporteras och när? Undantagen ska också beskrivas. Gymnasieekonomnätverket är givet som referensnätverk. GRs projektledare får vara med vid varje möte, så att det blir rätt den vägen. Rapporteringen sker från fristående och kommunala skolor. Rapporteringen är viktig. Fråga från Härryda: Hur ser det ut för IM-eleverna? Vilken är kopplingen mellan grundskolan och gymnasieskolan? Finns det något samband? Svar: Det finns en överlämningsansvarig på varje skola. Det går inte att lägga känsliga dokument på webben, men att markera att det finns något kopplat till eleven ska kunna gå. Diskussioner om elevers behov fördes. 5. Beroendekartor var och vilka program går eleverna i GR? Margaretha A redovisade arbetet med beroendekartorna. Totalt 87 bilder har tagits fram för att visa var elever går och på vilket program. I bilderna finns både hemkommuns- och skolkommunsperspektivet. Det går också att se var elever som går på fristående skolor kommer ifrån och vilka program de går. 6. Aktuellt kring naturbruksutbildning i Västra Götalandsregionen Utredning med förslag om nedläggningar. Margaretha A redogjorde för läget kring Västra Götalandsregionens naturbruksskolor. Samtliga 49 kommuner har ett samverkansavtal med VGR om att anordna naturbruksutbildning. Tre skolor föreslås läggas ner: Nuntorp, Dingle och Strömma gymnasierna. GR-kommunerna har inte så många elever på dessa skolor utan fler går antingen inom GR på friskolor eller på Göteborgs August Kobb eller på naturbruksskolor i andra delar av landet. Om skolorna läggs ner redan vid årsskiftet kan det innebära ett inflöde av elever som väljer att komma hem till andra utbildningar. Kommunerna bör ha en viss beredskap för detta om det blir aktuellt.

7. Uppdrag från Utbildningschefsnätverket - Vad kan Gymnasienätverket göra för att öka intresset för yrkesutbildning? Förslag till tilläggsuppdrag? Kalle P redogjorde för diskussion som förts i Utbildningschefsnätverket i samband med redovisningen av årets antagning och LPA-nätverkets rapport. Beslut: Gymnasienätverket föreslår att en inventering genomförs av vad kommunerna har gjort och gör för att stimulera intresset för yrkesutbildning. Arbetet bör starta så snart som möjligt och kanske innan förslaget har lämnats till U. Lämpligen fyller LPA-nätverket på med information. Eventuellt kan också syv-nätverket vara delaktigt. Sekreteraren förbereder insamling av underlag. 8. Gymnasiemässan vad planeras? Etiska reglerna. Laget runt om vad varje kommun planerar inför mässan. Informerades om att det finns etiska regler för hur man beter sig på mässan. Dessa bifogas anteckningarna. 9. Undervisningstid och heltidsstudier i gymnasieskolan Göran C sammanfattar Rapport har kommit från Skolverket. Målstyrning och regelstyrning gäller. Det ser motsägelsefullt ut enligt utskickade enkäter. Lektioner ställs in. Får de då den tid de har rätt till? Rektorer skönmålar mera än lärarna. Finns det system för att följa upp att eleverna får sin garanterade tid? Nej. Man har också tittat på hur det ser ut på IM. Runt 23 timmar verkar vara snittet på heltidsstudierna. Planerad undervisningstid anses vara samma som garanterad undervisningstid. Så får det inte vara. Inspel: Alingsås har också tänkt in andra aktiviteter som bryter undervisningen. Skolverket är tydligt med att kvalitet är en sak och omfattning en annan. Tiden i klassrummet är en annan fråga. Undervisning är målstyrd undervisning under ledning av en lärare. Fråga: Är det undervisning om en lärare är sjuk och har tagit fram uppgifter? Utbildning är en annan sak som t ex samlingar i aulan, värdegrundsdagar eller friluftsdagar. Hur kan man säkerställa i schemat att det inte går bort någon tid då? Det vanligaste sättet är att lägga ut en schablonsiffra. Det finns en skillnad mellan ämnena. Matematik får i allmänhet lite mera tid. Historia får minst tid. IM är duktigast på att följa tiden. Man måste nog lägga till lite mera tid i schemat för att få ihop det i slutändan. Poängen är att när eleven går ut så ska den ha fått sina timmar. Det gör vi inte idag. Fråga: Hur dokumenterar man det på individnivå? Vad gör man för att kompensera? Man har t ex buffertdagar och öppna verkstäder för stöd och hjälp. Fråga: När elever är lediga hur gör man då? Det flippade klassrummet hur räknas det? Vi är lika dåliga allihop, men man ser det på ett annat sätt när man har sitt barn på en annan skola. Då syns det att vi slarvar. Lärarna agerar också på eget initiativ. Några exempel:

