Differentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor Inledning Välkommen till kursen i differentiell psykologi och det första momentet om psykometri och statistik. I och med detta moment grundlägger och utvecklar vi några av psykologens kärnkompetenser: konstruktion, värdering och användning av psykologiska tester (där detta moment huvudsakligen berör konstruktion och värdering. Användning av psykologiska tester ingår senare som central del av kursen Klinisk Psykologi I). Teorin bakom psykologiska tester samt utvärdering av testers kvaliteter bygger till viss del på statistiska begrepp. Vi rekommenderar att ni passar på att friska upp en del av era tidigare införlivade statistiska kunskaper. Detta gör ni förslagsvis genom att repetera metodavsnittet i kurserna Experimentell psykologi och Kognitiv psykologi. Titta till exempel igenom Kimmos föreläsningar och laborationer som finns tillgängliga på kurswebben. Om du finner det stimulerande att bearbeta kurslitteraturen genom att arbeta med instuderingsfrågor så kommer nedan en uppsättning av sådana. Vi inkluderar även ett exempel på en gammal tentamen som man kan testa sig själv på. För att också ge en lite tydligare programförklaring för detta moment har vi inledningsvis nedan också redovisat vad vi menar med de olika kursmålen. /Petter Gustavsson Innehåll Inledning...1 Vad betyder lärandemålen?...2 Instuderingsuppgift: Torsdag den 8/9 2010...4 Instuderingsfrågor...6 Instuderingsfrågor till första veckan...6 Instuderingsfrågor till andra veckan... 10 Instuderingsfrågor till tredje veckan... 11 Instuderingsfrågor till fjärde veckan... 12 Exempel på tidigare tentamen... 14
Vad betyder lärandemålen? Här kommer mina definitioner vad man ska kunna för att uppnå lärandemålen och hur de examineras: Mål enligt kursplan Betyder i praktiken* Examineras genom beskriva och redogöra för grundläggande begrepp inom både klassisk och modern psykometrisk teori Kunna redogöra för ett instruments beståndsdelar och relatera till den test teoretiska bakgrunden till varför test är uppbyggda på detta sätt. Skriftlig tentamen Kunna redogöra för den klassiska test teorins grundläggande antaganden om kvantifiering/skalning, upprepade mätningar, dimensionalitet, och tolkning av testpoäng genom normering eller kriterier. Förstå kopplingen mellan test poäng och standardiserade /normerade poäng och att via normalfördelningen göra översättningar mellan Z- poäng, T-värden, Kumulativ procent och Percentiler. Förstå och använda begreppen sensitivitet och specificitet i sammanhang där man utvärderar definierade kriteriepoäng som underlag för tolkning av testpoäng. Kunna reflektera kring kvalitetsaspekter av normering och kriteriebestämning och konsekvenser för tolkningen av testpoäng. Kunna redogöra för de fem olika typerna av validitetsevidens och kunna klassificera och tolka empiriska studier efter deras potentiella bidrag till validitetsevidens. Kunna redogöra för en reliabilitetsdefinition och antaganden man behöver göra
för att estimera reliabilitet. Kunna redogöra för och tolka olika reliabilitetsestimat samt förstå skillnaden på reliabilitesestimat på test och individnivå (och hur dessa är länkade). Beskriva faktorer som påverkar reliabilitestestimat och beskriva konsekvenser av reliabilitetsbrister för psykologisk forskning. Beskriva hur G-teorin är en utveckling av den klassiska testteorins defintion av reliabilitet, samt beskriva hur IRT avviker från dessa teorier utifrån sin syn på reliabilitet. beskriva och redogöra för statistiska metoder inom den differentiella psykologin Beskriva de olika momenten i regressions och faktoranalyser. Kunna tolka korrelations, regressions och faktoranalyser. Redogöra för hur dessa analyser används inom psykometri för att utreda reliabilitet och validitet. Föreslå vilka metoder ska användas i studier för prövning av instrument. Skiftlig tentamen, laboration och inlämningsuppgift göra egna grundläggande psykometriska analyser och kunna utföra korrelationsbaserade statistiska beräkningar reflektera kring egna erfarenheter av att konstruera och utvärdera psykologiskt test Tolka studier som använt dessa metoder för att utvärdera psykometriska kvaliteter Kunna utföra item-analyser, homogenitets, och faktoranalyser för att uttala sig om ett instruments styrkor och svagheter. Läsa och värdera och diskutera psykometriska utvärderingar Laboration, inlämninguppgift och seminarium. Inlämningsuppgift och seminarium. *för ytterligare detaljnivå se frågor och begrepp listade i instuderingsdokumentet.
