Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm

Rapport 2010-2 Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm Kartläggning och faktasammanställning Maria Dunerfeldt Anna Elmund Bengt Söderström

Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm

Denna rapport kan beställas genom www.bup.se Utvecklings- och utvärderingsenheten, Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Författarna och Stockholms läns landsting 2010. ISSN 1653-204X Intellecta Infolog Kållered 2010

Förord Floran av självskattningsformulär och andra strukturerade bedömningsinstrument som kan användas inom det barn- och ungdomspsykiatriska fältet växer snabbt och oöverskådligt. Den här föreliggande kartläggningen talar för att slumpen många gånger styr vilka instrument som en kliniker eller verksamhet kommer i kontakt med och kommer att använda i sin praktik. Ofta är den tillgängliga informationen om de instrument som används otillräcklig. Detta kan gälla allt från sådant som licens- och upphovsrättsförhållanden till grundläggande fakta om validitet och reliabilitet eller hur kvaliteten på svenska översättningar garanterats. Författarna bakom rapporten har genomfört en systematisk kartläggning av användningen av bedömningsinstrument och formulär, men också lagt ner ett omfattande arbete med att samla in fakta om 126 instrument. För att inte riskera att gå vilse i djungeln av formulär och bedömningsinstrument är det väsentligt att känna till vilka syften instrument ursprungligen konstruerats för och i vilka sammanhang de prövats ut. Faktasammanställningen som i en bilaga utgör en stor del av denna rapport är därför ett värdefullt referensmaterial och beslutsstöd för verksamheter såväl som för enskilda kliniker i valet av bedömningsinstrument. Olle Lindevall Chef BUP:s Utvärderingsenhet

Sammanfattning Bakgrunden till denna rapport är de diskussioner som förts i Utvärderingsenheten om behovet av tillförlitliga utvärderingsinstrument och avsaknaden av kunskap om vilka som faktiskt används i BUP-organisationen. En annan bakgrund är en kartläggning av det neuropsykiatriska utredningsarbetet, som bl.a. visade att ett stort antal bedömningsinstrument används vid neuropsykiatriska utredningar. Att så många olika test används, indikerar att utredningar utförs på många olika sätt. Frågan uppkom om man inte mer enhetligt skulle kunna bestämma vilka test/bedömningsinstrument som är bäst att använda. Utifrån dessa diskussioner och erfarenheter, beslöt man på Utvärderingsenheten att ta reda på vilka bedömningsinstrument, både sådana i syfte att diagnostisera och sådana i syfte att utvärdera som används inom BUP-verksamheten. Kartläggningen kom på så sätt att ha ett brett anslag med intentionen att fånga upp alla instrument som används vid bedömning och inte enbart vid intake- och utvärderingssammanhang. Utifrån denna kartläggning, skulle man sedan ta reda på relevanta fakta om de använda bedömningsinstrumenten. Under kartläggningens gång påbörjades inom BUP-divisionen arbetet med att utarbeta Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling (2010). Vi valde därför att även ta reda på fakta om de instrument som rekommenderas i dessa riktlinjer, men som tidigare inte funnits med i vår kartläggning. Syftet med den här rapporten är att kartlägga vilka bedömningsinstrument som används inom BUP-divisionen, vilka som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling samt att ta reda på relevanta fakta om dessa bedömningsinstrument. Resultatet av kartläggningen visar att totalt används 180 olika bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm. Många av dessa används bara på någon eller några få enheter. Samtliga som används mycket ofta inom en enhet, används bara på just denna enhet. Analysen av om bedömningsinstrumenten har ett rapporterat diagnostiskt värde, visar att endast en sjättedel av dem har ett upplevt högt diagnostiskt värde och att dessutom nästan alla av dessa används på bara en enhet. Av dem som används på tre enheter eller fler saknar de flesta svenska normer. Endast en fjärdedel av de faktagranskade bedömningsinstrumenten uppfyller samtliga fem kriterier om att svensk version finns, att poäng kan jämföras med normer/normalgruppsdata, att reliabilitet och validitet är tillfredsställande samt att svenska normer/normalgruppsdata finns. För sex av de tio mest använda bedömningsinstrumenten finns uppgift om reliabilitet, validitet och normdata. När det gäller i vilken omfattning som samtliga de 81 bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling används, visar kartläggningen att en tredjedel av bedömningsinstrumenten inte används alls och att endast tre instrument används av de flesta enheterna. Sammantaget visar kartläggningen att det finns bedömningsinstrument som används av flera behandlare på flera enheter och som dessutom har goda psykometriska egenskaper. Men vad som också blir tydligt, är att det finns en mångfald av bedömningsinstrument som används inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och att vart och ett av dessa bedömningsinstrument används på få enheter och av få behandlare. Ofta finns inte kunskap om dessa bedömningsinstruments tillförlitlighet och de är inte heller prövade eller anpassade till svenska förhållanden. Rapporten avslutas med reflexioner om hur man kan förstå detta. Bedömningsinstrument kan ha ett värde utöver vad som återspeglar sig i psykometriska egenskaper. Men oavsett hur bedömningsinstrument används, är det viktigt att känna till i vilket syfte de har skapats och i vilket sammanhang de har prövats.

Författarnas förord Tack till alla som lämnat uppgifter i enkät och faktagranskning. Arbetet med denna rapport har varit omväxlande och berikande. Projektplanen har utökats flera gånger. Den första enkätundersökningen om bedömningsinstrument inom BUP gav ett stort material. Det var överraskande att så många instrument rapporterades och att de användes i så olika hög grad. Med anledning av att nya riktlinjer arbetades fram för BUP-verksamheten, tillkom uppgiften att kartlägga de bedömningsinstrument som rekommenderades i dem. Antalet instrument som skulle faktagranskas växte. Tidsplanen förlängdes och författandet av rapporten fick karaktären av en stafett på flera olika banor. Utökningen gjorde dock resultaten mer intressanta och gav möjlighet till fler analyser. Man får inte bara en bild av de bedömningsinstrument som används och/eller rekommenderas. Instrumentens användning, upplevda nytta och användarvänlighet kan ställas i relation till fakta om deras ursprungliga syfte och om deras tillförlitlighet och tillgänglighet. Det är tillfredsställande att både kunna visa hur bedömningsinstrument hittills använts inom BUP och ge ett faktaunderlag för planering av den fortsatta användningen. Maria Dunerfeldt, Anna Elmund och Bengt Söderström

Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Del 1 Analys av kartläggningsdata... 5 Vilka bedömningsinstrument används inom BUP i Stockholm?... 5 I vilken utsträckning används instrumenten på enheterna?... 6 Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller för att utvärdera effekt av behandling?... 8 Upplever man att bedömningsinstrumentet har ett diagnostiskt värde?... 10 Upplever man att bedömningsinstrumentet är användarvänligt?... 11 Del 2 Relevanta fakta om bedömningsinstrumenten... 13 Redovisningen har skett enligt följande principer:... 13 Vilka relevanta fakta finns för de bedömningsinstrument som enligt kartläggningen används mycket?... 16 Vad finns för relevanta fakta om de bedömningsinstrument som har ett upplevt högt diagnostiskt värde?... 17 Vad finns för relevanta fakta om de användarvänliga instrumenten?... 18 Bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling... 19 Analys och diskussion... 21... 25 Bilagor... 27 Frågeformulär Följebrev Samtliga bedömningsinstrument i kartläggningen. Bedömningsinstrument med upplevt högt diagnostiskt värde och som används på endast en enhet Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm

Inledning Det finns många olika sätt att utvärdera vård och behandling. Ett sätt är att mäta och jämföra symtom och funktionsnivå då patienten kommer första gången och efter en tids behandling eller i samband med att behandlingskontakten avslutas. Inom BUP gör vi detta både i det löpande behandlingsarbetet och inom ramen för olika projekt. Så till exempel funktionsskattas alla patienter med hjälp av CGAS (Children s Global Assessment Scale) vid första besöket och sedan igen när kontakten avslutas. Bakgrund Bakgrunden till denna rapport är de diskussioner som fördes i Utvärderingsenheten om behovet av tillförlitliga utvärderingsinstrument och avsaknaden av kunskap om vilka som faktiskt användes i organisationen. Såväl enskilda behandlare som chefer började också höra av sig till Utvärderingsenheten med frågor om relevanta fakta om olika bedömningsinstrument. Exempel på frågor som ställdes: Är det fritt att använda ett visst instrument eller finns det restriktioner i form av att det inte får användas i kliniska sammanhang? Krävs avtal med licensinnehavare? Kostar det något att använda? Finns svenska normdata? En annan ingång i arbetet med föreliggande rapport var en kartläggning av det neuropsykiatriska utredningsarbetet, som gjordes 2007 på uppdrag av divisionschefen. Den resulterade i en rapport, Hur gör vi egentligen? (Danielson & Dunerfeldt, 2007). Ett fynd i kartläggningen var att det visade sig att så många som 71 olika diagnostiska instrument användes vid neuropsykiatriska utredningar. Om så många olika test används, indikerar det att utredningar utförs på många olika sätt. Frågan som uppkom var följaktligen om man inte mer enhetligt skulle kunna bestämma vilka test/bedömningsinstrument som är bäst att använda. Ett resultat av diskussionerna i Utvärderingsenheten var att i november 2008 gavs ett specialnummer av Glimtar från forskningsfronten ut. Glimtar från forskningsfronten är ett nyhetsbrev som ges ut av BUP i Stockholm i syfte att ge information om aktuell forskning inom barnoch ungdomspsykiatrin och inspirera läsaren att söka vidare inom kunskapsområdet. Specialnumret (nr 21) som gavs ut i november 2008 hade tema: Systematisk bedömning och uppföljning ett metodurval. I numret presenterade Utvärderingsenheten fem olika utvärderings- och intakemetoder, som alla används i stor omfattning internationellt och som nu också börjat användas på sina håll inom den egna BUP-verksamheten. Utvärderingsenheten hade också fått hjälp av två öppenvårdsmottagningar att pröva ut HoNOSCA (Health of the Nation Outcome Scales Child and Adolescent Mental Health) och SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire). Dessutom hade man påbörjat ett projekt för att undersöka hur standardiserade bedömningsmetoder står sig i förhållande till våra nuvarande mottagningssystem (det s.k. mottagningsprojektet). Utifrån ovannämnda diskussioner och erfarenheter, beslöt man på Utvärderingsenheten att ta reda på vilka bedömningsinstrument, både sådana i syfte att diagnostisera och sådana i syfte att utvärdera som används inom BUP-verksamheten. Eftersom det råder en viss språkförbistring när det gäller vad man menar med bedömningsinstrument, valde man att fråga efter vilka bedömningsinstrument, psykologiska test och skattningsskalor som används på enheterna. Kartläggningen kom på så sätt att ha ett brett anslag med intentionen att fånga upp alla instrument som används vid bedömning och inte enbart vid intake- och utvärderingssammanhang. Utifrån denna kartläggning, skulle man sedan gå vidare och ta reda på relevanta fakta om de använda bedömningsinstrumenten. Under kartläggningens gång påbörjades inom BUP-divisionen i Stockholm arbetet med att utarbeta Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling (2010). Vi valde därför att även ta reda på fakta om de instrument som rekommenderas i dessa riktlinjer, men som tidigare inte funnits med i vår kartläggning. 1

Syfte Syftet med den här rapporten är att kartlägga vilka bedömningsinstrument som används inom BUP-divisionen, vilka som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling samt att ta reda på relevanta fakta om dessa bedömningsinstrument. Kartläggningen har följande specifika frågeställningar: Vilka bedömningsinstrument används? Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller i syfte att utvärdera effekt av behandling? Hur många enheter använder resp. instrument och i vilken utsträckning används instrumentet? Upplever man att instrumentet är användarvänligt och har ett diagnostiskt värde? De relevanta fakta om bedömningsinstrumenten som vi valt att ta reda på är: Ev. kommentar Metod Kartläggning av vilka bedömningsinstrument som används inom BUP Denna kartläggning är i huvudsak deskriptiv och bygger på uppgifter rapporterade från samtliga 26 BUP-enheter. I slutet av hösten 2008 fick alla enheter en blankett (bilaga 1), på vilken skulle rapporteras vilka bedömningsinstrument, psykologiska test och skattningsskalor som används. Blanketten hade ett följebrev (se bilaga 2). Tillsammans med blanketten och följebrevet, bifogades en katalog med vanligt förekommande formulär och tester. Syftet med denna katalog var att fungera som ett uppslagsverk eller ett minnesstöd. Utifrån inkomna data från kartläggningen, gjordes en bearbetning av materialet. Totalt ca 900 uppgifter om använda bedömningsinstrument från 26 enheter analyserades utifrån de frågeställningar som skulle besvaras. Insamling av relevanta fakta om bedömningsinstrumenten Nästa steg i undersökningen, var att ta reda på relevanta fakta om bedömningsinstrumenten. I kartläggningen rapporterades totalt 181 bedömningsinstrument. Av dessa användes 79 av tre eller fler enheter och 102 av färre än tre enheter (se bilaga 3). För att göra materialet hanterbart, valdes att avgränsa undersökningen till att gälla de bedömningsinstrument som användes av tre eller fler enheter samt att redovisa fakta för utvärderingsinstrument även om de användes av färre enheter. När sedan Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling publicerades och det visade sig att bedömningsinstrument rekommenderas där, vilka inte fanns med bland dem 2

som användes av tre eller fler enheter, gjordes valet att även ta reda på relevanta fakta om dem och låta dessa ingå i faktasammanställningen. I den slutgiltiga faktasammanställningen redovisas därför relevanta faktauppgifter för bedömningsinstrument enligt följande: 78 bedömningsinstrument 1 som har tre eller fler användande enheter 4 utvärderingsinstrument (ESQ, HoNOSCA, ORS, C-GAS) som har färre än tre användande enheter 44 bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling och som inte fanns med bland dem som användes av tre eller fler enheter i kartläggningen eller bland utvärderingsinstrumenten. Det innebär att totalt presenteras relevanta fakta om 126 instrument i faktasammanställningen (resultat del 2). Insamling av fakta har i huvudsak skett genom sökning på Internet med hjälp av söktjänsterna Google Scholar, PubMed och PsycINFO (Ovid). Uppgifter som har gått att få fram om användning och psykometriska egenskaper i t.ex. manualer, ursprungliga publikationer om instrumenten eller andra vetenskapliga artiklar har redovisats utan att de bakomliggande studiernas kvalitet har värderats. Vidare har Handbook of Psychiatric Measures (Rush m.fl., 2008) använts. Per Carlbring, psykolog och docent vid Linköpings Universitet har gjort ett bidrag till faktaredovisningen genom att ställa sin egen formulärsammanställning (Carlbring 2005) till vårt förfogande. Carlbrings formulärsammanställning har använts när det gäller tio bedömningsinstrument och då information har inhämtats från denna, anges detta direkt under bedömningsinstrumentets titel. Eric Zander, psykolog inom BUP-divisionen, har förklarat och tydliggjort normering och tolkning av 5-15-formuläret. Då flera olika källor använts i ett omfattande material, kan fel ha uppstått och vi är naturligtvis tacksamma om ni hör av er till Utvärderingsenheten om ni upptäcker något väsentligt fel. Resultat Resultatet av kartläggningen presenteras i två delar. Dels analyseras de olika frågeställningar som fanns med i själva kartläggningsarbetet (resultat del 1). Dels presenteras relevanta fakta om bedömningsinstrumenten (resultat del 2). 1 Antalet korrigerat efter faktainsamlingen - flera bedömningsinstrument hade getts olika namn av rapportörerna. 3

4

Del 1 Analys av kartläggningsdata I denna resultatdel (del 1) redovisas svar på de specifika frågeställningar som kartläggningen hade som syfte att besvara. Frågeställningarna är: Vilka bedömningsinstrument används inom BUP i Stockholm? Hur många enheter använder resp. instrument och i vilken utsträckning används det? Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller i syfte att utvärdera effekt av behandling? Upplever man att bedömningsinstrumentet har ett diagnostiskt värde och att det är användarvänligt? Svaren bygger på den information som rapporterades från samtliga 26 BUP-enheter. Användningens omfattning, det diagnostiska värdet och användarvänligheten skattades på enkla skalor. Trots att svarsalternativen var få, presenteras resultaten i medelvärden. Detta är på grund av svarsalternativens skaltyp inte helt korrekt, men bedömdes ge en bra översikt. Under de olika avsnitten har medelvärden grupperats för att förenkla bearbetningen. Vilka bedömningsinstrument används inom BUP i Stockholm? Det totala antalet bedömningsinstrument som användes var 180 stycken. Av dem är det totalt 101 som bara användes av en eller två enheter. För de 78 bedömningsinstrument som användes av tre eller fler enheter har relevanta fakta inhämtats. Här redovisas de 20 bedömningsinstrument som används på flest enheter. 5

Tabell 1. De 20 bedömningsinstrument som används på flest enheter Bedömningsinstrument Antal enheter Beck Depression Inventory II (BDI-II) 24 Children s Apperception Test (CAT) 20 Wechsler Intelligence Scale for children, 4 th version, WISC-IV 20 5-15-formuläret 20 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 20 Happés berättelser 20 Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) 2 19 Ericametoden 18 Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) 17 Machover - Draw a person 17 Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) 16 Rey Complex Figure Test (RCFT) 16 Deweys historier 3 16 Leiter International Performance Scale Revised (Leiter-R) 16 Children Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 16 CMRS-P Child Mania Rating Scale-Parents (CMRS-P) 15 Becks ungdomsskalor (BUS) 15 TAT Thematic Apperception Test (TAT) 15 Ehlers 4 15 Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS) 14 Av tabellen ovan framgår att de vanligaste instrumenten varierar mellan BDI-II som används på 24 enheter och ADOS som används på 14 enheter. I bilaga 3 redovisas en detaljerad bild av hur många enheter som använder resp. instrument. I vilken utsträckning används instrumenten på enheterna? I samband med varje instrument, skulle rapportören (oftast enhetschefen) också markera hur ofta det användes på enheten. Det fanns tre olika svarsalternativ för användarfrekvens ; sällan (0), ofta (1) samt mycket ofta (2). Totalt 12 bedömningsinstrument används mycket ofta (medelvärde 2,0). Samtliga instrument som används mycket ofta, används på bara en enhet. Totalt 38 bedömningsinstrument används ofta (medelvärde 1,0 1,9). Totalt 121 bedömningsinstrument används sällan (medelvärde 0,0 0,9). 171 svar, d.v.s. ett bortfall på 9. En följdfråga blir om de bedömningsinstrument som används av flest antal enhe- 2 ASSQ och Ehlers är sannolikt samma bedömningsinstrument. Adderas frekvensen för båda blir summan 34, vilket innebär att flera uppgiftslämnare uppgivit att man använder såväl ASSQ som Ehlers. En förklaring kan vara att man benämner det ursprungliga ASSQ-formuläret och det med tillägg av flickfrågor på olika sätt. I denna tabell redovisas den uppgivna frekvensen för resp. ASSQ och Ehlers. I resultatdel 2 där relevanta fakta för de mest frekventa bedömningsinstrumenten presenteras, används benämningen ASSQ, vilket är den officiella benämningen på detta bedömningsinstrument. 3 Sociala berättelser 4 Se fotnot 2 6

ter, också används i stor utsträckning inom enheterna. Av de 20 bedömningsinstrument som används av flest enheter, är det 5 som används ofta på respektive enhet (Se tabell 2). Tabell 2. Bedömningsinstrument som används av flest enheter och som används ofta på resp. enhet Bedömningsinstrument Användningsfrekvens (M) Wechsler Intelligence Scale for Children, 4th version, WISC IV 1,00 5-15-formuläret 1,00 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 1,00 Becks Ungdomssskalor (BUS) 1,00 Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS) 1,00 Tittar man närmare på de 15 bedömningsinstrument som används av flest enheter men som inte används ofta på resp. enhet, finner man att det finns en spridning mellan medelvärde 0,97 (Machover, RCFT) och 0,3 (TAT). Se tabell 3. Tabell 3. Bedömningsinstrument som används av flest enheter men som används sällan på resp. enhet (2,0 = mycket ofta, 1,0 = ofta, 0,0 = sällan). Bedömningsinstrument Användningsfrekvens (M) Machover Draw a person 0,97 Rey Complex Figure Test (RCFT) 0,97 Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) 0,89 Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) 0,88 Beck Depression Inventory II (BDI-II) 0,85 Ehlers 5 0,8 Ericametoden 0,69 Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) 0,68 Deweys historier 6 0,66 Child Mania Rating Scale-Parents (CMRS-P) 0,64 Children Apperception Test (CAT) 0,63 Children Yale-Brown Obsessive compulsive Scale (CY-BOCS) 0,6 Leiter International Performance Scale- Revised (Leiter-R) 0,6 Happés berättelser 0,53 Thematic Apperception Test (TAT) 0,3 5 Se fotnot 2 6 Se fotnot 3 7

Används instrumentet i diagnostiskt syfte eller för att utvärdera effekt av behandling? Nästan alla instrument används i diagnostiskt syfte. Vilka används för att utvärdera effekt av behandling? De 20 vanligaste instrumenten används de i utvärderingssyfte? Hur vanligt är det? Nästan alla av de vanligaste bedömningsinstrumenten 7, används också för att utvärdera effekt av behandling (16 av 20). Av dessa används en del på många enheter och en del på bara ett fåtal. De vanligaste instrumenten som också används av många enheter i utvärderingssyfte är: Beck depression Inventory II (BDI-II), Becks ungdomsskalor (BUS), Children Yale-Brown obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS), Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ), Jag tycker jag är (J-T-J-Ä). Se tabell 4. Tabell 4. De vanligaste instrumenten som också används av många enheter i utvärderingssyfte Bedömningsinstrument Användande enheter Användande enheter i utvärderingssyfte Beck Depression Inventory II (BDI-II) 24 13 Beck s ungdomsskalor (BUS) 15 8 Children Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 16 8 Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) 16 8 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 19 7 Hur många instrument används i syfte att utvärdera effekt av behandling? Vilka? Hur många enheter använder resp. instrument? Hälften av instrumenten används i syfte att utvärdera effekt av behandling (92 av 180). Så många som 69 av dessa har bara en eller högst två användande enheter. Många av de 92 instrumenten som används i utvärderingssyfte, används även för diagnostik. För information om de 23 instrumenten som mest frekvent (tre enheter eller fler) används i utvärderingssyfte och hur många enheter som använder dem, se tabell 5. 7 Se tabell 1 8

Tabell 5. Instrument som mest frekvent används i utvärderingssyfte Bedömningsinstrument Antal enheter som använder instrumentet i utvärderingssyfte Beck Depression Inventory II (BDI-II) 13 Beck Ungdomsskalor (BUS) 8 Children Yale-Bown Obssessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 8 Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) 8 Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 7 Child Depression Inventory (CDI) 7 Känsla av sammanhang (KASAM, SOC) 7 Child Behaviour Checklist (CBCL) 6 Beck Anxiety Inventory (BAI) 5 Swanson Nolan And Pelham IV (SNAP IV) 5 Stämningsdagbok 5 Adolescent Dissociative Experience Scale (A-DES) 4 Ericametoden 4 Montgomery Åberg Depression Rating Scale (MADRS) 4 Symptom Checklist 90 items (SCL-90) 4 Eating Disorder Examination Questionnaire (EDE-Q) 3 Eating Disorder Inventory-2 (EDI-2) 3 Familjeklimat 3 Frågor om familjemedlemmar (FOF, QAFM) 3 Mood Disorder Questionnaire (MDQ) 3 Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS) 3 Personal and Social Performance Scale (PSP) 3 Youth Scale Revised (YSR) 3 Jämförelse mellan de vanligaste instrumenten och de vanligaste utvärderingsinstrumenten Om man jämför de 20 vanligaste instrumenten med de 23 vanligaste som används i utvärderingssyfte, så finner man följande: Alla de 20 vanligaste instrumenten (se tabell 1) används i diagnostiskt syfte 6 av dem används även i utvärderingssyfte (Beck Depression Inventory II, CY-BOCS, Jag tycker jag är, Ericametoden, SDQ, Becks Ungdomsskalor) Inget av dem används enbart i utvärderingssyfte 5 av dem (se tabell 4) används ofta såväl diagnostiskt (15 eller fler enheter) som i utvärderingssyfte (7 eller fler enheter) De instrument som används av 4 eller fler enheter i utvärderingssyfte, är också vanligt förekommande på enheterna totalt sett (7 eller fler enheter) 9

Upplever man att bedömningsinstrumentet har ett diagnostiskt värde? För alla instrument som användes skulle rapportören också försöka skatta det diagnostiska värdet av respektive instrument. Det fanns tre alternativ att välja mellan: lågt (0), hyfsat (1) samt högt (2). Vilka bedömningsinstrument uppgavs ha ett högt diagnostiskt värde? Totalt 29 bedömningsinstrument har ett upplevt diagnostiskt värde med medelvärde 2,0. 23 av dessa används på endast en enhet (se bilaga 4.) Övriga bedömningsinstrument med högt diagnostiskt värde används på två till sex enheter. Se tabell 6. Tabell 6. Bedömningsinstrument med högt diagnostiskt värde Bedömningsinstrument med upplevt högt diagnostiskt värde (M=2,0) Upplevt diagnostiskt värde (M) Antal användande enheter Positive And Negative Syndrome Scale ( PANSS) 2,00 6 Marte Meo 2,00 2 Nätverkskarta 2,00 2 Dissociation Questionnaire (DIS-Q) 2,00 2 Delis-Kapalan Executive Function System (D-KEFS) 2,00 2 Barnorienterad familjeterapi (BOF) 2,00 2 Övriga 23 8 8 Se bilaga 4 10

Vilka bedömningsinstrument uppgavs ha ett hyfsat diagnostiskt värde? Totalt 11 bedömningsinstrument har ett upplevt diagnostiskt värde med medelvärde 1,7 1,9. Se tabell 7. Tabell 7. Bedömningsinstrument med diagnostiskt värde med medelvärde 1,7 1,9. Bedömningsinstrument (M=1,7 1,9) Upplevt diagnostiskt värde (M) Antal användande enheter Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS) 1,86 14 Brown Attention-Deficit Disorder Scale (BADDS) 1,75 6 Brief Obssessive Compulsive Scale (BOCS) 1,71 7 Children Yale-Brown Obssessive Compulsive Scale (CY-BOCS) 1,75 14 Marschak Interaction Method (MIM) 1,80 5 Merill-Palmer-R (MP-R) 1,80 5 Rey Complex Figure Test (RCFT) 1,77 15 Rorschach 1,86 7 Structured Clinical Interview for DSM-disorder (SCID) 1,70 5 Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) 1,73 15 Wechsler Intelligence Scale for Children, 3 rd edition (WISC-III) 1,79 12 Wechsller Preschool and Primary Scale of Intelligence, 3rd edition (WPPSI-III) 1,96 13 Vilka bedömningsinstrument uppgavs ha ett lågt diagnostiskt värde? Totalt 31 bedömningsinstrument har ett upplevt diagnostiskt värde som har medelvärde 0,0 0,9. Av dessa används 17 instrument på endast en enhet. Ytterligare 11 instrument används på totalt 2 till 10 enheter. 16 enheter använder ett instrument med medelvärde 0,56 och standardavvikelse 0,74 (Deweys historier = Sociala berättelser). 18 enheter använder ett instrument med medelvärde 0,53 och standardavvikelse 0,61 (Happés berättelser). Upplever man att bedömningsinstrumentet är användarvänligt? För alla instrument som rapportören uppgav användes på enheten, skulle man också skatta respektive instruments användarvänlighet. Svarsalternativen var: Dålig (0), Medel (1), Bra (2). Totalt 4 bedömningsinstrument har ett medelvärde på 0,0 till 0,9, d.v.s. ett snittvärde under Medel. Totalt 104 bedömningsinstrument har ett medelvärde på 1,0 1,9, d.v.s. ett snittvärde på Medel. Totalt 45 bedömninginstrument har ett medelvärde på 2,0, d.v.s. ett snittvärde över Medel (=Bra). Av de instrument (45) som har ett medelvärde på 2,0, d.v.s. har hög användarvänlighet, används de flesta på endast en enhet (35). Totalt sex används på två enheter. Ett instrument med hög användarvänlighet används på fyra enheter: Beery VMI-5 (Developmental test of Visual- Motor integration, 5th edition). Två instrument har hög användarvänlighet och används på fem enheter: DAWBA (Development and Well-Being Assessment) och MIM (Marschach Interaction Method). Ett instrument har hög användarvänlighet och används på sex enheter: SIS (Suicide Intent Scale). 11

12

Del 2 Relevanta fakta om bedömningsinstrumenten I denna resultatdel (del 2) redovisas intressanta fakta om alla de 126 bedömningsinstrument som faktagranskats. Samtliga relevanta fakta som samlats in för respektive instrument redovisas i bilaga 5. Redovisningen har skett enligt följande principer: Namnet på den som ursprungligen skapade instrumentet, eventuellt även årtal för första publicering. Uppgifter som hämtats från exempelvis vetenskapliga artiklar, beskrivningar på distributörens hemsida, metodböcker eller manualer om vad instrumentet är avsett att användas för och eventuellt om hur det är utformat. För förlagsutgivna test anges eventuella krav på behörighet för inköp och användning. Här anges också eventuella rekommendationer som hittats i artiklar eller manualer, om användares kompetens. Åldrar instrumentet är avsett för samt andra eventuella avgränsningar av målgruppen. Uppgifter som stått att finna om olika versioner av instrumentet, t.ex. nya uppgraderade versioner, datorversioner, versioner för olika målgrupper eller respondenter (föräldrar/lärare etc.). Uppgifter som gått att få fram om antal frågor/testuppgifter samt om hur lång tid som krävs för att göra en bedömning med instrumentet. Uppgifter om reliabilitet som gått att finna i studier av instrumentets psykometriska egenskaper. Uppgifter har t.ex. hämtats från den ursprungliga publikationen om instrumentet, andra vetenskapliga artiklar eller manualen. Studiernas kvalitet har inte värderats. Uppgifter om validitet som gått att finna i studier av instrumentets psykometriska egenskaper. Uppgifter har t.ex. hämtats från den ursprungliga publikationen om instrumentet, andra vetenskapliga artiklar eller manualen. Studiernas kvalitet har inte värderats. Uppgift som gått att få fram om svenska studier, där normer tagits fram för tolkning av resultaten, och/eller andra svenska studier av normalgrupper som innehåller användbara jämförelsedata. Uppgift som gått att få fram om internationella studier som innehåller normer och/eller normalgruppsdata från andra länder. Några relevanta studier och publikationer som påträffats under sökandet efter faktauppgifter och som innehåller uppgifter om instrumentets psykometriska egenskaper, dess användning och/eller begränsningar. 13

Ibland hänvisas till en referent, bok eller hemsida på Internet där relevanta faktauppgifter har hämtats. Uppgifter som kommit fram om rekommenderade gränsvärden för diagnos, eller liknande. Uppgift om instrumentet skyddas av eventuell copyright eller licens och/eller om det föreskrivs några begränsningar av dess spridning/användning. Uppgift om instrumentet är förlagsutgivet och vilka distributörer som i så fall finns. Uppgifter som gått att få fram i juni 2010 om eventuella kostnader för initial och fortsatt användning av instrumentet. Kommentar Eventuella kommentarer om övriga fakta som har inverkan på användningen av instrumentet. Nedan redovisas vilka av instrumenten som finns i svensk version, har normer/svenska normer och tillfredsställande eller bättre reliabilitet och validitet. Samma fakta redovisas därefter särskilt för de bedömningsinstrument som används mycket, de som upplevs ha ett högt diagnostiskt värde respektive de som upplevs användarvänliga samt de som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling. Fem kriterier för bedömning av instrumenten: Finns bedömningsinstrumentet tillgängligt i svensk version? Kan poäng/resultat jämföras med normer eller normalgruppsdata? Har bedömningsinstrumentet tillfredställande reliabilitet? Har bedömningsinstrumentet tillfredställande validitet? Finns svenska normer/normalgruppsdata? För endast 30 av de 126 faktagranskade bedömningsinstrumenten (24 %) har det gått att finna belägg för att samtliga dessa kriterier är uppfyllda: Uppgift finns om en svensk, kliniskt tillgänglig version; om normer/normalgruppsdata; om att reliabiliteten är tillfredsställande eller bättre; om att validiteten är tillfredsställande eller bättre samt; om svenska normer/normalgruppsdata. Se tabell 8. 14

Tabell 8. Bedömningsinstrument som uppfyller de fem kriterierna 5-15 formuläret * Adaptive Behavior Assessment System (ABAS II) * Adolescent Dissociative Experiencing Scale (A-DES) * Autim Spectrum Screeening Questionnaire (ASSQ) eller A-formuläret * Beck Anxiety Inventory (BAI) Becks Ungdomsskalor (BUS) * Child Parent Interaction Coding System (CPICS) * Children s Depression Inventory (CDI) * Deliberate Self-Harm Inventory 9 item version (DSHI-9) * Dissociation Questionnaire (DIS-Q) * Drug Use Disorder Identification Test (DUDIT) * Early Assessment Risk List for Boys (EARL-20B) * Eating Disorder Inventory, 2nd ed (EDI-2) Griffiths Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) Hypomania Checklist (HCL 32) * Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) Klaustrofobiskalan (CLO) Lifetime Incidence of Traumatic Events självskattning och föräldrar (LITE-S/P) * Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) * NEuroPSYchological tests (NEPSY) * Social Interaction Anxiety Scale (SIAS) Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) * Symptom Check List-90 items (SCL-90) Suicidal Intent Scale (SIS) Trauma Symptom Checklist for Children (TSCC) * Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS-III) * Wechsler Intelligence Scale for Children, 3rd edition (WISC-III) Wechsler Intelligence Scale for Children, 4th edition (WISC-IV) * Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence (WPPSI-III) * * Rekommenderade i Riktlinjer för bedömning och behandling 68 av de 126 instrumenten (54 %) uppfyller de fyra kriterierna att uppgift finns om svensk version, normer/normalgruppsdata (från andra länder) samt tillfredsställande eller bättre reliabilitet och validitet. De saknar dock svenska normer/normalgruppsdata. 15

Vilka relevanta fakta finns för de bedömningsinstrument som enligt kartläggningen används mycket? Här presenteras uppgifter om reliabilitet, validitet samt normer för de tio mest använda bedömningsinstrumenten, d.v.s. instrument använda av mellan 24 till 17 enheter. De tio mest använda bedömningsinstrumenten är: 1. Beck Depression Inventory (BDI-II) 2. Children s Apperception Test (CAT) 3. Wechsler Intelligence Scale for Children, 4 th edition (WISC-IV) 4. Ericametoden 5. 5-15-formuläret 6. Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) 7. Happés berättelser 8. ASSQ Autism Screening Questionnaire (ASSQ) 9. Ericametoden 10. Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS-III) 11. Machover Draw a Person 1. Beck Depression Inventory (BDI II) Från början utvecklat att användas vid screening av såväl fysiologiska som kognitiva depressiva symtom och används kliniskt som självskattningsskala för att mäta djupet av en depression. : Mycket god. : Mycket god. Normer: Amerikanska data grund för tolkning. Inga svenska normer. Norska normalpopulationsdata. Kommentar: Mycket lättadministrerat och välkänt bland kliniker världen över. 2. Children s Apperception Test (CAT) Projektivt bildtematiskt personlighetstest. : : Nyligen genomförd svensk normering. 3. Wechsler Intelligence Scale for Children, 4th edition (WISC-IV) Testbatteri för allsidig bedömning av kognitivt fungerande hos barn och ungdomar. : Mycket god. : Mycket god. Normer: Amerikanska normdata baserade på 2200 barn. Svenska normalpopulationsdata. 4. Ericametoden Lekdiagnostisk metod, standardförfarande, standardmaterial. : : Normer: Nya svenska normdata finns. 5. 5-15-formuläret Formuläret är primärt utvecklat för att kunna fånga upp de vardagsnära fenomen som är viktiga diagnostiska kriterier vid bedömning av barn med beteendeproblem eller utvecklingsavvikelser. Används vid diagnostik av ADHD och autismspektrumstörningar. : Mycket god. : Mycket god. Normer: Svenska normdata för barn 6-15 år. Finska normdata för barn som är fem år. Kommentar: Mycket tidsbesparande då föräldrar/lärare/behandlingspersonal fyller i formuläret på nätet. 6. Jag tycker jag är (J-T-J-Ä) Avser mäta barns och ungdomars självvärdering. : God. : God. Normer: Svensk standardisering finns. 16

7. Happés berättelser Riktat test för symtom inom autismspektrum. För att kunna lösa uppgifterna krävs förmåga till mentalisering. : : Normer: Inga svenska normer. 8. ASSQ Autism Screening Questionnaire (ASSQ) Testet utvecklades för scanning av svårigheter inom autismspektrumstörning. : God. : God. Normer: Svenska normer finns. 9. Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS-III) Testbatteri för bedömning av allsidigt kognitivt fungerande. : Mycket god. : Mycket god. Normer: Svenska normalpopulationsdata och data från svenska kliniska grupper. Analyser baserade på amerikanska normdata. 10. Machover Projektivt teckningstest. : : Normer: Standardiserings-, normerings-, och valideringsundersökning gjordes 1964. Kompletterande svenskt normmaterial finns (Blomberg och Cleve 1997). Sammanfattning För sex av de mest använda bedömningsinstrumenten finns uppgift om reliabilitet, validitet samt normdata. För tre saknas uppgift om reliabilitet och validitet, men normdata finns. För ett saknas helt uppgift om reliabilitet, validitet samt normdata (Happés berättelser). Vad finns för relevanta fakta om de bedömningsinstrument som har ett upplevt högt diagnostiskt värde? Av 29 bedömningsinstrument med ett upplevt högt diagnostiskt värde, används så många som 23 på bara en enhet (se bilaga 4) och de fanns därför inte med i faktasammanställningen från början. När vi sedan gjorde bedömningen att det var väsentligt att ta reda på relevanta fakta om samtliga de bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling och komplettera faktasammanställningen med fakta om de rekommenderade bedömningsinstrumenten, visade det sig att av de 23 instrument med upplevt högt diagnostiskt värde som användes på bara en enhet, finns det 6 instrument rekommenderade i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling. Dessa bedömningsinstrument är: Child Dissociative Checklist (CDC), Estimate of Risk of Adolescent Sexual offense Recidivism (ERASOR), Family Accomodation Scale for obsessivecompulsive disorder (FAS), Frågor om familjemedlemmar (FOF), Trauma Symptom Checklist for children (TSCC) och Wechsler Non Verbal Scale of Ability (WNV). Av de övriga sex instrumenten med upplevt högt diagnostiskt värde, används ett på tre enheter, nämligen Delis-Kaplan-Executive Function System (D-KEFS). Fyra används på endast två enheter: Barnorienterad familjeterapi (BOF), Dissociation Questionnaire (DIS-Q), Marte Meo och Nätverkskarta. Av dessa är i sin tur ett rekommenderat och finns därför med i faktasammanställningen (DIS-Q). Det sjätte instrumentet, Positive and negative Syndrome Scale (PANSS), används på sex enheter och är dessutom rekommenderat i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling., validitet och normdata redovisas i tabell 9. 17

Tabell 9. Vissa psykometriska egenskaper för bedömningsinstrument med upplevt högt diagnostiskt värde Bedömningsinstrument Enh. 9 Rek. 10 Svenska normer CDC 1 ja god god nej DIS-Q 2 ja god god ja D-KEFS 3 ja acceptabel god nej ERASOR 1 ja god acceptabel nej FAS 1 ja god acceptabel nej FOF 1 ja god acceptabel uppgift saknas TSCC 1 ja god acceptabel ja PANSS 6 ja god god nej WNV 1 ja god acceptabel nej Övriga 21 11 Vad finns för relevanta fakta om de användarvänliga instrumenten? 45 instrument har skattad hög användarvänlighet. Av dessa används 35 på endast en enhet, sex på två enheter, en på fyra enheter, två på fem enheter och en på sex enheter (se sid.11). Av de 40 som används på färre än tre enheter, är fem rekommenderade i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling och de är därför med i faktasammanställningen. Det sjätte (ORS) är med i faktasamlingen eftersom det är ett utvärderingsinstrument. Likaså de fyra instrument med hög användarvänlighet som dessutom används på tre enheter eller fler. Ytterligare ett instrument finns inte med i kartläggningen, men rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling, varför det finns med i faktasamlingen (BADDS)., validitet och normdata redovisas i tabell 10. 9 Antal användande enheter 10 Rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling 11 Används på färre än tre enheter och är ej rekommenderade I Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling 18

Tabell 10. Vissa psykometriska egenskaper för instrument med upplevd hög användarvänlighet Instrument Enh. 12 Rek. 13 Svenska normer SIS 6 nej 14 god god ja DAWBA 5 ja god god nej MIM 5 ja god acceptabel nej Beery VMI-5 4 nej 15 uppgift saknas uppgift saknas nej ABAS II 16 2 ja god god ja CDC 17 1 ja god god nej ERASOR 18 1 ja god acceptabel nej FOF 19 1 ja god acceptabel nej Livsstegen 20 1 ja uppgift saknas acceptabel nej ORS 21 1 nej 22 acceptabel god nej BADDS 23 0 ja god god nej Vad finns för relevanta fakta om de bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling? Av de 81 bedömningsinstrument som rekommenderats i Riktlinjer till stöd för behandling och bedömning uppfyller 20 (24 %) alla fem kriterierna; tillgängligt i svensk version, poäng/resultat kan jämföras med normer eller normalgruppsdata, tillfredställande eller bättre reliabilitet och validitet samt svenska normer/normalgruppsdata (se sid.15) 47 av 81 rekommenderade instrument (58 %) saknar svenska normer/normalgruppsdata men uppfyller alla de fyra övriga kriterierna. 8 av 81 (10 %) finns inte tillgängliga i svensk version och för ytterligare 8 har den uppgiften inte gått att hitta. 2 (2 %) saknar normer/normalgruppsdata och för ytterligare 12 har det inte gått att hitta uppgifter om sådana. 2 (2 %) har enligt uppgift låg validitet och för ytterligare 11 har det inte gått att hitta uppgifter om validitet. 2 (2 %) har enligt uppgift låg reliabilitet och för ytterligare 10 har det inte gått att hitta uppgifter om reliabilitet. 47 (58 %) saknar svenska normer/normalgruppsdata och för ytterligare 10 har det inte gått att hitta uppgifter om svenska normer. Se tabell 11. 12 Se fotnot 9 13 Se fotnot 10 14 Nej = Omnämns ej i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling 15 Se fotnot 14 16 Adaptive Behavior Assessment System 17 Child Dissociation Checklist 18 Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism 19 Frågor om familjemedlemmar (QAFM) 20 Ladder of life 21 Outcome Rating Scale 22 Se fotnot 14 23 Brown Attention Deficit Disorder Scales 19