Kungsbacka lägger ut mer tid i schemat (102-103 %) från början. När det har gått en tid, så ser man att man har gjort ett visst antal timmar. Då finns det en buffert och så kan man vara ledig i maj. Det har fungerat bra. Kongahällagymnasiet i Kungälv gjorde så redan år 2000. Kurser tog slut i maj. Skolorna slutar vid olika tidpunkter får elever i år ett, två och tre. Göteborg är noga med att hålla sig till antalet timmar som det ska vara. Skolinspektionen tog upp detta redan år 2005. Vad är undervisningstid? Är det att stå framför eleverna? Det som är schemabrytande kan vara undervisning om rektor beslutar det. Har vi koll på att allt som bryter schemat betalas tillbaka till eleverna? Det är en ledarskapsfråga. Det drabbar elever olika t ex om lärare är sjuka. 10. Aktuellt gällande Skolinspektionens granskningar och tillsyner av gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommuner som har haft besök delar med sig av erfarenheter. Frågan sköts fram till kommande möte. 11. Aktuellt kring nyanlända till Sverige exempel från Göteborg Ulla Dahlbäck Falk, Utvecklingsledare, Språkintroduktion, Lindholmen med bland annat Slussen Se bifogade bilder. Centrum för språkintroduktion Slussen tar emot nyanlända (dock inte alla, som läget är nu, eftersom det kommer så många), 16-20 år. Slussen är en mottagningsenhet för nyanlända. Ny elev kommer under en förmiddag tillsammans med vårdnadshavare eller annan kontaktperson för information och test. Info om svenska skolan ges. 60 elever i veckan kommer just nu. Varje dag är 12 elever inbokade. 50% är somalier. Tolkar är på plats. Inför mötet har elev fått blanketter där elev ska fylla i sitt språk, kontaktuppgifter, LMA-kort (identifikationshandling från migrationsverket), vårdnadshavare och ev. andra kontaktpersoner. Elev behöver ta med betyg och verifikation på betygen, om de har betyg. En mindre test görs för att se om elev kan skriva något på svenska och även lite på engelska. De får även skriva på sitt eget modersmål - kan man inte forma bokstäver på sitt eget modersmål, så kan det finnas andra svårigheter hos eleven som är viktiga att ta med i bedömningen. Samtal om 15-20 minuter förs med tolk, de får bl a läsa på sitt modersmål samt även läsa på engelska, om de läst engelska. Ett litet matematiktest görs. De kontrollerar också om man kan alla världsdelarna. Materialet sammanställs därefter. Många som kommer till Slussen saknar vidare skolbakgrund. Detta har varierat över åren. Syrier som kom för några år sedan hade mycket god skolbakgrund, medan somalierna och afghanerna som kommer generellt sett har mycket mindre skolbakgrund. De har också haft lång flyktväg. Stora Holm startar upp mottagarskola, eftersom det är fullt på övriga skolor. Slussen tar bara emot helt nya elever. Till nya räknas även de som kommer från andra delar av Sverige och som inte är nya i Sverige men nya i Göteborg. De får kontakt med Slussen genom att anhörig tar kontakt eller genom att boendet tar kontakt. Det är olika hur man hittar dit. Eleverna delas upp i tre takter.

Takt 1: liten/ingen skolbakgrund, upp till 2 år på skolan, ca 12 elever Takt 2: ca 3-6 års skolbakgrund, ca 1 år på skola, upp till 16 elever Takt 3: mer än 6 års, ca 1 år på skola, upp till 19 elever TISUS: gymnasiestudier från hemlandet, ca 1 år innan universitetet. Efter Takt 1-3 läser flertalet språkintroduktion på någon av Göteborgs 6 mottagningsskolor. Det är i dagsläget 2150 elever som läser Språkintroduktion inom Göteborg. Det finns ingen statistik i Göteborg om hur det går för eleverna. Kungälv, Stefan Wigren: Erfarenheten säger att många hinner bli för gamla för gymnasieskolan innan de kan börja. Kungsbacka, Jenny Larsson Vi behöver samarbeta mer med SFI för dessa ungdomar. Elevhälsa: Två kuratorer, två skolsköterskor, två specialpedagoger, syv på heltid på skolan. Det behövs skolsköterskor för bl a vaccination. Grundskoleämnen som läses: Svenska som andraspråk Matematik Idrott och hälsa Bild Engelska (för många men inte för alla eftersom det kan vara svårt att ta till sig två nya språk, om man inte läst så mycket engelska innan) Studiehandledning på modersmålet Egil Gry frågar varför man valt just Idrott och hälsa samt bild med tanke på att målgruppen enligt rapport upplever svårigheter med just idrott och hälsa samt att bild är ett ämne som sällan ges i andra länder. Svar: eleverna behöver röra på sig för att bättre klara övrig undervisning, därav valet av idrott. Många ensamkommande är killar och därmed finns en risk för att det blir mycket idrott anpassat för den stora gruppen. Varför bild? Det är mycket bildhantering i kursplanen för Svenska som andraspråk, så det är bra att ha med sig. Vissa elever får ett eller flera betyg under första året. Göteborg börjar sprida ut elever på andra skolor p g a lokalbehovet. De stora språkgrupperna (tjänst): Somaliska (100%) Tigrinja (60%) Arabiska, (turkiska) (50%) Dari (40%) Det finns elever som kan få sitt första betyg i moderna språk, eftersom man kan läsa sitt modersmål som det. Pedagogik

