NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Bodals förskola

Relevanta dokument
NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Kvalitetsrapport

KVALITETSRAPPORT BODALS FÖRSKOLA 2014 / 2015 Annika Björkholm

KVALITETSRAPPORT BAGGEBYGÅRDS FÖRSKOLA 2014/2015 Annika Björkholm

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan. Killingens förskola

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

NAMN TITEL DATUM Annika Matsson Förskolechef Kvalitetsrapport. Tuppens förskola

NAMN TITEL DATUM Pär-Johan Emanuelsson Förskolechef Kvalitetsrapport. Högsätra förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

NAMN TITEL DATUM Annika Matsson Förskolechef Kvalitetsrapport. Abborrens förskola

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Kvalitetsrapport

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Datum för utvecklingssamtalet

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

NAMN TITEL DATUM Niamh Holden Wiltander Förskolechef Kvalitetsrapport. Nallebjörnens förskola

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungbackens förskola. Kvalitetsanalys 16/17

Kvalitetsrapport

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

DIGITALISERING FLERSPRÅKIGHET. SKA Systematiskt kvalitetsarbete GODA MILJÖER/ LÄRMILJÖER. Treälvens förskola. Arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gräskobben

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Kvalitetsrapport

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Kvalitetsredovisning

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kvalitetsrapport. Killingens förskola

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Systematiskt kvalitetsarbete

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Lokal Arbetsplan för VALEN

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kriterier för mätområde Språkutveckling

Kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Kommentarer till kvalitetshjulet

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Mjölnargränds förskola

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Verksamhetsplan

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Transkript:

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef 2016-07-06 Kvalitetsrapport Bodals förskola

Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering... 3 3 Måluppfyllelse resultat och analys... 4 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande... 4 3.2 Normer, värden och inflytande... 5 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete... 5 3.4 Övergång, samverkan och omvärld... 6 4 Identifierade utvecklingsområden... 7 Bodals förskola, Kvalitetsrapport 2(7)

1 Förutsättningar för genomförande Hur styrning, ledning och ansvarsfördelning är organiserad Vi har uppdelade ansvarsområden. Förskolechefen har ansvar för två förkolor och delar på sin tid däremellan. Det finns en ledningsgrupp där det i huvudsak är tänkt att förskollärarna ska ingå. Sedan har vi ett uppdelat ansvarsområde över den övriga verksamheten. Hur resurser fördelas och används vår organisartör ansvarar över att fördela pedagoger/barn beroendee på om det finns behov av det. Vid längre sjukfrånvaro har förskolechefen det övergripande ansvaret för det. Hur gruppers storlek och sammansättning ser ut Grupperna har varit fulla men har fyllts på trots att det har varit fullt. Hur personaltäthet och personalsammansättning ser ut Det har varit pedagoger som har varit frånvarande under delar av året. Hur kompetens och behörighet ser ut för att kunna se vilka behov av utveckling som finns Under hösten fanns det en rätt hög frånvaro bland ordinarie pedaogger. Effekten blev att förskolans blandade kompetenser och erfarenheter minimerades under höstterminien. Under vårterminen har sjukfrånvaron minskat och förskolans kompetenser och erfarenheter har ökat återigen. Hur lokaler, utrustning och miljö ser ut och används Lokalerna är rätt nyrenoverade och är fräscha. Vi har en grundtanke med miljön som genomsyras genom alla åldrar och avdelningar. Under vårterminen håller vi på att ta fram ett rum till för att använda med barnen då vi tagit en del av personelrummet till ett förråd. 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Vilka verktyg har förskolan använt sig av? system Observationsunderalag i form av anteckningar, bilder, filmer Projektstrukturen rutiner som finns för dokumentation och utvärdering. Pedagogerna följer veckorna och det som finns i det. Reflektion varje vecka, Analys en gång per månad, utvärdering fyra ggr/år bl.a. Ger insamlingsmetoderna ett tillräckligt underlag för att förstå resultaten? Ja, genom att avdleningarna reflekterar verksamheten tillsammans med barnen och kollegor samt analyserar verksamheten kontinuerligt får de ett gott underlag Beskriv hur barn /elever/lärare/vårdnadshavare medverkat i kvalitetsarbetet. Barnen är delaktiga genom kvalitetsarbetet i den dagliga verksamhetens proejkt då de är med och utvärerar och utvecklar den. Bodals förskola, Kvalitetsrapport 3(7)

