Rapport 2010-2 Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm Kartläggning och faktasammanställning Maria Dunerfeldt Anna Elmund Bengt Söderström
Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm
Denna rapport kan beställas genom www.bup.se Utvecklings- och utvärderingsenheten, Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Författarna och Stockholms läns landsting 2010. ISSN 1653-204X Intellecta Infolog Kållered 2010
Förord Floran av självskattningsformulär och andra strukturerade bedömningsinstrument som kan användas inom det barn- och ungdomspsykiatriska fältet växer snabbt och oöverskådligt. Den här föreliggande kartläggningen talar för att slumpen många gånger styr vilka instrument som en kliniker eller verksamhet kommer i kontakt med och kommer att använda i sin praktik. Ofta är den tillgängliga informationen om de instrument som används otillräcklig. Detta kan gälla allt från sådant som licens- och upphovsrättsförhållanden till grundläggande fakta om validitet och reliabilitet eller hur kvaliteten på svenska översättningar garanterats. Författarna bakom rapporten har genomfört en systematisk kartläggning av användningen av bedömningsinstrument och formulär, men också lagt ner ett omfattande arbete med att samla in fakta om 126 instrument. För att inte riskera att gå vilse i djungeln av formulär och bedömningsinstrument är det väsentligt att känna till vilka syften instrument ursprungligen konstruerats för och i vilka sammanhang de prövats ut. Faktasammanställningen som i en bilaga utgör en stor del av denna rapport är därför ett värdefullt referensmaterial och beslutsstöd för verksamheter såväl som för enskilda kliniker i valet av bedömningsinstrument. Olle Lindevall Chef BUP:s Utvärderingsenhet
Sammanfattning Bakgrunden till denna rapport är de diskussioner som förts i Utvärderingsenheten om behovet av tillförlitliga utvärderingsinstrument och avsaknaden av kunskap om vilka som faktiskt används i BUP-organisationen. En annan bakgrund är en kartläggning av det neuropsykiatriska utredningsarbetet, som bl.a. visade att ett stort antal bedömningsinstrument används vid neuropsykiatriska utredningar. Att så många olika test används, indikerar att utredningar utförs på många olika sätt. Frågan uppkom om man inte mer enhetligt skulle kunna bestämma vilka test/bedömningsinstrument som är bäst att använda. Utifrån dessa diskussioner och erfarenheter, beslöt man på Utvärderingsenheten att ta reda på vilka bedömningsinstrument, både sådana i syfte att diagnostisera och sådana i syfte att utvärdera som används inom BUP-verksamheten. Kartläggningen kom på så sätt att ha ett brett anslag med intentionen att fånga upp alla instrument som används vid bedömning och inte enbart vid intake- och utvärderingssammanhang. Utifrån denna kartläggning, skulle man sedan ta reda på relevanta fakta om de använda bedömningsinstrumenten. Under kartläggningens gång påbörjades inom BUP-divisionen arbetet med att utarbeta Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling (2010). Vi valde därför att även ta reda på fakta om de instrument som rekommenderas i dessa riktlinjer, men som tidigare inte funnits med i vår kartläggning. Syftet med den här rapporten är att kartlägga vilka bedömningsinstrument som används inom BUP-divisionen, vilka som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling samt att ta reda på relevanta fakta om dessa bedömningsinstrument. Resultatet av kartläggningen visar att totalt används 180 olika bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm. Många av dessa används bara på någon eller några få enheter. Samtliga som används mycket ofta inom en enhet, används bara på just denna enhet. Analysen av om bedömningsinstrumenten har ett rapporterat diagnostiskt värde, visar att endast en sjättedel av dem har ett upplevt högt diagnostiskt värde och att dessutom nästan alla av dessa används på bara en enhet. Av