Instuderingsuppgift: Torsdag den 8/9 2010 Bekanta dig med följande (skapa dig själv frågor och svar kring): 1. Relationen mellan standardavvikelser och procent 2. Relationen mellan z-värden, T-värden, standard avvikelser 3. Relationen mellan kumulativa procent, percentiler 4. Stanines. Hur tolkar man dessa? Relation till standard avvikelser 5. De olika sammanhang som Furr (kursboken) skrivet om normalfördelningen. I vilka sammanhang har du mer hört talas om normalfördelningen?
10 frågor: Sant eller falskt? 1. Ett z-värde på 0 motsvaras av ett T-värde på 0 2. Ett z-värde på 1 motsvaras av 1 standard avvikelse från medelvärdet, och ett T-värde på 84 3. Två hela standardavvikelser från medelvärdet = 70 T-poäng 4. Flöjande tabell visar det ungefärliga sambandet mellan standard avvikelser och percentiler (kumulativt i normalfördelningen) -2sd 2% -1sd 16% 0 50% +1sd 84% +2sd 98% 5. Om mitt T-värde på ett test blir 40, så ligger jag 4 standard avvikelser under vad som är normalt 6. Om mitt T-värde på ett test blir 40, så kan man räkna med att jag presterat bättre än minst15.8 procent av de som utgjorde standardiseringsgruppen 7. Om jag presterat bättre än 40% av personerna i standardiserings gruppen så skulle mitt IQ vara över 100 8. Markus flyttar sig från den 90:e percentilen till den 99:e percentilen på IQ fördelningen, detta betyder att han relativt har ökat lika många poäng som Petter som flyttat sig från den 50:e till den 59:e percentilen 9. Det är en lika stor skillnad mellan Kimmos poäng på den 99.9 percentilen och Arnes på den 98 percentilen, som det är mellan Petters poäng på den 84 percentilen och Andreas på den 98 percentilen. Alltså lika många IQ poäng. 10. Under +1 respektive över - 1 sd från medel i normalfördelningen ligger ungefär 84 respektive 84%
Instuderingsfrågor Nedan har vi försökt att skapa instuderingsfrågor som kan vara användbara när du läser och bearbetar kurslitteraturen. Vi har strukturerat materialet veckovis. För mer information om kurslitteraturen se schemat. Instuderingsfrågor till första veckan För första veckan finns instuderingsfrågor både från Petter och Kimmo.Nedan återfinns först Petters frågor som relaterar veckans statistik till psykometri i övrigt. Längre ned i dokumentet återfinns Kimmos instuderingsfrågor som anknyter till den statistiska kurslitteraturen och till föreläsningar samt övningar. Differentiell psykologi, moment I Läsanvising till första veckan Dag Litteratur Kommentar Måndag 29/8 Chamorro-Premuzic, kap 1 Furr: kap 1, 2, 3 När du läser dessa kapitel, fundera över: När du läser dessa kapitel, fundera över: Hur skiljer sig ett differential psykologiskt perspektiv från ett socialpsykologiskt? Från ett emotionspsykologiskt? Från andra psykologiska områden? Hur skulle man kunna se på (i tidigare kurser genomgångna) psykologiska mekanismer utifrån ett differentialpsykologiskt perspektiv? Vilken roll spelar psykometrin för den psykologiska kompetensen? Vilka andra kärnkompetenser i psykologyrket vilar på psykometriska grunder? Vilka instrument eller tester har ni stött på under utbildningen? Vilka instrument eller tester har ni stött på under tidigare verksamhet eller utbildning? Borg & Westerlund: kap 14 Brace # (4e upplagan): kap 6, 9 Chamorro-Premuzic, kap 3 (31-35) Furr kap 1, 2, 3 11 (274-282)) Hur ser sambandet mellan varians och kovarians ut? Vad är sambandet mellan kovarians och korrelation? Vilka faktorer påverkar hur stor en korrelation kan bli? Vilka implikationer har detta för reliabilitets- och validitetsstudier? Vilka typer av data används som grund för faktor analys? Vilken statistik utgör grunden för en faktoranalys? Vilka är de centrala stegen i en faktoranalys? Vilka resultat är det speciellt viktigt att du tolkar? Vilken roll spelar faktoranalysen för psykometrin? Vilket validitetsevidens är faktoranalysen speciellt bra på att utreda? Finns det möjligen något annan typ av validitetsevidens som kan tas fram med hjälp av faktoranalys? Finns det avsnitt i dessa kapitel som du har problem med? Ta med dig dina frågor till undervisningen! Om du vill, skicka in dem på mail till mig i förhand så integrerar vi. Centrala begrepp: individuella differenser, psykologiska test, kvantifiering (identity, order, quantity), varians, kovarians,korrelationer, restriction of range, celing and floor effects, faktor extraktion, faktor rotation, faktor laddningar