Tabell 11. Bedömningsinstrument som rekommenderas för respektive tillstånd* Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling av Antal rekommenderade bedömningsinstrument Antal som enligt uppgift har en svensk version, svenska normer/ normalgruppsdata samt tillfredsställande reliabilitet och validitet Självskadebeteende 1 1 (100 %) Svensk version finns ej (Uppgift saknas om svensk version) Normer/normalgruppsdata finns ej (Uppgift om detta saknas) anges vara låg (Uppgift om reliabilitet saknas) anges vara låg (Uppgift om validitet saknas) Svenska normer/ normalgruppsdata finns ej - - - - - (Uppgift saknas om detta) Depression 6 3 (50 %) ADHD 17 7 (41 %) Trotssyndrom och uppförandestörning Autismspektrumtillstånd Traumarelaterade tillstånd 22 9 (41 %) 16 6 (38 %) 11 4 (36 %) Bipolärt syndrom 13 4 (31 %) Psykotiska syndrom 15 4 (27 %) Tvång och fobi 4 1 (25 %) Tillstånd hos små barn 5 1 (20 %) Ätstörning 2 0 (0 %) Ångestsyndrom 4 0 (0 %) (1) - - - (1) 1-1 (1) - 10 2 (2) 1 (3) (2) (3) 10 (3) 1-1 (1) - 10 2 (1) (2) (2) (2) 6 (1) (1) (2) (2) 1 (2) 5 (3) (2) (2) (2) 1 (2) 7 (3) (2) (1) 1 1 2 (1) 1 1 (1) (1) 4 - (2) (2) 1 (1) (2) 2 (1) - (1) 4 * Samma bedömningsinstrument kan rekommenderas för mer än ett tillstånd. 20

Analys och diskussion Denna kartläggning visar att det är en rik men spretig flora av bedömningsinstrument som används inom BUP i Stockholm. Många av dessa används dessutom bara på någon eller några få enheter. Vidare kan man konstatera att när det gäller samtliga de bedömningsinstrument som används mycket ofta inom en enhet, så används detta instrument bara på just denna enhet. Analysen av om bedömningsinstrumenten har ett rapporterat diagnostiskt värde, visar att endast en sjättedel av dem har ett upplevt högt diagnostiskt värde och att dessutom nästan alla av dessa används på bara en enhet. Av dem som används på tre enheter eller fler saknar de flesta svenska normer. Analysen av om bedömningsinstrumentet rapporteras vara användarvänligt, visar att man tycker att en fjärdedel har hög användarvänlighet och de flesta av dessa används på bara en enhet. De flesta av dem som används på tre enheter eller fler saknar svenska normer. Endast en fjärdedel av de faktagranskade bedömningsinstrumenten uppfyller samtliga fem kriterierna om att svensk version finns, att poäng kan jämföras med normer/normalgruppsdata, att reliabilitet och validitet är tillfredsställande samt att svenska normer/normalgruppsdata finns. För sex av de tio mest använda bedömningsinstrumenten finns uppgift om reliabilitet, validitet och normdata. Vidare visar kartläggningen att när det gäller endast ett bedömningsinstrument, så använder man sig av apparatur. Det är Conners Continuous Performance Test (CCPT II), ett visuellt test för bedömning av uppmärksamhet och responsinhibering. Sist, men inte minst, kan man konstatera att drygt hälften av de bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling inte används alls eller används av högst två enheter enligt rapporteringen i kartläggningen. Att titta närmare på i vilken omfattning som samtliga de bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling används, är självklart intressant utifrån en implementeringsaspekt. Man får då ta hänsyn till två faktorer: Kartläggningen gjordes ett år innan arbetet med riktlinjerna påbörjades Kartläggningen hade fokus på vilka bedömningsinstrument som används inom BUP överhuvudtaget, medan Riktlinjerna rekommenderar bedömningsinstrument för de olika subspecialiteterna inom BUP. Totalt rekommenderas 81 bedömningsinstrument i Riktlinjerna. Flera av dem rekommenderas att användas av flera olika sub-specialiteter. Hur mycket används dessa 81 bedömningsinstrument enligt kartläggningen 24? (Se tabell 12) 24 I kartläggningen räknas CBCL och YSR som två instrument, fast de i riktlinjerna räknas som ett (ASEBA). De redovisas var för sig i tabellen. Detsamma gäller Ehlers och ASSQ (ASSQ i riktlinjerna). 21

Tabell 12. Frekvens av hur mycket de rekommenderade bedömningsinstrumenten används Antal användande enheter Antal rekommenderade bedömningsinstrument 24 1 20 2 19 1 25 17 1 16 2 15 3 26 14 1 13 2 12 1 11 3 27 10 1 9 2 8 3 6 3 5 3 28 3 7 2 8 1 11 0 28 Av tabell 12 framgår att 28 instrument inte används alls (34 %). 19 instrument används av endast en till två enheter (23 %). 33 instrument används av tre till 19 enheter (40 %). Tre instrument används av 20 eller fler enheter (4 %). 25 ASSQ som är samma som Ehlers 26 Däribland Ehlers, som är samma som ASSQ 27 Däribland CBCL som ingår i ASEBA 28 Däribland YSR som ingår i ASEBA 22

Reflektioner Kartläggningen visar att det finns bedömningsinstrument som används av flera behandlare på flera enheter och som dessutom har goda psykometriska egenskaper. Men vad som också blir tydligt, är att det finns en mångfald av bedömningsinstrument som används inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och att vart och ett av dessa bedömningsinstrument används på få enheter och av få behandlare. Ofta finns inte kunskap om dessa bedömningsinstruments tillförlitlighet och de är inte heller prövade eller anpassade till svenska förhållanden. Hur kan man förstå detta? Hur ska man tänka om detta? Mycket av det barnpsykiatriska behandlingsarbetet handlar om att stödja och hjälpa barn, ungdomar och deras familjer där det psykiatriska tillståndet inte är så lätt att mäta. Den primära uppgiften blir då att hitta och använda verktyg som kan vara ett stöd i behandlingsarbetet. Även om man inte vet om just de bedömningsinstrument som man använder, mäter det som de avser att mäta, så kan de vara användbara verktyg som tillsammans med den kliniska bedömningen, underlättar säkerställandet av diagnos. Bedömningsinstrument kan även fungera som underlag för kliniska diskussioner med familjer om hur man kan förstå de problem som de kommer med. Att använda bedömningsinstrument på så sätt förutsätter att man som behandlare är medveten om att dessa har begränsningar. Vad faktagranskningen av bedömningsinstrumenten visar tydligt är ju att det är relativt få av alla som används som är utprovade i kliniska sammanhang, framförallt inte i Sverige och med vår målgrupp. Det är således viktigt att inte ha en övertro till bedömningsinstrument, utan att faktiskt känna till i vilket syfte de har skapats och i vilket sammanhang de har prövats. 23

24

Barn- och ungdomspsykiatrin, SLL (2008). Systematisk bedömning och uppföljning ett metodurval. Glimtar från forskningsfronten, 21. Barn- och ungdomspsykiatrin, SLL (2010). Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling. Skrifter från Barn- och ungdomspsykiatrin nummer 5. Carlbring, P. (2005). Formulärsammanställning. Uppsala: Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet. Danielson, M., & Dunerfeldt, M. (2007). Hur gör vi egentligen? Kartläggning av det neuropsykiatriska utredningsarbetet. FoU 2007-4. Stockholm: Barn- och ungdomspsykiatrins rapportserie, SLL. Rush Jr, A. J., First, M. B., & Blacker, D. (2008). Handbook of Psyciatric Measures, second edition. American Psychiatric Publishing, Inc. Faktasökning via Internet med hjälp av söktjänsterna Google Scholar, PubMed och PsycINFO (Ovid). 25

26

Bilagor Frågeformulär Följebrev Samtliga bedömningsinstrument i kartläggningen. Bedömningsinstrument med upplevt högt diagnostiskt värde och som används på endast en enhet Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm 27

Bilaga 2 Hej! 2008-10-20 För att försöka få lite överblick över användningen av olika bedömningsinstrument som används inom BUP-divisionen gör Utvärderingsenheten en kartläggning, som ska ligga till grund för en förteckning med översiktlig information om användningsområden, validitet och reliabilitet, ev. svenska normer och licenseller upphovsrättsförhållanden. Gör så här: De olika instrument som används vid mottagningen/i ditt team/el motsv. listas i den blanketten. Då förkortningar förkommer (ex SCL), skriv gärna även ut vad denna står för (ex Symptom Check List). Ange också om ni främst använder instrumentet för diagnostik, eller för att mäta förändring, samt hur värdefullt, hur användarvänligt och hur ofta använt ni tycker instrumentet i fråga är. På följande sidor finns en katalog över vanligt förekommande formulär och tester som kan fungera som ett uppslagsverk eller minnesstöd. Returnera ifyllda blanketter senast den 15/11 till: Anna Elmund, Utvärderingsenheten Box 175 64, 118 91 Stockholm Om du har frågor kring kartläggningen eller blanketten är du välkommen att kontakta mig! Tack för Din/Er medverkan! Anna Elmund, Utvärderingsenheten. Mail: anna.elmund@sll.se Mobil: 070-315 11 10 Allmänna skalor ASEBA (Achenbach system of Empirically Based assessment) ATOM (Adolescent Treatment Outcomes Module) BASH (Behaviour Assessment System for Children) BDRS (Behaviour Dimensions Rating Scale) BERS (Behavioural and Emotional Rating Scale) BIS (Brief Impairment Scale) CAFAS (Child and Adolescent Functional Assessment Scale) CASS (Conners-Wells Adolescent Self-report Scale) CBCL (Child Behaviour Check List) CIS (Colombia Impairment Scale) CPRS-R (Conners Parent Rating Scale-Revised) CRS-R (Connors Rating Scales Revised) CSI (Child Symptom Inventories) CTRS-R (Conners Teacher Rating Scale Revised) DAWBA (Development and Well-Being Assessment) DHQ (Daily Hassles Questionnaire) DSMD (Devereux Scales of Mental Disorders) ECBI (Eyberg Child Behavior Inventory) HONOSCA (Health Of the Nation Outcomes Scales for Children and Adolescents) HSC (Hassles Scale for Children) HSQ (Home Situations Questionnaire) Ksads-PL (Kiddie sads Present and Lifetime version; diagnostisk intervju) MINI (Mini International Psykiatrisk Intervju) OYPFSS (Ohio Youth Problems Functioning and Satisfaction Scales) PLSC (Perceived Life Satisfaction Scale)

PSC (Pediatric Symptom Checklist) SAICA (Social Adjustment Inventory for Children and Adolescents) Satisfaction Scales SCID I (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis I Disorders) SCID II (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis II Personality Disorders)SCL-90 (Symptom Check List-90 items) SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire) SESBI-R (Sutter-Eyberg Student Behaviour Inventory Revised) SLSS (Studens Life Satisfaction Scale) SSQ (School Situations Questionnaire) YSR (Youth Scale Revised; youth version of CBCL) Utveckling/Begåvning ABAS-II (Adaptive Behaviour Assessment 2 nd edition) Bayley-III (Bayley Scales of Infant and Toddler Development, 3 rd edition) Bayley-III Screening Test Deltabatteriet för ungdomar och vuxna Griffith Leiter-Revised Lurias hjärnskadetest Merill-Palmer PEP-R (Psycho Educational Profile-Revised) Ravens Matriser SON-R (Snijders-Oomen Nonverbal intelligence test-revised) VABS II (Vineland Adaptive Behaviour Scales, 2 nd edition) WAIS (Wechsler Adult Intelligence Scale) WISC-III (Wechsler Intelligence Scale for Children, 3 rd version) WISC-IV (Wechsler Intelligence Scale for Children, 4th edition) WNV (Wechsler Nonverbal scale of Ability) WPPSI-III (Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence, 3 rd version) Språkbedömning Boston Naming Test (benämningsförmåga) ITPA (Ilinois Test of Psycholinguistic Abilities) PPVT (Peabody Picture Vocabulary Test; receptivt ordförråd) RDLS-III (Reynell Developmental Language Scales-3:e upplagan; expressivt språk och verbal förståelse) ADHD/neuropsykologi/uppmärksamhet/minne 5-15 formuläret ADDES-3 (Attention Deficit Disorder Evaluation Scale -3 rd edition) ASRS (ADHD Self Report Rating Scale, adults) BADDS (Brown Attention-Deficit Disorder Scales) BADS (Behavioural Assessment of the Dysexecutive Syndrome) BVMG (Bender Visual Motor Gestalt test) BVRT (Benton Visual Retention Test, 5 th ed) CPT-II 5 (Conners Continuous Performance Test, 2 nd edition) CTT (Colour Trails Test) D2 Test of Attention IOWA Conners (Conners Iowa Teachers rating scale) NEPSY (NEuroPSYchological tests) RCFT (Rey Complex Figure Test) SMART (Amsterdam memory and attention training for children) SNAP (children and parents rating scale ADHD och trots) TEA-Ch (Test of Everyday Attention for Children) TOL (Tower Of London) VADPRS (Vanderbit ADHD Diagnostic Parent Rating Scale) VADTRS (Vanderbit ADHD Diagnostic Teacher Rating Scale) WCST (Wisconsin Card Sorting Test) VMI-5 (developmental test och Visual-Motor Integration 5th edition)

YCI (Yale Childrens Inventory; om ADHD) Autism A-DES (Adolescent Dissociative Experiencing Scale, 2 nd edition) ADI (Autism Diagnostic Interview Revised) ADOS (Autism Diagnostic Observation Schedule ) A-formuläret (som Ehlers men med flickfrågor Flickprojektet ) ASSQ (Autism Spectrum Screening Questionnaire) CARS (Childhood Autism Rating Scale) CAST (Childhood Asperger Syndrome Test) CPI (Child Psychosis Inventory) Ehlers (formulär för screening av Aspergers syndrom) GADS (Gilliam Asperger Disorder Scale) KADI (Krug Asperger Disorder Index) PASS (Parental Satisfaction Survey; om föräldrars nöjdhet efter auteismbehandling) PDDST-II (Pervasive Developmental Disorders Screening Test 2 nd ed) SCQ (Social Communication Questionnaire) SRS (Social Responsiveness Scale) Mentalisering Deweys historier Happés Berättelser Smarties Personlighet Autonomi och Locus of control (7-12, 13-17 år) Big Five CAT (Children Apperception Test) Cattell 16 Factor Test CRI (Coping Resources Inventory) CSI (Coping Strategies Inventory) CWT (Colour Word Test) Ericametoden Eysenck Personality Test Jag Tycker Jag Är KAPP (Karolinska Psychodynamic Profile) KASAM (Känsla av SAMmanhang) KSP (Karolinska Scale of Personality) Machover-Draw a Person MMPI (Minnesota Multi Personality Inventory) ORT (Object Relations Test) PAIC (Personal Attribute Inventory for Children) Rorschach RSES (Rosenberg Self-Esteem Scale) SAI (Self Appraisal Inventory) TAT (Thematic Apperception Test) Word Choice Test (Jung) Word Test Familj/Relationer/Nätverk AAI (Adult Attachment Interview) Adapted social support scale from school personnel ASQ (Attachment Style Questionnaire) CAPI (Child Abuse Potential Inventory) CRTIR (Child Report of Treatment Issue Resolution)

Family APGAR FES (Family Environment Scale) FGR (Family Goal Recording) FII (Family Involvement Items) FRS (Family Resource Scale) ISSI-R (Individual Schedule for Social Interaction-Revised) Mitt Sociala Nätverk Perceived social support scale from family/friends SCS (Social Competence Scale) SFIS-R (Structural Family Interaction Scale Revised) Depression BDI (Becks Depressions Inventorium) BHS (Becks Hopplöshets Skala) CDI (Children s Depression Inventory) DSRS (Birleson Depression Rating Scale) HAD (Hospital Anxiety and Depression scale) MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Suicid PANSI (Positive and Negative Suicide Ideation Inventory) SBQ-R (Suicidal Behaviors Questionnaire Revised) SIQ (Suicidal Ideation Questionnaire) SIS (Suicide Intention Scale; enligt Beck et al) SUIS (SUIcidal Scale) Ångest/Affektstörning AFARS (AFfect and ARousal Scale) ANTI (ANxious Thoughts Inventory) KABOSS (Karolinska Affective and Borderline Symptoms Scales) MDQ (Mood Disorder Questionnaire) MFQ (Mood and Feelings Questionnaire) Psykos PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale) OCD BOCS (Brief Obsessive Compulsive Scale) CY-BOCS (Children s Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale) NIMH-GOCS (NIMH Global Obsessive Compulsive scale) TODS (Tourette s Disorder Scale) Bipolaritet CMRS-P (Child Mania Rating Scale) Stämningslägesdagbok YMRS (Young Ziegler Mania Rating Scale) YMRS P (Young Ziegler Mania Rating Scale -parents) Ätstörningar ABOS (Anorectic Behaviour Observation Scale) CEBI (Children s Eating Behaviour Inventory) CEBQ (Children s Eating Behaviour Questionnaire) ChEAT (Children s Eating Attitude Test) EDI-2 (Eating Disorder Inventory, 2 nd ed) QEWP (Questionnaire of Eating and Weight Patterns) Alkhol och droger

AADIS (Adolescent Alcohol and Drug Involvement Scale) AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) Drugcard DUDIT (Drug Use Disorder Identification Test) PEI (Personal Experience Inventory) RAPI (Rutgers Alcohol Problem Index) SASSI A2 (Substance Abuse Subtle Screening Inventory for Adolescents, 2 nd version) Trauma/PTSD CITES (Children s Impact of Traumatic Events Scale) CTQ (Childhood Trauma Questionnaire) HUTQ-C (Harvard Uppsala Trauma Questionnaire) IES-R (Impact of Events Scale-Revised) PCL-S (Ptsd CheckList-Stressor specific version) PTSS-C (Post Traumatic Stress Scale) Fobier Höjdräddskalan Klaustrofobiskalan SIAS (Social Interaction Anxiety Scale) SNAQ (om ormskräck) SPQ (om spindelfobi) SPS (Social Phobia Scale) Smärta CSQ (Coping Strategies Questionnaire) TSK (Tampa Scale of Kinesiophobia) Utvärdering/behandlingseffekt TAQ (Treatment Acceptability Questionnaire) TEI (Treatment Evaluation Inventory) VSTCP (Vermont System for Tracking Client Progress)

Samtliga bedömningsinstrument i kartläggningen Bilaga 3 Här används de namn som rapporterades från enheterna. Beträffande instrument med färre än tre användande enheter, kan det finnas namn som är felaktiga. Anledningen är att dessa bedömningsinstrument inte ingår i undersökningen av relevanta fakta om bedömningsinstrument, varför ingen efterforskning av vilka instrument det skulle kunna vara har skett inom ramen för denna rapport. Antal instrument på tre eller fler enheter = 79 Antal instrument på färre än tre enheter = 102 Totalt antal instrument = 181 Bedömningsinstrument Antal användande enheter BDI-II 24 CAT 20 WISC-IV 20 5-15-formuläret 20 J-T-J-Ä 19 Happés berättelser 19 ASSQ 19 Ericametoden 18 WAIS-III 17 Machover 17 SDQ 16 RCFT 16 Deweys historier (sociala berättelser?) 16 Leiter-R 16 CY-BOCS, Y-BOCS 16 CMRS-P 15 BUS 15 TAT 15 Ehlers 15 ADOS 14 YCI 13 WPPSI-III 13 WISC-III 13 CDI 13 ADI-R 12 CARS 12 Ravens matriser 11 MADRS 11 CBCL (ASEBA) 11 Nepsy 11 CPI 11 KASAM 10 ORT 10 Mitt sociala nätverk 10 A-DES 9 MDQ 9 BADDS 8 SNAP IV 8 Smarties 8 Rorschach 8 Griffiths 8 1 December 2010

BOCS 8 Stämningsdagbok 8 Historier från vardagslivet 8 BAI 7 SCL-90 7 WCST 7 PSP 7 K-SADS-PL 6 PANSS 6 SIS 6 Merrill-Palmer 6 MIM 5 Sally & Anne 5 DAWBA 5 YSR (ASEBA, ungdoms-) 5 SCID 5 CAST 4 D2 test 4 Beery VMI-V 4 EDI-2 4 ABAS II 3 SIAS 3 AUDIT 3 Klaustrofobiskalan 3 EDE-Q 3 KABOSS 3 D-KEFS 3 SON-R 3 BVMG 3 HADS 3 Familjeklimat 3 CPRS-R (s) 3 YMRS 3 DUDIT 3 SAWRY 3 PCL 3 Locus of Control 3 BADS 3 FRT 2 MINI 2 Kyrktestet 2 Duss sagofrågor 2 Neuropsykiatrisk anamnes (Sturm/Lagerheim) 2 Marte Meo 2 Livets stege 2 SCQ 2 Leyton (checklista för tvång) 2 SRS 2 Nätverkskarta 2 PEP-R 2 Genogram 2 ECBI 2 FOF 2 Teiping 2 Satskomplettering 2 Tea-Ch 2 BOF 2 DIS-Q 2 Idiomatiska uttryck 2 VABS-III 2 CTT 2 ASQ 2 WNV 2 2 December 2010

Injektionsfobiskala 2 Theraplay 1 CDC 1 AQ 1 Höjder 1 Nu och vill uppnå 1 HUTQ-C 1 Richman 1 HTP 1 PTSS-C 1 HoNOSCA 1 CAST 1 Historiska uttryck 1 Ätstörningsdagbok 1 TODS 1 Sociala situationer 1 Min Familj (ur Trappan) 1 RBMT 1 Sociala kognitioner 1 C-GAS 1 Frågor om familjemedlemmar 1 SASB 1 Metakognitioner, GAD 1 Boston naming test 1 Sömnproblem Smedje 1 Blame 1 Beskrivning av automatiska tankar 1 FAS 1 Ritning 1 SÅT 1 Alec Millers formulär 1 Sociala färdigheter 1 Ing-Beth Larssons föräldraformulär 1 ERASOR 1 ANSULA 1 Yale Global Tic Severity Scale 1 TUPS-UL 1 WHO:s välbefinnande index 1 ORS 1 Wartegg teckningstest 1 YMRS-P 1 CBT 1 Stroop 1 PSWQ 1 Kroppsbild, Östergötlands läns landsting 1 LSAS 1 BVRT 1 Livslinjen 1 BSQ 1 Skala för sociala färdigheter 1 SPAS 1 Självrapport av tics 1 Blodfobiskala 1 Dagligt aktivitetsschema 1 Vem är jag? 1 Beteenden i sociala situationer 1 Olympiska ringarna 1 Ofullständiga meningar 1 Basdata om barn och ungdomar 1 CTRS-R 1 BADDS 1 CTQ 1 BAB-T 1 CRS-R 1 3 December 2010

RBY 1 CPT 1 ASAP 1 AOES 1 Stegen 1 TSCC 1 RAVLT 1 SPS 1 IES-R 1 Claesson-Dahl 1 CRIES 1 TRF 1 TIPS 1 4 December 2010

Bedömningsinstrument med upplevt högt diagnostiskt värde och som används på endast en enhet: Bilaga 4 Adolescent Sexual Abuse Project (ASAP) Autism Question Quotient Bedömning av Anorexi och Bulemi hos tonåringar (BAB-T) Checklista psykotiska symtom (TIPS) Child Dissociative Checklist (CDC) Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism (ERASOR) FAS Frågor om familjemedlemmar (FOF) Historiska uttryck Liebowitz Social Anxiety Scale (LSAS) Livslinjen Nu och vill uppnå Post traumatic stress syndrom scale (PTSS-C) Rey Auditory Verbal Learning Test (RAVLT) Session rating Scale (SRS) Separationsångest-testet (SÅT) Självrapport av tics Sociala färdigheter Sociala situationer Social Phobia Scale (SPS) Trauma Symptom Checklist for children (TSCC) Wechsler Non Verbal Scale of Ability (WNV) Yale Global Tics Severity Scale 1 December 2010

Bedömningsinstrument inom BUP i Stockholm Följande fakta redovisas för respektive instrument: Ev. kommentar Bilaga 5 Innehåll Index (samtliga bedömningsinstrument)...2 Åldersintervall instrumentet är avsett för...129 Målgrupp/Syfte med bedömningsinstrumentet...131 Bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling...134 bilaga 5 sida: 1 December 2010

Index 5-15 formuläret...1 ABAS II (Adaptive Behavior Assessment System)...2 ADBB (Alarm Distress Baby Scale/Alarme Détresse Bébé)...3 A-DES (Adolescent Dissociative Experiencing Scale)...4 ADI-R (Autism Diagnostic Interview Revised)...5 ADIS-C (Anxiety Disorders Interview Schedule for Children)...6 ADOS (Autism Diagnostic Observation Schedule)...7 APSD (Antisocial Process Screening Device)...8 ASC-kids (Acute Stress Checklist for children)...9 ASEBA (Achenbach System of Empirically Based Assessment)...10 ASSQ (Autism Spectrum Screeening Questionnaire) eller A-formuläret...11 AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test)...12 BADDS (Brown Attention Deficit Disorder Scales)...13 BADS (Behaviour Assessment of Dysexecutive Syndrome)...14 BAI (Beck Anxiety Inventory)...15 Bayley-III (Bayley Scales of Infant and Toddler Development third edition)...16 BDI-II (Beck Depression Inventory)...17 Beery VMI-5 (Developmental Test of Visual-Motor Integration 5th edition)...18 BOCS (Brief Obsessive Compulsive Scale)...19 BRIEF (Behavior Rating Inventory or Executive Function)...20 BUS (Becks Ungdomsskalor)...21 BVMG-II (Bender Visual Motor Gestalt test 2nd ed)...22 CARS (Childhood Autism Rating Scale)...23 CAST (Childhood Asperger Syndrome Test)...24 CAT (Children s Apperception Test)...25 CBCL (Child Behaviour Check List)...26 CCPT II (Conners Continuous Performance Test)...27 CDC (Child Dissociation Checklist)...28 CDI (Children s Depression Inventory)...29 CGAS (Children s Global Assessment Scale)...30 CLO Klaustrofobiskalan...31 CMRS-P (Child Mania Rating Scale)...32 CPI (Child Psychosis Inventory)...33 CPICS (Child Parent Interaction Coding System)...34 CPRS-R (Conners Parent Rating Scale-Revised)...35 CRIES-13 (Children Revised Impact Scale)...36 CY-BOCS (Children s Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale)...37 d2 Test of Attention...38 DAWBA (Development and Well-Being Assessment)...39 Deweys Sociala berättelser...40 DIS-Q (The Dissociation Questionnaire)...41 D-KEFS (Delis-Kaplan Executive Function System)...42 DSHI-9 (Deliberate Self-Harm Inventory 9 item version)...43 DUDIT (Drug Use Disorder Identification Test)...44 EARL-20B/EARL-21G (Early Assessment Risk List for Boys/Girls)...45 ECBI (Eyberg Child Behavior Inventory)...46 EDE-Q (Eating Disorder Examination Questionnaire)...47 EDI-2 (Eating Disorder Inventory, 2nd ed)...48 Empathy Index for Children and Adolescents (Bryant s Empathy Index)...49 ERASOR (Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism)...50 Ericametoden...51 ESQ (Experience of Service Questionnaire)...52 Familjeklimat/FCS (Family Climate Scale)...53 FAS (Family Accommodation Scale for obsessive-compulsive disorder)...54 FOF (Frågor om familjemedlemmar)/qafm (Questions About Family Members)...55 GEM- PR (Griffith Empathy Measure, Parent rating)...56 Griffiths...57 HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale)...58 Happés Berättelser...59 HCL 32 (Hypomania Checklist)...60 Historier från vardagslivet...61 HoNOSCA (Health Of the Nation Outcomes Scales for Children and Adolescents)...62 IDDTS (Interview for Dissociative Disorders and Trauma related Symptoms)...63 Jag Tycker Jag Är (J-T-J-Ä)...64 KABOSS-S (Karolinska Affektiva och Borderline Symtomskalor, Självskattning)...65 KASAM/SOC (Känsla av sammanhang/sense of Coherence)...66 K-SADS-PL (Kiddie Sads Present and Lifetime version)...67 Leiter R (Leiter International Performance Scale Revised)...68 LITE-S/P (Lifetime Incidence of Traumatic Events självskattning och föräldrar)...69 bilaga 5 sida: 2 December 2010

Livsstegen/Stegen (Ladder of life)...70 Locus of Control...71 LOI (Leyton Obsessional Inventory)...72 LTP (Lausanne Trilogue Play/Triadfilmning)...73 LYLES (Linköping Youth Lifetime Event Scale)...74 Machover-Draw a Person...75 MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)...76 MDQ (Mood Disorder Questionnaire)...77 MFQ (Mood and Feelings Questionnaire)...78 MIM (Marschak Interaction Method)...79 Mitt Sociala Nätverk...80 MP-R (Merill Palmer-Revised)...81 NEPSY (NEuroPSYchological tests)...82 ORS (Outcome Rating Scale)...83 ORT (Object Relations Test)...84 PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale)...85 PC ERA (Parent Child Early Relational Assessment)...86 PCL (PTSD Symptom Checklist)...87 PPI (Parenting Practices Interview)...88 P-SEC (Pediatric Side Effect Checklist)...89 PSP (Personal and Social Performance Scale)...90 PSWQ-C (Penn State Worry Questionnaire for Children)...91 Ravens Matriser...92 RCFT (Rey Complex Figure Test)...93 Rorschach...94 RS-S (Remissionsskala för Schizofreni)...95 SAI-C (Separation Anxiety Inventory for Children)...96 Sally & Anne...97 SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth)...98 SCAS (Spence Children s Anxiety Scale)...99 SCID I (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis I Disorders)...100 SCID II (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis II Personality Disorders)...101 SCID-D (Structured Clinical Interview for DSM-IV Dissociative disorders)...102 SCL-90 (Symptom Check List-90 items)...103 SCQ (Social Communication Questionnaire)...104 SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire)...105 SEDI (Structured Eating Disorder Interview)...106 SIAS (Social Interaction Anxiety Scale)...107 SIS (Suicidal Intent Scale)...108 Smarties...109 SNAP-IV (Swanson, Nolan and Pelham scale)...110 SON R (Snijders Oomen Nonverbal intelligence test-revised)...111 SPSQ (Swedish Parenthood Stress Questionnaire)...112 TAT (Thematic Apperception Test)...114 TEA-Ch (Test of Everyday Attention for Children)...115 TSCC (Trauma Symptom Checklist for Children)...116 TSCYC (Trauma Symptom Checklist for Young Children)...117 WAIS-III (Wechsler Adult Intelligence Scale)...118 WCST (Wisconsin Card Sorting Test)...119 Vineland-II (Vineland Adaptive Behavior Scale second edition)...120 WISC-III (Wechsler Intelligence Scale for Children 3rd edition)...121 WISC-IV (Wechsler Intelligence Scale for Children 4th edition)...122 WNV (Wechsler Nonverbal Scale of Ability)...123 WPPSI-III (Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence)...124 Y-BOCS (Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale)...125 YCI (Yale Children s Inventory)...126 YMRS (Young Mania Rating Scale)...127 YSR (Youth Scale Revised; youth version of CBCL)...128 Åldersintervall instrumentet är avsett för...129 Målgrupp/Syfte med bedömningsinstrumentet...131 bilaga 5 sida: 3 December 2010

5-15 formuläret Kadesjö, Korkman, Gillberg m.fl. För scanning och diagnostik av ADHD och närliggande symptom/diagnoser (autismspektrum). Formuläret är primärt utvecklat för att kunna fånga upp de vardagsnära fenomen som är viktiga diagnostiska kriterier vid bedömning av ett barn med beteendeproblem eller utvecklingsavvikelser. Åldersintervallet för formulärets användning är 5-15 år. Finns inga direkta krav på utbildning men författarna skriver att 5-15 formuläret är ett kliniskt instrument som förutsätter kunskap om barns normala utveckling och om avvikelser i denna liksom om emotionella svårigheter och beteendeproblem hos barn. Föräldrar och lärare till barn i åldern 5-15 år. Datoriserad version finns, föräldrar och lärare kan fylla i hemma. 181 items/ca 45 minuter Intern konsistens undersöktes för att få ett mått på homogeniteten inom domäner och subdomäner. Cronbachs α för domänerna varierade mellan 0.78 till 0.96. Test-retest reliabilitet undersöktes genom att föräldern ombads besvara formuläret en andra gång sex till åtta veckor efter den första. Den generella stabiliteten över tid var god. Test-retestkorrelationen (Pearson s r) varierade mellan 0.74 (Minne) och 0.91 (Exekutiva funktioner). För de 22 subdomänerna varierade korrelationerna mellan 0.55 och 0.89. I en studie av 1500 slumpmässigt utvalda svenska barn undersökte Bohlin och Janols (2004) överensstämmelsen mellan relevanta delskalor i 5-15-formuläret med motsvarande delar av Child Behavior Checklist (Achenbach, 1991). Skalan för uppmärksamhet (attention) i CBCL korrelerade också högt (r =.75) med domänen exekutiva funktioner i 5-15-formuläret, som innehåller 5-15-formulärets uppmärksamhetsrelaterade items. Skalan ångest/depression (anxiety/depression) i CBCL korrelerade starkt (r =.71) med subdomänen inåtvända problem i 5-15-formuläret. Delskalorna för social kompetens i de båda instrumenten korrelerade också starkt (r =.72). Även vid jämförelse med resultat på NEPSY visade 5-15 formuläret en god överensstämmelse. Resultaten visade att de fem domänerna av 5-15-formuläret som granskades korrelerade signifikant med motsvarande NEPSY-domäner. För utveckling av normativa data har data från en svensk studie (Kadesjö m.fl. 2004) använts för barn i åldern 6 till 15 år (N=854). För fem år gamla barn (N=769) är data hämtade från en finsk studie (Korkman m.fl., 2004). Referent: Psykolog Eric Zander, SLL:s Barn- och ungdomspsykiatri, Verksamhetsområde Sydost Alla värden som ligger på 1 eller över är en klinisk indikation. När subdomän- och domänprofilerna studeras är det starka indikationer för kliniskt behandlingsbehov då den ljusgrå och grå linjen (skillnader mellan patientens värden och normalpopulationens) är positiv. Generellt är det en stark klinisk indikation då belastningsvärdet är 90 percentilen (patienten har då ett högre belastningsvärde än 90 % av en normalpopulation). Lilly är licenshavare och sköter administrationen av 5-15. Hemsida: www.lilly.se, mailadress: info@lilly.se För att fylla i 5-15 formuläret: www.5-15.se. För att skapa en användarprofil med lösenord: www.5-15.se/md Testet är kostnadsfritt för klinisk användning Kommentar Mycket tidsbesparande då föräldrar/lärare/behandlingspersonal fyller i 5-15 på nätet och med hjälp av behandlarens personliga kod skickar denna direkt till behandlarens mailadress. Behandlaren öppnar 5-15 filen med hjälp av sin kod och får då resultaten presenterade i snygga profiler (domän, subdomän) samt exakta värden, medelvärden av alla items och anteckningar. Gällande förskolebarn kan en del skolrelaterade items vara svåra att besvara. Bedömaren får då gissa eller svara att barnet inte har några problem med fenomenet. Om inte alla items är besvarade fungerar inte analysen av testet. bilaga 5 sida: 1 December 2010

ABAS II (Adaptive Behavior Assessment System) Harrison, P. & Oakland, T. Test för att bedöma adaptiva färdigheter hos barn och ungdomar. Adaptiva färdigheter kan beskrivas som den repertoar av begreppsmässiga, sociala och praktiska färdigheter som människor lär sig för att kunna fungera i vardagen. En bedömning av hur utvecklade dessa förmågor är ger ett värdefullt tillskott av information i utredningar av mental retardation samt andra barnpsykiatriska utredningar. De olika skalorna utgörs av: Kommunikation (tal och skrift samt att kommunicera icke-verbalt), Samhällsdelaktighet (färdigheter som gör att man kan nyttja och ta del av samhällsinformation), Kunskapstillämpning (inlärda färdigheter som behövs i vardagen), Hem-/skolbeteende (att vårda hem- och skolmiljö och ta hand om sina tillhörigheter), Hälsa och säkerhet (att värna om sin hälsa och inte utsätta sig för risker), Fritid (förmåga att skaffa sig en meningsfull fritid), Självomsorg (att sköta sin hygien och klä på sig), Självstyrning (förmåga till självständighet, ansvar och självkontroll) samt Relationsförmåga (färdigheter som behövs för att kunna förstå/samspela med andra). De 9 skalorna sammanfattas till tre färdigheter: Kognitiva färdigheter, Sociala färdigheter och Praktiska färdigheter. Därtill finns ett övergripande mått gällande Generell adaptiv färdighet. Leg. psykolog Barn och ungdomar 5-21 år Föräldra- och lärarskattningar 15-20 minuter God God Svenska normaldata ligger till grund för normerna. Harrison, P., Oakland, T. (2003) Adaptive Behavior Asessment System, 2nd Edition (ABAS-II). The Psychological Corporation. Mogensen, T., Sjöberg, M. (2009) En studie av adaptiva färdigheter hos ungdomar i gymnasiesärskola. Psykologexamensuppsats. Lunds universitet 10 (sd=3) skalpoäng utgör normen på delskalorna, 100 (sd=15) utgör normen gällande indexpoängen för de 3 färdighetsområdena (kognitiva, sociala och praktiska färdigheter) samt för Generell Adaptiv Färdighet (GAF). Liknande normtänkande och gränsvärden som i Wechslertesten (WISC, WPPSI, WAIS). www.pearsonassessment.se Initialt: 2400 kr Fortsatt användning: Lärar/föräldraskattning, 25 formulär kostar 600 kr. bilaga 5 sida: 2 December 2010

ADBB (Alarm Distress Baby Scale/Alarme Détresse Bébé) Författare/Skapare Gudeney, A., & Fermanian, J. 2001 Skattningsskala för bedömning av socialt beteende/kontakförmåga hos små och späda barn, med särskilt fokus på undandragande. Barnets sociala beteende och kommunikation skattas under en tids observation, till exempel under en testsituation eller en rutinundersökning som innehåller en tids social interaktion med barnet. Undersökaren observerar spädbarnets spontana beteenden, responser på stimuli (leenden, röster, gester, beröringar etc.) samt hur beteendet utvecklas under observationstiden. Det som bedöms vara mest signifikant under undersökningsperioden för åtta typer av beteenden poängsätts med 0-5 poäng på en Likertskala. Skalan har tydligt operationaliserade skalsteg. Hög poäng indikerar ett icke optimalt socialt beteende. ADBB kan till exempel användas av sjuksköterskor, psykologer eller läkare efter en kort utbildning, som screeningsinstrument för att bedöma risk för störning i utvecklingen. Inga formella krav. Utbildning rekommenderas. 0:2-2:0 år En version. Svensk översättning finns. 8 skattningar. Kräver en tids observation av barnet och sedan några minuter för att fylla i skalan. Cronbachs α.83 (.79 och.80 på delskalorna). Test-retestreliabilitet.90. God. Korrelerar med kliniska skattningar av spädbarnsdepression. Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Guedeney, A., & Fermanian, J. (2001). A validity and reliability study of assessment and screening for sustained withdrawal reaction in infancy: The alarm distress baby scale. Infant mental Health Journal, 22(5), 559-575. Cutoff-värden 5 föreslås som cutoffvärde vid screening av risk för störningar i utvecklingen. Antoine Guedeney www.adbb.net Inte förlagslagd. Instrumentet finns beskrivet i artikeln. Skalan och en manual kan beställas via e-post utan kostnad från www.adbb.net mot att man ger författaren tillgång till data från eventuell forskning där skalan används. För utbildning i skalan kan man via hemsidan kontakta författaren eller andra licensierade utbildare, exempelvis Kaija Puura i Finland. Ingen kostnad, fritt att använda. En utbildningsvideo (på franska) finns att beställa via hemsidan, kostnad: 30 Kommentar Ej avsedd att användas av föräldrarna själva. bilaga 5 sida: 3 December 2010

A-DES (Adolescent Dissociative Experiencing Scale) Författare/Skapare Eva Bernstein Carlsson, Judith Armstrong, Frank Putnam, D. Z. Libero och S. R. Smith Screeningformulär som används för att fånga dissociativa symtom. Visat god användbarhet för screening av dissociativa fenomen hos svenska ungdomar och värdefullt som ett screeninginstrument för en klinisk grupp av sexuellt utsatta svenska ungdomar. Inga formella krav. 12-20 år Finns svensk version utarbetad av Nilsson, D. m.fl. 30 frågor. Svaren anges mellan 1 och 10. Cronbachs α=.95, och test-retest=.71. God Finns svenska normer i Nilsson m.fl. (2006a). Nilsson, D., Svedin, C-G. (2006a). Dissociation among Swedish Adolescents and the connection to trauma. An Evaluation of the Swedish version of Adolescent Dissociative Experience Scale. The Journal of Nervous and mental Diseases. 194, 684-689. Nilsson, D., Svedin, C-G. (2006b). Evaluation of the Swedish Version of Dissociation Questionnaire (DIS-Q), Dis-Q- Sweden, Among Adolescents. Experience Scale. Journal of Trauma & Dissociation. 7, 65-89. Svedin, C-G., Nilsson, D., Lindell, C. (2004). Traumatic experiences and dissociative symptoms among Swedish adolescents. A pilot study using Dis.Q-Sweden. Nordic journal of Psychiatry 58, 349-355. Armstrong J., Putnam F. W., Carlson E., Libero D., Smith S. (1997). Development and validation of a measure of adolescent dissociation: The Adolescent Dissociative Experience Scale. Journal of Nervous & Mental Disease, 185, 491-49. Zoroglu S. S., Sar V., Tuzun U., Tutkun H., Savas H A. (2002). Reliability and Validity of the Turkish version of the Adolescent Dissociative Experiences Scale. Psychiatry and Clinical Neurosciences, 56, 551-556. Farrington A., Waller G., Smerden J., Faupel A. W. (2001). The Adolescent Dissociative Experiences Scale: Psychometric Propperties and difference in Scores Across Age Groups. Journal of Nervous and Mental Disease 189, 722-727. Cutoff-värden Poängnivåerna i normalgruppen ligger lägre i svenska undersökningar än vad som rapporterats från andra länder, se Nilsson m.fl. (2006a). Översatt med tillstånd från författarna. Ingen copyright. Den svenska versionen kommer att finnas för anställda inom BUP-divisionen på vårt intranät, bupnet. Ingen kostnad. bilaga 5 sida: 4 December 2010