dem som används på tre enheter eller fler saknar de flesta svenska normer. Endast en fjärdedel av de faktagranskade bedömningsinstrumenten uppfyller samtliga fem kriterier om att svensk version finns, att poäng kan jämföras med normer/normalgruppsdata, att reliabilitet och validitet är tillfredsställande samt att svenska normer/normalgruppsdata finns. För sex av de tio mest använda bedömningsinstrumenten finns uppgift om reliabilitet, validitet och normdata. När det gäller i vilken omfattning som samtliga de 81 bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling används, visar kartläggningen att en tredjedel av bedömningsinstrumenten inte används alls och att endast tre instrument används av de flesta enheterna. Sammantaget visar kartläggningen att det finns bedömningsinstrument som används av flera behandlare på flera enheter och som dessutom har goda psykometriska egenskaper. Men vad som också blir tydligt, är att det finns en mångfald av bedömningsinstrument som används inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och att vart och ett av dessa bedömningsinstrument används på få enheter och av få behandlare. Ofta finns inte kunskap om dessa bedömningsinstruments tillförlitlighet och de är inte heller prövade eller anpassade till svenska förhållanden. Rapporten avslutas med reflexioner om hur man kan förstå detta. Bedömningsinstrument kan ha ett värde utöver vad som återspeglar sig i psykometriska egenskaper. Men oavsett hur bedömningsinstrument används, är det viktigt att känna till i vilket syfte de har skapats och i vilket sammanhang de har prövats.
Författarnas förord Tack till alla som lämnat uppgifter i enkät och faktagranskning. Arbetet med denna rapport har varit omväxlande och berikande. Projektplanen har utökats flera gånger. Den första enkätundersökningen om bedömningsinstrument inom BUP gav ett stort material. Det var överraskande att så många instrument rapporterades och att de användes i så olika hög grad. Med anledning av att nya riktlinjer arbetades fram för BUP-verksamheten, tillkom uppgiften att kartlägga de bedömningsinstrument som rekommenderades i dem. Antalet instrument som skulle faktagranskas växte. Tidsplanen förlängdes och författandet av rapporten fick karaktären av en stafett på flera olika banor. Utökningen gjorde dock resultaten mer intressanta och gav möjlighet till fler analyser. Man får inte bara en bild av de bedömningsinstrument som används och/eller rekommenderas. Instrumentens användning, upplevda nytta och användarvänlighet kan ställas i relation till fakta om deras ursprungliga syfte och om deras tillförlitlighet och tillgänglighet. Det är tillfredsställande att både kunna visa hur bedömningsinstrument hittills använts inom BUP och ge ett faktaunderlag för planering av den fortsatta användningen. Maria Dunerfeldt, Anna Elmund och Bengt Söderström
Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Del 1 Analys av kartläggningsdata... 5 Vilka bedömningsinstrument används inom BUP i Stockholm?... 5 I vilken utsträckning används instrumenten på enheterna?... 6 Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller för att utvärdera effekt av behandling?... 8 Upplever man att bedömningsinstrumentet har ett diagnostiskt värde?... 10 Upplever man att bedömningsinstrumentet är användarvänligt?... 11 Del 2 Relevanta fakta om bedömningsinstrumenten... 13 Redovisningen har skett enligt följande principer:... 13 Vilka relevanta fakta finns för de bedömningsinstrument som enligt kartläggningen används mycket?... 16 Vad finns för relevanta fakta om de bedömningsinstrument som har ett upplevt högt diagnostiskt värde?... 17 Vad finns för relevanta fakta om de användarvänliga instrumenten?... 18 Bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling... 19 Analys och diskussion... 21... 25 Bilagor... 27 Frågeformulär Följebrev Samtliga bedömningsinstrument i kartläggningen. Bedömningsinstrument med upplevt högt diagnostiskt värde och som används på endast en enhet Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm
Inledning Det finns många olika sätt att utvärdera vård och behandling. Ett sätt är att mäta och jämföra symtom och funktionsnivå då patienten kommer första gången och efter en tids behandling eller i samband med att behandlingskontakten avslutas. Inom BUP gör vi detta både i det löpande behandlingsarbetet och inom ramen för olika projekt. Så till exempel funktionsskattas alla patienter med hjälp av CGAS (Children s Global Assessment Scale) vid första besöket och sedan igen när kontakten avslutas. Bakgrund Bakgrunden till denna rapport är de diskussioner som fördes i Utvärderingsenheten om behovet av tillförlitliga utvärderingsinstrument och avsaknaden av kunskap om vilka som faktiskt användes i organisationen. Såväl enskilda behandlare som chefer började också höra av sig till Utvärderingsenheten med frågor om relevanta fakta om olika bedömningsinstrument. Exempel på frågor som ställdes: Är det fritt att använda ett visst instrument eller finns det restriktioner i form av att det inte får användas i kliniska sammanhang? Krävs avtal med licensinnehavare? Kostar det något att använda? Finns svenska normdata? En annan ingång i arbetet med föreliggande rapport var en kartläggning av det neuropsykiatriska utredningsarbetet, som gjordes 2007 på uppdrag av divisionschefen. Den resulterade i en rapport, Hur gör vi egentligen? (Danielson & Dunerfeldt, 2007). Ett fynd i kartläggningen var att det visade sig att så många som 71 olika diagnostiska instrument användes vid neuropsykiatriska utredningar. Om så många olika test används, indikerar det att utredningar utförs på många olika sätt. Frågan som uppkom var följaktligen om man inte mer enhetligt skulle kunna bestämma vilka test/bedömningsinstrument som är bäst att använda. Ett resultat av diskussionerna i Utvärderingsenheten var att i november 2008 gavs ett specialnummer av Glimtar från forskningsfronten ut. Glimtar från forskningsfronten är ett nyhetsbrev som ges ut av BUP i Stockholm i syfte att ge information om aktuell forskning inom barnoch ungdomspsykiatrin och inspirera läsaren att söka vidare inom kunskapsområdet. Specialnumret (nr 21) som gavs ut i november 2008 hade tema: Systematisk bedömning och uppföljning ett metodurval. I numret presenterade Utvärderingsenheten fem olika utvärderings- och intakemetoder, som alla används i stor omfattning internationellt och som nu också börjat användas på sina håll inom den egna BUP-verksamheten. Utvärderingsenheten hade också fått hjälp av två öppenvårdsmottagningar att pröva ut HoNOSCA (Health of the Nation Outcome Scales Child and Adolescent Mental Health) och SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire). Dessutom hade man påbörjat ett projekt för att undersöka hur standardiserade bedömningsmetoder står sig i förhållande till våra nuvarande mottagningssystem (det s.k. mottagningsprojektet). Utifrån ovannämnda diskussioner och erfarenheter, beslöt man på Utvärderingsenheten att ta reda på vilka bedömningsinstrument, både sådana i syfte att diagnostisera och sådana i syfte att utvärdera som används inom BUP-verksamheten. Eftersom det råder en viss språkförbistring när det gäller vad man menar med bedömningsinstrument, valde man att fråga efter vilka bedömningsinstrument, psykologiska test och skattningsskalor som används på enheterna. Kartläggningen kom på så sätt att ha ett brett anslag med intentionen att fånga upp alla instrument som används vid bedömning och inte enbart vid intake- och utvärderingssammanhang. Utifrån denna kartläggning, skulle man sedan gå vidare och ta reda på relevanta fakta om de använda bedömningsinstrumenten. Under kartläggningens gång påbörjades inom BUP-divisionen i Stockholm arbetet med att utarbeta Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling (2010). Vi valde därför att även ta reda på fakta om de instrument som rekommenderas i dessa riktlinjer, men som tidigare inte funnits med i vår kartläggning. 1