Skolan har inte haft digitala verktyg till alla elever tidigare, men nu finns det. Man använder ipads i stor utsträckning, eftersom det finns många bra språkappar. Utmaningen är vem som har ansvaret för tekniken. Man har hemklassrum, fritidsledare och café och undviker håltimmar. Resonerades om boende: Somalierna är ofta anhöriginvandrare och det är därför de har kommit till Göteborg. Då bor man hos anhöriga. Övriga nyanlända har olika boenden, bl a är det många boende i Lillhagsparken. Arbetssätt Om kursinnehållet i Språkintroduktion 1. Man går i 5 nivåer. De som är snabba läser en kurs på 7 veckor. De som läst länge behöver i princip bara lära sig att översätta sina kunskaper till svenska, medan de elever som inte har med sig skola både måste lära sig svenska och få kunskap i övriga ämnen. De som går på takt 3 läser ett specifikt SO-ämne; historia eller samhällskunskap. Det finns en del elever som även får betyg i det. Ämnena lämpar sig bra eftersom de även inkluderar svenska. Skolans utmaningar Varje elevs språk- och kunskapsutveckling sker inom kortast möjliga tid så att eleven kan gå vidare. Utmaningar med: Migrationsrelaterad stress Skolbakgrund, generellt kortare Asylsökande Ensamkommande Stor tillströmning av elever Eleverna har en oro för att inte få uppehållstillstånd. När man väl fått uppehållstillstånd så blir det också en stress att man själv nu får stanna medan anhöriga är kvar i hemlandet. Verktyg för validering av kunskap i de ämnen eleven läst utomlands finns inte. Man bör vara försiktig när man gör test - vad tyder resultatet på? Reinhold framhöll erfarenhet av att det ofta ger en positiv effekt att ta in denna kategori elever på gymnasieskola. Ulla instämmer i att det generellt är en tacksam elevgrupp där många elever är mycket studiemotiverade. Resonerades om att förhållningssättet lärare-elev kan skilja sig i Sverige gentemot hur eleven haft det i hemlandet. Det kan exv. handla om att elev är ovan att tänka själv och reflektera. Slussen har alltid uppföljande samtal med eleven efter 7 veckor. Där följer man upp hur elev tycker att det har går och samtalar om detta. Slussen tar emot studiebesök. Förslag om att samordna ev. studiebesök för GR rektorer. Ulla D F återkommer till sekreteraren om det finns behov av detta.

Mål: Att varje elevs språk- och kunskapsutveckling sker inom kortast möjliga tid så att eleven kan gå vidare inom skolsystemet. Det är viktigt att de mindre kommunerna får ta del av detta arbete. Eleverna kommer ut i många gymnasieskolor och då måste lärarna använda sig av ett språkintegrerande arbetssätt. Sabina Fråga: Hur värderar man deras betyg och kunskaper? Ett betyg i Iran väger mera än ett betyg i Sverige. Det finns en lucka i att validera. Antagningen ska översätta betygen. Hur gör man? Ibland kan eleverna validera kunskaper så att de kan få ett betyg. Kineserna kan få betyg på matematik på gymnasienivå redan innan de kommer dit. Finns det kunskapstest på modersmålen? Hur läser eleven? Det kan finnas läs- och skrivsvårigheter. Läs- och skrivtester finns på arabiska och somaliska. Men det kan vara så att man använder tester för lägre nivåer. Då får man vara tydlig med att man får vara försiktig med resultatet. Det kan finnas en rädsla för att undervisa i språkintroduktionsklasser, men det går väldigt bra och blir en positiv upplevelse. Det kan däremot komma effekter senare när eleverna har fått uppehållstillstånd. Efter varje sjuveckorsperiod har man en utvärdering. Att försöka göra självreflektioner är svårt och det kan bli svårt för dem att lära sig på ett svenskt sätt. I diktaturer handlar det om att kopiera. Bilderna som visades läggs som bilaga. 12. Läget gällande förstelärare Frågan skjuts till nästa möte. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverkets och Gruppen för fristående gymnasieskolors möten återfinns på GR Utbildnings webbsida www.grkom.se/utbildning /Margaretha Allen Sekreterare