ADI-R (Autism Diagnostic Interview Revised) Författare/Skapare Le Couteur, A., Lord, C., Rutter, M. ADI är en halvstrukturerad diagnostisk intervju för att fastställa beteenden relaterade till autismspektrumstörningar och är baserat på DSM-IV och ICD-10 kriterier för autism och genomgripande störning i utvecklingen. Man tittar särskilt på 3 områden: Kvalitén på ömsesidig social interaktion (användandet av en annans kropp, inadekvata/otillbörliga ansiktsuttryck, emotionellt delande, erbjuda och söka tröst, socialt leende, och interagera med andra barn), Kommunikation och språk (försenat språk eller total avsaknad av språk som ej är kompenserat med gester, stereotypa yttranden, social användning av språk) samt Begränsade och stereotypa intressen och beteenden (avvikande sysselsättningar, hand- och fingermotorik, ovanliga intressen gällande sinnesorganen). Den fjärde sektionen med frågor handlar om generellt beteende inkluderande minnesförmåga, motorik och överaktivitet. Alla frågor syftar på nutid utom några områden som bara inträffar i särskilda åldrar. Leg. psykolog, leg. läkare eller certifiering på testet. Utbildning i testet, åtminstone i DVD-versionen, anbefalles. Författarna understryker vikten av klinisk erfarenhet av individer med autism eller andra funktionshinder. Om ADI ska användas för forskningsändamål krävs en 2½ dags utbildning i forskningsträning för att få kunskap om ADI. 18 månader vuxna. Samma algoritmer (diagnostiska kriterier) används i alla åldrar (18 månader vuxna). Det finns dock 3 olika versioner som skiljer sig något från varandra: 1) en livstidsversion, 2) en version baserad på aktuellt beteende och 3) en version för barn < 4 år. 93 items. Tar 90-180 minuter att administrera. God (ca 0.79-0.84) God (Ca 0.78-0.89) Referens (validitet och reliabilitet): Bolte, S.,Poustka, F. (2004). The German form of the Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS): first results on reliability and validity. Zeitschrift Fur Kinder-Und Jugendpsychiatrie Und Psychotherapie, 32(1), 45-50. Inga svenska normer. Är standardiserat men ej på svensk population. Svensk version finns. Lord, C., Rutter, M., Le Couteur, A. (1994). Autism Diagnostic Interview Revised. A revised version of a diagnostic interview for caregivers and individuals with possible pervasive developmental disorders. Journal of Autism and Developmental Disorders 24(5), 659-685. En autismdiagnos indikeras när cut-off-gränsen för de tre domänerna uppnås: Social interaktion (10 poäng), språk och kommunikation (8 poäng för talande barn och 7 för ej talande) och repetitativa och stereotypa beteendemönster (3 poäng). För varje testuppgift ges en poäng från 0-3. Symptomen ska ha visat sig vid 3 års ålder. Svenska versionen: Dansk Psykologisk Forlag: www.dpf.dk Western Psychological Services: www.wpspublish.com Initialt: Start-kit (amerikansk manual, intervjuhäften och formulär på svenska): 1495 DKK. Scoringprogram för ADOS/ADIR/SCQ (amerikanskt): 2880 DKK. Utbidlningsprogram på DVD (amerikanskt): 4980 DKK. Fortsatt användning: 5 st intervjuprotokoll: 443 DKK. Algoritm/scoringformulär (olika versioner) 10 st: 48 DKK. Kommentar Tillsammans med ADOS utgör ADI-R ett fördjupat instrument för att upptäcka olika autismspektrumdiagnoser. I en del regioner (till exempel västra Sverige) används istället DISCO. Har ett mycket brett åldersspann och täcker hela den tidiga utvecklingen. bilaga 5 sida: 5 December 2010

ADIS-C (Anxiety Disorders Interview Schedule for Children) Silverman m.fl. Strukturerad intervjuskala för ångeststörningar enligt DSM-IV:s kriterier och differentialdiagnostik mellan olika ångestsyndrom och andra tillstånd som har hög samsjuklighet med ångeststörningar. Inga formella krav. Barn Två versioner: en för barn och en för föräldrar. Uppgift saknas Tillfredsställande (Silverman m.fl. 1992). Tillfredsställande. Inga svenska normer. Finns översatt till svenska men bara tillgänglig för forskning, ej för kliniska ändamål. Silverman W. & Nelles W. B. (1988). The anxiety disorders interview schedule for children. Journal of the American Child and Adolescent Psychiatry, 27(6), 772-777. Silverman, W. K. & Eisen, A. R. (1992). Age differences in the reliability of parent and child reports of child anxious symptomatology using a structured interview. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 31(1), 117-124. Silverman, W. K. & Albano, A. M. (2004). Anxiety Disorders Interview Schedule (ADIS-IV) Child/Parent Clinician Manual. Oxford University Press. Se manual. Oxford University Press: www.oup.com Initialt: Set med manual, ett intervjuformulär Child och ett Parents: $29.95 (enbart manual $27.95). Fortsatt användning: 10 st intervjuformulär Child $59.95, Parents $65.00. bilaga 5 sida: 6 December 2010

ADOS (Autism Diagnostic Observation Schedule) Lord, C., Rutter M., DiLavore P. och Risi S. ADOS används för diagnostisering av autism och autismspektrumstörningar för barn och vuxna med eller utan talat språk. ADOS är en halvstrukturerad, standardiserad observation av kommunikation, social interaktion, lek och kreativ användning av olika material. ADOS består av fyra moduler och varje testperson bedöms utifrån en modul, beroende på hans eller hennes expressiva språknivå och kronologiska ålder. Leg. psykolog, leg. läkare, leg. logoped eller leg. arbetsterapeut Barn och vuxna Det finns 4 moduler: Riktlinjer i manualen ger vägledning vid val av modul. Modul 1 vänder sig till barn, som inte dagligen kommunicerar med tal Modul 2 vänder sig till barn med ett kommunikativt tal bestående av enkla fraser Modul 3 vänder sig till barn med flytande tal med sammansatt meningsbyggnad Modul 4 vänder sig till unga och vuxna med flytande tal med sammansatt meningsbyggnad. Ca 40 minuter per modul. God God Inga svenska normer. Amerikanska normer. Lord, C., Risi, S., Lambrecht, L., Cook Jr, E. H., Leventhal, B. L., DiLavore, P. C., Picles, A., Rutter, M. (2000). The Autism Diagnostic Observation Schedule Generic; A Standard Measure of Social and Communication Deficits Associated with the Spectrum of Autism. Journal of Autism and Developmental Disorders, 30(3), 205-223. Varje modul innehåller en diagnostisk algoritm med ett cut-off värde för en bredare autismspektrumstörning samt ett cut-off värde för en mer avgränsad traditionellt definierad autism. Dessa cut-off gränser står tydligt utskrivna i testprotokollen efter varje deltest. Western Psychological Services: www.wpspublish.com, Psykologiförlaget: www.hogrefe.se m.fl. Initial kostnad: Komplett innehållande material för 10 testningar (alla moduler 1-4) 21 000 kr. Fortsatt användning: 320 kr för 10 st protokoll. Kommentar Det finns även ett amerikanskt videobaserat träningsprogram som kostar 7500 kr. bilaga 5 sida: 7 December 2010

APSD (Antisocial Process Screening Device) Frick, R. D. och Hare, P. J. Screening av antisociala processer hos ungdomar i syfte att kunna vidta preventiva insatser för att förebygga kriminalitet och annan destruktivitet. Screenar för tidiga tecken på antisocial personlighetsstörning/psykopati. 20 påståenden om barnets beteende skattas som not at all true, sometimes true eller definitely true. Universitetsutbildning i test och testmetodik, eller motsvarande. 6-13 år APSD-P för föräldraskattning APSD-T för lärarskattning APSD-C självrapportering av barnet 20 frågor i respektive formulär. Mellan 40 minuter och 2 timmar. God. Låg interreliabilitet har påvisats för ASPD-C (Munoz m.fl.). God. ASPD-C har visats ha korrelerat signifikant med andra mått på antisocialitet, men bara vara moderat stabil över tre års tid och ha moderat överensstämmelse med föräldraskattningen. Inga svenska normer. Amerikanska normer baseras på 1120 barn. Svenska data ingår i Munoz m.fl. Frick, P. J., & Hare, R. D. (2002). APSD Antisocial Process Screening Device. Toronto, Ontario: MHS Inc. Munoz, L. C., & Frick, P. J. (2007) The reliability, stability and predictive utility of the self-report version of the Antisocial Process Screening Device. Scandinavian Journal of Psychology, 48(4), 299-312. MHS Multi-Health Systems Inc., www.mhs.com. Initialt: Manual och formulär: $168. Fortsatt användning: 25 st formulär: $45. bilaga 5 sida: 8 December 2010

ASC-kids (Acute Stress Checklist for children) Kassam-Adams, M. 2006 Bedömning av akut traumatisk stress under den första månaden efter en potentiellt traumatiserande händelse. Utgår från kriterierna för akut stressyndrom enligt DSM-IV. Självskattningsformulär med 29 frågor. De flesta besvaras på en Likertskala med Aldrig/Inte alls, Ibland/Något och Ofta/Mycket. Resultatet ger både en indikation på om kriterierna för diagnosen är uppfyllda eller ej och en poäng som indikerar allvarlighetsgrad hos symtomen. Inga formella krav. 8-17 år Spansk version finns. Svensk översättning finns (validering pågår). 29 frågor som tar 5 minuter besvara. God. Test-retestreliabilitet.76 -.83. Cronbachs α.85 -.86. God. Korrelerar med PTSD symptom scale (r.77) och med PTSD-symtom fyra månader senare (r.61). Inga svenska normer. Svensk validering pågår. Det finns ingen manual, utvärdering av testet beskrivs i Kassam- Adams (2006). Kassam-Adams, N. (2006). The Acute Stress Checklist for children (ASC-Kids): Development of a self-report measure. Journal of Traumatic Stress, 19(1), 129-139. Inte förlagsutgivet. Ingen copyright, fritt att använda. Nancy Kassam-Adams, Children s Hospital of Philadelphia nlkaphd@mail.med.upenn.edu. Det amerikanska formuläret är tillgängligt för medlemmar i ISTSS på www.istss.org. Den svenska versionen kommer att finnas för anställda inom BUP-divisionen på vårt intranät, bupnet. Ingen Kommentar För barn under 10 år rekommenderas att frågorna läses högt. bilaga 5 sida: 9 December 2010

ASEBA (Achenbach System of Empirically Based Assessment) Achenbach m.fl. Brett diagnostiskt screeninginstrument. Har funnits i 40 år och uppdateras kontinuerligt. Formulären är översatta till mer än 70 olika språk. Utbredd användning. CBCL mycket använt inom forskning. CBCL skattas av föräldrarna, TRF skattas av lärare och YSR skattar ungdomarna själva. Kliniska utövare med erfarenheter av intervjuteknik och psykiatrisk kunskap. Målpoulation 1½ - 18 år CBCL (Child Behaviour Check List: CBCL/1 ½-5, CBCL/6-18) C-TRF (Caregiver-Teacher Report Form/1 ½-5) TRF (Teacher Report Form/6-18) YSR (Youth Self Report) SCICA (Semi-structured Clinical Interview for Children and Adolescents) DOF (Direct Observation Form) TOF (Test Observation Form) CBCL har 120 items, de andra är betydligt kortare. Test-retest reliabilitet för CBCL, TRF och YSR, varierade mellan 0.78-0.93 för de skalor som handlar om social kompetens och adaptivt fungerande, mellan 0.60-0.96 för syndromskalorna och 0.67-0.94 för DSM-orienterade skalor. Skalorna diskriminerar mellan kliniska och icke-kliniska populationer och har signifikanta samband med analoga skolor i andra formulär samt med DSM-kriterier. Inga svenska normer. Amerikanska normer. Datainsamling 1999 för att konstruera normer baserade på 1753 föräldrarapporter, 1057 självskattningar och 2319 lärarrapporter. Svensk översättning. Achenbach, T. M., Rescorla, L. A. (2000). Manual for the ASEBA Preschool Forms and Profiles. Burlington, VT: University of Vermont, Research Center for Children, Youth & Families. Achenbach, T. M,. Rescorla, L. A. (2001). Manual for the ASEBA School-Age Forms & Profiles. Burlington, VT: University of Vermont, Research Center for Children, Youth & Families. Testet är normalfördelat där 50 utgör normen och 65 ett kliniskt riktvärde. Copyright: Thomas Achenbach ASEBA, I South Prospect Street, Burlington, VT 05401-3456, USA. mail@aseba.org www.aseba.org Auktoriserad distributör av svenska versionen: Umeå universitet; bruno.hagglof@psychiat.umu.se Initialt: Datoriserade Starter Kit: $295 $395. Manuellt Starter Kit: $160 $230. Fortsatt användning: 50 st formulär (olika versioner) ca $25. Kommentar CBCL/6-18 är med sina 120 items ganska tidskrävande att administrera, har dock en utbredd användning inom forskning. bilaga 5 sida: 10 December 2010

ASSQ (Autism Spectrum Screeening Questionnaire) eller A-formuläret Skapare/författare Ehlers, Gillberg & Wing, 1999. Tillägget på 18 frågor mer sensitiva för flickor med autismspektrumstörning är skapade av Kopp, Lögdahl och Gillberg, 1999. Utvecklades för scanning av svårigheter inom autismspektrumstörning, som komplement vid diagnostisering av framför allt autism och Aspergers syndrom och vid behandlingsplanering. Instruktionerna gäller om barnet skiljer sig från andra barn i något avseende. Graderingen angiven i Stämmer inte, Stämmer i viss mån, Stämmer definitivt. Inga speciella krav men erfarenhet av neuropsykiatrisk problematik är viktigt. 7-16 år Formuläret kan användas av föräldrar, lärare och vårdpersonal. 27 items + 18 tilläggsitems från Flickprojektet = 45 items God God Finns svenska normer. Ehlers, S., Gillberg, C., Wing, L. (1999). A Screening Questionaire for Asperger Syndrome and Other High-Functioning Autism Spectrum Disorders in School Age Children. Journal of Autism and Developmental Disorders 29(2), 129-141. Det är endast de första 27 frågorna som poängbedöms vid diagnostisering av Asperger. Maxpoäng är 54 (27x2). Cutoff vid scoring av föräldrar: 19 poäng. Vid scoring av lärare är cut-off: 22 poäng. Enligt B. Lagerheim indikerar en poäng 15 en möjlig autismspektrumproblematik. I en del andra studier har man använt sig av en bredare cut-off gräns på 15-19 poäng. Ej förlagsutgivet. Kostnadsfritt vid klinisk användning Kommentar Som Ehlers med tillägg av 18 frågor som är mer sensitiva för flickor med autismspektrumstörning. bilaga 5 sida: 11 December 2010

AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) Per Carlbring. Formulärsammanställning 2005 Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet Babor, T., De la Fuente, R., Saunders, J., Grant, M. (1989) Översatt och bearbetad av prof. Hans Bergman, Karolinska Institutet AUDIT riktar sig både mot riskkonsumenter i ett tidigt skede och allvarligt alkoholberoende personer från 17 år och uppåt. Frågorna gäller alkoholbeteende under det senaste året. Rekommendation är kliniskt verksamma personer med kunskap om alkoholberoende. 17 år och äldre. 10 frågor som tar ca 5 minuter att besvara. Test-retest reliabilitet: Studie normalpopulationen; r=0.97. Cronbachs alpha: Psykakutstudien KS α=0.95, Studie Askims vårdcentral α=0.71 (män) och 0.69 (kvinnor), Studie normalpopulationen: α=0.83 (man) och 0.75 (kvinnor). Det finns svenska normer och svensk manual. Bergman m.fl. (2002). Babor, T., De la Fuente, R., Saunders, J., and Grant, M. (1989). The Alcohol Use Disorder Identification Test AUDIT - Guidelines for use in primary health care Geneve: WHO division of mental health care. Bergman, H., Källmén, H., and Hermansson, U. (2002). The alcohol Use Disorder Identification Test AUDIT manual. Stockholm: Magnus Huss klinik, Karolinska sjukhuset (pp 1-26). Selin, K.H. (2003). Test-Retest Reliability of the Alcohol Use Disorder Identification Test in a general population sample. Alcoholism: Clinical and Experimental Research 27, 1428-1435. Maxpoäng är 40. Poängsättning fråga 1-8: 0, 1, 2, 3 eller 4 poäng. Poängsättning fråga 9-10: 0, 2 eller 4 poäng. Gränsvärden för riskabel alkoholkonsumtion anges till 8 poäng för män och till 6 poäng för kvinnor. Exempel på gränsvärden mätt i glas alkohol (1 glas=1 burk starköl eller 1 glas vin eller 4cl starksprit) Låg risk - Kvinnor: 7 standardglas/vecka, Män: 10 standardglas/vecka Ökad risk - Kvinnor: 8-13 standardglas/vecka, Män: 11-18 standardglas/vecka Skadlig nivå - Kvinnor:14 eller mer standardglas/vecka, Män: 19 eller fler standardglas/vecka Beroendeecentrum: www.beroendecentrum.com Den svenska översättningen är gratis för kliniskt bruk och kan laddas ner från www.beroendecentrum.com. bilaga 5 sida: 12 December 2010

BADDS (Brown Attention Deficit Disorder Scales) av testet Brown, T. E. Screeninginstrument för bedömning av ADHD-problematik. Fem funktionsområden utforskas: 1 organisera, prioritera och komma igång med arbete; 2 fokusera, upprätthålla och skifta uppmärksamhet; 3 aktivitetsnivå, energi och bearbetningshastighet; 4 frustrationstolerans och reglering av känslor samt 5 arbetsminne och återgivning. För åldrarna 3-12 år finns ännu en skala (6) kontroll och självreglering. För barn 3-12 år genererar resultaten 2 totalpoäng: ADD (ouppmärksamhet för områdena 1-5) och ADD kombinerad (för samtliga områden). Leg. psykolog 3-18 år Föräldra- och lärarskattning för barn 3-7 år (44 items) samt 8-12 år (50 items). Självskattningsformulär för barn i åldern 8-12 år (50 items) och för ungdomar i åldern 12-18 år samt för vuxna (40 items). 10-20 minuter God God Inga svenska normer. Norska normaldata redovisas. Amerikanska normdata som grund för analys och tolkning. Svensk översättning. www.pearsonassessment.se Gränsen som indikerar en klinisk signifikans går vid testpoäng 55 (alltså ej råpoäng!). Pearson www.pearsonassessment.se Barn och ungdomar initialt: 2450 kr Ungdomar och vuxna initialt: 2450 kr Fortsatt användning för barn/ungdomar och ungdomar/vuxna: 10 formulär kostar 310 kr. Kommentar Användarvänligt och goda psykometriska egenskaper (reliabilitet, validitet). Dock innehåller en del items egentligen 2 olika frågor. bilaga 5 sida: 13 December 2010

BADS (Behaviour Assessment of Dysexecutive Syndrome) Författare/Skapare Wilson, Alderman, Burgess m.fl. Neuropsykologiskt test för bedömning av exekutiv dysfunktion vilket bland annat omfattar svårigheter att planera, organisera och prioritera. Uppgifterna i testet är utformade för att efterlikna vardagliga situationer där exekutiva förmågor krävs. I BADS ingår DEX, ett frågeformulär med 20 påståenden relaterade till problem med exekutivt fungerande som impulsivitet, konfabulering, perseveration och distraherbarhet. Leg. psykolog Målpouplation 16 år och uppåt DEX finns dels som självskattningsformulär, dels för annan skattare (närstående, lärare eller behandlingspersonal). 20 items, 40 minuter An ecologically valid test enligt författarna. Inga svenska normer. Brittiska normdata. Svensk översättning. Wilson, B.A., Alderman, N., Burgess, P.W., Emslie, H., & Evans, J.J. (1996). Behavioural assessment of the dysexecutive syndrome. London: Harcourt Assessment. Pearson www.pearsonassessment.se Initial kostnad ca 6000 kr För 10 testprotokoll: 185 kr För 10 formulär, deltest 3, 5 och DEX: 170 kr. bilaga 5 sida: 14 December 2010

BAI (Beck Anxiety Inventory) Per Carlbring. Formulärsammanställning 2005 Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet Beck, A.T. m.fl. Att mäta ångestsymtom med så liten överlappning som möjligt med depressionssymtom. Leg. psykolog, leg.läkare, leg. psykoterapeut 17 år och uppåt En version 21 items, 5-10 minuter Testretest reliabilitet ca 0.75, Cronbachs α =0.92 Se kommentar Finns svenska normer bland andra Panikprojektet N=180 och SOFIE 1 (gällande social fobi). Amerikanska normer som grund för normering. Beck, A.T., Epstein, N., Brown, G., and Steer, R.A (1988). An inventory for measuring clinical anxiety: Psychometric properties. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 56, 893-897. 0-7 Minimal ångest, 8-15 Mild ångest, 16-25 Moderat ångest, 26-63 Svår ångest. Kliniska normer: Paniksyndrom med agorafobi: 27.27 (sd=13.11), Paniksyndrom utan agorafobi: 28.81 (sd=13.46), Social fobi: 17.77 (sd=11.64), Tvångssyndrom: 21.96 (sd=12.42), Generaliserat ångestsyndrom: 18.83 (sd=9.08). Icke-kliniska kontroller: 50 percentilen: 3 poäng 80 percentilen: 10 poäng Pearson www.pearsonassessment.se Initialt: Manual kostar ca 400 kr Fortsatt användning: Ca 225 kr för 10 formulär. Kommentar Då BAI strävar efter att inte mäta depressionssymtom har formuläret kritiserats för att mer mäta somatisk ångest (d.v.s panikångestsymtom) snarare än generella stressrelaterade ångestsymtom. En av världens mest använda skattningsskalor. bilaga 5 sida: 15 December 2010

Bayley-III (Bayley Scales of Infant and Toddler Development third edition) Bayley, N. Test för allsidig utvecklingsbedömning av späda och små barn, av deras förmågor, styrkor och svagheter. Minimerar behovet av receptiv språkförståelse och motoriska färdigheter. Omfattande testmaterial med olika leksaker och bildmaterial ingår i testet. Identifierar utvecklingsförsening av olika slag, men är inte designat för att ställa specifika diagnoser. Utvecklat ur BSID-II (Bayley Scales of Infant Development, utgivet 1993). Leg. Psykolog, leg. läkare, leg. sjukgymnast, leg. logoped, leg. arbetsterapeut 0 3:5 (1 månad - 42 månader) Baylely-III (amerikansk originalversion). Bayley-III Screening test (amerikansk snabbscreening av kognitiv, språklig och motorisk skala). Svenskt manualsupplement Bayley-III utgivet 2009 består av översatta och språkligt anpassade delar av originalversionen (kognitiva skalan, språkskalan och motoriska skalan), anvisningar för administrering och poängsättning. Protokoll på svenska finns också. 30-90 minuter God interreliabilitet och test-retestreliabilitet (något sämre för åldern 0-6 månader) God Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Svenska manualen innehåller ett kapitel om testet av fackgranskarna Karin Stjernqvist och Johanna Månsson. Normer baserade på 1700 amerikanska barn, 100 barn i varje åldersgrupp. Albers, C. A., & Grieve, A. J. (2007). Test review: Bayley, N. (2006). Bayley scales of infant and toddler development third edition. Journal of Psychoeducational Assessment, 25, 180-190. Bayley, N. (2006). Bayley scales of infant and toddler development third edition. San Antonio, TX: Harcourt Assessment. Tydliga startpunkter för olika åldrar och avbrottskriterier. Pearson www.pearsonassessment.se Initialt: Komplett uppsättning (Amerikansk teknisk och administrationsmanual, svenskt manualsupplement, testmaterialet och 25 st svenska protokoll): 14500 kr Fortsatt användning: Uppgraderingskit (svenska delar om man har amerikanska versionen): 2900 kr. Svenska protokoll, 25 st: 1500 kr. Kommentar Deltesten socio-emotionell förmåga och adaptiv förmåga ingår inte i den svenska versionen. bilaga 5 sida: 16 December 2010

BDI-II (Beck Depression Inventory) Beck A., Steer R. & Brown K. 1996 (finns svensk manual). Ursprunglig version av Beck m.fl. (1961). Från början utvecklat för att användas vid screening av fysiologiska, kognitiva och depressiva symptom. Kan användas kliniskt som självskattningsskala för att mäta djupet av en depression, vilket är till stor nytta vid utvärdering av behandlingen (då förändringar i depressionstillstånd mäts) och för att patienten själv ges möjlighet att ta ställning till sin sjukdom. Inventoriet innehåller 21 grupper av symptom och attityder vilka skattas på en fyrgradig skala 0-3 poäng. Leg. psykolog, leg. läkare och leg. psykoterapeut 13-18 år, vuxna 18-80 år, BDI-II kan dock användas från 13 år. Finns även en anpassad version av BDI för ungdomar 13-18 år: BDI-C. Denna har 21 frågor och ger maximalt 63 poäng. >15 poäng ger stöd för medelsvår depression och >20 poäng ger stöd för svår depression. BDI-I (föregångaren till BDI-II) används fortfarande. 21 grupper av symptom och attityder vilka skattas på en fyrgradig skala 0-3. Tar ca 5-10 minuter. Mycket god. Mycket god. Inga svenska normer. Amerikanska data grund för tolkning. Norska normalpopulationsdata redovisas i manualen. Pearson www.pearsonassessment.se Enligt anvisningar från Center for Cognitive Therapy. Cut-off gränser för BDI-II: Minimal depression; 0-13 p, lindrig depression; 14-19 p, måttlig depression; 20-28 p, Svår depression; 29-63 p. Observera att cut-off gränserna skiljer sig något mellan BDI-I och BDI-II! (Cut-off gränser BDI-I: Minimal depression; 0-9 p, lindrig depression: 10-16 p, måttlig depression: 17-29 p, svår depression: 30-63 p.) Pearson www.pearsonassessment.se Initialt: 370 kr Fortsatt användning: 10 st svarsformulär: 220 kr Kommentar Mycket lättadministrerat och välkänt bland kliniker världen över. bilaga 5 sida: 17 December 2010

Beery VMI-5 (Developmental Test of Visual-Motor Integration 5th edition) Beery, K.E. & Beery, A.B. VMI är en metod för bedömning av visuo-motorisk integration i åldrarna 2-18 år och består av 24 geometriska figurer som testpersonen ska kopiera. VMI kan användas som screeninginstrument vid kartläggning av inlärningssvårigheter. VMI omfattar även två fristående/kompletterande tester: Visual Perception test och Motor Coordination test Leg. psykolog 2-18 år Finns även en version som heter Beery-Buktenica Developmental Test of Visual Motor Integration, 5th edition i amerikansk originalversion och som används i alla åldrar. Det finns en kort version (tidsåtgång 10 minuter) och en lång version (tidsåtgång 15 minuter) och kompletterande deltest om ca 5 minuter vardera. Kan användas av olika yrkeskategorier. Kostnad: amerikansk manual: 750 kr, testprotokoll 25 st: 1200 kr, Motor- and visual perception test 25 st: 250 kr. Ca 20 minuter. Inga svenska normer. Amerikanska normer. Beery K. E., Buktenica, N. A., Beery, A. B. (2004). The Beery-Buktenica Developmental Test of Visual-Motor Integration, 5 th Edition. Pearson www.pearsonassessment.se Initial kostnad: Manual: 805 kr, Testprotokoll 25 st: 1290 kr Tilläggstest: Motor Coordination protokoll 25 st: 275 kr, Visual Perception Test 25 st: 275 kr. Kommentar Enkelt att administrera då man gjort det några gånger. Innehåller värdefull information vid utredningar och bedömningar. bilaga 5 sida: 18 December 2010

BOCS (Brief Obsessive Compulsive Scale) BOCS är en förkortad version av CY-BOCS framtagen av Susanne Bejerot Skattningsskalor för bedömning av tvångssymtom. Kan användas som självskattningsformulär, barn under 15 bör få checklistan uppläst. Sista sidan med frågor om allvarlighetsgrad bör värderas av kliniker i en intervju. De båda skalorna CY-BOCS, Y-BOCS anges generellt som the golden standard vid bedömning av tvångssymtom hos barn och vuxna. Inga formella krav Barn och vuxna. En version. 16 symtombeskrivningar checkas av, 2 öppna frågor och 1 skattning av andel tvångstankar/tvångshandlingar. 6 frågor om allvarlighetsgrad. www.sahlgrenska.se, www.ocdforbundet.se 8 eller mer av max 24 poäng tyder på ett behandlingskrävande tvångssyndrom. BOCS är skapad av Susanne Bejerot. Finns att ladda ner på www.sahlgrenska.se eller www.ocdforbundet.se. Får användas kostnadsfritt utan ändring i formuläret. bilaga 5 sida: 19 December 2010

BRIEF (Behavior Rating Inventory or Executive Function) Gioia, G. A. m.fl. Frågeformulär för att bedöma exekutiva funktioner hos barn, unga och vuxna. Särskilt lämpligt för att bedöma exekutiva svårigheter hos barn med inlärningssvårigheter, uppmärksamhetsstörning, traumatisk hjärnskada, blyförgiftning, generella utvecklingsförseningar, depression och andra utvecklingsmässiga, neurologiska, psykiatriska och medicinska tillstånd. BRIEF och BRIEF-F har två formulär som fylls i av föräldrar respektive lärare. BRIEF-SR fylls i av barnet själv. 86 påståenden om barnets vardagliga beteende skattas. Datoriserat scoringprogram finns. Leg. psykolog och leg. läkare (Psykologiförlaget) Logopeder, speciallärare, fysioterapeuter m.fl. (Dansk Psykologisk Forlag) 2-18 år, vuxna BRIEF 5-18 år, BRIEF-F 2-5 år, BRIEF-SR självrapportering 11-18 år, BRIEF-V Vuxna 86 frågor, 10-15 minuter Låg interbedömarreliabilitet (McCandless m.fl.) Delskalorna har acceptabel validitet (Gioia m.fl.). Delskalorna Arbetsminne och Inhibition kan enligt manualen användas för att differentiera mellan undergrupper inom ADHD (med eller utan hyperaktivitet). Skalan Metacognition differentierar barn med ADHD utan hyperaktivitet från andra kliniska grupper, liksom Behavior Regulation gör för ADHD barn med hyperaktivitet (McCandless m.fl.). Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Normer baseras på 1000 amerikanska ungdomar 2004. r Gioia, G. A., Isquith, P. K., Retzlaf, P. D., & Espy, K. A. (2002). Confirmatory factor analysis of the behavior rating inventory or executive function (BRIEF) in a clinical sample. Child Neuropsychology, 8(4). 249-257. McCandless, S., & Laughlin, L. (2007). The clinical utility of the behavior rating inventory of executive function (BRIEF) in the diagnosis of ADHD. Journal of Attention Disorders, 10(4), 381-389. Psykologiförlaget www.hogrefe.se (säljer inte BRIEF-F) och Dansk Psykologisk Forlag: www.dpf.dk Psykologiförlaget. Initialt: (amerikansk manual, 10 st svenska lärar- och 10 föräldraformulär): BRIEF: 900 kr, Brief- SR: 750 kr. CD-rom med scoringprogram och en användarlicens: 4990 kr. Fortsatt användning: 10 st föräldra- eller lärarformulär: 220/260 kr. Dansk Psykologisk Forlag. Initialt: BRIEF: 615 DKK, BRIEF SR: 525 DKK. Brief-F: 475 DKK. Scoringprogram: 3390 DKK. Fortsatt användning: 10 st formulär: 140/180/140 DKK. bilaga 5 sida: 20 December 2010

BUS (Becks Ungdomsskalor) av testet Beck, J., Beck, A. & Jolly, J. 2001 (svensk version 2004) Självskattningsskalor för bedömning av emotionell och social förmåga hos barn och ungdomar. Varje skala består av 20 påståenden som uppträder i på varandra följande kluster i formuläret. Skalorna skattas sedan var för sig enligt en fyrgradig skala (normal, lindrigt förhöjda värden, måttligt förhöjda värden och mycket förhöjda värden). De fem skalorna är: Ångest, Depression, Ilska, Normbrytande beteende och Självbild. Skalan för självbild är omvänd, dvs att höga värden är positivt och tyder på en god självbild. Leg. psykolog och leg. läkare 7-18 år En version Antal items=100 och den beräknade testtiden är 20-30 minuter samt 15 minuter för rättning/efterarbete. God (ca 0-79-0.84) God Amerikanska normer. Svenska normer finns, men endast i tabell. www.pearsonassessment.se Mycket förhöjda värden cut-off: 90 percentilen, något förhöjda värden cut-off: 75 percentilen, genomsnittliga värden cut-off: 0-74 percentilen. Gällande Självbild en skala som är omvänd, cut-off för en något låg självbild: 25 (11-25 percentilen), cut-off för en mycket låg självbild: 10 (0-10 percentilen). Pearson www.pearsonassessment.se Initialt: 700 kr för svensk manual. Fortsatt användning: 200 kr för 10 frågehäften. Kommentar Användarvänligt. De olika skalorna är ordnade i kluster som följer efter varandra (1 skala; till exempel Depression, per sida) och totalpoängen för varje skala räknas ner på varje sida. Sedan går man lätt in i manualen och tar reda på testpoängen i normtabellerna och prickar in dessa i den lättöverskådliga grafen på sista sidan i testhäftet. bilaga 5 sida: 21 December 2010

BVMG-II (Bender Visual Motor Gestalt test 2nd ed) Brannigan, G.G & Decker, S.L Metod för bedömning av visuo-motorisk integration. De ursprungliga 9 mönsterkorten har utökats med ytterligare 7 bilder i syfte att förlänga skalan i båda ändar. Utöver själva kopieringsdelen finns även en ny återgivningsdel. Två ytterligare deltest har lagts till: Motor test och Perception test. Dessa avser att komplettera bedömningen med mått på rena motoriska och/eller perceptuella färdigheter. Leg. psykolog 4-85+ år En version Se ovan Inga svenska normer. Amerikanska normer. Normerna har i den nya versionen uppdaterats och utökats och omfattar åldrarna 4 85+ år. Brannigan, G. G., & Decker, S. L. (2003). Bender Visual-Motor Gestalt Test, Second Edition: Examiner's Manual. Itasca, IL: Riverside Publishing. Varje item utvärderas på en 5-gradig skala. Poängen summeras sedan till en totalpoäng. Psykologiförlaget www.hogrefe.se Initialt: Manual, 25 x 3 olika formulär samt stimuluskort: 1950 kr. Fortsatt användning: 25 testprotokoll kostar: 250 kr (finns 3 olika sorter: testprotokoll, motor test, perception test). Lacks, P: Bender Gestalt Screening for Brain Dysfunction (1992, 2nd ed) 1200 kr. bilaga 5 sida: 22 December 2010

CARS (Childhood Autism Rating Scale) Schopler, E., Reichler, R., Renner, B.R. Observationsschema för alla åldrar med fokus på lågbegåvade. Schemat är indelat i 15 kategorier: 1 interaktion med människor, 2 Imitation, 3 Emotionellt gensvar, 4 Användande av kroppen, 5 Användande av föremål, 6 Anpassning till förändring, 7 Visuell respons, 8 Auditiv respons, 9 Användning av och reaktioner på smak, lukt och beröring, 10 Rädsla eller nervositet, 11 Verbal kommunikation, 12 Icke verbal kommunikation, 13 Aktivitetsnivå, 14 Intellektuell funktionsnivå och stabilitet samt 15 Allmänt kliniskt intryck. Originalversionen av CARS avser identifiera barn med autism och differentiera mot utvecklingsstörda barn som inte är autistiska. CARS 2 har inslag anpassade även för den högfungerande delen av autismspektrat. Leg. psykolog Alla åldrar CARS CARS 2 15 frågor, 15 minuter God God Svensk version prövad i Nordin m.fl. (1998). Nordin, V., Gillberg, C., Nydén, A. (1998). The Swedish Version of the Childhood Autism Rating Scale in a Clinical Setting, Journal of Autism and Developmental Disorders. 28(1): 69-75 Mild eller måttlig autism indikeras vid poäng 30-36. Svår autism indikeras från 37 till 60 poäng. CARS: Western Psychological Services, 12031 Wilshire Blvd., Los Angeles, CA 90025 CARS 2: Pearson www.pearsonassessments.com CARS 2 (engelska) komplett: $150. 25 st formulär för föräldrar: $25. 25 standardskattningsformulär: $25. 25 skattningsformulär för högfungerande: $25. Manual: $70. Kommentar CARS 2 Schopler, E., Van Bourgondien, M. E., Wellman, G. J., Love, S. R. (2010). Childhood Autism Rating Scale, Second Edition (CARS 2) inkluderar nu Aspergers syndrom bilaga 5 sida: 23 December 2010

CAST (Childhood Asperger Syndrome Test) Scott,F.J., Baron-Cohen,B., Bolton, P., och Brayne, C. (2002). Svensk översättning: Lena Nylander och Eric Zander Instrumentet är känsligt för olika fenomen och symptom som är centrala vid en autistisk problematik. Först följer 37 frågor som besvaras JA/NEJ, sedan följer två tilläggsfrågor (38, 39) som handlar om Särskilda behov och redan existerande fysiologiska handikapp och neuropsykiatriska diagnoser. Behandlingspersonal med kunskap om symptom inom autismspektrumet och närliggande diagnoser. 3-8 år En version (översatt till flera språk, även svenska) 39 items som tar 15-20 minuter. God God Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Scott, F. J., Baron-Cohen, B., Bolton, P., & Brayne, C. (2002). The CAST (Childhood Asperger Syndrome Test): Preliminary development of a UK screen for mainstream primary-school age children. Autism, 6, 9-31. Den mest frekvent använda cut-off gränsen är 15 poäng. Sex Items nr: 3, 4, 12, 22, 26, 33 mäter ej grad av autistiskt fungerande utan är mer relaterade till den allmänna utvecklingen och ingår således inte i poängräkningen. Maxpoängen blir alltså 37-6= 31 poäng. Cut-off gränsen skiljer sig något i olika studier där man ibland använder sig av ett gränsvärde på 15 poäng och i andra studier 17 poäng. Vid ett cut-off på 15 poäng sker en viss överdiagnostisering. (PPV (Positive predictive value) är 82 %, dvs 82 % av alla patienter som hade 15 hade ett diagnostiskt kriteria inom autismrelaterade symptom och vid ett cut-off på 17 poäng diagnosticeras ej alla med autism/asperger. I ovannämnda studie av Scott, Baron-Cohen, Bolton & Brayne (2002) hade den kliniska gruppen ett medelvärde på 21.08 (sd: 5.51: 15 31 poäng). Medelvärde för kontrollgruppen (utan diagnostiserade autismdiagnoser) var 4.73 (sd: 3.57: 0-13 poäng). Studien visade dessutom att gällande fråga 6, 7, 9, 30 uppvisades ingen signifikant skillnad mellan klinisk och icke-klinsk grupp. Copyright innehas av ARC, Autism Research centre. Får endast användas professionellt i vetenskapligt eller kliniskt syfte, ej för kommersiellt bruk. ARC som källa måste uppges. Finns att hämta på www.autismresearchcentre.com (även den svenska versionen). Gratis att använda för kliniskt eller vetenskapligt bruk. bilaga 5 sida: 24 December 2010

CAT (Children s Apperception Test) Leopold och Sonya Bellak Projektivt bildtematiskt personlighetstest. Tio bilder på djur i olika sociala situationer. Barnen gör en berättelse för varje bild. Leg. psykolog 3-10 år CAT består av tio bilder med djur i olika sociala situationer. Ålder 3-10 år. Testet är en barnversion av TAT. CAT-S består av tio mindre djurfigurer, vilka kan användas som komplement till CAT för att närmare undersöka speciella problemområden och belysa specifika teman. CAT-S är även användbart som material för lekteknik. CAT-H består av tio bilder med människor i situationer liknande dem i CAT och används som CAT men med lite äldre barn i åldrarna 7-10 år. 10 items/bilder. Testning ca 20-30 minuter + analys ca 60 minuter. Nyligen genomförd svensk normering. Hur barn berättar om djurbilder (Cleve & Sandqvist Wiklund 2008). www.hogrefe.se Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se En initial kostnad för manual och bilder: 980:-/version. bilaga 5 sida: 25 December 2010

CBCL (Child Behaviour Check List) Se ASEBA! bilaga 5 sida: 26 December 2010

CCPT II (Conners Continuous Performance Test) Conners, C. K. 2000 (första versionen 1992) Visuellt test för bedömning av uppmärksamhet och responsinhibering som en del av exekutiv kontroll. Datoradministrerat. Barnet instrueras med en text på skärmen (kan läsas högt av testledaren). Bokstäver visas slumpvis under 250 millisekunder med olika intervall. Uppgiften är att trycka på en tangent omedelbart efter varje bokstav som visas och som inte är bokstaven X. Avsett att vara ett tillförlitligt och objektivt mått som kan bidra vid utredning av ADHD och andra neurologiska störningar. Är inte avsett att användas som ensamt diagnostiskt instrument. Barn från 6 års ålder CCPT-II (engelska) Kiddie CPT, K-CPT (engelska) avsett för barn i åldern 4-5 år (bilder istället för bokstäver) 15-25 minuter God test-retestreliabilitet Differentierar, på gruppnivå, barn med diagnostiserad ADHD från kontroller, utom i variabeln commissions (Conners, J. K. 2000). Edwards m.fl. (2007) fann dock inget signifikant samband mellan resultat på CCPT II och lärares skattningar av uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet. Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Normer baseras på 2298 amerikanska barn varav 378 med diagnostiserad ADHD. Conners, C. K. (2000). Conners Continuous Performance Test user s manual. Toronto, Canada: Multi-Health Systems. Edwards, M. C., Gardner, E. S., Chelonis, J, J., Schulz, E. G., Flake, R. A., & Diaz, P. F. (2007). Estimates of the validity and utility of the Conners continuous performance test in the assessment of inattentive and/or hyperactiveimpulsive behaviors in children. Journal of Abnormal Child Psychology, 35(3), 393-404. Homack, S., & Riccio, C. (2006). Conner s Continuous Performance Test (2nd ed.; CCPT-II). Journal of Attention Disorders, 9(3), 556-558. IPS International Psychology Services (UK) innehar rättigheterna för Europa, www.devdis.com. Initalt: CCPT II (Windows Version 5.2): 495 www.devdis.com/conners2.html. bilaga 5 sida: 27 December 2010

CDC (Child Dissociation Checklist) Putnam, F., Helmers, K. & Trickett, K. (1993) Föräldraformulär avsett att fånga dissociativa symtom hos yngre barn. Innehåller 20 beskrivningar av beteenden av dissociativ karaktär. Förälder/motsvarande markerar på en tregradig Likertskala (Sant, Delvis eller ibland sant, Helt osant) hur väl respektive påstående beskriver barnets beteenden nu eller inom de senaste 12 månaderna. CDC är avsett att användas för screening av dissociativa symtom och forskning. Användbart i behandling som ett stöd vid bedömning och uppföljning, men inte som ensamt diagnostiskt instrument. Inga formella krav 5-12 år En version Svensk översättning finns. 20 frågor God, Chronbachs α.86. (Putnam m.fl. 1994) God. Visats ha hög samstämmighet med kliniska bedömningar samt kunna diskriminera mellan barn som har multipel personlighetsstörning (dissociativ identitetsstörning) och dissociativt syndrom UNS (Putnam m.fl. 1994). Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Använts i många internationella studier. Putnam F. W., Helmers K., Trickett P. K. (1993). Development, reliability and validity of a child dissociation scale. Child Abuse & Neglect, 17, 731-742. Putnam F. W., Peterson G. (1994). Further validation of the Child Dissociation Checklist. Dissociation, 7(4), 204-211. Putnam, F. W. (1997). Dissociation in children and adolescents: A developmental perspective. New York, NY: Guilford Press. 12 poäng eller högre anses kunna vara en preliminär indikation på allvarlig dissociation som motiverar fortsatt diagnostisk bedömning (Putnam 1997). Översatt med tillstånd av författaren. Copyright på den svenska översätttningen (Nilsson m.fl.) men den får användas fritt för forskning och klinisk verksamhet. Den svenska versionen kommer att finnas för anställda inom BUP-divisionen på vårt intranät, bupnet. Ingen Kommentar Yngre barn tenderar att få något högre poäng. Putnam påpekar att icke dissociativa barn ibland får 1-3 poäng för högt resultat när deras föräldrar fyller i formuläret för första gången, antagligen för att frågorna får föräldrarna att uppmärksamma mindre dissociativa fenomen de inte tidigare tänkt på. bilaga 5 sida: 28 December 2010