Syfte Syftet med den här rapporten är att kartlägga vilka bedömningsinstrument som används inom BUP-divisionen, vilka som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling samt att ta reda på relevanta fakta om dessa bedömningsinstrument. Kartläggningen har följande specifika frågeställningar: Vilka bedömningsinstrument används? Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller i syfte att utvärdera effekt av behandling? Hur många enheter använder resp. instrument och i vilken utsträckning används instrumentet? Upplever man att instrumentet är användarvänligt och har ett diagnostiskt värde? De relevanta fakta om bedömningsinstrumenten som vi valt att ta reda på är: Ev. kommentar Metod Kartläggning av vilka bedömningsinstrument som används inom BUP Denna kartläggning är i huvudsak deskriptiv och bygger på uppgifter rapporterade från samtliga 26 BUP-enheter. I slutet av hösten 2008 fick alla enheter en blankett (bilaga 1), på vilken skulle rapporteras vilka bedömningsinstrument, psykologiska test och skattningsskalor som används. Blanketten hade ett följebrev (se bilaga 2). Tillsammans med blanketten och följebrevet, bifogades en katalog med vanligt förekommande formulär och tester. Syftet med denna katalog var att fungera som ett uppslagsverk eller ett minnesstöd. Utifrån inkomna data från kartläggningen, gjordes en bearbetning av materialet. Totalt ca 900 uppgifter om använda bedömningsinstrument från 26 enheter analyserades utifrån de frågeställningar som skulle besvaras. Insamling av relevanta fakta om bedömningsinstrumenten Nästa steg i undersökningen, var att ta reda på relevanta fakta om bedömningsinstrumenten. I kartläggningen rapporterades totalt 181 bedömningsinstrument. Av dessa användes 79 av tre eller fler enheter och 102 av färre än tre enheter (se bilaga 3). För att göra materialet hanterbart, valdes att avgränsa undersökningen till att gälla de bedömningsinstrument som användes av tre eller fler enheter samt att redovisa fakta för utvärderingsinstrument även om de användes av färre enheter. När sedan Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling publicerades och det visade sig att bedömningsinstrument rekommenderas där, vilka inte fanns med bland dem 2
som användes av tre eller fler enheter, gjordes valet att även ta reda på relevanta fakta om dem och låta dessa ingå i faktasammanställningen. I den slutgiltiga faktasammanställningen redovisas därför relevanta faktauppgifter för bedömningsinstrument enligt följande: 78 bedömningsinstrument 1 som har tre eller fler användande enheter 4 utvärderingsinstrument (ESQ, HoNOSCA, ORS, C-GAS) som har färre än tre användande enheter 44 bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling och som inte fanns med bland dem som användes av tre eller fler enheter i kartläggningen eller bland utvärderingsinstrumenten. Det innebär att totalt presenteras relevanta fakta om 126 instrument i faktasammanställningen (resultat del 2). Insamling av fakta har i huvudsak skett genom sökning på Internet med hjälp av söktjänsterna Google Scholar, PubMed och PsycINFO (Ovid). Uppgifter som har gått att få fram om användning och psykometriska egenskaper i t.ex. manualer, ursprungliga publikationer om instrumenten eller andra vetenskapliga artiklar har redovisats utan att de bakomliggande studiernas kvalitet har värderats. Vidare har Handbook of Psychiatric Measures (Rush m.fl., 2008) använts. Per Carlbring, psykolog och docent vid Linköpings Universitet har gjort ett bidrag till faktaredovisningen genom att ställa sin egen formulärsammanställning (Carlbring 2005) till vårt förfogande. Carlbrings formulärsammanställning har använts när det gäller tio bedömningsinstrument och då information har inhämtats från denna, anges detta direkt