Pedagogerna arbetar kontinuerligt med det systematiska kvalitetsarbetet genom att förhålla sig till projektstrukturen. Vårdnadshavare har blivt delaktiga genom att medverka i föräldrasamtal/föräldramöte/föräldraråd/utvecklingsstamtal/enkätundersökningen samt den dagliga kontakten. 3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande Vilka skillnader i resultat och måluppfyllelse ser vi mellan till exempel avdelningar, grupper, klasser, amnen, flickor och pojkar, föräldrarnas olika utbildningsbakgrund samt barn och elever med svensk och utländsk bakgrund? De grupper som har haft en personalstab som har varit stabil, har tidigare kunnat introducerat, pedagoger, kompisar, miljö och material och gått in i projektarbeten. De avdelningar som har tagit emot barn som kommer under terminen och som ej har det svenska språket, behöver arbeta med att få in barnet i verksamheten så att deras värld blir begriplig. Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen/verksamheten som kan förklara resultaten? Vi har utvärderat och analyserat verksamheten för att synliggöra det vi har - och placerat de resurser som vi har i vår verksamhet. Hur har organisering av undervisning, arbetssätt och arbetsformer, våra förhållningssätt och förväntningar och kamrateffekter påverkat resultaten och måluppfyllelsen? Vi har, under läsårer förändrat organisationen för att grupperna ska få en stabilitet och utvecklande verksamhet, genom att exempelvis organisera om grupperna och vem som ansvarar rör dem. 3.1.1 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andrautvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, När vi jobbar i våra projektgrupper så utvecklar barnen sina förmågor inom många utvecklingsområden. De utvecklar sin självständighet och tillit till sin egen förmåga. De reflekterar över olika lösningar av egna och andras problemställningar De utvecklar sitt ordförråd och begrepp. De utvecklar sin skapande förmåga genom att möta olika material Vi har uppmärksammat att när alla barn jobbade med samma projekt så ökade barnens intresse för varandras arbeten. Oavsett om de jobbade med stjärnkikare, fantasiplaneter eller fakta om rymden. Det gav ringar på vattnet och alla ville göra. Bodals förskola, Kvalitetsrapport 4(7)

Tidigare när vi jobbat i grupper med olika inriktningar har vi tyckt att det varit svårt att få barnen intresserade av varandras pågående arbeten. I vilken grad är målet uppfyllt? I hög grad: Barnen har fått tillgång till många olika sätt att uttrycka sig på genom den tid som de går och har gått på Bodals förskola. Pedagoger arbetar med att ge barnen olika sorters verktyg så att de kan välja själv hur de vill uttrycka sig. Vilka anledningar finns till de resultat som har uppnåtts? Att förskolan har ett genomsam barnsyn - tanke och mål med miljö, material. Vilka lärdomar tar ni med er till nästa års planering? Att ha färskolans mål tydligt nedskrivna så att eventuella vikarier kan läsa sig till dem samt arbeta mot dem. 3.2 Normer, värden och inflytande Vi har arbetat mycket med Normer och värden på förskolan genom kontinutet och små grupper. Dock har vi under läsårets början haft pedogoger som varit sjukskrivna vilket medföljt att vi har haft en del vikarier i vår verksamhet. Vikarier fyller en pedagogs plats, men kan inte helt ersätta den ordinaie pedoagogen, den trygghet och kompetens om verksamheten som denne besitter. Pedagoger som har varit kvar i verksamheten har delat upp arbetet i projektgrupperna mellan sig. Indikatorer Utfall Enheten är certifierad med Grön Flagg Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 64,8 % 3.2.1 Alla på förskolan ska Alla på förskolan ska ha förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Till stor del har målet uppfyllts. Grupperna på förskolan har arbetat med normer och värden, att arbeta ihop grupperna genom att arbeta i mindre grupper och introducera barnet till verksamheten, dess miljö och material samt kompisarna och pedagogerna. Lärdomar vi tar med oss är vikten av att introduceringen av miljö och matieral, vara med och sätta upp regler för hur vår miljö ska vara, introduceras in i gruppen - att göra och att uppleva roliga saker tillsaammans. 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Under föregående år har pedagogistan arbetat med att introducera det projektintriktatde. En del på förskolan har inte arbetat med pedagogistan och har därför inte fått samma/likvärdig introduktion av i projektstrukturen. Det har inte heller funnits tid varje vecka för respektive grupp att samlas för ha reflektioner tillsammans utan vissa veckor har grupperna tvingats hoppat över. Dock har pedagogerna själv kunnat arbeta med att lägga in observationsunderlag som grupperna sedan kunde arbeta med under reflektionen då de ses tillsammans. Bodals förskola, Kvalitetsrapport 5(7)