CDI (Children s Depression Inventory) Maria Kovacs (1981) Skattningsformulär som mäter kognitiva, affektiva och beteendemässiga tecken på depression hos barn och ungdomar 6-17 år. Självrapporterande mått på depressionssymtom hos barn och unga (7-17 år). Omarbetad skala från Beck Depression Inventory för att mäta kognitiva, affektiva och beteendemässiga tecken på depression hos barn och unga. Kan användas som självskattning men intervjuform är att föredra för en djupare information. Kandidatexamen (ungefär lägsta universitetsexamen i ett ämne) 6-17 år En lång version (CDI) och en kortversion (CDI-S) finns gällande självskattning, föräldraskattning och lärarskattning. Lång version: 27 items/10-15 minuter. Kortversion: 10 items/3-5 minuter. Intern reliabilitet 0.71-0.89 och test-retest reliabilitet 0.74-0.83. Ska finnas en fullgod validitet. Se manualen. 1266 amerikanska skolbarn från offentliga skolor utgör normpopulationen. De indelades i åldern 6-11, 12-17 år. Svensk översättning och svenska normer finns baserade på 471 skolbarn, α koefficient=0.86 (Larsson m.fl.). Larsson B. & Melin, L. (1991). Prevalence and short-term stability of depressive symptoms in school children. Acta Psychiatrica Scandinavica, 85, 17-22. 27 items ger maximalt 54 poäng. >13 poäng ger stöd för depression, >15 poäng ger stöd för medelsvår depression och >20 ger stöd för svår depression. Pearson www.pearsonassessments.com Uppgift saknas om rättigheter för svenska översättningen. Initialt: Startkostnad (amerikansk manual och 25 svarsformulär): $135. Fortsatt användning: 25 svarsformulär: $60. bilaga 5 sida: 29 December 2010

CGAS (Children s Global Assessment Scale) D. Shaffer m.fl., Columbia University i New York Mäter den psykosociala funktionsnivån och är uppbyggd i 10 intervall som innehåller 10 skalsteg vardera, sammanlagt 100 skalsteg. Varje intervall beskrivs med exempel på den psykosociala funktionen. Inga formella krav, men användningen förutsätter att man har en psykiatrisk kompetens för att kunna ta en anamnes. 4-20 år En version En poäng skattas av behandlare. De psykometriska egenskaperna hos CGAS har framför allt utvärderats i forskningssammanhang med små grupper av skattare med likvärdig bakgrund och visar då på måttlig till hög interbedömarreliabilitet. Det finns också studier som visar på att typen av ärenden påverkar precisionen i skattningarna. Patienter med en avgränsad, tydlig psykiatrisk problematik skattas oftare med högre precision jämfört med dem som har mycket social problematik. Det finns ingen gold standard att jämföra med. Det har visat sig att CGAS korrelerar med CBCL och då framför allt med delskalan Social kompetens. Man har också kunnat visa att CGAS är känslig för att kunna diskriminera mellan gruppen remitterade till barnpsykiatrin och gruppen inte remitterade. Inga svenska normer. Anna Lundh, överläkare/studierektor vid BUP-divisionen (anna.lundh@sll.se) Shaffer, D., Gould, M. S., Brasic, J., Ambrosini, P., Fisher, P., Bird, H., & Aluwahlia, S. (1983). A children s global assessment scale (CGAS). Archives of General Psychiatry, 40(11), 1228-1231. www.bup.se/cgas Kan inte användas som absoluta tal, men ett CGAS-värde mellan 60-70 är troligtvis och ett CGAS-värde under 60 är högst sannolikt ett barnpsykiatriskt fall. Ett CGAS-värde kan inte ensamt styra om ett barn behöver barnpsykiatrisk vård. Översattes till svenska av Per Gustafsson och Marianne Helgesson i Linköping 2001. Under våren 2004 reviderades den svenska översättningen av Anna Lundh och översattes tillbaka till engelska och godkändes då av forskargruppen vid Columbia University. Tillstånd för att använda skalan i Sverige erhölls 2005. Skalan går att ladda ner från www.bup.se/cgas. Det kostar inget att använda skalan. Kommentar I behandlingsstudier används CGAS ofta i kombination med andra skalor, t.ex. HoNOSCA. Internationellt har CGAS de senaste åren aktualiserats i nationella satsningar i Norge, Storbritannien, Danmark, Australien och Nya Zeeland. I Sverige används CGAS på flera håll, bl.a. Östergötlands läns landsting samt BUP-verksamheter i Malmö, Jönköping och Stockholm. bilaga 5 sida: 30 December 2010

CLO Klaustrofobiskalan Öst, L. G. Utformades 1979 av författaren efter genomgång av klaustrofobiska patienters journaler och aktuell litteratur. Psykometriskt utvärderad 2004, publicerad 2007. Består av två delskalor. En ångestskala med 20 frågor som poängsätts 0-4 och en undvikandeskala med 18 frågor som poängsätts 0-2. Används både för att screena klaustrofobiskt tillstånd och utfall av behandling. 20-60 år En version 38 frågor Hög intern reliabilitet och test-retest reliabilitet. God validitet. Fångar upp förändringar efter behandling. Svenskt test, validerat i studie av 87 klaustrofobiska vuxna patienter och 200 kontollpersoner (Öst 2007). Öst, L. G. (2007), The claustrophobia scale: a psychometric evaluation. Behaviour Research and Therapy, 45(5), 1053-1064. Klaustrofobiska patienter hade medelvärde 50.3 på ångestskalan och 19.9 på undvikandeskalan, jämfört med 6.6 respektive 3.1 för normala kontrollpersoner i undersökningen. bilaga 5 sida: 31 December 2010

CMRS-P (Child Mania Rating Scale) Original av Pavuluri,M.N., Henry, D.B.,Carbray, J.A., Birmaher, B. Svensk översättning av Jarbin, H. Screening av mani hos barn. Används för att mäta olika tvångsbeteenden hos barn och ungdomar. Forskare och kliniker inom offentligägda inrättningar. 7-13 år (utvärderat i USA på barn med medelålder 10.3 ± 2.9 år). Finns i självskattningsversion, samt för föräldrar och lärare. 21 items som tar ca 10 minuter att fylla i. God God. Differentierar barn med diagnosticerad bipolär sjukdom från normala kontrollpersoner och ADHD. Uppgift om svenska normer saknas. Pavuluri, M. N., Henry, D. B., Devineni, B., Carbray, J. A. & Birmaher, B. (2006). Child mania rating scale: development, reliability and validity. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 45(5), 550-560. Copyright för den svenska versionen innehas av Håkan Jarbin. Forskare och kliniker inom offentligägda inrättningar får göra kopior av den svenska versionen för eget bruk inom klinik eller forskning. bilaga 5 sida: 32 December 2010

CPI (Child Psychosis Inventory) Okänd ( Gillberg står längst ned på formuläret) Formuläret består av 22 fenomen som skattas med hjälp av en förälder eller vårdare. Dessa 22 fenomen delas in i grupperna Särpräglat beteende (S-scores), Motstånd mot kontakt (H-scores), Kontaktstörning (K-score) och Perceptuella särdrag (P-scores). Avskärmning (A-score) = H-score K-score + 9. Det är framför allt Avskärmning (Ascore) och Särpräglat beteende (S-score) som ligger till grund för en diagnos. Då barnet har fått kryss vid en eller flera punkter på skattningsskalorna (alltså i skattningsformuläret och som är definierade enligt en skattningstabell) så betyder det att barnet har det eller de angivna slagen av beteende. Barnet tilldelas en score för varje sådant beteende. Det finns 22 områden som ska undersökas. 45-60 minuter. Cut off-värden Kommentar Formulär spritt i stencilform. Osäker källa. bilaga 5 sida: 33 December 2010

CPICS (Child Parent Interaction Coding System) Hedenbro, M. 2006. För noggrann analys av samspelet mellan späda eller små barn och deras föräldrar. Använder en av scenerna i LPTtestet. Ger både kvantitativa och kvalitativa data. Omfattande kodningssystem. Inga formella krav. Instruktionsvideo finns. 0:3 4:0 år och deras föräldrar/motsvarande. En version. Svenska. Filmningen tar 15-20 minuter. Dålig interbedömarreliabilitet för yngre barn (god endast för vissa delskalor). God interbedömarreliabilitet för äldre barn (Hedenbro 2006). Lärarskattad social kompetens vid 4 år korrelerar med synkroniserad triadisk interaktion vid 3, 9 och 18 månader (Hedenbro 2006). Svensk vidareutveckling av LPT. Hedenbro, M. (2006). The family triad the interaction between the child, its mother and father from birth to the age of 4 years old. Stockholm: Karolinska University Press. Monica Hedenbro, www.hedenbro.se. Instruktionsfilmen beställs genom monica@hedenbro.se. bilaga 5 sida: 34 December 2010

CPRS-R (Conners Parent Rating Scale-Revised) Conners, C.K. Föräldraformulär avsett att vid screening av ADHD-symtom och för att samla in information om beteendeproblem som underlag vid bedömning av ADHD enligt DSM-IV. Adekvat akademisk utbildning (t.ex. psykolog, pedagog eller socionom som motsvarar Master-nivå) och utbildning i klinisk testning. 3-17 år Finns en kort och en lång version. 15-20 minuter (långa versionen, 80 frågor) eller 5-10 minuter (korta versionen, 27 frågor) God intern reliabilitet och hög test-retest reliabilitet. Diskriminerar effektivt från normala kontroller. Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Normerat på över 8000 amerikanska barn. Conners, C. K., Sitarenios, G., Parker, J. D. A. & Epstein, N. (1998). The Revised Conners Parent Rating Scale (CPRS- R): Factor Structure, Reliability and Criterion Validity. Journal of Abnormal Child Psychology 26(4): 257-268. Kort version med 10 frågor som kan ge 0, 1, 2 eller 3 poäng kan ge totalt 30 poäng. 10 poäng eller mer tyder på ADHD. Gällande långversionen med 39 frågor (maxpoäng 117) anses 40 poäng eller mer som avvikande. Pearson www.pearsonassessments.com CRS-R Technical Manual $89 25-pack QuickScore formulär $47 (long version) eller $49 (short version). 25-pack Feedbak formulär $44 (long eller short version). bilaga 5 sida: 35 December 2010

CRIES-13 (Children Revised Impact Scale) Children and War Foundation. Utvecklat från IES (the Impact of Events Scale, Horowitz m.fl. 1979). Screeningformulär avsett att mäta effekterna av krig, katastrofer och trauma på barn. 13 frågor som ska fånga symtom på posttraumatiskt stressyndrom enligt kriterierna i DSM-IV. Innehåller fyra frågor om återupplevelsesymtom, fyra om undvikande och fem om överspändhet. Barnet skattar hur ofta det upplevt respektive symtom de senaste sju dagarna på en fyragradig Likertskala (Aldrig, Sällan, Några gånger, Ofta). Inga formella krav. 8 år och äldre. Finns även en tidigare version CRIES-8 som inte innehåller frågor om överspändhet. 13 frågor α.60 -.80. (Smith m.fl.) Diskriminerar barn med diagnostiserad PTSD från kontroller (Perrin m.fl.). Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Svensk översättning finns. Children and War Foundation (2010). Children s Revised Impact of Event Scale (CRIES-13). Tillgänglig på http://www.childrenandwar.org [hämtad juni 2010]. Perrin, S., Meiser-Stedman., & Smith, P. (2005). The Children s Revised Impact Scale (CRIES): Validity as a screening instrument for PTSD. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 33, 487-498. Smith, P., Perrin, S., Dyregov, A. and Yule,W. (2003). Principal component analysis of the Impact of Event Scale in children in war. Personality and Individual Differences, 34, 315 322. 30 rekommenderas som cut-off värde för PTSD (Perrin m-fl.). Children and War Foundation tillhandahåller gratis manual och formulär (även på svenska) på www.childreandwar.org. Formuläret är fritt att använda. Children and War Foundation önskar kopia på eventuella publikationer där CRIES-13 använts. Kommentar CRIES-8 har också visats diskriminera barn med diagnostiserad PTSD (Perrin m.fl.). bilaga 5 sida: 36 December 2010

CY-BOCS (Children s Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale) Skapare/författare Goodman, W.K., Price, L.H., Rasmussen, S.A, Riddle, M.A., and Rapoport, J.L. Mäter svårighetsgraden av tvångssymtom hos barn och tonåringar i åldrarna 6-17 år. Patienten kan själv fylla i (ev. med stöd av behandlaren) eller kan genomföras som intervju. Ger också en uppfattning om patientens förmåga att stå emot tvångssymtomen och hur mycket de påverkar funktionsnivån. Relativt omfattande men ger mycket bra information om alla aspekter av OCD. CY-BOCS består av 2 delskalor och resultatet redovisas som totalpoäng och/eller delskalepoäng. 1. Tvångshandlingar (item 1-5), 2. Tvångstankar (item 6-10). Poängsättning 0-4 på varje fråga gällande tillstånd under den föregående veckan. De två sista frågorna ingår inte i totalpoängen. Alla 19 frågorna skall poängsättas, men endast frågorna 1-10 används för att fastställa den totala poängsumman. Den totala CY-BOCS-summan är poängen av avsnittet 1-10, medan delsummorna för tvångstankar och tvångshandlingar är poängen av symtom 1-5 och 6-10. Frågorna 1b och 6b används inte i poängsumman för närvarande. Fråga 17 (global svårighetsgrad) och 18 (global förbättring) är anpassade från Clinical Global Impression Scale (Guy W, 1976) och ger ett mått på allmänt funktionshinder som kan vara förknippat med tvångshandlingar och tvångstankar. Den kan genomföras av en kliniker eller tränad intervjuare med halvstrukturerad intervjuteknik. Generellt sett baserar man bedömningen på barnets och föräldrarnas uppgifter. Den slutgiltiga bedömningen är emellertid baserad på intervjuarens kliniska omdöme. 6-17 år En version N Items/Administreringstid 19 items tar ca 60 minuter. God God Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Testet anknyter så långt det är möjligt till testets vuxenversion som är översatt till svenska av Susanne Bejerot och Mats Humble. Goodman, W.K., Price, L.H., Rasmussen, S.A. et al. (1989). The Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale. I. Devlopment, use, and reliability. Archives of General Psychiatry 46, 1006-1016 Ett gränsvärde på 8 poäng anses vara funktionellt för att upptäcka tvångsproblematik. Med. Dr. Tord Ivarsson OCD-mottagningen Barn- och ungdomspsykiatri Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus SE-416 85 GÖTEBORG tord.ivarsson@vgregion.se Testet får användas kostnadsfritt för icke-kommersiella ändamål utan ändring i formulärets text. Kommentar Utgör den mest använda skattningsskalan ( the Golden Standard ) för att bedöma både tvångstankar och tvångshandlingar vad avser förekomst och svårighetsgrad. Informationen bör fås fram genom att intervjua föräldern (eller vårdnadshavaren) och barnet tillsammans och enhetlig rapportering bör om möjligt åstadkommas genom att man har samma uppgiftslämnare närvarande vid varje bedömningstillfälle. bilaga 5 sida: 37 December 2010

d2 Test of Attention Brickenkamp, R. & Zillmer, E. Metod för att mäta koncentration och selektiv visuell uppmärksamhet i åldrarna 9-60 år. D2 är ett s k cancellation test och avser främst att ge ett mått på snabbhet i bearbetning samt kvalitet i prestationen vilken kräver att testpersonen diskriminerar mellan likartade stimuli, vilket ger information om koncentration och uppmärksamhet. D2 har bred tillämpning inom det neuropsykologiska området för mätning av koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar i samband med förvärvade hjärnskador, Alzheimers sjukdom, demenssjukdomar och alkoholmissbruk. Det används också i utredningar av uppmärksamhetsstörningar hos barn. Testmaterialet består av olika tecken som består av antingen bokstaven d eller p med två, tre eller fyra prickar. Testpersonens uppgift är att snabbt söka av och markera alla tecken som utgörs av d och två prickar (därav namnet d2). Leg. psykolog 9-60 år 14 rader med 16 tecken att markera. God (Bates m.fl.) God (Bates m.fl.) Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Brickenkamp, R. & Zillmer, E. (1998). The d2 Test of Attention. Seattle, Washington: Hogrefe & Huber Publishers. Bates, M. E., Pemay Jr, E. P. (2004). The d2 Test of Attention: Construct validity and extensions in scoring techniques. Journal of the International Neuropsychological Society. 10:392-400. Hogrefe Psykologiförlaget AB, www.hogrefe.se Initialt: d2 komplett omfattar manual, protokoll 20 st, samt två uppsättningar mallar: 1400 kr. Fortsatt användning: 50 protokoll kostar 320 kr. bilaga 5 sida: 38 December 2010

DAWBA (Development and Well-Being Assessment) Författare/Skapare Goodman, Ford, Richards m.fl. DAWBA består av en serie intervjuer, frågeformulär och skattningstekniker som ska kunna generera DSM-IV och ICD- 10 diagnoser i åldrarna 5-17 år. 5-17 år Föräldraintervju till barn 5-17 år. Intervjuer med 11-17- åringar. Lärarversion för åldrarna 5-17 år. DAWBA- intervjuerna kan administreras via en personlig skattare eller via dator. Uppskattad tid från ca 30 minuter (ungdomsintervju) till ca 50 minuter (föräldraintervju). Tillfredsställande. I en studie (Goodman m.fl., 2000) fann man att i en klinisk grupp var det stor överensstämmelse mellan DAWBA-diagnoser och kliniska diagnoser satta av oberoende bedömare. Även i en studie från Bangladesh (Mullich & Goodman, 2005) fann man en god överensstämmelse mellan resultat på DAWBA och oberoende satta kliniska diagnoser. I ytterligare en studie (Moya m.fl., 2005) granskades ätstörningsavsnittet i DAWBA. en testades genom upprepad mätning med 2-3 veckors mellanrum. Det var 95 procents överensstämmelse mellan diagnoserna. Tillfredsställande. Valideringen av DAWBA har gjorts på olika sätt (Goodman m.fl., 2000). I en jämförelse mellan DAWBA-bedömningar från ett urval barn i allmänhet och barn som behövde barnklinisk hjälp, var andelen psykiatriska problem väsentligt högre i den kliniska gruppen (statistiskt säkerställd skillnad). I gruppen barn i allmänhet skilde det sig tydligt mellan barn med och utan diagnos när det gällde prognos. Barn med diagnos enligt DAWBA visade sig ha mer kroniska problem än barn med liknande symtom som inte bedömts uppfylla diagnoskriterier. I en studie (Moya m.fl., 2005) jämfördes DAWBA med oberoende psykiatriska bedömningar. En slutsats som dras av denna undersökning är att ätstörningsdelen i DAWBA har tillräckligt goda psykometriska egenskaper för klinisk och epidemiologisk användning. Svensk version finns. Inga svenska normer. Goodman, R., Ford, T., Richards, H., Gatward, R. & Meltzer, H. (2000). The Development and Well Being Assessment: Description and Initial Validation of an Integrated Assessment of Child and Adolescent Psychopathology, Journal of Child Psychology and Psychiatry. 41(5): 645-655 Youthinmind www.dawba.com Kostnadsfritt. Får ej ändras. bilaga 5 sida: 39 December 2010

Deweys Sociala berättelser Författare/Skapare Dewey, M. Deweys Sociala berättelser presenterades ursprungligen som ett informellt test på social förmåga. Testet används vid utredning av theory of mind, framför allt av autismspektrumstörningar. I åtta korta historier beskrivs sociala situationer där de inblandade utför handlingar som är mer eller mindre socialt acceptabla. Vid 24 tillfällen i historierna ställs en fråga om hur patienten uppfattar beteendet som beskrivs i historien, huruvida det är relativt normalt, ganska besynnerligt, mycket märkligt eller chockerande i den situationen. Nej Vuxna En version 24 frågor Informellt test. Inga svenska normer. Ett pågående projekt inom VG-regionen syftar till att skapa svenska normer. Hittills har inom ramen för projektet testet översatts till svenska och vissa anpassningar till svenska förhållanden har skett. Dewey, M. (1998). Att leva med Aspergers syndrom. I. Frith, U. (red.), Autism och Aspergers syndrom, Stockholm: Liber AB. Söderstrand, P. (2004). Intuitionens neuropsykologi: Neuropsykologisk utredning av social kognition vid ADHD och Aspergers syndrom, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet. Inte förlagsutgivet. Kostnadsfritt. bilaga 5 sida: 40 December 2010

DIS-Q (The Dissociation Questionnaire) Vanderlinden, J. m.fl. 1993 Screening av dissociativa fenomen hos ungdomar och vuxna. Självskattningsformulär med 63 påståenden om upplevelser av dissociativ karaktär. Patienten markerar på en femgradig Likertskala hur väl respektive påstående stämmer in på honom/henne (Inte alls, Lite, Moderat, Ganska mycket, Extremt mycket) som scoras med 1-5 poäng. Innehåller fyra delskalor som avser mäta olika delaspekter av dissociativa störningar: Identitetsförvirring och fragmentering, Tappa kontrollen, Amnesi och Absorption. DIS-Q:s totalpoäng är summan av alla poäng dividerat med antalet frågor. Inga formella krav. Bör användas av psykiatriskt skolade personer. 13-år och äldre Svenska versionen kallas DIS-Q Sweden. 63 frågor Test-retestreliabilitet.79. Chronbachs α.97. (Nilsson m.fl. 2006) God (Vanderlinden m.fl. 1993) Svensk validering i Nilsson m.fl. (2006). Nilsson, D. & Svedin, C G. (2006). Evaluation of the Swedish version of dissociation questionnaire (Dis-Q), Dis-Q- Sweden, among adolescents. Journal of Trauma & Dissociation. 7(3), 65-89. Vanderlinden, J., van Dyck, R., Vandereycken, W., Vertommen, H., & Verkes, R. J. (1993). The Dissociation questionnaire (DIS-Q): Development and characteristics of a new self-report questionnaire. Clinical Psychology & Psychotherapy, 1, 21-27. 2,5 föreslås som cut-off poäng vid screening av svenska ungdomar, 13 år och äldre. (Nilsson m.fl.). Copyright Vanderlinden m.fl.. Inte förlagsutgivet. Översatt till svenska med tillstånd av författarna och fritt att använda. Den svenska versionen kommer att finnas för anställda inom BUP-divisionen på vårt intranät, bupnet. Ingen kostnad. bilaga 5 sida: 41 December 2010

D-KEFS (Delis-Kaplan Executive Function System) Delis, D. C., & Kaplan, E. En uppsättning test för bedömning av exekutiva funktioner. Avser ge en uttömmande bild av eventuella svårigheter med kontroll över det egna beteendet, planering och strategival, organisering, reglering av känslor och reaktioner, arbetsminne, graden av flexibilitet och abstraktionsnivå i tänkandet med mera. Består av nio fristående deltest som väljs utgående från aktuell frågeställning. Resultatet ger underlag för bedömning av exekutiva nyckelfunktioner och vilka neurokognitiva komponenter som inverkat på resultatet, vilket underlättar uppläggningen av en rehabiliteringsplan. Leg. psykolog 8-89 år D-KEFS finns med svensk version av ingående items och svensk manualsupplement med anvisningar för administrering och poängsättning. Ca 90 minuter (alla deltest) Acceptabel (Delis m.fl. 2001 och 2004) God validitet har påvisats i studier av många olika kliniska populationer (Delis m.fl. 2004). Inga svenska normer. Använts i svenska kliniska studier. Delis, D. C., Kaplan, E., & Kramer, J.H. (2001). Delis-Kaplan Executive Function System. San Antonio, TX: The Psychologiacal Corporation. Delis, D. C., Kramer, J. H., Kaplan, E., & Holdnack, J. (2004). Reliability and validity of the Delis-Kaplan Executive Function System: An update. Journal of the International Neuropsychological Society, 10, 301-303. Se manualen. Pearson www.pearsonassessment.se Initialt: Komplett test (amerikansk manual, svenskt manualsupplement, testmaterial 10 st protokoll och svarsformulär för alla deltest: 10920 SEK. Datoriserat scoringprogram (inklusive registrering och teknisk support): 3085 SEK. Fortsatt användning (per deltest): 10 st protokoll: 185-225 SEK. 10 st svarsformulär: 205-225 SEK. bilaga 5 sida: 42 December 2010

DSHI-9 (Deliberate Self-Harm Inventory 9 item version) Bjärehed, J., & Lundh L. G. (2008). Formuläret är en utveckling av DSHI-s (DSHI simplified) utvecklat av Lundh m.fl. (2007) som i sin tur är en förkortad version av DSHI (Deliberate Self-Harm Inventory) utvecklat av Gratz (2001). Självskattningsformulär avsett att fånga självskadebeteenden hos ungdomar. För nio typer av fysiska självskadebeteenden skattas hur många gånger de förekommit senaste halvåret, från aldrig (0 poäng) till mer än fem gånger (6 poäng). Maxpoäng är 54 (9 x 6). Inga formella krav. Ungdomar och vuxna (utprovat på 14-åringar). DSHI-9 DSHI-9r (ny, ännu ej publicerad version) 9 frågor Cronbachs α.90 (Lundh m.fl. 2009). God test-retestreliabilitet (Bjärehed m.fl.). God validitet för ursprungsformuläret DSHI (Gratz). Bjärehed m.fl. har påvisat att DSHI-9 korrelerar med avsiktligt självskadebeteende, allmän psykopatologi, relativ avsaknad av positiva känslor mot föräldrar och ruvande (ruminative) emotionell regleringsstrategi. DSHI-9 är utarbetat i en studie av 14-åringar i fyra skolor i södra Sverige (Bjärehed m.fl.). Pilotversionen DSHI-s utprovades på 123 svenska 15-åringar (Lundh m.fl. 2007). Bjärehed, J., & Lundh, L.G. (2008). Deliberate self-harm in 14 year old adolescents. How frequent is it, and how is it associated with psychopathology, relationship variables, and styles of emotional regulation? Cognitive Behaviour Therapy, 37, 26-37. Gratz, K. L. (2001). Measurement of deliberate Self-Harm: Preliminary Data on the Deliberate Self-Harm Inventory. Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment, 23(4), 253-263. Lundh, L.G., Karim, J., & Quilisch, E. (2007). Deliberate self-harm in 15 year old adolescents. A pilot study with a modified version the Deliberate Self-Harm Inventory. Scandinavian Journal of Psychology 48, 33-41. Lundh, L. G., Wångby-Lundh, M., & Ulander, J. (2009). Emotional tone in young adolescents close relationsships and its association with deliberate self-harm. Interpersona, 3 (Suppl.1), 111-138. Ej förlagsutgivet. DSHI-9 och DSHI-9r, kan fås genom Lars-Gunnar Lundh. Lars-Gunnar.Lundh@psychology.lu.se. Finns som bilaga till BUP:s riktlinjer till stöd för bedömning och behandling. Ingen kostnad. bilaga 5 sida: 43 December 2010

DUDIT (Drug Use Disorder Identification Test) Per Carlbring. Formulärsammanställning 2005 Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet Babor T., De la Fuente R., Saunders J. och Grant M. (1989). Översatt och bearbetad av professor Hans Bergman, Karolinska Institutet. Testet avser att mäta drogbelastning och instruktionen är att svara noggrant och ärligt gällande användande av olika former av narkotika under det senaste året. Rekommendation är kliniskt verksamma personer med kunskap om missbruk. 15-100 år 11 items tar ca 5-10 minuter att besvara. Cronbachs α = 0.80 God Svenska normer: I ett urval med 160 tunga drogmissbrukare från beroendevården och kriminalvården med multimissbruk: 25 poäng eller mer pekar med sensitivitet 90% och specificitet 88% respektive 78% för ICD-10 respektive DSM-IV beroendediagnoser. I ett urval på 1500 personer slumpmässigt utvalda från allmänna befolkningen, T-värden pekar på eventuella drogrelaterade problem vid värden på sammanlagt 17 poäng för män och på sammanlagt 6 poäng för kvinnor. Berman, A.H., Bergman, H., Palmstierna, T., and Schlyter, F. (2002). Evaluation of the Drug Use Disorders Identification (DUDIT) Test in Criminal Justice and Detoxification Settings and in a Swedish Population Sample. European Addiction Research, 11(1), 22-31. 25 p för en klinisk drogbelastning och indikerande drogrelaterade problem vid 17 poäng (män) och 6 poäng (kvinnor). Karolinska Institutet har copyrights på den svenska versionen avseende layout och innehåll. Formuläret är fritt att använda vid observerande av upphovsrätten. Testet kan laddas ner gratis på www.beroendecentrum.com. Svensk manual kan erhållas antingen från författarna Anne H. Berman, Hans Bergman, Tom Palmstierna och Frans Schlyter eller från margareta.karlsson@kus.se Kostnadsfritt för kliniskt bruk. bilaga 5 sida: 44 December 2010

EARL-20B/EARL-21G (Early Assessment Risk List for Boys/Girls) Augimeri m.fl. 2001 och Levene m.fl. 2001 Risk/behovsbedömningsinstrument som bygger på evidensbaserad kunskap om riskfaktorer hos barn, familj och närmiljö som forskning visat har samband med fortsatt normbrytande beteende. Används som beslutstöd vid planering av behandling och andra samhällsinterventioner. De olika riskfaktorerna och hur de ska bedömas beskrivs i manualerna, en för pojkar och en för flickor. Inga formella krav. Utbildning/workshop om EARL-20/21 B/G rekommenderas. Pojkar 0-11 år, respektive flickor 0-11 år. EARL-20B för pojkar (finns i svensk översättning av Pia Enebrink) EARL-20B version 2 EARL-21G för flickor (svensk översättning pågår) Professionell skattning av 20/21 riskfaktorer. Förutsätter noggrann datainsamling från flera källor. God/utmärkt interbedömarreliabilitet för EARL-20 B och acceptabel för EARL-21 G (Viljoen m.fl.). Acceptabel (Enebrink m.fl.) Finns svensk validering för pojkar (EARL-20 B). Enebrink, P., Långström, N., Hultén, A., & Gumpert C. (2006). Swedish validation of the Early assessment risk list for boys (Earl-20 B), a decision aid for use with children presenting with conduct-disordered behaviour. Nordic journal of Psychiatry, 60(6), 438-446. Augimeri, Koegl, Webster & Levine (2001). Early Assessment Risk for Boys (EARL-20B), version 2. Toronto: Earlscourt Child & Family Court. Levene, Augimeri, Pepler, Walsh, Webster & Koegl (2001). Early Assessment Risk for Girls (EARL-21B), Consultation Edition. Toronto: Earlscourt Child an Family Court Viljoen, J. L., Elkovitch, N., & Ullman, D. (2007). Assessing risk for violence in adolescents. In Jackson, R. (Ed.) Learning Forensic Assessment (International Perspectives on Forensic Mental Health) pp 385-416. New York: Routledge. Engelska versionerna finns att beställa från www.violence-risk.com. EARL-20 B på svenska finns att beställa från www.kbt-tjanst.se. EARL-20 B på svenska: Initialt: 150 kr + moms plus eventuell utbildning. Fortsatt användning: Ingen kostnad. EARL-21G: bilaga 5 sida: 45 December 2010

ECBI (Eyberg Child Behavior Inventory) Sheila Eyberg Formlär avsett att mäta utageranden och problembeteenden hos barn 2-16 år. Fylls i av föräldrar och lärare. Akademisk utbildning (motsvarande masters-nivå i psykologi eller angränsande fält) plus utbildning i psykologisk testning. 2-16 år 36 items som tar ca 5 minuter att administrera. God (Axberg m.fl. 2008) God (Axberg m.fl. 2008). Föreslår att svaren delas upp i tre sub-skalor. Svenska normer finns i Axberg m.fl. (2008). Axberg, U., Johansson Hanse, J. & Broberg, A. G. (2008). Parents description of conduct problems in their children A test of the Eyberg Child Behavior Inventory (ECBI) in a Swedish sample aged 3-10. Scandinavian Journal of Psychology, 49(6): 497-505. Eyberg, S. M., Ross, A. W. (1978). Assessment of child behavior problems: The validation of a new inventory. Journal of Clinical Child & Adolescent Psychology, 7(2): 113-116. Okänt var svensk version kan beställas. Originalversion på engelska beställs från PAR: www.parinc.com eller Ann Arbor: www.annarbor.co.uk. Initial användning: Manual, 50 + 50 testformulär: 2040 kr ($192 / 170). Fortsatt användning: Testformulär (finns 2 olika sorter): för 25 st 390 kr ($40 / 33). bilaga 5 sida: 46 December 2010

EDE-Q (Eating Disorder Examination Questionnaire) Per Carlbring. Formulärsammanställning 2005 Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet Fairburn & Beglin (1994). Ursprunget är EDE-intervjun skapad av Cooper & Fairburn (1987). Frågeformulär avsett för bedömning av ätstörningar. Formuläret innehåller 36 frågor som avser de senaste 4 veckorna och graderas inga till varje dag. EDE-Q kan indelas i 4 delskalor: 1 Restraint (grad av restriktivt ätande), 2 Eating concern (upptagenhet av mat och ätande vilket ofta är förenat med ångest), 3 Shape concern (upptagenhet kring kroppsform och missnöje med sin kropp), 4 Weight concern (Stark upptagenhet av vikten som har en stor påverkan på självbilden), 5 Total score (ger en indikation på svårighetsgraden av ätstörning). Adekvat professionell kompetens med goda kunskaper om psykometri och metod. 12 år (EDE-Q ungdom) - vuxna På svenska finns EDE-Q, EDE-Q version 6.0 samt EDE-Q ungdom. 36 frågor Ca 0.89, Cronbachs α ca 0.85 Fariburn, C.G., & Beglin, S.J. (1994). Assessment of eating disorders: Interview or self-report questionnaire? International Journal of Eating Disorders, 16, 363-370. Christopher G Fairburn (utländska rättigheter). Ata Ghaderi (Sverige), Fri att använda när källa används vid publikation. Går att ladda ner på www.anst.uu.se/ataghade/instrument.html. Kostnadsfritt för kliniskt bruk, får ej ändras. Kommentar Bör inte ensamt användas för att diagnosticera ätstörningar. bilaga 5 sida: 47 December 2010

EDI-2 (Eating Disorder Inventory, 2nd ed) Garner, Olmsted & Polivy, 1983, 1991 (svensk version Claes Norring) Självskattningsinstrument för bedömning av svårighetsgrad gällande ätstörningar. EDI-2 innehåller 8 skalor: viktfobi, bulimi, missnöje med kroppen, låg självkänsla, perfektionism, interpersonell misstro, störd interoceptiv medvetenhet och rädsla för vuxenlivet. 3 preliminära skalor finns också: asketism, störd impulsreglering och social osäkerhet. Instrumentet kan hjälpa till att skilja mellan normal viktmedvetenhet och emotionella störningar/patologiska tvångstankar gällande vikten. Leg. psykolog, leg. läkare 11 år vuxen Ca 20 minuter God (om alla delskalor är ifyllda) God (om alla delskalor är ifyllda). Den validitet och reliabilitet som gäller för EDI i sin helhet kan inte generaliseras utan vidare till alla delskalor (Claes Norring: svenska manualen från 1991). Finns svenska normdata. Nevonen, L., Broberg, A. G. (2001). Validating the Eating Disorder Inventory-2 (EDI-2) in Sweden. Eating and Weight Disorders, 6: 59-67 Nevonen, L., Clinton, D. & Norring, C. (2006). Validating the EDI-2 in three Swedish female samples: Eating disorder patients, psychiatric outpatients and normal controls. Nordic Journal of Psychiatry, 60(1): 44-50 Norring, C., Sohlberg, S. (1988). Eating Disorder Inventory in Sweden: Description, cross cultural comparison and clinical utility. Acta Psychiatrica Scandinavica, 18: 567-575 Gränsvärden för de 8 EDI-skalorna enligt Claes Norring m.fl från en svensk studie från 1988 baserad på ca 450 individer. Individer över dessa poänggränser betraktades som presumtiva kliniska fall: Viktfobi=5, Bulimi=3, Missnöje med kroppen=9, Låg självkänsla=3, Perfektionism=5, Interpersonell misstro=4, Störd interoceptiv medvetenhet=4 samt Rädsla för vuxenlivet=6. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se Initial användning: Svensk manual (1994): 180 kr. Fortsatt användning: Frågehäfte per st 55 kr, svarsblankett 10 st: 170 kr, Profilblankett 10 st: 110 kr, Bakgrundsdata 10 st: 110 kr. Kommentar Om fler än en delskala utelämnats ska inga poängvärden för någon delskala beräknas. bilaga 5 sida: 48 December 2010

Empathy Index for Children and Adolescents (Bryant s Empathy Index) Bryant 1982 Skapades för att fånga nivån på empatisk förmåga hos barn och ungdomar. Självskattningsformulär med 22 frågor/påståenden som barn upp till 12 besvarar med yes/no eller true/false (poängsätts 0 eller 1) och som äldre barn besvarar på en niogradig Likertskala från not at all like me till very much like me (poängsätts från -4 till + 4). Mäter antagligen flera dimensioner. Inga formella krav. Barn i skolåldern. En version 22 frågor Acceptabel (enligt del Barrio m.fl. och Lasa Aristu m.fl) Acceptabel (enligt del Barrio m.fl.). Svag enligt senare studier då instrumentet antagligen ger ett multi-dimensionellt mått. Lasa Aristu m.fl. fann underliggande faktorer genom faktoranalys (Ledsenhet, Förståelse av känslor och Tårfylld reaktion). De Wied m.fl. fann att instrumentet mäter två underliggande faktorer (Empatisk ledsenhet och Attityder) varav den senare faktorn visades ha svag reliabilitet och validitet, prövad som subskala. Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Lasa Aristu, A., Holgado Tello, F. P., Carrasco Ortiz, M, A., & del Barrio Gándara, M. V. (2008). The Structure of Bryant s Empathy Index for Children: A Cross-Validation Study. The Spanish Journal of Psychology, 11(2), 670-677. Bryant, B. (1982). An index of empathy children and adolescents. Child Development, 53, 413-425. del Barrio, V., Aluja, A., & Garcia, L. F. (2004). Bryant s empathy index for children and adolescents: Psychometric properties in the Spanish language. Psychological Reports, 95, 257-262. de Wied, M., Mass, C., van Goozen, S., Vernabde, M., Engels, R., & Meeus, W., et al. (2007). Bryant s empathy index: A closer examination of its internal structure. European Journal of Psychological Assessment, 23(2), 99-104. Inte förlagsutgivet. Ingen copyright angiven. Instrumentet kan hämtas från Thompson Rivers University: http://www.tru.ca/faculty/wlroberts/bryant.pdf. Kommentar Flickor tenderar att få högre poäng än pojkar. bilaga 5 sida: 49 December 2010

ERASOR (Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism) Worling, J. 2001 Strukturerat beslutsstöd för att vägleda vid skattning av risk för återfall i sexualbrott för ungdomar som tidigare begått sexuella övergrepp. Efter datainsamling skattas 25 riskfaktorer, både statiska (historiska) och dynamiska (påverkbara), som forskning har visat är relaterade till förhöjd risk i återfall för unga som begått sexuella övergrepp. Inga formella krav. Bör endast användas av personal som är teoretiskt och praktiskt väl utbildade och erfarna i risk/behovsbedömningar och behandlingsarbete. Utbildning i instrumentet rekommenderas. Ungdomar 12-18 år som begått sexuella övergrepp. Version 2.0 är den som används (finns i svensk översättning). Skattning av 25 riskfaktorer. Förutsätter noggrann datainsamling från olika källor avseende flera funktionsområden med flera olika datainsamlingsmetoder. God interbedömarreliabilitet (Viljoen m.fl.) Differentierar de som återfaller i sexualbrott från engångsförbrytare (Worling 2004), känsligt för förändringar under/efter behandling. Svensk översättning och fackgranskning av Långström, N. och Blomkvist, P. (2004). Viljoen, J. L., Elkovitch, N., & Ullman, D. (2007). Assessing risk for violence in adolescents. In Jackson, R. (Ed.) Learning Forensic Assessment (International Perspectives on Forensic Mental Health) pp 385-416. New York: Routledge. Worling, J.R., & Curwen, T. (2001). ERASOR Estimate of Risk or Adolescent Sexual Offense Recidivism, version 2.0. Toronto: Thistletown Regional Centre for Children & Adolescents. (Svensk översättning och fackgranskning av Niklas Långström & Per Blomkvist). Worling, J. (2004). The estimate of risk of adolescent sexual offense recidivism (ERASOR): Preliminary Psychometric Data. Sexual Abuse: A Journal of Research and Treatment, 16(3), 235-254. Risk för återfall uttrycks som låg, medel eller hög, baserat på en sammanvägning av de 25 faktorerna och kunskaper av deras respektive forskningsunderlag och individuell bedömning av patienten och hans/hennes familj. Copyright innehas av SAFE-T Program, Thistletown Regional Centre. Svenska versionen erhålls genom översättarna, som också är de som ger utbildning i instrumentet i Sverige: niklas.langstrom@ki.se och per.blomkvist@stat-inst.se. bilaga 5 sida: 50 December 2010

Ericametoden Gösta Harding, Allis Danielson m.fl. Ett kliniskt psykodiagnostiskt hjälpmedel vid bedömning av barn. Ursprung i Lowenfelds World Technique som infördes i Sverige 1942. Metoden utarbetades 1946-49 av Gösta Harding m.fl. Lekdiagnostisk metod, standardförfarande, standardmaterial. Leg. psykolog 3-12 år, företrädesvis 5-10 år, kan även användas med vuxna. Observationstid högst 45 minuter vid tre tillfällen Utvärderingen grundar sig på flera observations- och registreringsvariabler. Nya svenska normadata i Forsbeck Olsson (2006). 800 barn har byggt med materialet vid tre tillfällen vardera. Forsbeck Olsson, U. (2006). 2000-talets barn bygger i sandlådan normering av Ericametoden. Ericastiftelsen/Mareld. Ericametodens handbok Att bygga sin värld har utgått och ersatts av den engelskspråkiga versionen Building your own world. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se Initialt: Grundsats för hela materialet 31 315 kr, manual 750 kr, Forsbeck Olsson (2006) 190 kr. Fortsatt användning: 10 st protokoll: 200 kr, 25 st utvärderingsblankett: 180 kr. Kommentar Ericametoden kan även vara ett bra behandlingsinstrument som kan fungera kontaktskapande då barnet inte vill tala om traumatiska upplevelser. bilaga 5 sida: 51 December 2010