under bedömningsinstrumentets titel. Eric Zander, psykolog inom BUP-divisionen, har förklarat och tydliggjort normering och tolkning av 5-15-formuläret. Då flera olika källor använts i ett omfattande material, kan fel ha uppstått och vi är naturligtvis tacksamma om ni hör av er till Utvärderingsenheten om ni upptäcker något väsentligt fel. Resultat Resultatet av kartläggningen presenteras i två delar. Dels analyseras de olika frågeställningar som fanns med i själva kartläggningsarbetet (resultat del 1). Dels presenteras relevanta fakta om bedömningsinstrumenten (resultat del 2). 1 Antalet korrigerat efter faktainsamlingen - flera bedömningsinstrument hade getts olika namn av rapportörerna. 3
4
Del 1 Analys av kartläggningsdata I denna resultatdel (del 1) redovisas svar på de specifika frågeställningar som kartläggningen hade som syfte att besvara. Frågeställningarna är: Vilka bedömningsinstrument används inom BUP i Stockholm? Hur många enheter använder resp. instrument och i vilken utsträckning används det? Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller i syfte att utvärdera effekt av behandling? Upplever man att bedömningsinstrumentet har ett diagnostiskt värde och att det är användarvänligt? Svaren bygger på den information som rapporterades från samtliga 26 BUP-enheter. Användningens omfattning, det diagnostiska värdet och användarvänligheten skattades på enkla skalor. Trots att svarsalternativen var få, presenteras resultaten i medelvärden. Detta är på grund av svarsalternativens skaltyp inte helt korrekt, men bedömdes ge en bra översikt. Under de olika avsnitten har medelvärden grupperats för att förenkla bearbetningen. Vilka bedömningsinstrument används inom BUP i Stockholm? Det totala antalet bedömningsinstrument som användes var 180 stycken. Av dem är det totalt 101 som bara användes av en eller två enheter. För de 78 bedömningsinstrument som användes av tre eller fler enheter har relevanta fakta inhämtats. Här redovisas de 20 bedömningsinstrument som används på flest enheter. 5
Tabell 1. De 20 bedömningsinstrument som används på flest enheter Bedömningsinstrument Antal enheter Beck Depression Inventory II (BDI-II) 24 Children s Apperception Test (CAT) 20 Wechsler Intelligence Scale for children, 4 th version, WISC-IV 20 5-15-formuläret 20 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 20 Happés berättelser 20 Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) 2 19 Ericametoden 18 Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) 17 Machover - Draw a person 17 Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) 16 Rey Complex Figure Test (RCFT) 16 Deweys historier 3 16 Leiter International Performance Scale Revised (Leiter-R) 16 Children Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 16 CMRS-P Child Mania Rating Scale-Parents (CMRS-P) 15 Becks ungdomsskalor (BUS) 15 TAT Thematic Apperception Test (TAT) 15 Ehlers 4 15 Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS) 14 Av tabellen ovan framgår att de vanligaste instrumenten varierar mellan BDI-II som används på 24 enheter och ADOS som används på 14 enheter. I bilaga 3 redovisas en detaljerad bild av hur många enheter som använder resp. instrument. I vilken utsträckning används instrumenten på enheterna? I samband med varje instrument, skulle rapportören (oftast enhetschefen) också markera hur ofta det användes på enheten. Det fanns tre olika svarsalternativ för användarfrekvens ; sällan (0), ofta (1) samt mycket ofta (2). Totalt 12 bedömningsinstrument används mycket ofta (medelvärde 2,0). Samtliga instrument som används mycket ofta, används på bara en enhet. Totalt 38 bedömningsinstrument används ofta (medelvärde 1,0 1,9). Totalt 121 bedömningsinstrument används sällan (medelvärde 0,0 0,9). 171 svar, d.v.s. ett bortfall på 9. En följdfråga blir om de bedömningsinstrument som används av flest antal enhe- 2 ASSQ och Ehlers är sannolikt samma bedömningsinstrument. Adderas frekvensen för båda blir summan 34, vilket innebär att flera uppgiftslämnare uppgivit att man använder såväl ASSQ som Ehlers. En förklaring kan vara att man benämner det ursprungliga ASSQ-formuläret och det med tillägg av flickfrågor på olika sätt. I denna tabell redovisas den uppgivna frekvensen för resp. ASSQ och Ehlers. I resultatdel 2 där relevanta fakta för de mest frekventa bedömningsinstrumenten presenteras, används benämningen ASSQ, vilket är den officiella benämningen på detta bedömningsinstrument. 3 Sociala berättelser 4 Se fotnot 2 6