3.3.1 Kontinuerligt arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet En del grupper har inte haft samma möjlighet till reflektion, bl.a. pga att de haft utdragen inskolning av barngruppen, frånvaro i det ordinarie arbetslaget.. Däför har deras underlag i projektstrukturen inte fyllts på lika kontinuerligt som de grupper som haft äldre barn. Vi kommer nästkommande år att arbeta med blandade åldersgrupper så att inskolningarna sker under kortare tid så att pedagogerna kan arbeta mer med projektstrukturen. VI har schemalagt datum då grupperna har avdelningsmöte. Under augusti månad kommer ledningsgruppen lägga in innehållet i avdelningsmötena, med det systematiska året som fokus. I vilken grad är målet uppfyllt? Till stor del Vilka anledningar finns till de resultat som har uppnåtts? Alla grupper har tillfört och arbetat med något till projektstrukturen och dess systematiska kvaltietsarbete. Vilka lärdomar tar ni med er till nästa års planering? Skriva in i årshjulet om vad innehållet på avdelningsmötena bör innehållla. 3.4 Övergång, samverkan och omvärld Avdelningarna arbetar med övergånger på oliak sätt. Yngrebarn / barn som går på förskolan, arbetar med att knyta an till pedagoger på andra avdelningar som de sedan ska arbeta med. De äldre barnen sker övergångarna gentemot skolan med exempelivs överlämningssamtal, besök. Sedan arbetar förskolans äldre barn med rörelse i skolans gymanstikhall samt en del från gul grupp samt röd grupp använder sig också av skolans matsal. 3.4.1 Arbetslaget ska ansvarar för att förskolan är tydlig gällande verksamhetens innehåll som ger en förutsättning för föräldrarnas möjligheter till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande för hur arbetet konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Föräldrasaamtalet under höstterminen ska vara en uppstart för att föräldrarna ska på ett tidigigt stadie få en inblick och delaktighet i verksamehten. Föräldrasamtalen har genomförst under tidig höst. På en av avdelningarna har pedagog ej varit på plats under delar av tiden vilket medföljt att samtalen dragit ut tiden. Veckobreven har varit tydliga och gett vårdnadshavarna inblick i verksamheten som pågått. På en av avdelningarna har pedagoger varit frånvarande av olika anledningar, vilket gjort att veckobreven inte alltid var så detaljerade som de kunde ha varit. När pedagoger bytt avelning har de tagit med sig sitt schema vilket medföljt att det har ibland varit fåtal pedaogger kvar från avdelningen. I vilken grad är målet uppfyllt? Det har delvis uppnåt. Vilka anledningar finns till de resultat som har uppnåtts? Pga att vi haft frånvaro av ordinarie pedagoger under vissa perioder har samverkan mellan Bodals förskola, Kvalitetsrapport 6(7)

pedagogerna ch vårdnadshavare ibland varit svår då det har varit vikarier på avdelningen. Vi har uppnått genom att vi haft föräldramöte, föräldrasamtal, utvecklingsamtal där förldrarana har fått möjlighet att få inblick och påverka verksamheten. Sedan har avdelningarna ständigt involverat föräldrarna genom den dagliga kontakten samt genom veckobreven. Vilka lärdomar tar ni med er till nästa års planering? Arbetsbelastnigen blir stor på personal om ordinarie personal är frånvarande. De vikarier som finns på förskolan behöver tydligt informeras om till vårdnadshavare, genom exempelvis bild/väst eller dylikt för att synliggöra och tydliggöra pedaogogernas roll i verskamheten. 4 Identifierade utvecklingsområden Skriv in det/de identifierade utvecklingsområdet/n som framkommit i analysen och gör en kort beskrivning av tankar inför nästa läsår och framåt. Förskolan behöver hitta andra forum att nå ut till föräldrarna, då det är svårt att hinna förmedla hur en hel dag har varit. Förskolan har påbörjat arbetat med IKT, men behöver utveckla det arbetet, genom att exempelvis inkludera IKT i arbetet med förskolans övriga arbete. Bodals förskola, Kvalitetsrapport 7(7)