ESQ (Experience of Service Questionnaire) Författare/Skapare Utvecklat i Storbritannien av CHI (the Commission for Health Improvement, numera the Health Care Comission), Attride-Stirling 2002. Avser mäta tillfredställelse med CAMHS (Child and Adolescent Mental Health Services). Används av CORC (CAMHS Outcome Research Consortium) som ett av grundinstrumenten i det paket av resultatutvärderingar som de erbjuder de barn- och ungdomsverksamheter som är medlemmar. Formulär med 15 frågor: 12 påståenden om bemötande, förtroendet för behandlarna, information, miljö och allmän tillfredställelse med den hjälp man fått, som besvaras med stämmer helt/delvis/inte alls/vet ej. 3 frågor med utrymme för öppna svar om vad som var bäst med hjälpen, något som man inte tyckte om eller som behöver förbättras, samt något mer man vill framföra om vården. Nej 0-18 Parent ESQ, Self-report ESQ (9-11 år), Self-report ESQ (12-18 år). På svenska: En för ungdomar 11 år och äldre och en för föräldrar till barn i alla åldrar. 15 frågor ESQ har visats diskriminera mellan olika nivåer av tillfredställelse på olika enheter (Attride.Stirling 2002). Används i många verksamheter i Storbritannien och Norge. Anpassad till svenska av Jan-Olov Larsson, Mia Danielson och Hans Smedje 2009. Används på försök av Utvärderingsenheten, BUP i Stockholm. Attride-Stirling, J. (2002). Development of Methods to Capture Users Views of CAMHS in Clinical Governance Reviews, URL (nedladdad 2010-05-06): http://www.chi.gov.uk/_db/_documents/04017624.pdf. Barber, J. B., Tischler, V. A., Healy, E. (2006). Consumer satisfaction and child behaviour problems in child and adolescent mental health services. Journal of Child Health Care, 10(1), 9-21. De 12 påståendena poängsätts 1 (stämmer helt), 0 (stämmer delvis) och -1 (stämmer inte alls), med totalpoäng från 12 (väldigt nöjd) till 12 (väldigt missnöjd). Profil över alla frågor ger underlag för jämförelser med andra verksamheter och/eller förändring över tid. Originalversion kan laddas ned från www.corc.uk.net. Fritt att använda. bilaga 5 sida: 52 December 2010

Familjeklimat/FCS (Family Climate Scale) Hansson, K. 1989 Familjediagnostiskt självskattningsformulär som består av 85 adjektiv som beskriver upplevelser av samspel och stämning i en familj. De 15 eller fler som bäst beskriver familjen ska markeras. De markerade adjektiven tolkas och analyseras. Adjektiven är uppdelade i fyra kategorier: Närhet, Distans, Spontanitet och Kaos. Inga formella krav 11 år och äldre, även vuxna. En version 85 adjektiv varav minst 15 ska markeras. God, Cronbachs α.71 -.98 Uppgift om normer saknas. Svenskt instrument som utarbetats och validerats i Sverige av K. Hanson (1989). Hansson, K. (1989). Familjeklimat. En adjektivlista för familjediagnostik. Forskningsrapport från Institutionen för tillämpad psykologi Nr 1, Lunds Universitet. Lundblad, A.M., & Hansson, K. (2005). Relational problems and psychiatric symptoms in couple therapy. International Journal of Social Welfare, 14, 256-264. Inte förlagsutgivet. Publicerat i Hanson m.fl.(1989). Ingen bilaga 5 sida: 53 December 2010

FAS (Family Accommodation Scale for obsessive-compulsive disorder) Calvocoressi, L. m.fl. 1999 Semistrukturerad intervju för bedömning av familjeanpassning till patientens tvångssymtom. Behandlarskattning av i hur hög grad familjemedlemmar anpassat sig eller ej till barnets tvångssymtom den senaste månaden. Behandlaren intervjuar om 13 olika anpassningar till tvångssymtom och skattar mängden tid/energi som ägnats åt anpassning till barnets tvång, på en fyragradig Likertskala. Frågorna fångar olika dimensioner av familjeanpassning, som till exempel tillhandahållande av objekt som barnet tvångsmässigt vill ha, sänkta förväntningar, undvikande m.m. Resultatet redovisas i en totalpoäng. Maxpoäng 13 x 4 = 52. Inga formella krav Barn och vuxna med OCD och deras familjer. En version 13 frågor Utmärkt interbedömarreliabilitet.75 -.95 och god interreliabilitet Cronbachs α.82. (Calvocoressi m.fl.) Acceptabel (Grabill m.fl) men känsligheten för behandlingseffekter är osäker. Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Bearbetad svensk översättning (med 12 items) har använts i några mindre studier (Ekenberg m.fl.). Calvocoressi, L., Mazure, C. M., Kasl, S. V., Skolnick, J., Fisk, D., Vegso, S. J., van Noppen B. L., & Price, L. H. (1999). Family accomodation of obsessive-compulsive symptoms: instrument development and assessment of family behavior The Journal of Nervous and Mental Disease, 187(19, 636-642. Ekenberg, J. & Petersson, Y. (2009). Kognitiv beteendeterapi med familjestöd för barn och ungdomar med tvångssyndrom En behandlingsstudie. Psykologexamensuppsats. Lunds universitet: Institutionen för psykologi. Grabill, K., Merlo, L. J., Duke, D., Harford, K., Keeley, M. L., Geffken, G. R., et al. (2008). Assessment of obsessive compulsive disorder: A review. Journal of Anxiety Disorders, 22, 1 17. Inte förlagslagd. Uppgift om svensk version saknas. Ingen bilaga 5 sida: 54 December 2010

FOF (Frågor om familjemedlemmar)/qafm (Questions About Family Members) Hansson, K. & Jarbin, H. 1997 Frågeformulär för att undersöka dyad-relationen mellan en kvinna och en man, särskilt avseende så kallad expressed emotion. 30 frågor besvaras på en 5-gradig Likertskala från nästan aldrig till nästan alltid. Svaren poängsätts i fyra delskalor: Upplevd kritik, Upplevd emotionell överinvolvering, Kritiska kommentarer samt (egen) Emotionell Överinvolvering. Inga formella krav. Vuxna par (föräldrar). En version (Hansson m.fl. 1997) 30 frågor God, Cronbachs α.68 -.84 (Lundblad m.fl. 2005) Acceptabel (Hanson m.fl. 1997) Uppgift om normer saknas. Svenskt instrument, utarbetat av Hanson m.fl. (1997). Hansson, K., & Jarbin, H. (1997). A new self-rating questionnaire in Swedish for measuring expressed emotion. Nordic Journal of Psychiatry, 51(4), 287-297. Lundblad, A.M., Hansson, K. (2005). Relational problems and psychiatric symptoms in couple therapy. International Journal of Social Welfare, 14, 256-264. Lundh, L-G., Wångby, M. (2007). Programmet Familjeband som anhörigstöd inom psykiatrin. En svensk utvärdering. Lunds universitet. Inte förlagsutgivet. Instrumentet beskrivs i Hanson m.fl. (1997). bilaga 5 sida: 55 December 2010

GEM- PR (Griffith Empathy Measure, Parent rating) Hunter, K. R. 2003 GEM är avsett att mäta förmågan till empati hos barn och ungdomar. Instrumentet är utvecklat i Australien med utgångspunkt i Bryant s Empathy Index. Avser mäta affektiva och kognitiva komponenter av empati. GEM-PR är ett föräldraformulär som innehåller 23 påståenden om barnet som föräldrarna skattar på en skala från håller inte alls med till håller med helt och hållet (poängsätts från -4 till +4). GEM-SR är ett självskattningsformulär för barn och ungdomar och GEM-VO är en version som bygger på videoskattning av ansiktsuttryck (de finns inte översatta till svenska). Inga formella krav. 5-12 år GEM-PR Föräldraskattningsformulär, svensk översättning finns GEM-SR Självskattningsformulär, barn GEM-VO Videoobservation av ansiktsuttryck, barn 23 frågor God God Inga svenska normer. Ingen svensk validering, men GEM-PR finns översatt i Ekstrand (2008). Ekstrand, C. (2008). Kan barns empati relateras till hur de bedömer ansiktsuttryck? Stockholms universitet. (Psykologexamensuppsats). Hunter, K. R. (2004). Affective empathy in children: Measurement and correlates. Griffith University. (Doktorsavhandling). Dadds, M. R., Hunter, K., Hawes, D. J., Frost, A. D., Vasallo, S., Bunn, P., Merz, S. & El Masry, Y. (2008). A Measure of cognitive and affective empathy in children using parent ratings. Child Psychiatry and Human Development, 39(2), 111-122. Inte förlagsutgivet. Testet är publicerat i avhandlingen (Hunter 2004). Kommentar Flickor tenderar att få högre poäng än pojkar. bilaga 5 sida: 56 December 2010

Griffiths Griffiths, R. Utvecklingsbedömning för barn 0-8:0 år. Skala I är avsedd för åldrarna 0 2:0 år. Den består av fem delskalor: Motorik (A-skalan), personligt och socialt beteende (B-skalan), hörsel och tal (C-skalan), samordning av öga och hand (D-skalan) samt performance (E-skalan). Skala II är avsedd för åldrarna 2:0 8:0 år och har sex delskalor. För fem av dessa gäller samma utvecklingsaspekter som finns med i skala I. Den sjätte delskalan gäller praktiskt resonerande (F-skalan). Leg. psykolog 0-8 år Skala I (0-2:0 år) Skala II (2:0-8:0 år) 50-60 minuter Överskrider Cronbachs α.70 för alla delskalor utom E, enligt Hogrefe. Tillfredställande, även interkulturellt (Luiz m.fl). Normtabeller finns i: Nordberg, L. (1997), Griffithsdata. Psykologiförlaget, som ingår vid köp av Skala I och II komplett. Luiz, D. M., Foxcroft, C. D. & Stewart, R. (2001). The construct validity of the Griffiths Scales of Mental Development, Child: Care, Health and Development, 27(1), 73-83. Nordberg, L., Rydelius, P-A. & Zetterström, R. (2008). Psychomotor and Mental Development from Birth to Age of Four Years; Sex Differences and Their Relation to Home Environment Children in a New Stockholm Suburb Results från a Longitudinal Prospective Study Starting at the Beginning of Pregnancy. Acta Paediatrica, 80(378), 1-25. Råpoängen omvandlas till testpoäng enligt en stanineskala där 5 utgör normen och staninepoäng 3 är en avvikelse från normalzonen. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se Initial kostnad: Skala I komplett inklusive 10 st svarsformulär: 4000 kr, Skala II komplett inklusive 10 svarsformulär: 6000 kr. Fortsatt kostnad: Svarsformulär till Skala I och II: 10 st kostar 300 kr. Kommentar Materialet för skala I och skala II säljs i varsin väska. Observera att flera av föremålen i väskan till skala I skall användas vid testning med skala II. Dessa för skalorna gemensamma föremål kan köpas separat. bilaga 5 sida: 57 December 2010

HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale) Per Carlbring. Formulärsammanställning 2005 Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet Zigmond, A.S. & Snaith R.P. (1983) Snabbt och tillförlitligt instrument som är skapat för att användas av läkare och forskare för att få information om patienter som behandlas inom den somatiska vården lider av depression eller något ångesttillstånd samt förändringar i dessa. Formuläret ligger sedan till grund för diskussion och diagnos. HADS består av sammanlagt 14 påståenden (7 gällande ångest och 7 gällande depression). Svaren anges på en fyrgradig Likertskala från 0-3 poäng. 16-65 år. Använts ner till 12 år. En version 7 frågor om ångest och 7 frågor om depression där varje fråga kan ge maximalt 3 poäng. Tar ca 5 minuter att administrera. Ca 0.72, Cronbachs α= 0.89-0.93 Resultaten på de båda skalorna påverkas inte av fysiska symptom. Ref: Bodlund, O. Läkartidningen, dec. 1997. Finns svenska normer på normalpopulation: HADS-ångest: 4.55 (sd=3.73); HADS-depression: 3.98 (sd=3.46). Normativa data för ungdomar i olika åldersgrupper från 13-23, föreslås av Jörngården m.fl. (2006) som även visar hur resultaten påverkas av kön och administrationssätt. Andersson, G., Kaldo-Sandström, V., Ström, L., & Strömgren, T. (2003). Internet administration av the Hospital Anxiety and Depression Scale in a sample of tinnitus patients. Journal of Psychosomatic Research, 55, 259-262. Zigmond, A.S., & Snaith, R.P. (1983). The Hospital Anxiety and Depression Scale. Acta Psychiatrica Scandinavia, 67, 361-370. Jörngården, A., Wettergren, L. & von Essen, L. (2006). Measuring health-related quality of life in adolescents and young adults: Swedish normative data for the SF-36 and the HADS, and the influence of age, gender, and method of administration. Health and Quality of Life Outcomes, 4, 91. 7 poäng är friskt/normalt. 8-10 indikerar ett gränsvärde med milda till måttliga besvär eller ett stress-indikerande värde, >10 poäng talar för ett kliniskt signifikant tillstånd vilket motiverar en djupare diagnostik och eventuellt behandling. Finns att ladda ned från Internet t.ex. på www.deprimerad.net. Kostnadsfritt vid kliniskt bruk bilaga 5 sida: 58 December 2010

Happés Berättelser Franscesca Happé Riktat test för symtom inom autismspektrum. Testet bygger på teorin om central koherens. Den innebär att man i normalfallet försöker att samla ihop en mängd information från omvärlden till en koherent (sammanhängande) meningsfull helhet. För att lösa uppgifterna på ett korrekt sätt krävs en förmåga till mentalisering. Nej Barn där misstanke om problem inom autismspektrumet finns. Sex bilder av visuella illusioner. Det finns också en textversion där olika berättelser läses upp för patienten varefter frågor om texten följer. 6 bilder. 26 korta berättelser. Inga svenska normer. Happé, F. (1994a). Autism and Introduction to Psychological Theory. London: UCI Press Ltd. Happé, F. (1994b). Wechsler IQ profile and theory of mind in autism: A research note. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 35, 1461-1471. Happé, F. (1995). The role of age and verbal ability in the theory of mind task performance of subjects with autism. Child development, 66, 843-855. Happé, F., Ehlers, S., Fletcher, P., Frith, U., Johansson, M., Gillberg, C., et al. (1996a). Theory of mind in the brain. Evidence from a PET scan study of Asperger syndrome. NeuroReport, 8, 197-201. Happé, F. (1996b). Studying weak central coherence of low levels: children with autism do not succumb to visual illusions. A research note. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 37, 873-875. Happé, F. (1997). Central coherence and theory of mind in autism: Reading homograhs in context. British journal of Developmental Psychology, 15, 1-12. Gällande bilderna: Resultaten behöver tolkas. Gällande berättelserna: Om patienten svarar fel på 6 av berättelserna är detta en indikation på en bristfällig mentaliseringsförmåga. Copyright: F. Happé. Berättelserna är gratis för kliniskt bruk, men får inte ändras Kommentar Testet anses av en del vara för lätt och särskilt individer med högfungerande autism klarar uppgifterna. bilaga 5 sida: 59 December 2010

HCL 32 (Hypomania Checklist) Angst m.fl. 2005 Självskattningsformulär avseende tidigare hypomana episoder för screening av bipolärt syndrom hos vuxna med depression. Patienten svarar först på frågor om sin aktuella och sin typiska sinnesstämning, jämfört med andra. Patienten uppmanas sedan att tänka på en period av förhöjd sinnesstämning (när du är uppåt ) och markera med Ja eller Nej om någon av 32 olika symtom/känslor/beteenden förekommit under denna period. Formuläret avslutas med flera frågor om förekomst och karaktär på eventuella sådana episoder. Personal inom hälso- och sjukvården. Vuxna HCL-32 ursprunglig version (Angst m.fl. 2005). HCL-32-R1(svensk reviderad version). 8 frågor varav en fråga har 32 alternativ att markera med Ja eller Nej..83 i studie av urval ur svensk normalpopulation (Meyer m.fl.). Differentierar mellan bipolärt syndrom och egentlig depression hos vuxna med 80 % sensitivitet och 51% specificitet (Angst m.fl.). Differentierar inte mellan bipolärt syndrom typ I och II. Svenska vuxna psykiatripatienter har ingått i den internationella studien bakom formuläret. Angst, J., Adolfsson, R., Benazzi, F., Gamma, A., Hantouche, E., Meyer, T. D., Skeppar, P. & Scott, J. (2005). The HCL-32: Towards a self-assessment tool for hypomanic symptoms in outpatients. Journal of Affective Disorders, 88(2), 217-233. Meyer, T. D., Hammelstein, P., Nilsson, L-G., Skeppar, P., Adolfsson, R., & Angst, R. (2007). The Hypomania Checklist (HCL-32): its factorial structure and association to indices of impairment in German and Swedish nonclinical samples. Comprehensive Psychiatry, 48(1), 79-87. >14 poäng (ja-svar på fråga 3) indikerar bipolär sjukdom för vuxna, men testet ska inte användas som enda diagnostiskt instrument. Copyright på testformulär, manual och artiklar. Angsts artikel, som innehåller formuläret på engelska och den första svenska versionen av listan på 32 items, finns att läsa på www.bipolarlab.com/hcl. Svenska reviderade versionen av testet, manualen och Angsts artikel får skrivas ut och användas fritt för ickekommersiellt bruk, förutsatt att dokumenten ej redigeras på något sätt och att ingen avgift tas ut för materialet. www.psykiatri.se bilaga 5 sida: 60 December 2010

Historier från vardagslivet Nils Kaland Mentaliseringstest som består av 26 korta berättelser, vilka belyser 13 olika aspekter av socialt samspel och kommunikation, exempelvis vita lögner, missförstånd, att förstå andras avsikter, ironi, metaforer och motstridiga känslor. Till varje berättelse finns ett antal frågor kring mental inferens, det vill säga frågor som avser att undersöka huruvida en person förstår berättelsens mentala aspekt. Vänder sig främst till professionella som kommer i kontakt med personer med misstänkt eller bekräftat Aspergers syndrom, men kan också användas som övningsmaterial för föräldrar till barn eller ungdomar med Aspergers syndrom. Nej Barn och vuxna En version 26 berättelser I Kaland (2004) presenteras ett antal studier i vilka Historier från vardagslivet använts. Kaland, N. (2004). Aspergers syndrom Historier från vardagslivet. Psykologiförlaget Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se Boken Aspergers syndrom - Historier från vardagslivet (2004): 275:-. Berättelsehäfte: 60:-. bilaga 5 sida: 61 December 2010

HoNOSCA (Health Of the Nation Outcomes Scales for Children and Adolescents) Gowers och medarbetare i Storbritannien 1998. Översättning till svenska av Jan-Olov Larsson och Hans Smedje. Översättningen är noggrant granskad och godkänd av Gowers och hans medarbetare. Health of the Nation Outcome Scales for Children and Adolescents (HoNOSCA) är en anpassning av HoNOS, som är ett formulär för vuxna. Meningen är att HoNOSCA ska ge en översiktlig sammanfattning av de psykiska problemen och med upprepade mätningar går det att visa hur det går för patienten - outcome. I behandlarversionen skattas 13 problemområden på en skala från 0-4 där 0 står för inga problem och 4 står för allvarliga problem. Det finns dessutom ytterligare två problemområden som gäller förälders bristande kunskap om problemets natur och bristande information om vård- och behandlingsmöjligheter. Poängen för de 15 problemområdena förs in och summeras på en A4-sida till en totalsumma. Summan av de 13 första ger clinical score, en numerisk representation som syftar till att avspegla omfattningen av patientens problem. Det går också att beräkna delskalor. Inga formella krav. 4-18 år En för behandlare, en för självskattning och en för föräldrar. 13 problemområden skattas. Både test-retest och interbedömar-reliabiliteten är adekvat (J. E. Pirkis m.fl., 2005). God concurrent validitet och adekvat prediktiv validitet (J. E. Pirkis m.fl., 2005). Inga svenska normer. Prövas inom Mottagningsprojektet, BUP Stockholm. Gowers, S.G., Harrington, R.C., Whitton, A., Lelliott, P., Wing, J., Beevor, A.,& Jezzard, R. (1999). A Brief Scale for measuring the outcomes of emotional and behavioural disorders in children: HoNOSCA. British Journal of Psychiatry, 174, 413-416. Gowers, S. G., Bailey-Rogers, S. J., Shore, A., & Levine, W. (2000). The Health of the Nation Outcome Scales for Child & Adolescent Mental Health (HoNOSCA). Child and Adolescent Mental Health, 5(2), 50-56. Hanssen-Bauer, K., Aalen, O. O., Ruud, T. & Heyerdahl, S. (2007). Inter-rater reliability of clinician-rated outcome measures in child and adolescent mental health services. Administration and policy in mental health, 34(6), 504-512. Hanssen-Bauer, K., Gowers, S., Aalen, O. O., Bilenberg, N., Brann, P., Garralda, E., Merry, S., m.fl. (2007). Crossnational reliability of clinician-rated outcome measures in child and adolescent mental health services. Administration and policy in mental health, 34(6), 513-518. The HoNOSCA project vid Univeristy of Liverpool www.liv.ac.uk/honosca. Den svenska versionen går att ladda ner från www.bup.se/honosca. Den engelska versionen går att ladda ner från http://www.corc.uk.net/index.php?contentkey=96#honosca. Fritt att använda. Kommentar Den kliniska användbarheten av HoNOSCA är väl dokumenterad. HoNOSCA används numera rutinmässigt inom BUP i flera länder och har använts som utfallsmått i flera viktiga behandlingsstudier. bilaga 5 sida: 62 December 2010

IDDTS (Interview for Dissociative Disorders and Trauma related Symptoms) Boon, Draijer & Matthess 2006 Semistrukturerad diagnostisk intervju för dissociativa syndrom enligt DSM-IV och ICD-10 och för andra truamarelaterade symtom (Boon 2008). Äldre tonåringar och vuxna En version Inga normer. Ingen validering. Nytt test, europeisk validering pågår. Uppgift om publicering saknas. Boon, S. (2008). Imitations and/or False-Positive Diagnosis of Complex Dissociative Disorders: Patients at Risk, Therapists at Risk. Presentation ISSTD annual conference: Chicago. Ej publicerat bilaga 5 sida: 63 December 2010

Jag Tycker Jag Är (J-T-J-Ä) Ouvinen-Birgerstam, P. Avser mäta barns och ungdomars självvärdering. Empirisk forskning visar på ett positivt samband mellan psykisk hälsa och självvärdering. Jag Tycker Jag Är består av fem olika delskalor där barnet/ungdomen ska ta ställning till varje item genom att sätta ett kryss på 4-gradig skala. De olika delskalorna är Fysiska egenskaper; Färdigheter och talanger; Psykiskt välmående, Relationer till familjen och Relationer till andra. Leg. psykolog 6-16 år (skolbarn) Lågstadieskalan (L) och Mellan- och Högstadieskalan (MH) Datorversion finns med både administreringsfunktion och scoringfunktion. Man kan administrera testet direkt på skärmen eller mata in data från ett manuellt administrerat test. 32 (L) respektive 72 (MH) påståenden, ca 30 minuter Itemanalys. L-skalan: 26 av 32 items har en signifikant korrelation (p<.001) med totalresultatet för båda könen. MHskalan: 67 av 72 items har en signifikant korrelation (p<.001) med totalresultatet. Interkorrelationer mellan delskalorna och hela skalan. Korrelationerna mellan delskalorna och hela skalan ligger för MH-skalan mellan 0,71 och 0,82 och för L-skalan mellan 0,63 och 0,77. Delskalornas interkorrelation ligger för MHskalan mellan 0,31 och 0,60 och för L-skalan mellan 0,21 och 0,54. Split-half reliabilitet för varje delskala ligger hos MH-skalan mellan 0,91 och 0,93 och hos L-skalan mellan 0,82 och 0,85. Stabilitet över tid. Ett års intervall mellan undersökningarna ger för hela MH-skalan korrelationskoefficienten 0,74 i årskurs 4 och 5 och 0,82 i årskurs 7 och 8. Två års intervall: 0,60-0,62 för barn på mellan- och högstadiet och 0,35-0,48 för barn på lågstadiet. Barn som var närvarande vid alla tre undersökningstillfällena jämfördes med de barn som hade varit borta vid något av tillfällena utifrån antagandet att ofta frånvarande barn mår sämre. Barn från frånvarogruppen hade signifikant lägre medelvärden i JTJÄ än barn som befann sig i skolan vid samtliga tillfällen (p<.005). Det finns ett positivt samband mellan resultaten från JTJÄ och beteendeobservation gjord av psykolog i en intervjusituation (p<.001). Barn med låg popularitet bland sina klasskamrater (enligt sociogram) hade lägre medelvärden än populära barn (p<.05). Korrelationen mellan Adjektivlistan som skall mäta samma sak som JTJÄ ligger mellan 0,60 och 0,75. Korrelationen mellan skolbetyg i åk 7 och JTJÄ var 0,32 för totalvärdet och 0,47 för delskalan Färdigheter och talanger. Svensk standardisering finns för barn i årskurs 1-9, varje årskurs för sig och flickor och pojkar för sig. Ouvinen-Birgerstam, P. (1999). Jag tycker jag är. Manual (andra utgåvan). Hogrefe Psykologiförlaget AB. Tideman E., Ley D., Bjerre I. & Forslund M. (2001). Longitudinal follow-up of children born preterm: somatic and mental health, self-esteem and quality of life at age 19. Early Human development, 61, 97-110. Testpoängen anges i stanine och allt som är 3 och under borde vara ett varningstecken. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se En användarlicens köps in. Datorversion, initialkostnad för program samt 10 administreringar: 1900 kr Manual: 390:- Kommentar Frågorna är formulerade för att passa barn och ungdomar. bilaga 5 sida: 64 December 2010

KABOSS-S (Karolinska Affektiva och Borderline Symtomskalor, Självskattning) Svanborg, P. & Åsberg M. KABOSS-S består av den tidigare publicerade CPRS-S-A (The Comprehensive Psychopathological Rating Scale, en psykiatrisk egenbedömningsskala ) samt en självskattad version av CPRS borderline-skalan. KABOSS-S är ett självskattningsinstrument för affektiva och ångestsyndrom samt för borderline personlighetsdrag. Instrumentet består av 27 variabler uppdelade på 4 subskalor: depression, ångest, tvång samt borderline. GAF skattas dessutom av behandlingspersonal. De flesta variablerna beskriver vardagliga symptom lätta att relatera till. KABOSS-S är inte ett diagnostiskt instrument då de flesta psykiska symptom är ospecifika och svåra att själva skatta. Kan dock användas som ett hjälpmedel i den diagnostiska processen. Skalan ger endast en ögonblicksbild av patientens tillstånd, oberoende av orsak. Skalan bör användas för att förtydliga kommunikation mellan behandlare och patient, dock ej ersätta kommunikation. Värdet av självskattning är störst vid upprepad användning. Författarna rekommenderar erfarenhet av intervjuteknik samt kunskap om affektiva och ångestrelaterade symtom och störningar. Det är viktigt med kunskap om skillnader och samband mellan axel-i och axel-ii diagnoser. Om patienten till exempel lider av axel-i symtom kan detta likna en axel-ii diagnos varför det är vikigt att ha kännedom om olika symtoms komorbiditet och istället vänta med att ställa en axel-ii diagnos. Ungdomar och vuxna KABOSS-S (självskattning) samt KABOSS (för skattning av vårdpersonal/förälder/vårdhavare). 27 items som tar ca 15 minuter att fylla i. CPRS-Borderlineskalans reliabilitet har testats med Cronbachs α och beräknats till 0.90 Man har testat hur många poäng en patientgrupp med diagnostiserad borderlinestörning hade jämfört med en affektiv patientgrupp samt en psykosgrupp. Borderline-gruppen hade då 28 poäng på delskalan medan den affektiva gruppen hade 15 poäng och psykosgruppen hade 13 poäng. Det har gjorts en större randomiserad studie på KI, möjligen har denna resulterat i normer. Svanborg, P., Andersson, E och Åsberg, M (2002). KABOSS-S (Karolinska Affektiva och Borderline Symptomskalor Självskattning) Ett självskattningsinstrument för affektiva och ångestsyndrom samt för borderline personlighetsdrag. [information till läkare och vårdpersonal]. Helsingborg: H Lundbeck. Svarsalternativen är 0-6 poäng där 6 poäng innebär högst symtomskattning. En poäng på 4 på en av de 27 frågorna/variablerna innebär att symtomet föreligger. Ju fler 4:or en patient skattar på en subskala, desto mer sannolikt är det att en psykiatrisk diagnos föreligger. När det gäller KABOSS-S Borderline, indikerar en poäng på 22 eller mer en stark indikation på att man bör genomföra en mer djupgående diagnostisk intervju med patienten. För KABOSS-S Tvång gäller att vid alla skattningar med poäng >0, bör patienten tillfrågas om exakt vad han/hon menar. Tvångstankar hör nämligen till de variabler i KABOSS-S som vanligen överskattas av patienter som inte lider av OCD. Gällande cut-off gränser har KABOSS-S inte studerats systematiskt, så det finns inga empiriskt fastställda gränsvärden. En klinisk iakttagelse är dock att en totalpoäng på subskalan Ångest som 20 poäng nästan alltid motsvaras av en DSM-IV diagnos inom gruppen ångestsyndrom, såvida inte poängen på MADRS är högre. Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet Kostnadsfritt för kliniskt bruk, få ej ändras. Kommentar Ytterligare utbildningsmaterial gällande KABOSS och KABOSS-S finns att hämta på www.lundbeck.se. bilaga 5 sida: 65 December 2010

KASAM/SOC (Känsla av sammanhang/sense of Coherence) Författare/Skapare Aaron Antonovsky Frågeformulär avsett att svara på den salutogenetiska frågeställningen om de hälsobringande faktorernas ursprung. I begreppet KASAM ingår tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. 29 items som skattas på en sju-gradig skala. Höga poäng innebär stark känsla av sammanhang och därmed hög förmåga att hantera utmaningar. Nej 13 år och uppåt Datorversion finns. 29 frågor Låga poäng har visats ha starka samband med dålig fysisk och psykisk hälsa. Svenska normer. Svensk standardisering finns. Olika grupper omfattande ca 660 individer. Hansson K. (1989). Familjediagnostik. Doktorsavhandling. Lunds Universitet. Cutoff-värden En totalpoäng mellan 120 och 150 brukar kallas normal. Inte förlagsutgivet. Ingen copyright. Ingen Kommentar Spritt i många skrifter. Finns som självskattning på Internet, t.ex. på www.salutogenes.nu. bilaga 5 sida: 66 December 2010

K-SADS-PL (Kiddie Sads Present and Lifetime version) K-SADS skapades ursprungligen 1977 av Chambers m.fl. på basis av Endicotts och Spitzers SADS för vuxna. K-SADS finns i flera versioner. K-SADS-PL skapades av Kaufman m.fl. 1997. Svensk översättning 2000. K-SADS är en intervjubaserad, semistrukturerad diagnostisk intervju för barn och ungdomar. Syftet är att undersöka nuvarande och tidigare episoder av psykopatologi hos barn och ungdomar i enlighet med kriterierna i DSM-III och DSM-IV. Föräldrarna och barnet/ungdomen intervjuas var för sig. Utbildning i testet, klinisk erfarenhet och god kännedom om DSM-IV rekommenderas. 6-18 år K-SADS-PL K-SADS-PL-S (Svensk version: Kiddie Sads Aktuell och Livstids Version) Ca 75 min. för barn/ungdom resp. föräldrar (150 minuter totalt). Test-retest reliabilitet från r= 0.78 för ångeststörningar till r=0.90 för ADHD. Har validerats mot andra diagnostiska skalor. Uppgift om svenska normer saknas. Rush Jr, A.J. (Ed.) (2008). Handbook of Psychiatric Measures (sec. ed.). Washington DC: American Psychiatric Publishing. Tröskelvärden för symtom och diagnoskriterier definieras i formulären. University of Pittsburgh Department of Psychiatry: www.wpic.pitt.edu/ksads. Copyright finns. Testet får inte ändras utan tillstånd. Svenska versionen finns på www.sahlgrenska.se/su/bup/tester. Ingen kostnad Kommentar KSADS-PL-S 2009 svenska version är reviderad 9/2 2010. bilaga 5 sida: 67 December 2010

Leiter R (Leiter International Performance Scale Revised) Gale H. Roid och Lucy J. Miller Ett helt icke-verbalt begåvningstest. Skalan är särskilt lämplig för barn och ungdomar med försenad kognitiv utveckling, icke svenskspråkiga barn eller för barn med bristande verbal förmåga, barn med inlärningssvårigheter, ADHD, autism eller hjärnskada samt för barn som inte kan tala eller höra och/eller har begränsad rörlighet i händerna. Leg. psykolog 2-21 år Amerikansk originalversion Svensk version: Alla för administrering, utvärdering och tolkning väsentliga delar är på svenska. Bildmaterial och ickeverbala arbetshäften är amerikanskt originalmaterial. Hela batteriet tar några timmar att administrera. Man kan däremot med fördel göra IK screeningen (se nedan) på ca 15 minuter. Mycket god Mycket god www.hogrefe.se 100 IK poäng är normen, normalzonen går mellan 85-115 IK poäng. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se Initialt: Leiter-R komplett 15.500:- (Amerikansk manual, svensk manual, testmaterial, 10st protokoll och skalor). Datoriserat scoringprogram (amerikanskt): 2750 kr. Fortsatt användning: 10 st protokoll: 275 kr. 10 st skattningsskalor: 165 kr. 20 st arbetshäften: 375 kr. Kommentar Skalan ger möjlighet till snabb IK-screening genom ett begränsat antal deltest ur Visuellt-Logiskt batteri. Motsvarande gäller för Uppmärksamhet-Minnesbatteri avseende screening för ADHD och inlärningssvårigheter, Leiter-R har en omfattande räckvidd, eftersom skalan även identifierar mycket låga IK-värden. bilaga 5 sida: 68 December 2010

LITE-S/P (Lifetime Incidence of Traumatic Events självskattning och föräldrar) Greenwald, R. instrument för att fånga ett barns utsatthet för olika traumatiska livshändelser samt påverkan av respektive händelse. Självskattningsformulär eller föräldraformulär med 16 beskrivningar av livshändelser. För de händelser som barnet/föräldern anger att de har förekommit, besvaras följdfrågor om hur många tillfällen och vid vilken ålder det hände samt hur störande händelsen var då och är nu för barnet. Inga formella krav 7 år och äldre LITE-S (självrapporteringsformulär) finns på svenska. LITE-P (föräldraformulär) 16 frågor. Tar 5 minuter att fylla i och 1 minut att scora. Tillfredsställande. Test-retestreliabilitet för LITE-S =.76 (Nilsson m.fl. 2010). Acceptabel. Korrelerar med TSCC och liknande instrument (Greenwald m.fl. 2002). Överensstämmelsen mellan LITE-S och LITE-F är måttlig (Greenwald m.fl. 1999). Svensk validering baseras på 400 svenska tonåringar (Nilsson m.fl 2010). Nilsson, D., Gustafsson, P. E. & Svedin, C. G. (2010). Self-reported potentially traumatic life events and symptoms of post-traumatic stress and dissociation. Nordic Journal of Psychiatry, 64(1), 19-26. Greenwald, R. & Rubin, A. (1999). Brief assessment of children s post-traumatic symptoms: Development and preliminary validation of parent and child scales. Research on Social Work Practice, 9(1), 61-75. Greenwald, R., Rubin, A., Russell, A. M. & O Connor, M. B. (2002). Brief assessment of children's and adolescents' trauma/loss exposure. Poster session presented at the annual meeting of the International Society for Traumatic Stress Studies, November 2002, Baltimore. Ricky Greenwald, Child Trauma Institute www.childtrauma.com (har även de svenska formulären). Initialt: Svenska formulär LITE-S och LITE-F: $20. Via e-post: $15. Fortsatt användning: Ingen kostnad (fritt att kopiera). bilaga 5 sida: 69 December 2010

Livsstegen/Stegen (Ladder of life) Wiklund m.fl. 1992 Skattningsskala som mäter generell tillfredsställelse med livet, det vill säga nuvarande, tidigare (för ett år sedan) och framtida (om ett år) uppskattning av livsförväntningar på en tiogradig skala, med skalsteg från 0 till 10. En figur som föreställer en stege med tio steg illustrerar uppgiften att skatta sin livssituation på stegpinnar från sämsta tänkbara liv till bästa tänkbara liv, för ett år sedan, nu och förväntad livssituation om ett år. Inga formella krav 10 år och uppåt, även vuxna Har använts i livskvalitetsstudier sedan femtiotalet i olika varianter. 3 frågor Korreleration med KASAM har påvisats (Wiklund m.fl. 1992). Svenskt instrument. Ej normerat. Wiklund, I., Gorkin, L., Pawitan, Y., Schron, E., Schoenberger, J., Jared, L. L. & Shumaker, S. (1992). Methods for assessing quality of life in the Cardiac Arrhythmia Suppression Trial (CAST). Quality of Life Research 1, 187-201. Andrews, F. M. & Robinson, J. P. (1991). Measures of subjective well being. In Robinson, J. P., Shaver, P. R. & Wrightsman. (Eds) Measures or personality and social psychological attitudes. San Diego: Academic Press, pp 61-114. Inte förlagsutgivet. För mer information om metoden, kontakta Kjell Hansson vid Lunds universitet kjell.hansson@soch.lu.se bilaga 5 sida: 70 December 2010

Locus of Control Ursprunglig skapare Rotter 1966/1975 Det finns en teori inom psykologi och sociologi som på engelska går under namnet locus of control theory. Enligt teorin tänker människor, ofta omedvetet, olika på var kontrollen för det som händer i deras liv ligger. Locus of control handlar om huruvida man lägger kontrollen för sitt liv utanför eller inom sig själv (s.k. externt eller internt). Internt locus of control är ganska starkt förknippat med bättre psykisk och fysisk hälsa (än om man har ett externt locus of control). Har man ett externt locus of control tenderar man t.ex. tro att ödet styr vad som händer i ens liv, medan en person med internt locus of control anser att hon själv styr sitt liv med hjälp av olika val och riktade insatser. Däremot riskerar både de med ett extremt internt eller externt locus of control att känna stress och andra negativa känslor. Den som tror att allt ligger utom ens egen kontroll känner ofta hopplöshet och vanmakt. Den som tror att allt kan påverkas blir lätt frustrerad när det i praktiken inte går eller fylls av skuldkänslor över att det inte gick som tänkt. Rotter (1975) såg internt och externa locus of control som två motsatta poler på ett kontinuum, dvs de är inte att betrakta som helt olika typer. Teorin om Locus of Control är nära besläktad med Seligmans teori om inlärd hjälplöshet samt attributionsteorier (d.v.s. hur man förklarar orsakssamband i nuet och i det förgångna). Inga användarkrav Ungdomar och vuxna Det finns många olika versioner av Locus of Control. Rotters version har 13 items. Bialers (1961) skala för barn har 23 items. Andra skalor är längre och har 46 respektive 60 items. En del har fasta svarsalternativ (forced choice scale) medan andra använder sig av en Likertskala. 13-60 frågor beroende på version. En version med 46 items tar 15-20 minuter att besvara. God God Rotter, J. B. (1966). Generalized expectancies for internal versus external control of reinforcement. Psychological Monographs, 80 (Whole No.609). Rotter, J. B. (1975). Some problems and misconceptions related to the construct of internal versus external control of reinforcement. Journal of Consulting and Clinical Psychology 43, 56-67. En datoriserad rättnings-cd finns att köpa av Mats Fridell på Lunds Universitet varvid rättigheter erhålles att installera denna på max 5 hårddiskar. Rådata läggs in i rättningsprogrammet och resultaten återges i normerade testpoäng. Rättningsdisketten går att köpa för en kostnad av 2000 kr: mats.fridell@psychology.lu.se. bilaga 5 sida: 71 December 2010

LOI (Leyton Obsessional Inventory) Cooper 1970 (kortsorteringsversion), reviderat av Snowdon 1980 (frågeformulär). Självskattningsformulär som avser att kartlägga tvångssymtom. 69 frågor av ja/nej-karaktär, följt av en femgradig skattning av graden av motstånd och en fyrgradig skattning av hur störande problemet är. Resultatet anges i skalorna symtom, karaktärsdrag, motstånd och hinder. Utformades ursprungligen för att bedöma vad som kallades houseproud housewives, vilket gör att en del frågor saknar klinisk relevans. Barnversionen LOI-CV är lättare att använda. Inga krav Vuxna Barn (LOI-CV) Kortsorteringsversion, frågeformulär, Child version, LOI-CV (Berg m.fl.) och Short version (Bamber m.fl.) 69 frågor (Short version 20 frågor) Bristande (CBU) LOI-CV uppges ha låg test-retestreilabilitet enligt Shafran (2003). Bristande (SBU). Visats differentiera OCD från icke-kliniska kontroller, men sämre känslighet för förändring. LOI-CV uppges ha en hög andel falskt positiva resultat och sakna prediktiv validitet (Shafran 2003). Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Uppgift om svensk version saknas. SBU (2005). Behandling av ångestsyndrom En systematisk litteraturöversikt. Volym 2. Statens beredning för medicinsk utvärdering: Rapport nr 171/2. Bamber, D., Tamplin, A., Park, R. J., Kyte, Z. A. & Goodyer, I. M. (2002). Development of a short Leyton Obsessional Inventory for children and adolescents. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 41(10), 1246-1252. Berg, C. J., Rapoport, J. L. & Flament, M. (1986). The Leyton Obsessional Inventory Child version. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 25(1), 84-91. March, J. S. & Mulle, K. (1998). OCD in Children and Adolescents: A Cognitive-Behavioral Treatment Manual. New York City: Guilford Press. Shafran, R. et al. (2003).The preliminary development of a new self-report measure for OCD in young people. Journal of Adolescence, 26,137-142. Snowdon, J. (1980). A comparison of written and postbox forms of the Leyton Obsessional Inventory. Psychological Medicine: A Journal of Research in Psychiatry and the Allied Sciences, 10(1), 165-170. Zaremba Berg, C., Whitaker, A., Davies, M., Flament, M. F., Rapoport, J. L.. (1988). The survey form of the Leyton Obsessional Inventory Child version: Norms from an epidemiological study. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 27(6), 759-763. Inte förlagsutgivet Ingen bilaga 5 sida: 72 December 2010

LTP (Lausanne Trilogue Play/Triadfilmning) Fivaz-Depeursinge, E. Diagnostik och behandling av föräldrar och triaden (barnet och dess två föräldrar/motsvarande). Samspel filmas i fyra scener, sammanlänkade av övergångar. Varje scen och övergång belyser en aspekt av familjens samspel: Deltagande, Organisation, Gemensamt fokus, Känslomässig kontakt. Återgivning med video till föräldrarna i samtal med särskild uppmärksamhet på samspelet. Inga formella krav Späda och små barn och deras föräldrar/motsvarande Beskrivning på svenska finns i Ploom Norell (2007). Filmningen brukar ta 15-20 minuter. Inga normer Fivaz-Depeursinge, E. & Corboz-Warnery, A. (1999). The Primary Triangle - A developmental systems view of mothers, fathers, and infants. Basic Books. Ploom Norell, I. (2007). Triadfilmning en metod för bedömning och utvärdering av behandlingsarbete med familjer. Ett metodutvecklingsprojekt vid Barnverksamheten Triaden. Stockholm läns landsting, Barn och ungdomspsykiatri FOU 2007:1. Hedenbro, M. (2006). The family triad the interaction between the child, its mother and father from birth to the age of 4 years old. Stockholm: Karolinska University Press. Upgift saknas. Kommentar Goda erfarenheter av att använda metoden på verksamheten Triaden. Se även CPICS som är en svensk utveckling av LPT med ett strukturerat scoring-system för familjens samspel med användning av en av scenerna som ingår i LPT. bilaga 5 sida: 73 December 2010