ter, också används i stor utsträckning inom enheterna. Av de 20 bedömningsinstrument som används av flest enheter, är det 5 som används ofta på respektive enhet (Se tabell 2). Tabell 2. Bedömningsinstrument som används av flest enheter och som används ofta på resp. enhet Bedömningsinstrument Användningsfrekvens (M) Wechsler Intelligence Scale for Children, 4th version, WISC IV 1,00 5-15-formuläret 1,00 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 1,00 Becks Ungdomssskalor (BUS) 1,00 Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS) 1,00 Tittar man närmare på de 15 bedömningsinstrument som används av flest enheter men som inte används ofta på resp. enhet, finner man att det finns en spridning mellan medelvärde 0,97 (Machover, RCFT) och 0,3 (TAT). Se tabell 3. Tabell 3. Bedömningsinstrument som används av flest enheter men som används sällan på resp. enhet (2,0 = mycket ofta, 1,0 = ofta, 0,0 = sällan). Bedömningsinstrument Användningsfrekvens (M) Machover Draw a person 0,97 Rey Complex Figure Test (RCFT) 0,97 Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) 0,89 Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) 0,88 Beck Depression Inventory II (BDI-II) 0,85 Ehlers 5 0,8 Ericametoden 0,69 Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) 0,68 Deweys historier 6 0,66 Child Mania Rating Scale-Parents (CMRS-P) 0,64 Children Apperception Test (CAT) 0,63 Children Yale-Brown Obsessive compulsive Scale (CY-BOCS) 0,6 Leiter International Performance Scale- Revised (Leiter-R) 0,6 Happés berättelser 0,53 Thematic Apperception Test (TAT) 0,3 5 Se fotnot 2 6 Se fotnot 3 7
Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller för att utvärdera effekt av behandling? Nästan alla instrument används i diagnostiskt syfte. Vilka används för att utvärdera effekt av behandling? De 20 vanligaste instrumenten används de i utvärderingssyfte? Hur vanligt är det? Nästan alla av de vanligaste bedömningsinstrumenten 7, används också för att utvärdera effekt av behandling (16 av 20). Av dessa används en del på många enheter och en del på bara ett fåtal. De vanligaste instrumenten som också används av många enheter i utvärderingssyfte är: Beck depression Inventory II (BDI-II), Becks ungdomsskalor (BUS), Children Yale-Brown obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS), Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ), Jag tycker jag är (J-T-J-Ä). Se tabell 4. Tabell 4. De vanligaste instrumenten som också används av många enheter i utvärderingssyfte Bedömningsinstrument Användande enheter Användande enheter i utvärderingssyfte Beck Depression Inventory II (BDI-II) 24 13 Beck s ungdomsskalor (BUS) 15 8 Children Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 16 8 Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) 16 8 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 19 7 Hur många instrument används i syfte att utvärdera effekt av behandling? Vilka? Hur många enheter använder resp. instrument? Hälften av instrumenten används i syfte att utvärdera effekt av behandling (92 av 180). Så många som 69 av dessa har bara en eller högst två användande enheter. Många av de 92 instrumenten som används i utvärderingssyfte, används även för diagnostik. För information om de 23 instrumenten som mest frekvent (tre enheter eller fler) används i utvärderingssyfte och hur många enheter som använder dem, se tabell 5. 7 Se tabell 1 8