LYLES (Linköping Youth Lifetime Event Scale) Gustafsson m.fl. 2008 Screening av ungdomars erfarenheter av svåra händelser. För 23 händelser besvaras mellan en och fyra frågor av typen om patienten själv varit med om eller sett en sådan händelse eller om någon närstående varit utsatt. Patienten svarar både med Ja/Nej och Hur många gånger/under hur lång tid. De första 15 frågorna rör mer avgränsade händelser och de sista åtta rör mer livssituationen under uppväxten. Inga formella krav 13 år och äldre En version 41 frågor (om 23 händelser) Svenskt nytt instrument. Validering pågår (artikeln ej publicerad ännu, Nilsson m.fl.). Gustafsson, P. E., Nilsson, D. & Svedin C. G. (2008). LYLES v1.2. Ungdomars erfarenheter av svåra händelser/linköping Youth Life Experiences Scale. Avd. för Barn- och Ungdomspsykiatri, IKE, Linköpings universitet. Nilsson, D., Gustafsson P. E., & Svedin C. G. (In press). Evaluation of Linköpings Youth Life Event Scale, Accepterad för publikation I Journal of Nervous and Mental Disease. Kommer inte att förlagsutges. Fritt att använda. Den svenska versionen kommer att finnas för anställda inom BUP-divisionen på vårt intranät, bupnet. Ingen bilaga 5 sida: 74 December 2010

Machover-Draw a Person Karen Machover Bedömning av barns generella och psykodynamiska utveckling. Projektivt teckningstest. Leg. psykolog 4-12 år En version Två tecknade människofigurer. Ett frågeformulär med 31 frågor om de tecknade figurerna. Gunnar Öberg gjorde 1964 en standardiserings-, normerings-, och valideringsundersökning. Del III i Blomberg & Cleve (1997) innehåller bl.a. en presentation av teckningar från ett urval av barn i Sverige, vilken kan fungera som referensmaterial. Blomberg B. och Cleve E. (1997): Machovertestet handbok med utvecklingsteoretiska perspektiv. Stockholm: Psykologiförlaget. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se Manual (Blomberg & Cleve 1997): 450 kr. 10 st registreringsformulär: 210 kr. bilaga 5 sida: 75 December 2010

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Per Carlbring. Formulärsammanställning 2005 Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet Montgomery & Åsberg (1979) Skattningskala som är utvecklad för att vara känslig i förändringar i grad av depression. Mäter de tre senaste dygnen. Skalan är utvecklad ur ett annat större batteri av frågor kallat CPRS (Comprehensive psychopatological rating scale). Instrumentet består av frågor som handlar om det psykiska måendet de tre senaste dagarna. Självskattningsformuläret har nio frågor där man kan få mellan 0 till 6 poäng (så teoretiskt kan man ha mellan 0-54 poäng totalt). Ju högre poäng desto mer deprimerad. Instrumentet används i många vetenskapliga utvärderingar av depression världen över. De 9 frågorna gäller sinnesstämning, oroskänslor, sömn, matlust, koncentrationsförmåga, initiativförmåga, känslomässigt engagemang, pessimism och livslust. Inga användarkrav Vuxna MADRS-S för självskattning, MADRS för behandlareskattning samt MADRS-M som har en tilläggsfråga om minnesstörningar. 9-11 items som tar 5 minuter att fylla i. r varierar mellan 0.80 och 0.94, Cronbachs α varierar mellan 0.82 till 0.90. Forskning tyder på att MADRS-S mäter samma sak som BDI-II och med lika hög känslighet. Finns svenska normer från projektet DAVID där man mätt behandlingseffekt vid depression. Före behandling: 20.1 poäng (sd=5.7); Efter behandling 12.7 poäng (sd=8.3). Svanborg, P. & Åsberg, M. (1994). A new self-rating scale for depression and anxiety states based on the comprehensive psychopathological rating scale. ACTA Psychiatrica Scandinavica, 89, 21-28. Montgomery, S. A. & Åsberg, M. (1979). A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry, 134, 382-389. Självskattningsskalan; 0-11 poäng = Ej deprimerad, 12-20 poäng = mild depression, >20 poäng = hög sannolikhet för egentlig depression om tillståndet varat mer än 2 veckor, >40 poäng = inläggning på psykiatrisk klinik bör övervägas. Enligt Pär Svanborg gäller följande gränsvärden: Ingen depression = 0-6 poäng, Mild depression= 7-19 poäng, måttlig depression= 20-34 poäng: allvarlig depression= 35-60 poäng. Marie Åsberg och Pär Svanborg äger rättigheterna till den svenska versionen. MADRS kan användas kostnadsfritt för kliniskt och non-profit användning. Kan till exempel hämtas från www.vardverktyget.se. Kostnadsfritt för kliniskt bruk bilaga 5 sida: 76 December 2010

MDQ (Mood Disorder Questionnaire) Hirschfeld, R. M. A. (ordförande i kommittén som skapade instrumentet) m.fl. Screening av symtom på bipolärt syndrom. Självskattningsformulär med 16 ja/nej-frågor och 1 flervalsfråga. Förekomst av maniska symtom efterfrågas med 13 olika frågor som besvaras med ja/nej. Samtidig förekomst av två eller fler symtom efterfrågas liksom graden av problem de medfört. I en del versioner efterfrågas dessutom förekomst av manodepressiv eller bipolär sjukdom hos släktingar samt om någon inom vården sagt att patienten har manodepressiv eller bipolär sjukdom. Inga formella krav Vuxna (MDQ). Tonåringar (MDQ-A och MDQ-A parent report) MDQ finns olika versioner med och utan de två sista frågorna spridda. MDQ-A tonårsversion som finns i svensk (ej kontrollerad) översättning. MDQ-A parent report tonårsversion för föräldrar att besvara. 17 eller 15 frågor som tar 5 minuter att besvara. MDQ: Ifrågasatt validitet. Enligt Hirschfeld m.fl. ger MDQ positivt svar hos 70 % av personer med bipolärt syndrom och negativt svar hos 90 % av personer utan bipolärt syndrom. Enligt Zimmerman m.fl. (2009) visade testet bara 33 % prediktion av bipolärt syndrom i en studie av psykiatriska patienter. Är mer känsligt för bipolärt syndrom typ I än för bipolärt syndrom typ II och bipolärt syndrom UNS (Miller m.fl.). MDQ-A parent report: har god validitet (Wagner m.fl.). Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Hirschfeld, R. M. A., Williams, J., Spitzer, R. L., Calabrese, J. R., Flynn L., Keck Jr, P. E., Lewis, L., McElroy, S. L., Post, R. M., Rapport, D. J., Russell, J. M., Sachs, G. S., Zajecka, J. (2000). Development and Validation of a Screening Instrument for Bipolar Spectrum Disorder: The Mood Disorder Questionnaire. American Journal of Psychiatry, 157(11), 1873-1875. Miller, C. J., Klugman, J., Berv, D. A., Rosenquist, K. J. & Ghaemi, S. N. Sensitivity and specificity of the Mood Disorder Questionnaire for detecting bipolar disorder. Journal of Affective Disorders, 81(2), 167-171. Wagner, K. D., Hirschfeld, R. M., Emslie, G. J., Finding, R. L., Gracious, B. L. & Reed, M. L. (2006). Validation of the mood disorder questionnaire for bipolar disorders in adolescents. The Journal of Clinical Psychiatry, 67(5), 827-830. Zimmerman M., Galione, J. N., Ruggero, C. J., Chelminski, I., McGlinchey, J. B., et. al. (2009). Performance of the mood disorder questionnaire in a psychiatric outpatient setting. Bipolar Disorders, 11(7), 759-765. Zimmerman M., Galione, J. N., Ruggero, C. J., Chelminski, I., Young, D., et.al. (In Press). Screening for bipolar disorder and finding borderline personality disorder. The Journal of Clinical Psychiatry, March 2010. MDQ: Om Ja för sju eller fler symtom och ja för att minst två förekommit samtidigt och att de medfört måttliga eller allvarliga problem, bör patienten utredas vidare med frågeställning bipolärt syndrom. MDQ-A parent report: 5 eller fler ja -svar föreslås som cut-off (Wagner). Ej förlagsutgivet. För anställda inom SLL kan MDQ laddas ned på www.slso.sll.se/upload/affektiva/mdq.pdf eller på Vårdverktyget www.vardverktyget.se. Ingen bilaga 5 sida: 77 December 2010

MFQ (Mood and Feelings Questionnaire) Angold & Costello 1987 Formulär för screening av depression hos unga. En serie beskrivande meningar om hur patienten har känt och agerat nyligen. Besvaras på en Likertskala med alternativen Most of the times, Sometimes och Not at all de senaste två veckorna. Barn- och föräldraformulär finns. Inga formella krav 8-18 år Child self report MFQ (en lång och en kort version) Parent MFQ reporting about the child (en lång och en kort version) och Parent self report MFQ Långa versionerna: 29 frågor (barn) eller 30 frågor (vuxna) Korta versionen: 13 frågor God (långa versionen, Angold m.fl. 1995, Sund m.fl. 2001) God (korta versionen, Angold m.fl. 1995, Sharp mfl 2006). God (långa versionen, Angold m.fl. 1995, Kent m.fl. 2006, Sund m.fl. 2001) Inga svenska normer eller referenser. Norska normaldata finns (Sund m.fl.). Angold, A., Costello, E. J., Messer, S. C., Pickles, A., Winder, F. & Solver, D. (1995). The development of a short questionnaire to use in epidemiological studies of depression in children and adolescents. International Journal of Methods in Psychiatric Research, 5, 237-249. Kent L., Vostanis P. & Feehan C. (1997). Detection of major and minor depression in children and adolescents: evaluation of the Mood and Feelings Questionnaire. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 38, 565-73. Sharp, C., Goodyer, I. M. & Croudace, T. J. (2006). The Short Mood and Feelings Questionnaire (SMFQ): A unidimensional item response theory and categorical data factor analysis of self-report ratings from a community sample of 7- through 11- year old children. Journal of Abnormal Child Psychology. 34(3), 365-377. Sund, A. M., Larsson, B. & Wichstrøm, L. (2001). Depressive symptoms among young Norwegian adolescents as measured by the Mood and Feelings Questionnaire (MFQ). European Child & Adolescent Psychiatry, 10(4), 222-229. Copyright Duke University Health System http://devepi.duhs.duke.edu/mfq.html. Får endast användas i forskning och kliniskt efter godkännande av Adrian Angold, vilket begärs genom achalmers@psych.duhs.duke.edu med en bifogad beskrivning av hur man avser använda testet. Ingen kostnad bilaga 5 sida: 78 December 2010

MIM (Marschak Interaction Method) Marianne Marschak 1960 MIM är en strukturerad teknik för att observera och bedöma relationen mellan två individer, t.ex. förälder och barn eller lärare och elev. En serie enkla uppgifter belyser en mängd beteenden i fyra dimensioner: Structure, Engagement, Nurture och Challenge. Förälderns förmåga bedöms, liksom barnets förmåga att svara på förälderns ansträngningar. Både problem och styrkor i relationen bedöms. Avsett att använda som ett av underlagen vid behandlingsplanering vid relationsproblem samt vid bedömning i frågor om vårdnad, umgänge, fosterhemsplacering eller adoption. Barnet och föräldern filmas och därefter görs en noggrann analys innan resultatet ges skriftligt eller som muntlig feedback med visning av utvalda filmavsnitt. Inga formella krav Kurser ges i USA och Storbritannien (5 dagars introduktion i Theraplay och MIM). Barn i förskole- respektive skolåldern (relationen mellan dem och deras föräldrar/motsvarande) Engelsk och spansk version. Senaste versionen uppdaterad 2008. 30-60 minuter filmat samspel God interbedömarreliabilitet (Hitchcock m.fl.) Acceptabel validitet. Visst samband mellan negativ barn-förälderinteraktion enligt MIM och hög föräldrastress (McKay m.fl., Hitchcock m.fl.). Inga svenska normer Hitchcock, D. L., Ammen, S., O Connor, K., Backman, T. L. (2008). Validating the Marschak Interaction Method Rating System with adolescent mother-child dyads. International Journal of Play Therapy, 17(1), 24-38. Marschak, M. (1960). A method for evaluating child-parent interaction under controlled conditions. Journal of Genetic Psychology, 97, 3-22. McKay, J. M., Pickens, J., & Stewart, A. L. (1996). Inventoried and observed stress in parent-child interactions. Current Psychology, 15(3), 223-234. Se manual The Theraplay Institute www.theraplay.org $60.00 för manual och uppgiftskort (både förskole- och skolålder) Kommentar Kurser ges vid Chrysalis Associates i England www.chrysalisassociates.org och vid Theraplay Institute i USA. bilaga 5 sida: 79 December 2010

Mitt Sociala Nätverk Aresik-Ram, S. & Elf, M. En metod för kartläggning av barn och ungdomars sociala nätverk. En traditionell nätverkskarta kompletteras med frågor för att ge kvalitativ information om nätverket. Metoden kan användas vid psykolog- och socialtjänstutredningar samt vid psykoterapeutiska samtal för att ge information om patientens sociala liv. Tillgängligt för alla yrkeskategorier 7-14 år Ca 30 minuter Uppgift om normer saknas. Aresik-Ram, S. & Elf, M. (1997). Mitt sociala nätverk. Stockholm: Psykologiförlaget. Det är positivt om det finns många interna förbindelser mellan nära personer, vänner och bekanta som omger barnet/ungdomen. Avgörande är också på vilket sätt barnet pratar om de olika individerna, vilken funktion de kan ha för barnet/ungdomen. Mycket konflikter i det sociala nätverket samt få antal relationer indikerar ett sårbart socialt nätverk. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se Initialt: Manual kostar 330 kr, 10 st intervjuhäften kostar 265 kr. bilaga 5 sida: 80 December 2010

MP-R (Merill Palmer-Revised) av testet Roid G. & Sampers, J. Testbattei avsett att användas för att göra en utvecklingsbedömning av små och späda barn. MP är indelat i 1. Ett kognitivt batteri och 2. En grovmotorisk bedömning. Ett generellt index erhålls som speglar barnets allmänna kognitiva utvecklingsnivå. Batteriet är indelat i tre domäner: Kognition, Finmotorik och Receptivt språk. Ytterligare 3 tilläggsskalor finns som mäter barnets Minne, Bearbetningshastighet och Visuomotorik. Barnet behöver inte kunna uttrycka sig verbalt utan kan aktivera leksaker eller peka på stimulusbilder. Det grovmotoriska batteriet är uppbyggt kring viktiga motoriska utvecklingsfaser. I åldern 0-2 år bedöms postural kontroll och rörelseförmåga. I 3-årsåldern tillkommer viljestyrd kontroll av större motoriska rörelser. Leg. psykolog 0-6 år (1 månad - 6:5 år) Hela batteriet tar flera timmar. Interreliabilitet.70 -.98. Test-re-test.84 -.90 God Inga svenska normer. Amerikanska normer. Svenskt manualsupplement finns med kulturell och språklig bearbetning. Roid, G. H., & Sampers, J. L., (2004). Merrill-Palmer Revised Scales of Development. Stoelting. Resultaten återges i normerade testpoäng. Man kan även räkna ut barnets utvecklingspoäng som kan användas för att följa ett barns utveckling över tid. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se Initialt: 13 300 kr Fortsatt användning: Testprotokoll kognitivt batteri/grovmotorisk bedömning: 460 kr/10 protokoll Sammanställningsblankett: 275 kr/10 st Svarsblankett kopiering A: 165/10 st Svarsblankett kopiering B: 165/10 st Kommentar Utbredd användning i västvärlden men många praktiskt moment att lära sig som testledare. bilaga 5 sida: 81 December 2010

NEPSY (NEuroPSYchological tests) Korkman M., Kirk U. & Kemp S. NEPSY är en barnneurologisk undersökningsmetod som har sin förankring i Lurias teorier. Testningen ger tillsammans med en begåvningsbedömning av barnet en helhetsbild av barnets utveckling och kan utgöra en god grund för neuropsykologisk bedömning, åtgärdsplanering och uppföljning av barn med någon form av utvecklingsavvikelse eller dysfunktion (damp, utvecklingsstörning, språkstörning eller rörelsehinder). NEPSY består av 27 deltest fördelade på 5 domäner: Uppmärksamhet/exekutiva funktioner, språkliga funktioner, sensomotoriska funktioner, visuomotoriska funktioner samt minnes- och inlärningsfunktioner. I manualen finns instruktioner om vilka deltest som är lämpliga att administrera för olika diagnostiska frågeställningar. Man kan börja med 1-2 deltest på varje domän (vilket kan räcka gällande mindre omfattande utredningar) och sedan utöka efter behov. Leg. psykolog 3-12 år NEPSY finns för två åldersgrupper: 3:0-4:11 och 5:0-12:11. NEPSY II (2007) (ej svenska) 20 minuter flera timmar beroende på hur många av de 27 deltesten som administreras. Tillfredställande för de flesta deltesten, men NEPSY:s psykometriska egenskaper har ifrågasatts. Några deltest kan ge poäng som inte är stabila eller rättvisande. Till NEPSY II (2007) har flera deltest reviderats. Design Fluency, Oromotor Sequences, Manual Motor Series & Route Finding verkar ha sämre reliabilitet. Några deltest har sämre reliabilitet för åldrarna 3-5 (D Amato et al). Tillfredställande för de flesta deltesten. Animal Sorting, Narrative Memory & Visuomotor Precision bör tolkas försiktigt då de inte verkar mäta samma variabel som andra deltest i samma domän (D Amato et al). Finns svenska normer framtagna av Margareta Kihlgren, Uppsala. Normeringarna startade 1995 och består av 500 barn. Korkman, M., Kirk, U. & Kemp, S. (2007). NEPSY-II: A developmental neuropsychological assessment manual. San Antonio, TX: Psychologicla Corporation. Titley, J. E., D Amato, R. C. (2008). Understanding and using the NEPSY-II with young children, children and adolescents. In D Amato, R. C. & Hartlage, L. C. Eds. Essentials of Neuropsychological Assessment Treatment planning for rehabilitation, second edition. New York: Springer Publishing (pp 149-172). 10 (sd=3) på delskalor, på indexmåtten är 100 normen (sd=15), normalzonen går från 7-13 eller 85-115. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se* eller Pearson www.pearsonassessment.se**. Initial kostnad: Komplett med manualer, testmaterial och 10 st testprotokoll för varje åldersgrupp: *8500 kr **10000 kr Fortsatt användning: Testprotokoll 3:0-4:11 år: *425 kr **495 kr för 10 st, 5:0-12:11 år: *475 kr **555 kr för 10 st Testprotokoll Bildflöde 5:0-12:11 år samt Figurkopiering 3:0-12:11 år: *225 kr **260 kr för 10 st Övriga testprotokoll *175 kr **200 kr för 10 st Kommentar NEPSY har en väl utarbetad minnesdel som kan användas separat. Detta gäller även många av de andra deltesten. bilaga 5 sida: 82 December 2010

ORS (Outcome Rating Scale) Författare/Skapare Scott D. Miller m.fl. ORS är ett mycket kort formulär och består endast av 4 frågor som gäller följande områden: Individuellt (personligt välbefinnande), Nära relationer (familj och vänner), Socialt (arbete, skola, vänner) och Allmänt (livet i allmänhet) som skattas enligt en s.k. VAS-skala (står för Visuell Analog Skala). ORS utvecklades som en kortversion till OQ 45.2 (Outcome Questionnaire 45.2 av Lampert, Hansen et al 1996). ORS är tänkt att användas flera gånger under en behandling eller psykoterapi för att ge ett mått på psykiskt mående och behandlingsframsteg. Inga utbildningskrav Utarbetat för vuxna. Bör kunna användas även för ungdomar. Finns i en version för eftermätning (ORS) och en för mätning av terapeutiska relationen per session (SRS). Jämför även OQ-45. 4 VAS-skattningar som tar någon minut. Intern reliabilitet: 0.93, test-retest reliabilitet 0.58 enligt Scott D Miller m.fl. (2003) Måttliga till höga validitetskoefficienter har uppmätts mellan ORS och andra instrument (SCL-90, BDI, Taylor Manifest Anxiety Scale, Zung Depression and Anxiety Scales). Finns ej svenska normer. Miller, S. D., Duncan, B. L., Brown, J., Sparks, J. A., Claud, D. A. (2003). The outcome rating scale: A preliminairy study of the reliability, validity, and feasibility of a brief visual analog measure. Journal of Brief Therapy, 2(2) 91-100. Copyright finns. Fritt att hämta och använda efter signerat licensavtal på www.scottmiller.com där även en manual kan beställas. Kostnadsfritt Kommentar ORS har en hög intern reliabilitet och man diskuterar om de 4 frågorna mäter ungefär samma sak: En global obehagsfaktor. Vetenskapliga artiklar betraktar dock ORS som en funktionell och balanserad ersättare av det längre formuläret OQ-45. Det finns en hög samstämmighet mellan ORS och OQ-45. bilaga 5 sida: 83 December 2010

ORT (Object Relations Test) Philipson, H. Projektivt bildtematiskt personlighetstest. ORT består av 3 serier med 4 motiv av människofigurer i olika interpersonella situationer. De sammanlagt 12 bilderna är avsedda att tillhandahålla en ram/norm utifrån vilken testpersonens projektioner av relationsmässiga mönster kan åskådliggöras. Bilderna har varierande ambivalensgrad. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut 14 år - vuxen Ca 45 minuter för administrering och 30 minuter för tolkning och analys Ingen känd svensk validering Shaw, M. A. (2002). The Object Relations Technique: Assessing the Individual. New York: O.R.T. Institute. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se Initial kostnad: Manual 1500 kr, bilder (alla 12) 2350 kr Ingen kostnad för fortsatt användning. bilaga 5 sida: 84 December 2010

PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale) Kay, Opler & Fiszbein Används för behandlingsutvärdering och planering för patienter med schizofreni. PANSS är ett instrument som avser att mäta förekomst/frånvaro samt grad av positiva och negativa symptom samt generell grad av schizoida symptom. Instrumentet har utvecklats ur BPRS och PRS (Psychopathology Rating Scale). Alla 30 items graderas på en skala från 1-7 där 1=frånvaro av symptom och 7= extremt starka symptom. PANSS är en vidareutveckling och förbättring av BPRS för att förbättra reliabilitet och validitet. Krav: Universitetsutbildning i testmetodik eller motsvarande Erfarenhet av psykiatrisk intervjuteknik samt av schizoida symptom, psykotiska tillstånd och schizofreni är att rekommendera. 18 år och äldre. Har använts på ungdomar. PANSS SCI-PANSS, Structured Clinical Interview. För datainsalmling före PANSS-bedömning. IQ-PANSS, Informant Questionnaire. För intervju med familjemedlemmar, vårdppersonal och liknande. 30 items som tar ca 30-40 minuter. God God (validerad på vuxna) Ingen känd svensk validering Kay S. R., Fiszbein A., Opler L. A. (1987). The Positive and Negative Syndrome Scale for schizophrenia. Schizophrenia Bulletin,(13), 261-276. Multi-Health Systems: www.mhs.com, e-post: customerservice@mhs.com Initialt: Komplett sats: $240 Fortsatt användning: 25 formulär, PANSS: $51, IQ-PANSS: $82, SCI-PANSS: $91 bilaga 5 sida: 85 December 2010

PC ERA (Parent Child Early Relational Assessment) Clark 1985/2006 Bedömning av kvalitén i samspelet mellan föräldrar och deras barn. Barn och förälder filmas i sessioner om 4-5 minuter vid matning, en strukturerad uppgift, fri lek och separation/återförening. Det filmade samspelet mellan förälder och barn kodas på femgradig Likertskala i sex föräldra-, fyra barn- och två dyadiska dimensioner. De kodade variablerna syftar till att bedöma förälderns bidrag, barnets bidrag och till slut den gemensamma kvaliteten i samspelet. Inga formella. Utbildning rekommenderas. Åldrarna 0-4 år, för bedömning av samspelet mellan barnet och dess förälder. En version Har använts i svensk forskning. Samspelet filmas i fyra situationer om 4-5 minuter vardera. Total tidsåtgång 2-10 timmar. Hög interreliabilitet för alla delskalor:.75 -.96 (Clark 1999). God Inga svenska normer. Översättningar och normeringar pågår i de nordiska länderna. Clark, R. (1985). The parent-child early relational assessment. Instrument and manual. Madison WI: Department of Psychiatry, University of Wisconsin Medical School. Clark, R., Paulson, A., & Conlin, S. (1993). Assessment of developmental status and parent-infant relationships. In C. H. Zeanah, Jr. (Ed.), Handbook of infant mental health (pp. 191-209). New York: Guilford Press. Clark, R. (1999). The Parent-Child Early Relational Assessment; A factorial validity study. Educational and Psychological Assessment, 59(5), 821.846. Kommentar Nordiska projektet Nordic Consortium for Early Relational Assessment (NOR-CERA) utvecklar nordiska versioner av testet i samarbete med författaren Roseanne Clark. De arrangerar också utbildning i PC-ERA, www.med.uio.no/rh/bk, kontaktperson: anne.faugli@medisin.uio.no. bilaga 5 sida: 86 December 2010

PCL (PTSD Symptom Checklist) Per Carlbring. Formulärsammanställning 2005 Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet Weathers, F.W., Litz, B.T, Herman, D.S, Huska, J.A. & Keane, T.M. (1992) PTSD symptom checklist mäter de 17 DSM-IV symptomen av PTSD. Svarsalternativ 1-5 där 1= inte alls och 5= i högsta grad. Inga formella krav Vuxna. Används även för äldre tonåringar. 17 items som tar 5-10 minuter att fylla i. Test-Retestreliabilitet 3 dagar 0.96, α=0.94 God Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Finns utländska normer: Soldater med PTSD: 63.58 (sd=14.14), Soldater utan PTSD: 34.40 (sd=14.09), Våldtagna civila: 55 (sd=16.7). Weathers, F.W., Litz, B.T, Herman, D.S, Huska, J.A. & Keane, T.M. (1993). The PTSD Checklist (PCL): Reliability, validity and diagnostic utility. Paper presented at the 9th annual meeting of the International Society for Traumatic Stress Studies, San Antonio, Texas. För militärpopulation: 50 poäng, Icke militär population: 44 poäng Uppgift om copyright saknas. Spridd i många versioner. bilaga 5 sida: 87 December 2010

PPI (Parenting Practices Interview) Webster-Stratton Självskattningsformulär som avser kartlägga föräldrars uppfostringsmetoder (utveckling av Oregon Social Learning Center Discipline Questionnaire). PPI består av ett antal frågor om föräldrars attityd och beteende angående uppfostran som besvaras med en fem- eller sjugradig Likertskala. Sju områden undersöks: Sträng disciplin, Sträng disciplin för åldern, Inkonsekvent disciplin, Adekvat disciplin, Positivt föräldraskap, Tydliga förväntningar och Tillsyn. Frågorna beskriver samspelet mellan barn och föräldrar vad gäller olydnad samt föräldrars metoder vid regelbrott och gott uppförande. Exempel på frågor är Hur ofta visar du ilska när du tillrättavisar barnet? och Hur ofta berömmer du barnet och ger komplimanger?. Inga formella krav Föräldrar till barn i åldern 2-8 år Finns uppgifter om flera versioner. 72 frågor α.64.82 (Webster-.Stratton 1998) Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Använts i svensk undersökning (Kling m.fl. 2006) men då med flera items exkluderade. Amerikanska normer baseras på föräldrar till barn i Head Start-programmet. Kling Å., Sundell K., Melin, L. och Forster M. (2006). Komet för föräldrar. En randomiserad effektutvärdering av ett föräldraprogram för barns beteendeproblem. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten; Rapport:14. Webster-Stratton, C. (1998). Preventing conduct problems in Head start children; Strengthening parenting competencies. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 66(5), 715-730. Webster-Stratton, C., Reid, M. J., & Hammond, M. (2001). Preventing conduct problems, promoting social competence: A parent and teacher training partnership in Head Start. Journal of Clinical Child Psychology, 30(3), 283-302. Kommentar Används bl.a. i programmen KOMET och The Incredible Years/De otroliga åren. bilaga 5 sida: 88 December 2010

P-SEC (Pediatric Side Effect Checklist) Pavuluri & Janicak 2004 Screening av läkemedelsbiverkningar. Självskattningsformulär. På en 4-gradig likertskala skattas upplevd förekomst av olika biverkningar. Inga formella krav Barn och vuxna under läkemedelsbehandling En version 47 beskrivna biverkningar plus 1 öppen fråga Pavuluri M.N., Janicak P.G. (2004). Handbook of Pharmacotherapy: A Life Span Approach. Baltimore (Maryland)/ Philadelphia, (Pennsylvania), Lippincott: Williams & Wilkins. Inte förlagslagd. Fri att använda. Svensk version finns som bilaga 1 i kapitlet Bipolärt syndrom i BUP Stockholms Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling, www.bup.se. Ingen bilaga 5 sida: 89 December 2010

PSP (Personal and Social Performance Scale) Pierluigi Morosini Beskrivning av ursprungligt syfte med instrument PSP är en validerad skala för att hjälpa kliniker bedöma globala funktionen hos en patient med schizofreni samt att följa utvecklingen genom kontinuerlig användning av skalan. Graderingen är baserad på resultatet av en strukturerad klinisk intervju som är indelad i 4 grupper a) arbete & vardagliga aktiviteter, b) personliga/nära och sociala relationer, c) förmåga till egenomsorg och d) störande och destruktivt beteende. Det rekommenderas att användaren har klinisk erfarenhet inom psykiatri samt kunskap om schizoida symtom och problemställningar. Vuxna Man kan gå in på websidan (www.pspscale.com) och fylla i formuläret direkt. Det blir då på engelska men det finns utförliga och pedagogiska beskrivningar i alla stegen. Resultaten kan skrivas ut efter ifyllandet och kan lätt läggas i patientens journal eller sparas direkt i en datajournal. Inga patientuppgifter sparas för till exempel forskningssyfte på hemsidan. Ca 10-15 minuter God God Ingen känd svensk validering Morosini, P.L., Magliano, L., Branbilla, L., Ugolini, S., & Piolo, R. (2000). Development, reliability and acceptability of a new version of the DSM-IV social and occupational functioning assessment scale (SOFAS) to assess routine social functioning. Acta Psychiatrica Scandinavica, 101(4): 323-329. 1-30 poäng: Mycket låg nivå av fungerande. Kräver intensiv vård och övervakning. 31-70 poäng: Varierande grad av förmåga på olika delområden. 71-100 poäng: Endast få svårigheter indikeras. Uppgift om copyright saknas. www.pspscale.com Gratis för klinisk användning Kommentar Mycket använt formulär. Fallbeskrivningar och referenser finns på hemsidan. bilaga 5 sida: 90 December 2010

PSWQ-C (Penn State Worry Questionnaire for Children) Chorpita m.fl. 1997. (Originalversionen för vuxna av Meyer m.fl. 1990) Avser mäta ångestproblematik/överdriven okontrollerad oro. Självskattningsformulär för barn med viss läskunnighet (motsvarande second grade i USA). 14 frågor om hur ofta de oroar sig för olika saker besvaras på en Likertskala (från inte alls typiskt för mig till mycket typiskt för mig). Inga formella krav Barn i åldrarna 7-17 PSWQ-C, barnversion PSQW för vuxna 14 frågor, max 70 poäng God (Chorpita m.fl., Pestle m.fl.) God (Chorpita m.f.l., Pestle m.fl.) Inga svenska normer. Finns svensk översättning som har använts i små svenska studier och studentrapporter, utan svenska normer. Chorpita, B. F., Tracey, S. A., Brown, T. A., Collica, T. J., & Barlow, D. H. (1996). Assessment of worry in children and Adolescents: an adaptation of the Penn state worry questionnaire. Behaviour Research and Therapy, 35(6), 569-581. Meyer, T. J., Miller M. L., Metzger, R. L. & Borkovec, T. D. (1990). Development and validation of the Penn state worry questionnaire. Behaviour Research and Therapy, 28(6), 487-495. Pestle, S. L., Chorpita, B. F., & Schiffman, J. (2008). Psychometric properties of the Penn state worry questionnaire for children in a large clinical sample. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology, 37(2), 465-471. Inga svenska data. 48 av max 70 poäng indikerar GAD enligt Chorpita (amerikanska data). Copyright innehas av Bruce F. Chorpita, som kan kontaktas för skalor, poängsättningsinstruktioner och normtabeller (amerikanska) utan kostnad: Bruce F. Chorpita, Department of Psychology, University of Hawaii at Manoa, 2430 Campus Road, Honolulu HI 96822, USA. chorpita@hawaii.edu. Ingen bilaga 5 sida: 91 December 2010

Ravens Matriser J. C. Raven (ursprungligen 1938) En serie icke-verbala begåvningstest avsedda att mäta generell begåvning som utgör den internationella standarden för g-test. Ravens matriser mäter förmågan att logiskt härleda nya relationer och mönster. Barnversionen CPM kan även användas för äldre människor och för individer med milda till allvarliga inlärningssvårigheter. Leg. psykolog eller utbildad för testet med aktiv licens/behörighet 4-80 år CPM Coloured Progressive Matrices 4-11 år (parallelversioner finns, ny utgåva 2009). SPM Standard Progressive Matrices 6-80 år (parallellversioner finns samt en plusversion med svårare uppgifter). APM Advanced Progressive Matrices, för ungdomar och vuxna som antas vara högpresterande och som tidigare testast med SPM. SPM: 5 set med 12 uppgifter vardera. CPM: Set A och B från SPM samt ett ytterligare set med 12 uppgifter (set Ab) inlagd mellan de två. APM: 48 uppgifter som presenteras som set I (med 12 uppgifter) och set II (med 36 uppgifter). Administreringstid: Icke tidsbegränsad administrering ca 15-60 minuter beroende på version. Tidsbegränsad administrering 40 minuter. Research suppl. 3, US international norms, Neuropsychological uses (2000), www.assessio.com Se reliabilitet. Sambandet mellan resultat på Ravens matriser och WAIS-III har i en studie uppmätts till en korelation på 0,71 (www.johnraven.co.uk). Inga svenska normer. Ingen känd svensk validering. SPM och CPM är normerat för amerikanska och engelska barn i åldern 6.5-16.5 år. För APM finns engelska normer för åldern 11 15.5 år, 20, 30 och 40 år samt normer för amerikanska barn i åldern 11 16,5 år. www.johnraven.co.uk, www.pearsonassessment.se, www.assessio.se Säljs via svenska Pearson, www.pearsonassessment.se och Assesio, www.assessio.se. Initialt, för respektive version: Manual 845 kr och testhäfte 370 490 kr (Pearson) Fortsatt användning, för respektive version: 25 st protokollsblanketter 330 kr (Pearson) bilaga 5 sida: 92 December 2010

RCFT (Rey Complex Figure Test) Författare/Skapare John E. Meyers & Kelly R. Meyers Ändamål är att mäta visuospatial förmåga (förstå och teckna figurerna efter minnet) och visuospatialt minne (använda olika nycklar för att kunna ta fram figurerna ur minnet). RCFT består av fyra delprov: Kopiering, Omedelbar återgivning, Fördröjd återgivning samt ett nykonstruerat rekognitionsprov. 6-89 år Ca 60 minuter inklusive en 30 minuter lång väntetid i mitten av testet. Korrelationer mellan RCFT och andra mätinstrument, både gällande populationer med hjärnskada och normal hjärnfunktion har bekräftat god validitet hos RCFT. RCFT mäter framför allt: Visuospatial konstruktionsförmåga (kopiering) and visuospatialt minne (omedelbar återgivning, fördröjd återgivning, och igenkänningstester). Faktoranalyser visar på att RCFT framför allt berör 5 domäner visuospatialt återgivningsminne, visuospatialt igenkänningsminne, svars bias, arbetshastighet, och visuospatial konstruktionsförmåga. FCFT kan diskriminera mellan hjärnskada, psykiatrisk sjukdom och normalpopulation på ett pålitligt sätt. Inga svenska normer. Amerikanska normer. Normgruppen bestod av 601 vuxna (18-89 år) och 505 barn och ungdomar (6-17 år). Normgrupperna är indelade i olika demografiska subgrupper för att underlätta och fördjupa analysen av testresultatet. I svenskt manualsupplement presenteras svenska data som stöder användningen av de amerikanska normerna. www.hogrefe.se Man kan få max 36 poäng (18 stycken 0-2 poängs uppgifter) på vardera av de 3 försöken att konstruera grundfiguren vilket ger en total maxpoäng på 102 poäng. Det som bedöms är placering samt korrekt återgivning och de 4 försöken bedöms på samma sätt. Ytterligare ett deltest har lagts till: rekognitionsprov. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se Initial kostnad: Amerikansk originalmanual, svenskt manualsupplement, stimuluskort och 10 formulär: 2100 kr Fortsatt användning: 10 st formulär: 300 kr Kommentar Ger mycket information om finmotorisk förmåga generellt, förmåga att se helhet vs delar samt visuospatiellt minne. bilaga 5 sida: 93 December 2010

Rorschach Ursprungligen Hermann Rorschach i början av 1900-talet. John Exner har vidareutvecklat testet under 1970-talet. Projektivt personlighetstest. Avser ge en bild av en testpersons subjektiva upplevelsevärld och de problemlösningsstrategier som används. Testet består av en serie bilder med nonfigurativa och symmetriska bläckplumpar, där testpersonen får i uppgift att berätta om vad bilderna föreställer. Tanken med testet är att man i bläckplumparna projicerar bortträngt eller svårtillgängligt material. Den idag mest använda tolkningsmetoden är comprehensive system som utvecklades på 70-talet av John Exner. Comprehensive system bygger på en omfattande databas av Rorschachprotokoll, kodade enligt principer som gör det lättare än tidigare att göra statistiska jämförelser. Metoden används idag i olika sammanhang, exempelvis inom rättspsykiatri och allmän psykiatri, vid behandlingsplanering, som hjälpmedel vid psykoterapi-utvärdering och som urvalsinstrument. Rorschachtestet har på senare år standardiserats och är därmed ett av få projektiva tester som ger faktiska mått på olika egenskaper. Leg. psykolog och helst Rorschachcertifiering 5-70 år En version Administreringen av Rorschach-testet sker enligt följande: Var och en av tio olika tavlor med bläckplumpsmönster visas för testpersonen, som ombeds att berätta vad bläckplumpen föreställer. Testledaren antecknar personens svar på varje tavla, noterar tid för svaren, positioner, spontana uttalanden, emotionella uttryck och andra beteenden under testningen. Efter det att alla tavlor har visats upp har man en systematisk utfrågningsfas, där personen ombeds att beskriva delar och aspekter av varje association till bläckplumparna. Inga svenska normer. Normer baserade på amerikanska och internationella studier finns i comprehensive system. Mattlar, C-E (2005). The Utility of the Rorschach Comprehensive System: An Increasing Body of Supportive Research. South African Rorschach Journal, 2(1), 3-31. Lingh, S. (2007). Projektiva test och rättssäkerheten. Psykologtidningen, Nr 2, 17-19. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se Initial kostnad: Material (tavlor) 1000 kr, Dataprogram RIAP5 för att underlätta scoring och tolkning, 8500 kr (inkl en användarlicens). Fortsatt användning: 100 st Schemablock, 620 kr (sv/v) eller 890 kr (färg). Kommentar Sedan flera decennier tillbaka har den internationella kritiken mot Rorschach-testet betonat dess brist på reliabilitet och validitet, men testet har trots detta förblivit populärt bland många psykologer. Testet har periodvis fått mycket kritik bland annat av Lennart Sjöberg, professor i psykologi på Handelshögskolan. Bland andra Carl-Erik Mattlar (2005) och Sigvard Lingh (2007) har försvarat Rorschachmetoden. bilaga 5 sida: 94 December 2010

RS-S (Remissionsskala för Schizofreni) Andreasen m.fl. 2005 Kriterier för symtomremission vid schizofreni, framtagna av en internationell arbetsgrupp av experter (Andreasen m.fl.). Åtta av delskalorna I PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale) används: 1. Delusions; 2. Unusual thought content; 3. Hallucinatory behaviour; 4. Conceptual disorganization; 5. Mannerisms/posturing; 6. Blunted affect; 7. Passive/apathetic social withdrawal; 8. Lack of spontaneity and flow of conversation. Symtomremission definieras som låga poäng (PANSS-poäng 3) för alla delskalorna de senaste sex månaderna. Se PANSS 18 år och äldre, med diagnostiserad schizofreni. Har använts på ungdomar. En version Se PANSS Se PANSS Kriterierna baseras på aktuell forskning om vuxna och är framtagna i konsensus av en expertarbetsgrupp. Förändringar i RS-S status korrelerar med förändringar i otillfredsställda behov, GAF, nöjdhet med vården och livskvalitet (van Os m.fl.). Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Andreasen, N. C., Carpenter Jr, W. T., Kane, J. M., Lasser, R. A., Marder, S. R., Weinberger, D. R. (2005). Remission in schizophrenia: proposed criteria and rationale for consensus. American Journal of Psychiatry, 162, 441 449. van Os, J., Burns, T., Cavallaro, R., Leucht, S., Peuskens, J., Helldin, L., Bernardo, M., Arango, C., Fleischhacker, W., Lachaux, B., & Kane, J. M. (2006). Standardized remission criteria in schizophrenia. Acta Pyschiatrica Scandinavica, 113(2), 91-95. PANSS-poäng 3 på alla de åtta delskalorna de senaste sex månaderna. Se PANSS Se PANSS bilaga 5 sida: 95 December 2010

SAI-C (Separation Anxiety Inventory for Children) Scalbert, M., In-Albon, T. & Schneider, S. 2006 (opublicerad Mastersuppsats) Självskattningsformulär för att fånga symtom på separationsångest. Graden av undvikande skattas på en femgradig Likertskala för 12 olika separationssituationer, till exempel att gå till skolan eller sova i egen säng. Finns även föräldraversion, SAI-P. Ingen svensk version känd. 12 frågor God (enligt In-Albon m.fl.) God (enligt In-Albon m.fl.) Inga svenska normer. Utarbetat i Tyskland. In-Albon, T., Dubi, K., Rapee, R. M., & Schneider, S. (2009). Forced choice reaction time paradigm in children with separation anxiety disorder, social phobia, and nonanxious controls. Behaviour Research and Therapy, 47(12), 1058-1065. Schneider, S. & In-Albon, T., (In press). Trennungsangst inventar kind/elterversion (TAI-K/E). In Barkman. C., Schultze-Markwort, M., & Brähler, E. (Eds) Ratingskalen zur diagnostik psychicher störungen des kindes und jugendalters. Götingen: Hogrefe bilaga 5 sida: 96 December 2010

Sally & Anne Perner och Wimmer (1983) Mäta förmågan till theory of mind, dvs. förmågan att förstå att andra människor (och man själv) har tankar, behov och föreställningar och att dessa mentala tillstånd påverkar ens eget och andras beteende (s.k. mentaliseringsförmåga). Testet genomförs genom att barnet får delta i en lek med dockor ( Sally och Anne ), alternativt att höra en berättelse om dem. Inga formella krav. Kunskaper om autism och diagnostik. Barn med misstänkt eller diagnosticerad autism. Ej standardiserat. Flera versioner finns beskrivna. Beroende på version. Det urpsrungliga Sally-Anne testet anses mäta första ordningens theory of mind, en andel barn med diagnosticerad autism klarar det testet. I Sally-Anne historerna ingår även false-belief och de anses mäta ändra ordningens theory of mind (d.v.s. att sätta sig in i hur en annan person sätter sig in i en tredje persons tänkande). Inga svenska normer kända. Perner, J., Wimmer, H.(1985). John thinks that Mary thinks that: Attribution of second order beliefs by 5 to 10 year old children. Journal of Experimental Child Psychology, 39, 437-471. Baron-Cohen, S., Leslie, A. M. & Frith, U. (1985). Does the autistic child have a theory of mind? Cognition, 21(1), 37-46. Perner, J., Leekam, S.R., & Wimmer, H. (1987). Three-year-olds difficulty with false belief: The case of a conceptual deficit. British Journal of Developmental Psychology, 5, 125-137. Perner,J., Frith, U., Leslie, A.M., Leekam, S.R. (1989). Prospects for a cognitive neuropsychology of autism: Hobson s choice. Psychological Review, 97, 122-131. Dahlgren, S. O. (2004). Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism. Autismforum. (hämtad 2010-05-17 på www.autismforum.se). Att inte klara testet. Ingen Ingen bilaga 5 sida: 97 December 2010

SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth) Borum, R., Bartel, P. & Forth, A. (2002) Strukturerat beslutsstöd i utredningar avseende risker och behov hos ungdomar med känt antisocialt beteende. Kompletterar men ersätter inte andra bedömningsinstrument och utredningar. Risk- och skyddsfaktorer bedöms enligt en checklista som täcker in de områden som forskning visat vara av betydelse för utveckling av våldsamt eller annat allvarligt kriminellt beteende. Utredarens bedömning av risk för återfall i våldsbrott/annan kriminalitet samt av lämplig behandling struktureras genom SAVRY för ökad tillförlitlighet och kommunicerbarhet. Tillräckligt utbildad personal anställda inom socialtjänst, BUP, HVB-hem och andra institutioner. Utbildning i SAVRY rekommenderas. 12-18 år, pojkar och flickor som begått våldsbrott eller andra allvarligare brott. Originalversion på engelska. Svensk version. Översättning: Långström, N. 24 riskfaktorer och 6 skyddsfaktorer skattas av behandlaren. Förutsätter noggrann datainsamling från flera källor, med flera datainsamlingsmetoder om flera funktionsområden. God interbedömarreliabilitet Acceptabel, jämförbar med andra bedömningsinstrument vad gäller prediktion av återfall i våldsam och icke våldsam brottslighet (Meyers m.fl.). Ingen svensk validering. Översatt till svenska och fackgranskad av Långström, N. Två svenska valideringsstudier pågår. Borum, R., Bartel, P. & Forth, A. (2005). Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY). In T. Grisso, G. Vincent, & D. Seagrave (Eds.), Mental health screening and assessment in juvenile justice (pp. 311-323). New York: Guilford. Meyers, J. & Schmidt, F. (2008). Predictive validity of the Structured Assessment for Violence Risk in Youth (SAVRY) with juvenile offenders. Criminal Justice and Behavior, 35, 344-355. Copyright för den engelska versionen innehas av PAR, www4.parinc.com Svenska versionen är inte förlagslagd och kan beställas genom SAVRY-nätverket, http://savry.se, som även arrangerar utbildning. Svenska versionen: Engelska versionen: Initialt: Manual och 50 formulär: $98. Fortsatt användning: 50 st: $62. Kommentar Utbildning arrangeras genom SAVRY-nätverket http://savry.se. bilaga 5 sida: 98 December 2010

SCAS (Spence Children s Anxiety Scale) Spence, S. H. Avser mäta graden av ångestproblematik hos barn enligt kriterierna i DSM-IV genom skattningsformulär som fylls i av barn och/eller föräldrar. Används också till behandlingsutvärdering. Utvecklat i Australien, översatt och normerat i flera länder. Ett antal påståenden om rädslor, markeras av barnet/föräldern med Aldrig, Ibland, Ofta eller Alltid. Ger en totalpoäng och flera delskalor: Separationsångest, Social fobi, Tvång, Panik/agorafobi, Rädsla för fysisk skada, Generaliserad ångest. Inga krav. Avsett att användas av forskare och klinisk personal. Barn och unga 8-15 år Förskolebarn 3-5 (engelsk version) SCAS-Child (finns på svenska) SCAS-Parent (finns på svenska) SCAS-Preschool 45 frågor (barn), 39 (föräldrar) eller 29 (föräldrar till förskolebarn) Utmärkt för totalpoängen (.93) och god för delskalorna (.60-.82) (Spence 2003). Inga svenska normer. Normerat på australiensiska barn. Spence, S.H. (1998). A measure of anxiety symptoms among children. Behaviour Research and Therapy, 36 (5), 545-566. Spence, S. H., Rapee, R., McDonald, C. & Ingram, M. (2001). The structure of anxiety symptoms among preschoolers. Behaviour Research and Therapy, 39, 1293-1316. Spence, S.H., Barrett, P.M. & Turner, C.M. (2003). Psychometric properties of the Spence Children's Anxiety Scale with young adolescents. Journal of Anxiety Disorders, 17(6), 605-625. Tabeller med T-poäng Copyright innehas av Susan H. Spence. Fritt att använda för forskare och kliniker, men får inte ändras eller användas kommersiellt. Formulär (svenska), normer (australiensiska) och manualer finns på SCAS website: www.scaswebsite.com. Ingen kostnad bilaga 5 sida: 99 December 2010

SCID I (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis I Disorders) Per Carlbring. Formulärsammanställning 2005 Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet SCID I ger ett semistrukturerat intervjustöd för psykiatrisk diagnostik enligt DSM som bygger på att intervjuaren ställer såväl riktade frågor som mer öppna följdfrågor. Patienten besvarar frågorna mer eller mindre utförligt med egna ord och begränsas således inte till att enbart svara ja eller nej. Syftet är att systematiskt samla in kliniskt relevant information som ligger till grund för att intervjuaren fortlöpande under intervjun ska kunna pröva olika DSMkriterier. SCID används både inom klinisk psykiatrisk specialistvård och som urvalsinstrument för forskningsstudier. Tillämpningen förutsätter goda kunskaper om psykiatriska tillstånd samt om DSM-systemets kriterier. Alla åldrar Svensk översättning Pilgrim Press 1998, finns i 2 olika versioner: SCID I och SCID II. SCID-I finns i en utförligare forskningsversion. Finns datoriserad version för PC. 45-60 minuter God God Ingen känd svensk validering. APP (1997). Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis I Disorders. Pilgrim Press; svensk översättning Pilgrim Press, 1998. Pilgrim Press http://empatica.se Handboken levereras i form av en Pdf-fil som kostar ca 850 kr. bilaga 5 sida: 100 December 2010

SCID II (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis II Personality Disorders) Per Carlbring. Formulärsammanställning 2005 Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet SCID II ger ett semistrukturerat intervjustöd för psykiatrisk diagnostik enligt DSM axel II. Bygger på att intervjuaren ställer såväl riktade frågor som mer öppna följdfrågor. Patienten besvarar frågorna mer eller mindre utförligt med egna ord och begränsas således inte till att enbart svara ja eller nej. Syftet är att systematiskt samla in kliniskt relevant information som ligger till grund för att intervjuaren fortlöpande under intervjun ska kunna pröva olika DSMkriterier. SCID-metodiken omfattar samtliga tio officiella axel II-diagnoser, samt även de icke-officiella diagnoserna depressiv personlighetsstörning och passiv-aggressiv personlighetsstörning. I SCID-II är det inte ovanligt att kriterierna för flera personlighetsstörningar bedöms vara uppfyllda. I dessa fall måste intervjuaren bedöma vilken personlighetsstörning som bör vara i fokus för den kliniska uppmärksamheten (Herlofson, 1999). SCID II används både inom klinisk psykiatrisk specialistvård och som urvalsinstrument för forskningsstudier Tillämpningen förutsätter goda kunskaper om psykiatriska tillstånd samt om DSM-systemets kriterier. Alla åldrar som lämpar sig för diagnostik enligt axel II. Svensk översättning Pilgrim Press 1998, finns i 2 olika versioner: SCID I och SCID II. SCID-I finns i en utförligare forskningsversion. Finns datoriserad version för PC. Till SCID-II finns ett Personlighetsformulär för egenbedömning som fungerar som en förberedelse inför en fullständig SCID-II intervju. 119 items som tar 60-90 minuter. Intervjutiden förkortas avsevärt genom att intervjuaren enbart följer upp de problem som patienten bekräftat i screeningformuläret. Observera att Personlighetsformuläret inte är tänkt att utgöra det enda underlaget för axel II-diagnostik, utan att det ska kopplas till en fullständig klinisk intervju. God God Ingen känd svensk validering. APP (1997). Structured Clinical Interview for DSM-IV Axis II Personality Disorders. Pilgrim Press; svensk översättning Pilgrim Press, 1998. Pilgrim Press http://empatica.se Handboken kostar ca 850 kr och levereras i form av en Pdf-fil. bilaga 5 sida: 101 December 2010

SCID-D (Structured Clinical Interview for DSM-IV Dissociative disorders) Steinberg, M. 1994 (Baseras på tidigare version för DSM-III publicerad 1990) Semistrukturerad diagnostisk intervju enligt DSM-IV:s kriterier för dissociativa syndrom. Anses vara the golden standard för diagnos av dissociativa syndrom hos vuxna. Manualen beskriver fenomenologin hos dissociativa symtom och den diagnostiska processen. Fem dissociativa huvudsymtom (Depersonalisation, Derealisation, Amnesi, Identitetsförvirring och Identitetsförändring) poängsätts 1-4 (Frånvarande, Mild, Måttlig, Allvarlig). Kriterierna för DSM-IV:s dissociativa syndrom gås igenom, samt för akut stressyndrom. Omfattande intervju. Krävs träning för att bemästra administrationen. Äldre tonåringar och vuxna Reviderade versionen från 1994 är den som används. 45 minuter 3 timmar beroende på patologi. God utmärkt (Steinberg m.fl. 1993) God utmärkt (Steinberg m.fl. 1993) Inga svenska normer. Svensk validering pågår (Doris Nilsson, Linköpings universitet). Svensk översättning finns men är inte tillgänglig för klinisk användning. Steinberg, M., Rounsaville, B., Cicchetti, D. V. (1990). The structured clinical interview for DSM-III-R Dissociative disorders: preliminairy report on a new diagnostic instrument. American Journal of Psychiatry, 147, 76-82. Steinberg, M., Cicchetti, D., Buchanan, J. & Hall, P. (1993). Clinical assessment of dissociative symptoms and disorders: The structured clinical interview for DSM-IV dissociative disorders (SCID-D). Dissociation: Progress in Dissociative Disorders, 6(1), 3-15. Steinberg, M. (1994). Structured clinical interview for DSM-IV Dissociative disorders. Revised. New York, NY: American Psychiatric Press. Se manualen Multi Health Systems Inc, MHS www.mhs.com Initialt: Komplett startpaket (amerikansk) $150. Fortsatt användning: 5 formulär: $65. bilaga 5 sida: 102 December 2010

SCL-90 (Symptom Check List-90 items) Skapare/författare Derogatis, L. SCL-90 är ett självskattningsinstrument som idag hör till de mest använda symtomskattningsinstrumenten i världen. SCL-90 har ett brett användningsområde och förekommer vid screening, behandlingsplanering, för att mäta effekt av behandling, inom forskning mm. Skalan avser att mäta hur en person själv tycker sig ha mått psykiskt och fysiskt under den senaste veckan och grad av symptomet anges i 0-4. Dess 90 frågor kategoriseras i nio diagnostiska subskalor samt tre globala skalor. Skalan används som komplement till andra diagnostiska instrument och för evaluering av bland annat behandlingseffekt. De 9 diagnostiska subskalorna är: SOM (Somatisering), OC (Obsessiv kompulsivitet), IP (Interpersonell sensivitet), DEP (Depression), ANX (Ångest), HOS (Fientlighet/vrede), PHOB (Fobisk ångest), PAR (Paranoidt tänkande), PSY (Psykoticism) De tre globala indexen är: Globalt svårighetsindex (GSI) generell psykisk besvärsnivå, Positivt Symtomstörningsindex (PSDI) djupet av de upplevda problemen och Totala antalet positiva symptom (PST) -antalet symptom rapporterade (det vill säga ej-noll svar). Global Severity index (GSI) kan användas som en sammanfattning av testet. Det finns inga utbildningskrav men kännedom om psykiska hälsotillstånd rekommenderas. 13-89 år Det finns två versioner, den ena gratis, den andra markerad med. En datoriserad rättnings-cd finns att köpa varvid rättigheter erhålles att installera denna på max 5 hårddiskar. Rådata läggs in i rättningsprogrammet och resultaten återges i normerade testpoäng. 90 frågor som tar ca 20 minuter att besvara. Tolkning av resultat av reliabilitetstest är god. Cronbachs α är hög i två svenska material; ett med patienter, n=1396 (totalt för SCL-90: 0,98; subskalor varierar mellan 0,73-0,91) och ett med normalbefolkning n=746 (totalt för SCL-90: 0,97; subskalor varierar mellan 0,78-0,91). Valideringen är gjord i flera steg av skillnader mellan normalmaterial och patientmaterial, mellan symtomgrupper, personlighetsstörningar, instrumentets prediktionskraft samt samband med andra personlighetsskalor. SCL-90 diskriminerar bra mellan normalgrupp och patientgrupp; mellan patienter med och utan personlighetsstörning samt mellan patienter med hög respektive låg upplevd känsla av sammanhang KASAM. Svensk normering 1998 (Malling m.fl.) och 2005 (Fridell m.fl.). Den senare med utförlig psykometrisk analys. Malling Andersen, S. & Johansson, M. (1998). SCL-90/Symptom Checklist En svensk normering och standardisering. Institutionsrapport 1998 no 3, Missbruksprojekten vid Institutionen for tillämpad psykologi. Lunds universitet. Fridell, M., Cesarec, Z., Johansson, M. och Malling Thorsen, S. (2002). SCL-90. Svensk normering, standardisering och validering av symtomskalan. SIS (Statens Institutionsstyrelse) följer upp och utvecklar 4/2002. Från 65 och uppåt räknas som kliniska värden. 50 är normen. Pearson har rättigheter för amerikanska versionen, www.pearsonassessments.com. Rättningsdisketten går att köpa för en kostnad av 2000 kr av Mats Fridell vid Lunds Universitet (mats.fridell@psychology.lu.se). Om man vill köpa den amerikanska manualen så kostar ett komplett start-kit med manual, 50 st svarsformulär och profilblad $111, enbart manual $38, www.pearsonassessments.com. Kommentar Det saknas en utförlig svensk manual som motsvarar den amerikanska. bilaga 5 sida: 103 December 2010

SCQ (Social Communication Questionnaire) Michael Rutter & Catherine Lord. Kallades tidigare Autism Screening Questionnaire. Kort screeningformulär för bedömning av kommunikationsstil och social funktion vid misstanke om autismspektrumstörning. Frågeformulär för föräldrar med 40 frågor som besvaras Ja eller Nej. Poäng över cut-off på Någonsinformuläret anses indikera eventuell autism och bör enligt manualen följas upp med fördjupad bedömning med exempelvis ADI-R eller ADOS. Resultaten på Aktuelltformuläret är avsedda att använda för planering av behandling och undervisning samt för att mäta förändringar över tid. Lärare eller motsvarande (Dansk Psykologisk Forlag). Rekommenderas klinisk erfarenhet av individer med autism eller andra funktionshinder. 4 år och äldre (med en mental utvecklingsnivå motsvarande över 2 år) Någonsin/Lifetime Form Om barnets hela utvecklingshistoria Aktuellt/Current Form Om barnets beteende de senaste tre månaderna F 40 frågor. 5-10 minuter God, Cronbachs α-90 God. God diskriminerande validitet mellan barn med autismspektrumstörningar och kontroller (oavsett IQ). Hög överensstämmelse med ADI-R. Inga svenska normer. Amerikanska normer. Rutter, M., Bailey, A. & Lord, C. (2003). The Social Communication Questionnaire Manual. Los Angeles: Western Psychological Services. Berument, S. K., Rutter, M., Lord, C., Picles, A. & Bailey, A. (1999). Autism screening questionnaire: diagnostic validity. British Journal of Psychiatry, 175(5), 444-451. Svenska versionen: Dansk psykologisk Forlag: www.dpf.dk Western Psychological Services www.wpspublish.com Initialt: Svensk komplett version (Manual på amerikanska, 20 uppsättningar svenska formulär): 650 DKK. Datoriserat scoringprogram (amerikanskt, för ADOS/ADI-R/SCQ): 2880 DKK. Fortsatt användning: 20 st formulär: 110 DKK. bilaga 5 sida: 104 December 2010

SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire) Den engelske barnpsykiatern och forskaren Robert Goodman, under den senare delen av 1990-talet. Syftar till en generell bedömning av barns beteende för att utifrån detta få en uppfattning om barns psykiska hälsa och i vilken utsträckning den förbättrats. SDQ har snabbt vunnit stor internationell uppskattning bland forskare och kliniskt verksamma. Instrumentet är nu översatt till ett femtiotal olika språk och används i både forskning och klinisk verksamhet runtom i världen. Nej 3-16 år SDQ-Sve (svenska versionen) finns i föräldraversion, lärarversion för skattning av 3-16-åriga barns och ungdomars psykiska hälsa samt självskattningsversion för 11-16-åriga ungdomar. Motsvarande versioner finns också för uppföljning av behandlingseffekter. 30 frågor Beräknat på ett svenskt material bestående av 900 föräldraversioner gällande skattningar av barn 6-10 år. Test-retest reliabilitet: Spearman s koefficient= 0.96. Intern reliabilitet: Chronbachs α varierade från 0.70 gällande prosocialt beteende, 0.75 hyperaktivitet, 0.61 gällande emotionella symptom, 0.54 för uppförandeproblem och 0.51 gällande problem i relationer med jämnåriga. God Svensk validering finns (Hagquist, samt Malmberg m.fl.). Hagquist, C. (2007). The psychometric properties of the self-reported SDQ An analysis of Swedish data based on the Rasch model. Personality and Individual Differences, 43, 1289-1301. Malmberg, M., Rydell, A. M. & Smedje, H. (2003). Validity of the Swedish version of the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ-Swe). Nordic Journal of Psychiatry, 57(5), 357-363. för pojkar och flickor på subskalorna: Prosocialt beteende: 5 Hyperaktivitet: 7 Emotionella symptom: 5 Uppförandeproblem: 4 Problem i relationer med jämnåriga: 4 Hela skalan: 14 Youthinmind har copyright som innebär att formuläret får användas fritt men inte ändras utan överenskommelse med innehavarna. Svenska formulär finns på www.sdqinfo.com. Svenska formulär finns även på BUP-net. SDQ får laddas ner och användas kostnadsfritt för icke-kommersiellt bruk. bilaga 5 sida: 105 December 2010

SEDI (Structured Eating Disorder Interview) KÄTS - Kunskapscentrum för ätstörningar En relativt enkel metod för screening av ätstörningar. Skapades av Kunskapscentrum för ätstörningar för att användas för att snabbt avgöra om en ätstörningsdiagnos sannolikt föreligger enligt DSM-IV. SEDI är baserat på Mini Kidintervjun och SCID-I ätstörningsmodul, och har komprimerats och omstrukturerats för att vara så kort och användbar som möjligt. Formatet är strukturerad intervju. Det är lämpligt att bedömaren läser frågorna innantill för patienten. Ibland föreslås följdfrågor, om det är tydligt att inget bra svar kommer från patienten. Bedömarens kliniska omdöme används för att värdera patientens svar. Resultatet indikerar om ätstörning föreligger eller ej och det ges förslag på eventuell/-a diagnos/diagnoser. Främst avsedd för psykiatriker, psykologer och läkare i psykiatrisk öppenvård, men kan även användas av psykiatrisjuksköterskor och ev. andra personalkategorier med lämplig psykiatrisk utbildning. Ungdomar och vuxna med misstänkt ätstörning Datoriserad version, nås via Internet (enbart inom SLLnet). Finns i pappersversion också. 20-30 frågor Uppgift saknas om normer, validering eller andra referenser. SEDI är ett av de instrument som ingår i StepWise system för kvalitetssäkring som skapats av KÄTS i samarbete med Stockholms läns landsting och Karolinska institutet. Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) www.atstorning.se Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) www.atstorning.se Inom SLLnet kan formuläret nås på http://sedi.kunskapscentrum.com/sedi/ext och fyllas i direkt varefter resultatet är möjligt att skriva ut (informationen sparas inte och ingår inte i någon databas). Ingen bilaga 5 sida: 106 December 2010

SIAS (Social Interaction Anxiety Scale) Per Carlbring. Formulärsammanställning 2005 Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet Mattick & Clarke (1989) Skalan är utvecklad för att underlätta vid diagnostisering och screening av social fobi. SIAS mäter kognitiva, affektiva och beteendemässiga reaktioner i 20 interaktionssituationer. Graderingen består av 5 skalsteg från 0 (stämmer inte alls på mig) till 4 (stämmer precis på mig). SIAS har omvänd poängsättning på item 8, 10 på 19-items versionen och på item 5, 9 och 11 på 20-items versionen. Inga formella krav Åldersgräns okänd, utformat för vuxna. Vid den psykometriska utvärderingen (Mattick & Clarke, 1998) uteslöts en fråga ur formuläret vilket lett till att det cirkulerar SIAS med 19 (item 5 är borttaget) och 20 frågor. Samstämmigheten mellan de två formulären är dock troligtvis hög, enligt författarna. 19 (20) frågor 0.86-0.92 Ca 0.93 Svenska normer: Svensk normalpopulation (utan social fobi): totalpoäng 12.8 (sd=8.9), Social fobi i allmänbefolkningen (ej diagnosticerade fobier): totalpoäng 28.4 (sd=14.8). Från studie SOFIE-1 med diagnosticerade sociala fobier hade patienter totalpoäng 44.4 (sd=16) före behandling. Mattick, R.P. & Clarke, J.C. (1998). Development and validation of measures of social phobia scrutiny fear and social interaction anxiety. Behaviour research and Therapy, 36, 455-470 Copyright finns, r.mattick@unsw.edu.au. Används kostnadsfritt för kliniskt bruk. Får ej ändras och vilka som är författarna till formuläret ska tydligt framgå. Kommentar Mattick och Clarke har även skapat Social Phobia Scale (SPS) som mäter graden av ångest i 20 olika sociala prestationssituationer och har utvecklats för diagnos och screening av symptom relaterade till social fobi. bilaga 5 sida: 107 December 2010

SIS (Suicidal Intent Scale) Beck, A. m.fl. (1974) Används vid kliniskt arbete för suicidriskbedömningar, vid redan gjorda suicidförsök och vid återfallsprevention. Indelas i följande 3 poängområden: 1 Omständigheter kring det planerade självmordet, 2 Uppfattning huruvida medicinsk behandling var möjlig efter suicid, 3 Grad av genomtänkt/planerad suicid. Fråga 1-8 bedöms/tolkas av behandlaren/intervjuaren medan fråga 9-15 helt bygger på patientens utsago. Varje fråga 1-15 kan besvaras med 0, 1 eller 2 poäng, vilket ger en maxpoäng på 30 poäng. Frågorna ställs av behandlaren vid intagning till klinik. Vuxna, men används även för ungdomar. En version 15 frågor God interbedömarreliabilitet Tillfredsställande (särskiljer fullbordade suicid från suicidförsök på gruppnivå). Svensk validering i Antretter m.fl. Beck, R. W., Morris, J. B. & Beck, A. T. (1974). Cross-validation or the Suicidal Intent Scale. Psychological Reports 34(2), 445-446. Antretter, E., Dunkel D., Haring, C., Corcoran, P., de Leo, D., Fekete, S., Hawton, K., Kerkhof A. J. F M. et al (2008). The factorial structure of the Suicide Intent Scale: a comparative study in clinical samples from 11 European regions. International Journal of Methods in Psychiatric Research, 17(2), 63-79. 15-19 indikerar låg risk 20-28 indikerar risk för suicid 29-30 indikerar hög risk Ingen copyright. Spridd i olika sammanhang. Ingen bilaga 5 sida: 108 December 2010

Smarties Gopnik, A. m.fl. Testet avser att mäta mentaliseringsförmåga, särskilt förmågan att sätta sig in i att någon annan tror något som inte är sant (false belief competence), en förmåga som normalt finns från 3-4 års ålder. Barnet visas först en godisask (en smarties-tub) och får en fråga om vad han/hon tror finns i asken. Barnet svarar smarties, godis, eller liknande. Barnet får sedan se inuti asken, som innehåller pennor (och blir besviken). Därefter får barnet en fråga om vad en annan person som inte hade sett asken skulle svara på samma fråga. Om svaret blir smarties/godis visar barnet förmåga att förstå att mentaliera vad andra tror när de inte vet rätt svar. Yngre barn och barn med autism som saknar den förmågan tenderar att svara pennor. Inga Små barn och barn med autsim Några minuter Anses ha god validitet avseende att mäta mentaliseringsförmåga, särskilt vid normalutveckling. En viss risk har påvisats för att några barn med autism svarar rätt på andra frågan (utan verklig förmåga att mentalisera), på grund av att svaret på andra frågan påverkas av deras eget svar på den första (Williams m.fl.2009). Ingen svensk validering känd. Gopnik, A., & Astington, J. W. (1988). Children s understanding of representational change and its relation to the understanding of false belief and the appearence-reality distinction. Child Development, 59(1), 26-37. Williams, D. M. & Happé, F. (2009). What did I say? versus What did I Think? Attributing false beliefs to self amongst children with and without autism. Journal of Autism Devel Disorder 39, 865-873. Rätt eller fel svar Ingen Ingen bilaga 5 sida: 109 December 2010

SNAP-IV (Swanson, Nolan and Pelham scale) Författare/Skapare SNAP-formuläret är utarbetat av Swanson, Nolan och Pelham (Swanson m.fl. 1983) med utgångspunkt i DSM-III:s diagnoskriterier. SNAP-IV är anpassad till kriterierna i DSM-IV. Formuläret används vid screening av ADHD och trotsyndrom och frågorna besvaras i graderna: Inte alls, Bara lite, En hel del och Väldigt mycket. Fylls i av föräldrar och lärare. Fråga 1-9 är DSM-IV-frågorna om Uppmärksamhetsstörning. Fråga 11-19 är DSM-IV-frågorna om Impulsivitet/överaktivitet. Fråga 21-28 är DSM-IV-frågorna om Trotssyndrom (ODD). Fråga 10 är extrafråga för att summera uppmärksamhetsstörning. Fråga 20 är extrafråga för att summera impulsivitet/överaktivitet. Fråga 29 är DSM-III-R- fråga om ODD. Fråga 30 är extrafråga för att summera ODD. Inga formella krav 5-11 år SNAP-IV finns även i flera längre versioner (engelskspråkiga) med 80 90 frågor med skalor för de diagnoser som har överlappande symtom med ADHD (se www.adhd.net). 30 frågor Acceptabel (Bussing m.fl. 2008) Enligt SBU (2005) anses det osäkrare för flickor eftersom det inte är könsnormerat och enbart utprovat för åldersintervallet 5-11 år. I en stor amerikansk studie av den s.k. MTA-versionen (26 frågor), vilken den svenska versionen utgår från, påvisas vissa skillnader avseende kön (pojkar får högre poäng) och ekonomisk status, men användandet av manualens cut-off värden rekommenderas ändå (Bussing et al). Inga svenska normer. Amerikanska normer finns i svenska instruktionen. Bussing, R., Fernandez, M., Harwood, M., Wei Hou, Garvan, C. W., Eyberg, S. M. & Swanson, J. M. (2008). Parent and teacher SNAP-IV ratings af attention deficit hyperactivity disorder symtoms: psychometric properties and normative ratings from a school district sample. Assessment 15(3), 318-328. Swanson, J. M., Kraemer, H. C., Hinshaw, S. P., Arnold, L. E., Conners, C. K., Abikoff, H. B. et al. (2001). Clinical relevance of the primary findings of the MTA: Success rates based on severity of ADHD and ODD symptoms at the end of treatment. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 40, 168-179. Statens beredning för medicinsk utvärdering (2005). ADHD hos flickor En inventering av det vetenskapliga underlaget. SBU-rapport nr 174. Cut-off gränsen går vid 5 % av maxvärdet för varje skala: ADHD uppmärksamhet (item 1-9): Max 9 poäng. ADHD hyperaktivitet/impulsivitet (item 11-19): Max 9 poäng. ADHD C (item 1-9 + 11-19): Max 18 poäng. ODD (item 21-28): Max 8 poäng. Svenska versionen och instruktioner finns på kvalitetsregistret BUSA:s hemsida www.kcp.se. Fritt att använda, ingen copyright bilaga 5 sida: 110 December 2010

SON R (Snijders Oomen Nonverbal intelligence test-revised) Snijders, J. & Snijers Oomen, N. Test som används för bedömning av icke-verbal förmåga hos språkligt handikappade, hörselsvaga och döva. Legitimerad psykolog 2:6 17 år Versionen 2:6-7 år omfattar 6 deltest: Mosaics, Categories, Puzzles, Analogies, Situations and Patterns. Versionen 5:6-17 år omfattar 7 deltest: Categories, Mosaics, Hidden Pictures, Patterns, Situations, Analogies and Stories. Administreringstid: ca 50-60 minuter God God Inga svenska normer. Amerikanska normer som presenteras med månadsintervall. Standardpoängen kan transformeras till IK-skalan. www.hogrefe.se Normen är 10 gällande delskalorna och 100 gällande Intelligenskvot (IK). Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se Initialt: Version 2:6-7 år komplett med väska, manual och 50+50 formulär (2 olika sorter): 14 000 kr. Version 5:6-17 år komplett med 50+50+50 formulär (3 olika sorter): 15 000 kr. (Datoriserat scoringprogram ingår i båda). Fortsatt användning för båda versionerna: scoringformulär (3 olika sorter): 40-70 kr per 1 styck. Kommentar Dyr initial kostnad men sedan räcker scoringformulären länge. bilaga 5 sida: 111 December 2010

SPSQ (Swedish Parenthood Stress Questionnaire) Svensk bearbetning av PSI (Parenting Stress Index) parent domain* Östberg m.fl. 1997 Svensk version av skalan parent domain i instrumentet PSI, Parenting Stress Index (Abidin 1990). Avser mäta föräldrastress. Det svenska instrumentet består av 34 frågor som besvaras på en femgradig Likertskala från stämmer inte alls till stämmer mycket bra. Fem subskalor har framtagits med faktoranalys av svenska data: Inkompetens, Rollbegränsning, Social isolering, Problem i relationen med partner och Hälsoproblem. Ett totalmått på föräldrarnas stressupplevelse räknas fram från svaren. Inga krav vid forskning. Att använda SPSQ som kliniskt test kan strida mot copyright för PSI.* Föräldrar till barn i åldrarna 1-12 år En version (SPSQ) (PSI Parenting Stress Index, parent domain är orginalformuläret). 34 frågor God (Östberg m.fl. 1997) God (Östberg m.fl. 1997) Utprovat och validerat på svenska föräldrar (Östberg m.fl. 1997). Använts i många studier. Örtenstrand, A. (2005). Pediatrisk omvårdnad och föräldraskap. Stockholm: Karolinska Institutet. Östberg, M., Hagekull, B. & Wettergren, S. (1997). A measure of parental stress in mothers with small children, dimensionally, stability and validity. Scandinavian Journal of Psychology, 38, 199-208. Östberg, M., Hagekull, B. & Hagelin, E. (2007). Stability and prediction of parenting stress. Infant and Child Development, 16(2), 207-223. Uppgift saknas * PAR Inc innehar copyright på PSI www.parinc.com. Användning av SPSQ som kliniskt test kan bryta mot denna copyright. PSI 3rd Edition kostar initialt $182 för Manual, 10 st frågeblad och 25 st svarsformulär. Fortsatt användning: 25 st formulär: $70. bilaga 5 sida: 112 December 2010

Stämningsdagbok Okänd Självrapporteringsformulär för att ge en bild av hur stämningsläge och aktivitetsnivå varierar med sömn, yttre händelser och medicinering. Används som hjälpmedel vid diagnostik, för att följa behandlingseffekter och ge återkoppling till patienten. Inga formella krav. Barn, ungdomar och vuxna under utredning/behandling för bipolärt syndrom. Ej standardiserat. Finns olika versioner spridda på olika sätt. Varierar Några versioner finns till exempel att hämta under ungdom, hjälpmedel på www.sjalvhjalppavagen.se eller för anställda inom SLL på www.slso.sll.se/upload/affektiva/stämningsdagbok.pdf. Ingen bilaga 5 sida: 113 December 2010

TAT (Thematic Apperception Test) Henry A. Murray Projektivt bildtematiskt personlighetstest. 31 svartvita bilder till vilka testpersonen ombeds berätta en historia. Leg. psykolog 10 år till vuxen Finns även kortversion, Short Form Bellak TAT & CAT Blanks, 25 st. 31 bilder Inga svenska normer Bellak, Leopold & Abrams, David M. (1997). The TAT, the CAT and the SAT in Clinical Use. Boston; Allyn & Bacon. Cutoff-värden Psykologiförlaget, www.hogrefe.se Komplett test 1.800:-, kortversionen 550:- bilaga 5 sida: 114 December 2010

TEA-Ch (Test of Everyday Attention for Children) Manly m.fl. Bedömning av uppmärksamhetsfunktioner hos barn och ungdomar. Mäter olika aspekter av uppmärksamhet: Fokuserad/selektiv uppmärksamhet, Uthållighet samt Skifte av uppmärksamhet. Ställer små krav på minne, förståelse och språk. Nio deltest är utformade som spel som kallas: Träff (dubbeluppgift), Räkna figurer, Rymdskeppsjakten (dubbeluppgift), Kartan, Gå - inte gå, Motsatta världar, Kodöverföring. Leg. psykolog 6-16 år En version (engelsk manual) Svenskt manualsupplement från 2005 innehåller en kort teoretisk introduktion, beskrivning av deltesten samt administrerings- och tolkningsanvisningar. 50-60 minuter Differentierar mellan barn med diagnosticerad ADHD och kontroller, men bara avseende uthållighet och skifte av uppmärksamhet (Heaton m.fl). Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Svenskt manualsupplement finns. Normer baserade på 293 barn i Storbritannien. Heaton, S. C., Reader, S. K., Preston, A. S., Fennell, E. B., Puyana, O. E., Gill, N. & Johnson, J. H. (2002). The Test of Everyday Attention for Children (TEA-Ch): Patterns of performance in children with ADHD and clinical controls. Child Psychology, 7(4), 251-264. Manly, T., Robertson, I. H., Anderson, V. & Nimmo-Smith, I. (1999). TEA-CH: The Test of Everyday Attention for Children. Bury St Edmunds: Thames Valley Test Company Limited. Manly, T., Anderson, V., Nimmo-Smith, I., Turner, A., Watson, P. & Robertson, I. H. (2001). The differential assessment of children s attention: The test or Everyday Attention for Children, normative sample and ADHD performance. The Journal of Child Psychology and Psychiatry and Allied Disciplines, 42(8), 1065-1081. Pearson www.pearsonassessment.se Initialt: Komplett (engelsk manual, svenskt manualsupplement, testmaterial och 10 st protokoll): 6800 kr. Fortsatt användning: 10 st protokoll: 230 kr. bilaga 5 sida: 115 December 2010

TSCC (Trauma Symptom Checklist for Children) Briere, J. Självskattningsformulär avsett att mäta posttraumatisk stress och relaterade psykiska symtom hos barn och ungdomar som utsatts för traumatiska händelser (t.ex. fysiska eller sexuella övergrepp, förluster, naturkatastrofer eller bevittnat våld). Innehåller två generella skalor: Underrespons och Hyperrespons, samt sex kliniska skalor: Ångest, Depression, Ilska, Posttraumatisk stress, Dissociation och Sexuella symtom. Två av dessa har underskalor: Sexuella symtom är uppdelad i Sexuell upptagenhet och Sexuell känslighet. Dissociation är uppdelad i Fantasi och Öppen dissociation. I ett profilblad konverteras poängen till ålders- och könsspecifika T-poäng. Universitetsutbildning motsvarande Mastersnivå i psykologi eller motsvarande med utbildning i testmetodik. (Ingen uppgift om användarkrav för kommande svensk version.) 8-16 år Olika profilblad för pojkar och flickor. TSCC-A är en kortare version (44 frågor) som inte frågar efter sexuella beteenden. 54 frågor, 15-20 minuter Cronbachs α.77 -.99 (Briere) Svenska validering: Test-retestreliabilitet.81 och Cronbachs α.77 -.88 (Nilsson m.fl.). Acceptabel prediktiv och diskriminerande validitet i normala och kliniska grupper. Finns svensk översättning som är validerad med svenska normer för 8-16 år baserad på studie av 807 barn (Nilsson 2007). Den har inte varit tillgänglig för kliniskt bruk, men kommer att finnas på Hogrefe Psykologiförlaget från hösten 2010. Amerikanska normerna baseras på studier av 3000 barn. Nilsson, D. (2007). Trauma, posttraumatic stress and dissociation among Swedish adolescents. Evaluation of questionnaires. Linköping University: Medical Dissertations No 979. Briere, J. (1996). Trauma Symptom Checklist for Children (TSCC) Professional Manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources. T-poäng PAR www.parinc.com. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se har köpt rättigheterna för den svenska versionen och den kommer att säljas med översatt manual från hösten 2010. Svenska versionen (leverans under hösten 2010), initialt: Komplett 2100 kr. Fortsatt användning: 10 st frågehäften: 475 kr. 10 st profilblanketter (pojkar eller flickor): 245 kr. Amerikanska versionen, initialt: Komplett med amerikansk manual, frågehäften och profilblad för 25 testningar, $164. Datoriserat scoringprogram (TSCC/TSCC-A/TSCYC): $560. Fortsatt användning: 25 st frågehäften: $62. 25 st profilblad: $32. Kommentar Innehåller många frågor som fångar sexuella beteendesymtom. Använts mycket inom forskning, i synnerhet om sexuella övergrepp. bilaga 5 sida: 116 December 2010

TSCYC (Trauma Symptom Checklist for Young Children) Briere, J. m.fl. Föräldraformulär för bedömning av traumarelaterade symtom hos barn. Innehåller två generella skalor (Response Level och Atypical Response) samt nio kliniska skalor (fyra olika skalor för Posttraumatic stress samt Sexual Concerns, Anxiety, Depression, Dissociation och Anger/Aggression). Resultaten redovisas i T-poäng för pojkar respektive flickor i tre åldersintervall (3-4 år, 5-9 år och 10-12 år). Universitetsutbildning motsvarande Mastersnivå i psykologi eller motsvarande med utbildning i testmetodik. 3-12 år En version (jämför TSCC) 90 frågor som tar 15-20 minuter att fylla i. Cronbachs α.81 -.90 Prediktiv validitet avseende utsatthet för sexuella övergrepp, misshandel och bevittnat familjevåld. Inga svenska normer. Svensk forskningsversion finns men den är inte tillgänglig för kliniskt bruk. Normer baserade på 219 amerikanska traumatiserade barn (Briere m.fl. 2001). Briere, J., Johnson, K., Bissada, A., Damon, L., Crouch, J., Gil, E., Hanson, R. & Ernst, V. (2001). The Trauma Symptom Checklist for Young Children (TSCYC): Reliability and association with abuse exposure in a multi-site study. Child Abuse & Neglect, 25, 1001-1014. Se manualen PAR www.parinc.com Initialt: Komplett (amerikanskt) med manual, frågehäften, svarsformulär och profilblad för 25 testningar: $206. Fortsatt användning: 25 st frågehäften eller profilblad för en ålderkategori: $33 och 25 st svarsformulär: $46. bilaga 5 sida: 117 December 2010

WAIS-III (Wechsler Adult Intelligence Scale) Wechsler, D. Testbatteri för bedömning av allsidigt kognitivt fungerande. Begåvningstestet WAIS-III, den senaste reviderade versionen av Wechsler Adult Intelligence Scale, omfattar 14 deltest: Bildkomplettering, Ordförråd, Symboler - kodning, Likheter, Blockmönster, Aritmetik, Matriser, Sifferrepetition, Information, Bildarrangemang, Förståelse, Bokstavssiffer-serier, Symbolletning och Figursammansättning. Resultaten från WAIS-III presenteras som verbal IK, performance IK samt helskale -IK. Dessutom genereras fyra olika faktorbaserade indexpoäng: Verbal Förståelse, Perceptuell Organisation, Arbetsminne och Snabbhet. Den svenska manualen innehåller anvisningar för administrering och tolkning samt presenterar resultatet av den svenska utprövningen. Datoriserad scoring: Man kan köpa ett svenskt scoringprogram för effektiv och enkel datorbaserad scoring. Inmatade råpoäng på de olika deltesten genererar standardiserade skalpoäng, IK-poäng med konfidensintervall, indexpoäng, percentiler, diskrepansanalyser, grafer med mera. Leg. psykolog 16-89 år WAIS-III NI (en svensk neuropsykologisk utvidgning av WAIS-III, avsedd för ett mer processinriktat utredningsarbete med fler uppgifter, två ytterligare deltest och en modifierad processinriktad poängsättning). Hela testet tar ca 75 minuter. Mycket god Mycket god Det finns svenska normalpopulationsdata samt data från svenska kliniska grupper. Analyserna är baserade på amerikanska normdata. www.pearsonassessment.se Den mest använda cut-off gränsen är inom eller utom normalzonen som utgörs av 7-13 skalpoängen. 10 skalpoäng är medelvärdet för jämförelsepopulationen (det vill säga normalgruppen). Pearson www.pearsonassessment.se WAIS-III, initial kostnad: Komplett inklusive manual och testprotokoll för 10 testningar: 12 600 kr. Datoriserat scoringprogram inklusive en användarlicens: 3235 kr. Fortsatt användning: Testformulär 260/275 kr för 10 st. WAIS-III NI, initial kostnad: 6575 kr. Kommentar WAIS-IV kommer att släppas oktober 2010. bilaga 5 sida: 118 December 2010