Tabell 5. Instrument som mest frekvent används i utvärderingssyfte Bedömningsinstrument Antal enheter som använder instrumentet i utvärderingssyfte Beck Depression Inventory II (BDI-II) 13 Beck Ungdomsskalor (BUS) 8 Children Yale-Bown Obssessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 8 Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) 8 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 7 Child Depression Inventory (CDI) 7 Känsla av sammanhang (KASAM, SOC) 7 Child Behaviour Checklist (CBCL) 6 Beck Anxiety Inventory (BAI) 5 Swanson Nolan And Pelham IV (SNAP IV) 5 Stämningsdagbok 5 Adolescent Dissociative Experience Scale (A-DES) 4 Ericametoden 4 Montgomery Åberg Depression Rating Scale (MADRS) 4 Symptom Checklist 90 items (SCL-90) 4 Eating Disorder Examination Questionnaire (EDE-Q) 3 Eating Disorder Inventory-2 (EDI-2) 3 Familjeklimat 3 Frågor om familjemedlemmar (FOF, QAFM) 3 Mood Disorder Questionnaire (MDQ) 3 Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS) 3 Personal and Social Performance Scale (PSP) 3 Youth Scale Revised (YSR) 3 Jämförelse mellan de vanligaste instrumenten och de vanligaste utvärderingsinstrumenten Om man jämför de 20 vanligaste instrumenten med de 23 vanligaste som används i utvärderingssyfte, så finner man följande: Alla de 20 vanligaste instrumenten (se tabell 1) används i diagnostiskt syfte 6 av dem används även i utvärderingssyfte (Beck Depression Inventory II, CY-BOCS, Jag tycker jag är, Ericametoden, SDQ, Becks Ungdomsskalor) Inget av dem används enbart i utvärderingssyfte 5 av dem (se tabell 4) används ofta såväl diagnostiskt (15 eller fler enheter) som i utvärderingssyfte (7 eller fler enheter) De instrument som används av 4 eller fler enheter i utvärderingssyfte, är också vanligt förekommande på enheterna totalt sett (7 eller fler enheter) 9
Upplever man att bedömningsinstrumentet har ett diagnostiskt värde? För alla instrument som användes skulle rapportören också försöka skatta det diagnostiska värdet av respektive instrument. Det fanns tre alternativ att välja mellan: lågt (0), hyfsat (1) samt högt (2). Vilka bedömningsinstrument uppgavs ha ett högt diagnostiskt värde? Totalt 29 bedömningsinstrument har ett upplevt diagnostiskt värde med medelvärde 2,0. 23 av dessa används på endast en enhet (se bilaga 4.) Övriga bedömningsinstrument med högt diagnostiskt värde används på två till sex enheter. Se tabell 6. Tabell 6. Bedömningsinstrument med högt diagnostiskt värde Bedömningsinstrument med upplevt högt diagnostiskt värde (M=2,0) Upplevt diagnostiskt värde (M) Antal användande enheter Positive And Negative Syndrome Scale ( PANSS) 2,00 6 Marte Meo 2,00 2 Nätverkskarta 2,00 2 Dissociation Questionnaire (DIS-Q) 2,00 2 Delis-Kapalan Executive Function System (D-KEFS) 2,00 2 Barnorienterad familjeterapi (BOF) 2,00 2 Övriga 23 8 8 Se bilaga 4 10
Vilka bedömningsinstrument uppgavs ha ett hyfsat diagnostiskt värde? Totalt 11 bedömningsinstrument har ett upplevt diagnostiskt värde med medelvärde 1,7 1,9. Se tabell 7. Tabell 7. Bedömningsinstrument med diagnostiskt värde med medelvärde 1,7 1,9. Bedömningsinstrument (M=1,7 1,9) Upplevt diagnostiskt värde (M) Antal användande enheter Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS) 1,86 14 Brown Attention-Deficit Disorder Scale (BADDS) 1,75 6 Brief Obssessive Compulsive Scale (BOCS) 1,71 7 Children Yale-Brown Obssessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 1,75 14 Marschak Interaction Method (MIM) 1,80 5 Merill-Palmer-R (MP-R) 1,80 5 Rey Complex Figure Test (RCFT) 1,77 15 Rorschach 1,86 7 Structured Clinical Interview for DSM-disorder (SCID) 1,70 5 Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) 1,73 15 Wechsler Intelligence Scale for Children, 3 rd edition (WISC-III) 1,79 12 Wechsller Preschool and Primary Scale of Intelligence, 3rd edition (WPPSI-III) 1,96 13 Vilka bedömningsinstrument uppgavs ha ett lågt diagnostiskt värde? Totalt 31 bedömningsinstrument har ett upplevt diagnostiskt värde som har medelvärde 0,0 0,9. Av dessa används 17 instrument på endast en enhet. Ytterligare 11 instrument används på totalt 2 till 10 enheter. 16 enheter använder ett instrument med medelvärde 0,56 och standardavvikelse 0,74 (Deweys historier = Sociala berättelser). 18 enheter använder ett instrument med medelvärde 0,53 och standardavvikelse 0,61 (Happés berättelser). Upplever man att bedömningsinstrumentet är användarvänligt? För alla instrument som rapportören uppgav användes på enheten, skulle man också skatta respektive instruments användarvänlighet. Svarsalternativen var: Dålig (0), Medel (1), Bra (2). Totalt 4 bedömningsinstrument har ett medelvärde på 0,0 till 0,9, d.v.s. ett snittvärde under Medel. Totalt 104 bedömningsinstrument har ett medelvärde på 1,0 1,9, d.v.s. ett snittvärde på Medel. Totalt 45 bedömninginstrument har ett medelvärde på 2,0, d.v.s. ett snittvärde över Medel (=Bra). Av de instrument (45) som har ett medelvärde på 2,0, d.v.s. har hög användarvänlighet, används de flesta på endast en enhet (35). Totalt sex används på två enheter. Ett instrument med hög användarvänlighet används på fyra enheter: Beery VMI-5 (Developmental test of Visual- Motor integration, 5th edition). Två instrument har hög användarvänlighet och används på fem enheter: DAWBA (Development and Well-Being Assessment) och MIM (Marschach Interaction Method). Ett instrument har hög användarvänlighet och används på sex enheter: SIS (Suicide Intent Scale). 11
12
Del 2 Relevanta fakta om bedömningsinstrumenten I denna resultatdel (del 2) redovisas intressanta fakta om alla de 126 bedömningsinstrument som faktagranskats. Samtliga relevanta fakta som samlats in för respektive instrument redovisas i bilaga 5. Redovisningen har skett enligt följande principer: Namnet på den som ursprungligen skapade instrumentet, eventuellt även årtal för första publicering. Uppgifter som hämtats från exempelvis vetenskapliga artiklar, beskrivningar på distributörens hemsida, metodböcker eller manualer om vad instrumentet är avsett att användas för och eventuellt om hur det är utformat. För förlagsutgivna test anges eventuella krav på behörighet för inköp och användning. Här anges också eventuella rekommendationer som hittats i artiklar eller manualer, om användares kompetens. Åldrar instrumentet är avsett för samt andra eventuella avgränsningar av målgruppen. Uppgifter som stått att finna om olika versioner av instrumentet, t.ex. nya uppgraderade versioner, datorversioner, versioner för olika målgrupper eller respondenter (föräldrar/lärare etc.). Uppgifter som gått att få fram om antal frågor/testuppgifter samt om hur lång tid som krävs för att göra en bedömning med instrumentet. Uppgifter om reliabilitet som gått att finna i studier av instrumentets psykometriska egenskaper. Uppgifter har t.ex. hämtats från den ursprungliga publikationen om instrumentet, andra vetenskapliga artiklar eller manualen. Studiernas kvalitet har inte värderats. Uppgifter om validitet som gått att finna i studier av instrumentets psykometriska egenskaper. Uppgifter har t.ex. hämtats från den ursprungliga publikationen om instrumentet, andra vetenskapliga artiklar eller manualen. Studiernas kvalitet har inte värderats. Uppgift som gått att få fram om svenska studier, där normer tagits fram för tolkning av resultaten, och/eller andra svenska studier av normalgrupper som innehåller användbara jämförelsedata. Uppgift som gått att få fram om internationella studier som innehåller normer och/eller normalgruppsdata från andra länder. Några relevanta studier och publikationer som påträffats under sökandet efter faktauppgifter och som innehåller uppgifter om instrumentets psykometriska egenskaper, dess användning och/eller begränsningar. 13