WCST (Wisconsin Card Sorting Test) av testet Grant D. A. & Berg E. A. 1948 Neuropsykologisk metod för bedömning av abstrakt analytisk slutledningsförmåga. WCST kan anses mäta den verkställande och samordnande funktion som behövs för att utveckla en problemlösningsstrategi, vidmakthålla denna samt ändra strategi när förutsättningarna skiftar. Testet består av kort med olika geometriska former som testpersonen ombeds sortera enligt olika principer. De olika variabler som mäts är: Antal uppnådda kategorier (totalt 6), totalt antal rätta svar, antal försök för att uppnå första kategorin, totalt antal fel svar, persevererande felaktiga svar, conceptual level responses, det vill säga tre eller flera rätt i följd, vilket speglar en insikt i men ej helt korrekt problemlösningsstrategi samt failure to remain set vilket är 5 eller flera rätt men ändå misslyckande att uppnå en kategori för vilket krävs bara några rätta svar till. Leg. psykolog 6-89 år Finns i datorversion för Windows. Ca 20 minuter Osäker. Steinmetz m.fl. påvisar att psykometrin inte är ekvivalent hos den manuella och datoriserade versionen. Osäker. Har länge betraktats som ett bra mått på frontallobsfunktioner men ifrågasätts bl.a. utifrån påvisad aktivitet även i icke-frontala områden under testning och att testet i klinisk användning inte kunnat differentiera frontallobsskador från andra hjärnskador (Nyhus m.fl.). Preliminära svenska normdata finns i den svenska manualen. Baseras på amerikanska normer. Steinmeitz, J-P., Brunner, M., Loarer, E. & Houssemand, C. (2010). Incomplete psychometric equivalence of scores obtained in the manual and the computer version of the Wisconsin Card Sorting Test? Psychological assessment, 22(1), 199-202. Nyhus, E., & Barcelo, F. (2009). The Wisconsin Card Sorting Test and the cognitive assessment of prefrontal executive functions: A critical update. Brain and Cognition, 71(3), 437-451. Om patienten klarar < 3 kategorier (av totalt 6) och/eller har många persevererande fel kan detta indikera problem med frontallobskapacitet. Hogrefe Psykologiförlaget www.hogrefe.se Initialt: Manuell version inklusive svensk och amerikansk manual, 2 kortlekar och 10 protokoll: 3700 kr Fortsatt användning: Protokoll 10 st: 230 kr. Datoriserad version: 8500 kr. Kommentar Kan vara värt att investera i den datoriserade versionen då den manuella versionen har en tidskrävande efterbearbetning. bilaga 5 sida: 119 December 2010

Vineland-II (Vineland Adaptive Behavior Scale second edition) Sparrow, S., Cicchetti, D.V. & Balla, D.A (2005). Utgör en grundlig revision av tidigare upplaga från 1984. Avser att mäta personliga och sociala adaptiva förmågor inom fem områden: kommunikation, daglig livsföring, socialisering, motorisk förmåga samt maladaptivt beteende. Alla är förmågor som anses ha stor relevans vid autism. Dessa förmågor anses också ha ett starkt samband med hur utvecklingen i stort blir för en person. Därför anser många att det för närvarande är de adaptiva förmågorna som bäst kan förutsäga hur det ska gå på längre sikt för ett barn. Testbatteri med formulär för semistrukturerade intervjuer av föräldrar/vårdnadshavare, samt skattningsformulär för lärare/vårdare. Används vid diagnostik av intellektuella funktionshinder och utvecklingsstörningar, utvecklingsförseningar, autismspektrumstörningar och andra funktionshinder. Har särskilda normer för individer med autism. Universitetsutbildning på Mastersnivå inom relevant område med utbildning i testmetodik. 0-90 år Survey interview Parent/caregiver interview Expanded interview (särskilt rekommenderad för 0-5 år) Teacher rating (3-21 år) 20-90 minuter (beroende på formulär) God (de Bildt m.fl.). Sedan första versionen har Vineland-II utökats med fler items i de högsta och lägsta svårighetsgraderna för bättre reliabilitet vid bedömning av alla åldrar och funktionsnivåer (Sparrow m.fl.). God (de Bildt m.fl., Fombonne m.fl.) Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Amerikanska normdata från 0-90 år. Standardisering innehåller drygt 7000 individer. Finns normeringar för olika diagnostiska grupper enligt DSM-IV (retardation 3 grader, autism verbal och icke verbal, ADHD, inlärningsproblematik samt syn- och hörselnedsättning). Sparrow, S. S., Cicchetti, D. V. & Balla, B. A. (2005). Vineland Adaptive Behavior Scales, second edition (Vineland-II). Pearson. de Bildt, A., Kraijer, K., Sytema, S. & Minderaa, R. (2005). The psychometric properties of the Vineland adaptive behavior scales in children and adolescents with mental retardation. Journal of Autism and Developmental Disorders, 35(1), 53-62. Fombonne, E., & Achard, S. (2006). The Vinelande Adaptive Behavior Scale in a sample of normal French children: a research note. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 34(6), 1051-1058. Normen utgörs av 10 (sd=3) skalpoäng på delskalorna och 100 (sd=15) skalpoäng på indexskalorna. Normalzonen sträcker sig från 85-115 (vilket är en SD över och en SD under 100) och en genomsnittlig indexpoäng ligger mellan 95-105. Pearson www.pearsonassessments.com Initialt: Komplett start-kit (expanded): $596. Inklusive datoriserat scoringprogram: $1012. Fortsatt användning: 25 st intervjuformulär, lärarformulär eller föräldrarapporter: $31-$74. Kommentar VABS-II finns tyvärr bara på engelska. Testet har en modern psykometri med många kliniska normer och åldersjämförelser. bilaga 5 sida: 120 December 2010

WISC-III (Wechsler Intelligence Scale for Children 3rd edition) Wechsler, D. Testbatteri för bedömning av kognitivt fungerande hos barn och ungdomar. Med hjälp av skalans tretton deltest genereras poäng för verbal IK, performance IK samt för helskale- IK. Resultat ges även för faktorerna Verbal Förståelse, Perceptuell Organisation, Uppmärksamhet och Snabbhet. De tretton deltesten är: Information, Bildkomplettering, Kodning, Likheter, Bildarrangemang, Aritmetik, Blockmönster, Ordförråd, Figursammansättning, Förståelse, Symbolletning, Sifferrepetition och Labyrinter. Leg. psykolog 6-16 år Svensk version, 1999 Det finns en specialnormering av WISC-III för användning till vuxna med utvecklingshämning (330 kr) baserad på 171 testningar från vuxenhabiliteringen. En teckenspråksversion finns, vilket innebär en merkostnad på ca 800 kr. Svenskt scoringprogram för effektiv och enkel datorbaserad scoring - Inmatade råpoäng på de olika deltesten genererar standardiserade skalpoäng, IK-poäng med konfidensintervall, indexpoäng, percentiler, diskrepansanalyser, grafer med mera. Hela testet tar ca 60-90 minuter. Mycket god Mycket god Svenska normdata finns. www.pearsonassessment.se Den mest använda cut-off gränsen är inom eller utom normalzonen som utgörs av 7-13 skalpoängen. 10 skalpoäng är medelvärdet för jämförelsepopulationen (det vill säga normalgruppen). Pearson www.pearsonassessment.se Initial kostnad: Komplett inklusive manual och testprotokoll för 10 testningar: 10 920 kr. Datoriserat scoringprogram: 3230 kr. Specialnormer vuxenhabilitering: 330 kr. Teckenspråksversion, merkostnad: 800 kr. Fortsatt användning: Grundprotokoll 220 kr för 10 st, övriga protokoll kostar 145-225 kr för 10 st. Kommentar Man har nästan helt övergått till att använda efterföljaren WISC-IV. bilaga 5 sida: 121 December 2010

WISC-IV (Wechsler Intelligence Scale for Children 4th edition) Wechsler, D. Testbatteri för bedömning av allsidigt kognitivt fungerande hos barn och ungdomar. Strukturen i WISC-IV har förnyats för att bättre avspegla aktuell teori och praktik inom begåvningsområdet. Nya deltest har lagts till bland annat för att ge ett starkare mått på fluid reasoning : förmågan att handskas med abstraktioner, regler, generaliseringar och logiska relationer. Några andra deltest har utgått, exempelvis Figursammansättning och Labyrinter. Ett mer renodlat mått på arbetsminnets kapacitet är också en nyhet. Vidare har testuppgifter och testmaterial modifierats i syfte att göra materialet så engagerande och användarvänligt som möjligt. Skalans åldersomfång är utökat uppåt till 16:11. WISC-IV omfattar tio ordinarie deltest och fem kompletterande (deltest inom parentes nedan). Strukturen i skalan bygger på en uppdelning av de femton deltesten i fyra index: Verbal funktion, Perceptuell funktion, Arbetsminne och Snabbhet. För att beräkna IK för Hela skalan krävs en administrering av tio deltest och endast två ordinarie deltest får ha ersatts med kompletterande. Deltesten i Verbal funktion index är: Likheter, Ordförråd, Förståelse, (Information), (Slutledning). Deltesten i Perceptuell funktion index är: Blockmönster, Bildkategorier, Matriser, (Bildkomplettering). Deltesten i Arbetsminne index är: Sifferrepetition, Bokstavs-siffer-serier, (Aritmetik). Deltesten i Snabbhetsindex är: Kodning, Symbolletning, (Djurletning). Nytt är att det finns möjlighet att beräkna ett antal processmått som baseras på resultat från tre av deltesten. Dessa mått ger mer information om vilka kognitiva processer som bidrar till prestationen på respektive deltest. Leg. psykolog 6-16 år Svensk version, 2007 Svenskt datoriserat scoringprogram för effektiv och enkel datorbaserad scoring - Inmatade råpoäng på de olika deltesten genererar standardiserade skalpoäng, IK-poäng med konfidensintervall, indexpoäng, percentiler, diskrepansanalyser, grafer med mera. Hela testet tar ca 60-90 minuter. Mycket god Mycket god Svensk normalpopulationsdata finns. Amerikanska normdata baserade på 2200 barn i åldrarna 6-16 år. Dessutom redovisas data från olika valideringsstudier samt studier på olika kliniska grupper: Lindrig mental retardation, ADHD, Autistiskt syndrom och Aspergers syndrom där brittiska normdata förekommer. www.pearsonassessment.se Den mest använda cut-off gränsen är inom eller utom normalzonen som utgörs av 7-13 skalpoängen. 10 skalpoäng är medelvärdet för jämförelsepopulationen (d.v.s. normalgruppen). Pearson www.pearsonassessment.se Initial kostnad: Komplett inklusive manual och testprotokoll för 25 testningar: 12 155 kr. Datoriserat scoringprogram inklusive en användarlicens: 4635 kr. Fortsatt användning: Grundprotokoll 760 kr för 25 st, övriga protokoll kostar 535/650 kr för 25 st. Kommentar WISC-IV ger i allmänhet en mer jämn profil jämfört med dess föregångare WISC-III. WISC-IV är även mer tidsoberoende då färre deltest ger en tidsbonus för snabbt utförande. Tidsfaktorn kan tas med i analysen eller väljas bort genom att det finns två olika sätt att återge resultatet, med eller utan tidsbonus. bilaga 5 sida: 122 December 2010

WNV (Wechsler Nonverbal Scale of Ability) Wechsler, D. och Naglieri, J. A. (2006) Ickeverbalt test för bedömning av kognitivt fungerande hos barn och ungdomar. Avsett för snabb bedömning av övergripande begåvningsnivå av till exempel barn/ungdomar med hörselnedsättningar, språkstörningar eller annan språklig och kulturell bakgrund. Kan ges utan muntliga instruktioner och kräver inga verbala svar. Omfattar sex deltest: Matriser, Igenkänning, Kodning, Figursammansättning och Bildarrangemang. Man kan välja två eller fyra deltest för respektive ålderintervall (4-7 eller 8-21 år). Två deltest ger en generell IK-poäng, fyra deltest ger möjlighet till ytterligare analys. Leg. psykolog 4-21 år En version. Svensk administreringsmanual samt svenskt protokoll och svarshäfte finns. 15-45 minuter God (.70 -.98 för olika deltest i amerikanska och kanadensiska normeringar). Acceptabel validitet avseende kognitiv förmåga över olika kulturell bakgrund, språksvårigheter och hörselnedsättningar (Naglieri m.fl.). Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Användbarheten av den svenska versionen har granskats av Dahlsson m.fl. (2009). Normer baseras på amerikanska och kanadensiska barn. Dahlsson, E. & Kristoffersson, L. (2009). Användbarheten hos WNV: granskning av ett nytt icke-verbalt intelligenstest för barn. Lunds universitet. (psykologexamensuppsats). Naglieri, J. A. & Brunnert, K. (2009). Wechlser Nonverbal Scale of Ability (WNV). In Naglieri, J. A., & Goldstein, S. (Eds) Practitionser s guide to assessing intelligence and achievement (pp 315-338). Hoboken New Jersey: Wiley & Sons. Wechsler, D. & Naglieri, J. A. (2006). Wechsler Nonverbal Scale of Ability. New York: Psychological Corporation. IK-poäng Pearson www.pearsonassessment.se Initialt: Komplett (amerikansk manual, testmaterial, svensk administreringsmanual, svenska protokoll och svarshäfte): 11020 kr. Fortsatt användning: Testprotokoll, 25 st: 720 kr. Svarshäfte, 235 st: 515 kr. Kommentar Dahlsson m.fl. fann att yngre barn kan behöva extra verbala instruktioner. bilaga 5 sida: 123 December 2010

WPPSI-III (Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence) Wechsler, D. Test för bedömning av kognitivt fungerande hos små barn. WPPSI-III har nyligen uppdaterats för att bättre stämma överens med aktuell teori, forskning samt gjorts mer barnvänligt. Testet innehåller 14 deltest: Information, Ordförråd, Slutledning, Blockmönster, Matriser, Bildkategorier, Kodning, Symbolletning, Förståelse, Bildkomplettering, Likheter, Figursammansättning, Ordigenkänning och Bildbenämning. WPPSI-III ger i likhet med föregångarna poäng på verbal IK, performance IK samt på helskale- IK. Nytt är att man även kan räkna fram ett Snabbhetsindex (för barn i åldern 4:0 7:3 år) och ett Basalt Språkindex (för båda åldersgrupperna). Det finns 2 åldersgrupper där samma grundmaterial används men deltesternas sammansättning är något olika för åldrarna: 2:6 2:11 år respektive 3:0-7:3 år. Det finns för dessa två åldergrupper 2 olika protokoll. Leg. psykolog 2:6 7:3 år Svensk språkversion från 2005 Tolkstöd: Det är inte ovanligt att barn som testas med WPPSI -III har ett annat modersmål än svenska, vilket kan leda till svårigheter att tolka poäng på deltest som är högt verbalt laddade. WPPSI -III. Tolkstöd har tagits fram för att underlätta en standardiserad administrering via tolk av deltesten Ordigenkänning och Bildbenämning. Introduktionen till barnet, uppgifter samt följdfrågor finns på albanska, arabiska, bosniska, ryska och somaliska. Svenskt scoringprogram finns att köpa för effektiv bearbetning av testresultaten. Inmatade råpoäng på deltestnivå genererar standardiserade skalpoäng, IK-poäng med konfidensintervall, indexpoäng, percentiler, diskrepansanalyser, grafer med mera. 30 40 minuter (2:6 3:11) respektive 45 60 minuter (4:0 7:3) Mycket god Mycket god Svenska normalpopulationsdata finns, samt data från svenska kliniska grupper. Amerikanska normdata. Finns även brittiska normdata. www.pearsonassessment.se Den mest använda cut-off gränsen är inom eller utom normalzonen som utgörs av 7-13 skalpoängen. 10 skalpoäng är medelvärdet för jämförelsepopulationen (d.v.s. normalgruppen). Pearson www.pearsonassessment.se Initial användning: 12775 kr inkluderar allt material, manual och 10 st av 3 olika svarsformulär. Tolkstödet kostar 400 kr. Datoriserat scoringprogram inklusive en användarlicens: 3345 kr. Fortsatt användning: 275 kr respektive 300 kr per 10 st formulär. bilaga 5 sida: 124 December 2010

Y-BOCS (Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale) W.K. Goodman m.fl. 1989 Mätinstrument som mäter allvarlighetsgraden av OCD-symtom (tvångssyndrom). Y-BOCS har ansetts som the gold standard för att bedöma OCD. Det är ett screening-instrument, inte ett diagnostiskt instrument. Inga formella krav Vuxna Semistrukturerad klinisk intervju, självskattningsformulär papper-och-penna-version och datorversion (Rosenfeld m.fl. 1992). Finns barn/ungdomsversion kallad CY-BOCS. Semistrukturerad intervju med checklista om 64 items. Administreringstid: 30 minuter vid första intervjun. Självskattningsfrågeformulären: 10 till 15 minuter. Acceptabel interreliabilitet; Cronbachs α från 0.69 till 0.91 för totalskalan och från 0.51 till 0.85 för de två delskalorna. Totalsumman har visat utmärkt joint reliabilitet; intraclass korrelationskoefficienter från 0.80 till 0.99. Test-retest reliabilitet har god stabilitet; intraclass korrelationskoefficienter från 0.81 till 0.97. Måttlig till god (Rush m.fl.) Inga svenska normer Goodman, W. K., Price, L. H., Rasmussen, S. A., Mazure, C., Fleischmann, R. L., Hill, C. L., Heninger, G. R. & Charney, D. S. (1989). The Yale-Brown obsessive compulsive scale I. Development, use and reliability. Archives of General Psychiatry, 48, 1006-1011. Goodman, W. K., Price, L. H., Rasmussen, S. A., Mazure, C., Fleischmann, R. L., Hill, C. L., Heninger, G. R. & Charney, D. S. (1989). The Yale-Brown obsessive compulsive scale II. Validity. Archives of General Psychiatry, 48, 1006-1011. Rush Jr, A.J.et al (Eds) (2008). Handbook of Psychiatric Measures, 2 nd ed. Washington DC: American Psychiatric Pub. Ingen copyright. Kan t.ex. laddas ned från Lundbeck Institute www.cnsforum.com. Ingen bilaga 5 sida: 125 December 2010

YCI (Yale Children s Inventory) Schaywitz m.fl. 1986 YCI är en föräldrabaserad skala för att identifiera och mäta olika dimensioner av inlärningssvårigheter hos barn i skolåldern, med tyngdpunkten på uppmärksamhetsproblematik. Skalans konstruktion har baserats på faktoranalys. Det finns 11 delskalor. Nej Skolåldern En version 62 frågor God God. Skalan kan upptäcka skillnader mellan normala barn och barn med inlärningssvårigheter. Inga svenska normer Norska nomativa data för pojkar 8-11 år finns (Olafsen et al). Olafsen, K. S. & Sommerfelt, K. (2002). The Yale Children s Inventory A screening tool for attention deficits and related disorders. Normative data for boys. Scandinavian Journal of Psychology, 40(2), 121-125. Shaywitz S. E., Schnell C., Shaywitz B. A. & Towle V. R. (1986). Yale Children's Inventory (YCI): An instrument to assess children with attentional deficits and learning disabilities. I. Scale development and psychometric properties. Journal of Abnormal Child Psychology. 14(3):347-364 Inte förlagsutgivet. Ingen uppgift om copyright. Uppgift om distributör saknas. Ingen bilaga 5 sida: 126 December 2010

YMRS (Young Mania Rating Scale) Young, R. C. m.fl. 1978 Skattningsskala för klinikerns skattning av svårighetsgrad av mani. Baseras på patientens tillstånd så som det ter sig vid intervjun och som det tett sig mesta delen av tiden senaste tre dagarna. Svårighetsgraden bedöms efter fem operationaliserade skalsteg för 11 olika items (Förhöjt stämningsläge, Ökad motorisk aktivitet, Sexuellt intresse, Minskad sömn, Irritabilitet, Talflöde, Språk-/tankestörning, Tankeinnehåll, Aggressivt beteende, Yttre samt Insikt) med 0-4 poäng. För irritabilitet, talflöde, tankeinnehåll och utagerande ges 0-8 poäng. Den sammanlagda poängen ger ett mått på manins svårighetsgrad. Inga formella krav Barn, ungdomar och vuxna P-YMRS föräldraformulär 11 symtom skattas, 15.20 minuter YMRS: Interbedömarreliabilitet.66.92. (Young m.fl.). Cronbachs α.80. i studie av klinisk barngrupp (Fristad m.fl.) P-YMRS: Acceptabel Cronbachs α.75 (Gracious m.fl.) God korrelation med andra skalor och klinisk bedömning samt differentierar mellan patienter före och efter behandling. Inga svenska normer. Ingen svensk validering. Fristad, M. A., Weller, R. A., Weller, E. B. (1995). The Mania Rating Scal (MRS): further reliability and validity studies with children. Annals of Clinical Psychiatry, 7(3), 127-132. Gracious, B. L., Youngstrom, E. A., Findling, R. L., Calabrese, J. R. (2002). Discriminative validity of a parent version of the Young mania rating scale. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 14(11), 1350-1359. Young, R. C., Biggs, J. T., Ziegler, V. E. & Meyer, D. A. (1978). A Rating Scale for Mania: Reliability, Validity and Sensitivity. The British Journal of Psychiatry, 133, 429-435. YMRS: Totalpoäng 14-19 indikerar hypomani, 20-30 medelsvår mani och > 30 svår mani. Inte förlagsutgivet. Fritt att använda. Svensk version går att ladda ned via Vårdverktyget www.vardverktyget.se. Ingen Kommentar Används ofta i forskning. bilaga 5 sida: 127 December 2010

YSR (Youth Scale Revised; youth version of CBCL) Se ASEBA! bilaga 5 sida: 128 December 2010

till INDEX Åldersintervall instrumentet är avsett för Åldersintervall instrumentet är avsett för 0-2 ADBB (Alarm Distress Baby Scale/Alarme Détresee BéBé) 0-3 Bayley-III (Bayley Scales of Infant and Toddler Development third edition) 0-4 PC ERA (Parent Child Early Relational Assessment) 0-4 CPICS (Child Parent Interaction Coding System) 0 - barn LTP (Lausanne Trilogue Play/Triadfilmning) 0-6 MP-R (Merill Palmer-Revised) 0-8 Griffiths 0-11 EARL-20B/EARL-21G (Early Assessment Risk List for Boys/Girls) 0-18 ESQ (Experience of Service Questionnaire) 0 - vuxna CARS (Childhood Autism Rating Scale) 0 - vuxna SCID I (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis I Disorders) 0 - vuxna SCID II (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis II Personality Disorders) 0 - vuxna Vineland-II (Vineland Adaptive Behavior Scale second edition) 1-12 SPSQ (Swedish Parenthood Stress Questionnaire) 1-18 ASEBA (Achenbach System of Empirically Based Assessment) 1-18 CBCL (Child Behaviour Check List) 1-18 YSR (Youth Scale Revised; youth version of CBCL) 1 - vuxna ADI-R (Autism Diagnostic Interview Revised) 2-18 Beery VMI-5 (Developmental Test of Visual-Motor Integration 5th edition) 2-7 WPPSI-III (Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence) 2-8 PPI (Parenting Practices Interview) 2-16 ECBI (Eyberg Child Behavior Inventory) 2-17 SON R (Snijders Oomen Nonverbal intelligence test-revised) 2-21 Leiter R (Leiter International Performance Scale Revised) 2 - vuxna BRIEF (Behavior Rating Inventory or Executive Function) 3-8 CAST (Childhood Asperger Syndrome Test) 3-10 CAT (Children s Apperception Test) 3-12 TSCYC (Trauma Symptom Checklist for Young Children) 3-12 Ericametoden 3-12 NEPSY (NEuroPSYchological tests) 3-15 SCAS (Spence Children s Anxiety Scale) 3-16 SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire) 3-17 CPRS-R (Conners Parent Rating Scale-Revised) 3-18 BADDS (Brown Attention Deficit Disorder Scales) 4-12 Machover-Draw a Person 4-18 HoNOSCA (Health Of the Nation Outcomes Scales for Children and Adolescents) 4-20 CGAS (Children s Global Assessment Scale) 4-21 WNV (Wechsler Nonverbal Scale of Ability) 4 - vuxna BVMG-II (Bender Visual Motor Gestalt test 2nd ed) 4 - vuxna Ravens Matriser 4 - vuxna SCQ (Social Communication Questionnaire) 5-11 SNAP-IV (Swanson, Nolan and Pelham scale) 5-12 GEM- PR (Griffith Empathy Measure, Parent rating) 5-12 CDC (Child Dissociation Checklist) 5-15 5-15 formuläret 5-17 DAWBA (Development and Well-Being Assessment) 5-21 ABAS II (Adaptive Behavior Assessment System) 5 - vuxna Rorschach barn - barn ADIS-C (Anxiety Disorders Interview Schedule for Children) barn - barn Happés Berättelser barn - barn MIM (Marschak Interaction Method) barn - barn SAI-C (Separation Anxiety Inventory for Children) barn - barn Sally & Anne barn - barn Smarties barn - ungdomar CPI (Child Psychosis Inventory) barn - ungdomar Empathy Index for Children and Adolescents (Bryant s Empathy Index) barn - ungdomar Stämningsdagbok barn - ungdomar YCI (Yale Children s Inventory) barn - vuxna ADOS (Autism Diagnostic Observation Schedule) barn - vuxna FAS (Family Accommodation Scale for obsessive-compulsive disorder) barn - vuxna BOCS (Brief Obsessive Compulsive Scale) barn - vuxna Historier från vardagslivet barn - vuxna LOI (Leyton Obsessional Inventory) barn - vuxna P-SEC (Pediatric Side Effect Checklist) barn - vuxna YMRS (Young Mania Rating Scale) 6-13 APSD (Antisocial Process Screening Device) 6-16 TEA-Ch (Test of Everyday Attention for Children) 6-16 Jag Tycker Jag Är 6-16 WISC-III (Wechsler Intelligence Scale for Children 3rd edition) 6-16 WISC-IV (Wechsler Intelligence Scale for Children 4th edition) bilaga 5 sida: 129 December 2010

till INDEX Åldersintervall instrumentet är avsett för 6-17 CDI (Children s Depression Inventory) 6-17 CY-BOCS (Children s Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale) 6-18 CCPT II (Conners Continuous Performance Test) 6-18 K-SADS-PL (Kiddie Sads Present and Lifetime version) 6 - vuxna RCFT (Rey Complex Figure Test) 6 - vuxna WCST (Wisconsin Card Sorting Test) 7-13 CMRS-P (Child Mania Rating Scale) 7-14 Mitt Sociala Nätverk 7-16 ASSQ (Autim Spectrum Screeening Questionnaire) eller A-formuläret 7-17 PSWQ-C (Penn State Worry Questionnaire for Children) 7-18 BUS (Becks Ungdomsskalor) 7 - ungdomar LITE-S/P (Lifetime Incidence of Traumatic Events självskattning och föräldrar) 8-16 TSCC (Trauma Symptom Checklist for Children) 8-17 ASC-kids (Acute Stress Checklist for children) 8-18 MFQ (Mood and Feelings Questionnaire) 8 - ungdomar CRIES-13 (Children Revised Impact Scale) 8 - vuxna D-KEFS (Delis-Kaplan Executive Function System) 9-60 D2 Test of Attention 10 - vuxna Livsstegen/Stegen (Ladder of life) 10 - vuxna TAT (Thematic Apperception Test) 11 - vuxna EDI-2 (Eating Disorder Inventory, 2nd ed) 11 - vuxna Familjeklimat/FCS (Family Climate Scale) 12-18 ERASOR (Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism) 12-18 SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth) 12-20 A-DES (Adolescent Dissociative Experiencing Scale) 12 - vuxna EDE-Q (Eating Disorder Examination Questionnaire) 13-18 BDI-II (Becks Depressions Inventorium) 13 - ungdomar LYLES (Linköping Youth Lifetime Event Scale) 13 - vuxna DIS-Q (The Dissociation Questionnaire) 13 - vuxna KASAM/SOC (Känsla av sammanhang/sense of Coherence) 13 - vuxna SCL-90 (Symptom Check List-90 items) 14 - vuxna ORT (Object Relations Test) 15 - vuxna DUDIT (Drug Use Disorder Identification Test) 16 - vuxna BADS (Behaviour Assessment of Dysexecutive Syndrome) 16 - vuxna HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale) 16 - vuxna WAIS-III (Wechsler Adult Intelligence Scale) 17 - vuxna AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) 17 - vuxna BAI (Beck Anxiety Inventory) 18 - vuxna PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale) 18 - vuxna RS-S (Remissionsskala för Schizofreni) 20 - vuxna CLO Klaustrofobiskalan ungdomar - vuxna DSHI-9 (Deliberate Self-Harm Inventory 9 item version) ungdomar - vuxna IDDTS (Interview for Dissociative Disorders and Trauma related Symptoms) ungdomar - vuxna KABOSS-S (Karolinska Affektiva och borderline symtomskalor, självskattning) ungdomar - vuxna Locus of Control ungdomar - vuxna MDQ (Mood Disorder Questionnaire) ungdomar - vuxna ORS (Outcome Rating Scale) ungdomar - vuxna PCL (PTSD Symptom Checklist) ungdomar - vuxna SCID-D (Structured Clinical Interview for DSM-IV Dissociative disorders) ungdomar - vuxna SEDI (Structured Eating Disorder Interview) ungdomar - vuxna SIAS (Social Interaction Anxiety Scale) ungdomar - vuxna SIS (Suicidal Intent Scale) vuxna - vuxna Deweys Sociala berättelser vuxna - vuxna FOF (Frågor om familjemedlemmar)/qafm (Questions About Family Members) vuxna - vuxna HCL 32 (Hypomania Checklist) vuxna - vuxna MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) vuxna - vuxna PSP (Personal and Social Performance Scale) vuxna - vuxna Y-BOCS (Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale) bilaga 5 sida: 130 December 2010

Målgrupp/Syfte med bedömningsinstrumentet Målgrupp/Syfte med bedömningsinstrumentet Allmän bedömning/diagnostik ASEBA (Achenbach System of Empirically Based Assessment) Bayley-III (Bayley Scales of Infant and Toddler Development third edition) BUS (Becks Ungdomsskalor) CAT (Children s Apperception Test) CBCL (Child Behaviour Check List) DAWBA (Development and Well-Being Assessment) Ericametoden HoNOSCA (Health Of the Nation Outcomes Scales for Children and Adolescents) K-SADS-PL (Kiddie Sads Present and Lifetime version) Rorschach SCID I (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis I Disorders) SCL-90 (Symptom Check List-90 items) SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire) YSR (Youth Scale Revised; youth version of CBCL) Begåvning/Utveckling/Funktionsnivå ABAS II (Adaptive Behavior Assessment System) ADBB (Alarm Distress Baby Scale/Alarme Détresse BéBé) Bayley-III (Bayley Scales of Infant and Toddler Development third edition) CGAS (Children s Global Assessment Scale) Griffiths Leiter R (Leiter International Performance Scale Revised) Machover-Draw a Person MP-R (Merill Palmer-Revised) NEPSY (NEuroPSYchological tests) Ravens Matriser SON R (Snijders Oomen Nonverbal intelligence test-revised) Vineland-II (Vineland Adaptive Behavior Scale second edition) WAIS-III (Wechsler Adult Intelligence Scale) WISC-III (Wechsler Intelligence Scale for Children 3rd edition) WISC-IV (Wechsler Intelligence Scale for Children 4th edition) WNV (Wechsler Nonverbal Scale of Ability) WPPSI-III (Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence) YCI (Yale Children s Inventory) Depression BDI-II (Becks Depressions Inventory) CDI (Children s Depression Inventory) HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale) KABOSS-S (Karolinska Affektiva och borderline symtomskalor, självskattning) MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) MFQ (Mood and Feelings Questionnaire) Ångest ADIS-C (Anxiety Disorders Interview Schedule for Children) BAI (Beck Anxiety Inventory) HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale) KABOSS-S (Karolinska Affektiva och borderline symtomskalor, självskattning) PSWQ-C (Penn State Worry Questionnaire for Children) SAI-C (Separation Anxiety Inventory for Children) SCAS (Spence Children s Anxiety Scale) Fobi CLO Klaustrofobiskalan SIAS (Social Interaction Anxiety Scale) Tvång BOCS (Brief Obsessive Compulsive Scale) CY-BOCS (Children s Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale) FAS (Family Accommodation Scale for obsessive-compulsive disorder) LOI (Leyton Obsessional Inventory) Y-BOCS (Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale) bilaga 5 sida: 131 December 2010

Målgrupp/Syfte med bedömningsinstrumentet Neuropsykologi/Uppmärksamhet/ADHD 5-15 formuläret BADDS (Brown Attention Deficit Disorder Scales) BADS (Behaviour Assessment of Dysexecutive Syndrome) Beery VMI-5 (Developmental Test of Visual-Motor Integration 5th edition) BRIEF (Behavior Rating Inventory or Executive Function) BVMG-II (Bender Visual Motor Gestalt test 2nd ed) CCPT II (Conners Continuous Performance Test) CPRS-R (Conners Parent Rating Scale-Revised) D2 Test of Attention D-KEFS (Delis-Kaplan Executive Function system) NEPSY (NEuroPSYchological tests) RCFT (Rey Complex Figure Test) SNAP-IV (Swanson, Nolan and Pelham scale) TEA-Ch (Test of Everyday Attention for Children) WAIS-III (Wechsler Adult Intelligence Scale) WCST (Wisconsin Card Sorting Test) Autismspektrumstörning/Mentaliserinsgförmåga 5-15 formuläret ADI-R (Autism Diagnostic Interview Revised) ASSQ (Autim Spectrum Screeening Questionnaire) eller A-formuläret CARS (Childhood Autism Rating Scale) CAST (Childhood Asperger Syndrome Test) CCPT II (Conners Continuous Performance Test) CPI (Child Psychosis Inventory) Deweys Sociala berättelser Empathy Index for Children and Adolescents (Bryant s Empathy Index) GEM- PR (Griffith Empathy Meassure, Parent rating) Happés Berättelser Historier från vardagslivet Sally & Anne SCQ (Social Communication Questionnaire) Smarties Vineland-II (Vineland Adaptive Behavior Scale second edition) Beteendestörning/Trots/Uppförande APSD (Antisocial Process Screening Device) EARL-20B/EARL-21G (Early Assessment Risk List for Boys/Girls) ECBI (Eyberg Child Behavior Inventory) ERASOR (Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism) GEM- PR (Griffith Empathy Meassure, Parent rating) Locus of Control SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth) SNAP-IV (Swanson, Nolan and Pelham scale) Personlighet APSD (Antisocial Process Screening Device) CAT (Children s Apperception Test) Jag Tycker Jag Är KABOSS-S (Karolinska Affektiva och borderline symtomskalor, självskattning) KASAM/SOC (Känsla av sammanhang/sense of Coherence) Livsstegen/Stegen (Ladder of life) Locus of Control ORT (Object Relations Test) Rorschach SCID II (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis II Personality Disorders) TAT (Thematic Apperception Test) bilaga 5 sida: 132 December 2010

Målgrupp/Syfte med bedömningsinstrumentet Samspel/Familj/Nätverk CPICS (Child Parent Interaction Coding System) Familjeklimat/FCS (Family Climate Scale) FAS (Family Accommodation Scale for obsessive-compulsive disorder) FOF (Frågor om familjemedlemmar)/qafm (Questions About Family Members) KASAM/SOC (Känsla av sammanhang/sense of Coherence) LTP (Lausanne Trilogue Play/Triadfilmning) MIM (Marschak Interaction Method) Mitt Sociala Nätverk PC ERA (Parent Child Early Relational Assessment) PPI (Parenting Practices Interview) SPSQ (Swedish Parenthood Stress Questionnaire) Ätstörningar EDE-Q (Eating Disorder Examination Questionnaire) EDI-2 (Eating Disorder Inventory, 2nd ed) SEDI (Structured Eating Disorder Interview) Alkohol/Droger AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) DUDIT (Drug Use Disorder Identification Test) Trauma/Dissociation A-DES (Adolescent Dissociative Experiencing Scale) ASC-kids (Acute Stress Checklist for children) CDC (Child Dissociation Checklist) CRIES-13 (Children Revised Impact Scale) DIS-Q (The Dissociation Questionnaire) IDDTS (Interview for Dissociative Disorders and Trauma related Symptoms) LITE-S/P (Lifetime Incidence of Traumatic Events självskattning och föräldrar) LYLES (Linköping Youth Lifetime Event Scale) PCL (PTSD Symptom Checklist) SCID-D (Structured Clinical Interview for DSM-IV Dissociative disorders) TSCC (Trauma Symptom Checklist for Children) TSCYC (Trauma Symptom Checklist for Young Children) Självskadebeteende/Suicidrisk DSHI-9 (Deliberate Self-Harm Inventory 9 item version) SIS (Suicidal Intent Scale) Psykos/Bipolaritet CMRS-P (Child Mania Rating Scale) CPI (Child Psychosis Inventory) HCL 32 (Hypomania Checklist) MDQ (Mood Disorder Questionnaire) PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale) PSP (Personal and Social Performance Scale) RS-S (Remissionsskala för Schizofreni) Stämningsdagbok YMRS (Young Mania Rating Scale) Behandlingsutvärdering ESQ (Experience of Service Questionnaire) HoNOSCA (Health Of the Nation Outcomes Scales for Children and Adolescents) ORS (Outcome Rating Scale) P-SEC (Pediatric Side Effect Checklist) SCL-90 (Symptom Check List-90 items) SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire) bilaga 5 sida: 133 December 2010

Bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling I. Tillstånd hos små barn ADBB (Alarm Distress Baby Scale/Alarme Détresse Bébé) CBCL (Child Behaviour Check List) CPICS (Child Parent Interaction Coding System) LTP (Lausanne Trilogue Play/Triadfilmning) MIM (Marschak Interaction Method) PC ERA (Parent Child Early Relational Assessment) II. Depression BDI-II (Becks Depression Inventoriy) CDI (Children s Depression Inventory) HCL 32 (Hypomania Checklist) K-SADS-PL (Kiddie Sads Present and Lifetime version) MFQ (Mood and Feelings Questionnaire) SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire) III. Ångestsyndrom ADIS-C (Anxiety Disorders Interview Schedule for Children) PSWQ-C (Penn State Worry Questionnaire for Children) SAI-C (Separation Anxiety Inventory for Children) SCAS (Spence Children s Anxiety Scale) IV. Trotssyndrom och uppförandestörning 5-15 formuläret APSD (Antisocial Process Screening Device) ASEBA (Achenbach System of Empirically Based Assessment) AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) BUS (Becks Ungdomsskalor) DAWBA (Development and Well-Being Assessment) DUDIT (Drug Use Disorder Identification Test) EARL-20B/EARL-21G (Early Assessment Risk List for Boys/Girls) ECBI (Eyberg Child Behavior Inventory) Empathy Index for Children and Adolescents (Bryant s Empathy Index) ERASOR (Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism) Familjeklimat/FCS (Family Climate Scale) FOF (Frågor om familjemedlemmar)/qafm (Questions About Family Members) GEM- PR (Griffith Empathy Meassure, Parent rating) KASAM/SOC (Känsla av sammanhang/sense of Coherence) K-SADS-PL (Kiddie Sads Present and Lifetime version) Livsstegen/Stegen (Ladder of life) PPI (Parenting Practices Interview) SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth) SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire) SNAP-IV (Swanson, Nolan and Pelham scale) SPSQ (Swedish Parenthood Stress Questionnaire) V. ADHD 5-15 formuläret ABAS II (Adaptive Behavior Assessment System) BADDS (Brown Attention Deficit Disorder Scales) Bayley-III (Bayley Scales of Infant and Toddler Development third edition) BRIEF (Behavior Rating Inventory or Executive Function) BUS (Becks Ungdomsskalor) CCPT II (Conners Continuous Performance Test) D-KEFS (Delis-Kaplan Executive Function System) MP-R (Merill Palmer-Revised) NEPSY (NEuroPSYchological tests) SNAP-IV (Swanson, Nolan and Pelham scale) TEA-Ch (Test of Everyday Attention for Children) Vineland-II (Vineland Adaptive Behavior Scale second edition) WAIS-III (Wechsler Adult Intelligence Scale) WISC-IV (Wechsler Intelligence Scale for Children 4th edition) WNV (Wechsler Nonverbal Scale of Ability) WPPSI-III (Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence) bilaga 5 sida: 134 juni 2010

Bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling VI. Autismspektrumstillstånd ABAS II (Adaptive Behavior Assessment System) ADI-R (Autism Diagnostic Interview Revised) ADOS (Autism Diagnostic Observation Schedule) ASSQ (Autim Spectrum Screeening Questionnaire) eller A-formuläret Bayley-III (Bayley Scales of Infant and Toddler Development third edition) BRIEF (Behavior Rating Inventory or Executive Function) BUS (Becks Ungdomsskalor) D-KEFS (Delis-Kaplan Executive Function System) MP-R (Merill Palmer-Revised) SCQ (Social Communication Questionnaire) TEA-Ch (Test of Everyday Attention for Children) Vineland-II (Vineland Adaptive Behavior Scale second edition) WAIS-III (Wechsler Adult Intelligence Scale) WISC-IV (Wechsler Intelligence Scale for Children 4th edition) WNV (Wechsler Nonverbal Scale of Ability) WPPSI-III (Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence) VII. Ätstörning EDE-Q (Eating Disorder Examination Questionnaire) SEDI (Structured Eating Disorder Interview) VIII. Självskadebeteende DSHI-9 (Deliberate Self-Harm Inventory 9 item version) IX. Traumarelaterade tillstånd A-DES (Adolescent Dissociative Experiencing Scale) ASC-kids (Acute Stress Checklist for children) CDC (Child Dissociation Checklist) CRIES-13 (Children Revised Impact Scale) DIS-Q (The Dissociation Questionnaire) IDDTS (Interview for Dissociative Disorders and Trauma related Symptoms) LITE-S/P (Lifetime Incidence of Traumatic Events självskattning och föräldrar) LYLES (Linköping Youth Lifetime Event Scale) SCID-D (Structured Clinical Interview for DSM-IV Dissociative disorders) TSCC (Trauma Symptom Checklist for Children) TSCYC (Trauma Symptom Checklist for Young Children) X. Tvång och fobi CY-BOCS (Children s Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale) FAS (Family Accommodation Scale for obsessive-compulsive disorder) LOI (Leyton Obsessional Inventory) XI. Psykotiska syndrom 5-15 formuläret A-DES (Adolescent Dissociative Experiencing Scale) ASSQ (Autim Spectrum Screeening Questionnaire) eller A- ormuläret AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) CGAS (Children s Global Assessment Scale) CMRS-P (Child Mania Rating Scale) DUDIT (Drug Use Disorder Identification Test) HoNOSCA (Health Of the Nation Outcomes Scales for Children and Adolescents) K-SADS-PL (Kiddie Sads Present and Lifetime version) MDQ (Mood Disorder Questionnaire) PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale) P-SEC (Pediatric Side Effect Checklist) RS-S (Remissionsskala för Schizofreni) SCID II (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis II Personality Disorders) SNAP-IV (Swanson, Nolan and Pelham scale) bilaga 5 sida: 135 December 2010

Bedömningsinstrument som rekommenderas i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling XII. Bipolärt syndrom A-DES (Adolescent Dissociative Experiencing Scale) AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) BDI-II (Becks Depressions Inventorium) CGAS (Children s Global Assessment Scale) CMRS-P (Child Mania Rating Scale) DUDIT (Drug Use Disorder Identification Test) HCL 32 (Hypomania Checklist) K-SADS-PL (Kiddie Sads Present and Lifetime version) MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) MDQ (Mood Disorder Questionnaire) MFQ (Mood and Feelings Questionnaire) Stämningsdagbok YMRS (Young Mania Rating Scale) bilaga 5 sida: 136 December 2010