Tisdag och Onsdag 30-31/8 Borg & Westerlund: kap 14 Brace # (4e upplagan): kap 6, 9 Chamorro-Premuzic, kap 3 (31-35) Furr kap 1, 2, 3 11 (274-282) Torsdag 1/9 Furr: kap 3 (31-50), 4 (69-71), 9 (191-219) Borg & Westerlund: kap 6 Brace # (4e upplagan): kap 6, 12 Chamorro-Premuzic, kap 3 (31-35) Se ovan När du läser dessa kapitel, fundera över: Hur relaterar regressionsanalyser till korrelationer? Vad är skillnaden mellan ostandardiserad (B) och standardiserad (beta) regressionskoefficient? Vilka exempel på denna metod kan du minnas från forskningsresultat som diskuterats i tidigare kurser? Hur kan metoden avnvänds för att ta fram validietsevidens? Kan den användas för att flera olika typer av validitetsevidens? Finns det avsnitt i dessa kapitel som du har problem med? Ta med dig dina frågor till undervisningen! Om du vill, skicka in dem på mail till mig i förhand så integrerar vi. Centrala begrepp:intercept, regressionsvikter (riktningskoefficient), förklarad varians, residualer, multikollinearitet. Fredag 2/9 Se ovan Se ovan Instuderingsfrågor till momentet i statistik, kursen Differentiell psykologi, Psykologprogrammet på KI, T3 Dessa instuderingsfrågor är främst tänkta att stämma överens med innehållet i föreläsningarna, så går man på dessa, kikar på handouts och kanske på de inspelade föreläsningarna så bör man finna svar. Litteraturen kan ge ytterligare fördjupad kunskap. Föreläsning, Regressionsanalys Enkel regressionsanalys 1. Hur placeras regressionslinjen i förhållande till observerade datapunkter? 2. Beskriv formeln för regressionslinjen (ledtråd: a, b ). 3. Allt annat konstant, vad händer med regressionslinjen när korrelationen mellan prediktorn och utfallsvariabeln minskar? 4. Regressionslinjen går alltid genom en viss punkt. Vilken? 5. På vilket sätt skiljer sig β (beta) från den ordinarie regressionskoefficienten b? Vilken fördel har β jämfört med b? 6. Vad innebär regressions SS respektive residual SS?
7. Vid regressionsanalys använder man sig av två olika frihetsgrader (df). Vad kallas dessa och hur beräknas de? 8. Vad står R respektive R 2 för? 9. Vad har man för antaganden angående varians och fördelning i utfallsvariabeln vid enkel regressionsanalys? Multipel regressionsanalys 10. Vad skiljer multipel från enkel regressionsanalys? 11. Vad innebär kollinearitet? Beskriv något mått på kollinearitet och någon tumregel vad den bör anta för värden. 12. Vad innebär adjusted R square? 13. Vad kan man anta om ANOVA-tabellen vid en regressionsanalys visar på en signifikant F-kvot? 14. Vad anger b- och β-koefficienterna vid en multipel regressionsanalys? 15. Beskriv selektionsmetoderna Enter samt Stepwise. 16. Beskriv, steg för steg, hur man skulle gå tillväga för att testa om en viss variabel X kan antas ha en kurvlinjär effekt på en annan variabel Y. 17. Beskriv, steg för steg, hur man skulle gå tillväga för att testa om två variabler X och Z kan antas ha en interaktionseffekt på en tredje variabel Y. 18. Tänk dig att vi finner, vid en multipel regressionsanalys, att regressionskoefficienten för prediktor X är lika med +0,3, att regressionskoefficienten för prediktor Z är lika med -0,2, och att koefficienten för interaktionstermen X Z är lika med +0,4 (alla koefficienter är signifikanta). Beskriv hur värdena +0,3; -0,2; och +0,4 kan tolkas. 19. Säg att vi har en kategorivariabler med fyra kategorier som vi vill ta med som en prediktor i en regressionsanalys. Beskriv hur man skall göra. Logistisk regression 20. När är logistisk regression att föredra framför linjär regression? Varför? 21. Säg att en kontinuerlig prediktor X får en regressionskoefficient på +0,2 (p <.05) vid en logistisk regression (binär). Beskriv vad värdet +0,2 står för. SPSS, Regressionsanalys
22. Beskriv vad predicerade värden, residualer och DfBeta innebär. Beskriv hur man kan använda sig av dessa för att diagnostisera resultatet från en regressionsanalys. Föreläsning, Faktoranalys Faktoranalys 23. Vad har man faktoranalys till? 24. Beskriv någon egenskap som ett dataset bör ha för att den skall lämpa sig för faktoranalys. 25. Vad är faktorladdningar för något? 26. Vad är kommunalitet? Hur beräknas kommunaliteten? 27. Vad är eigenvalue? Hur beräknas eigenvalue (utifrån faktorladdningar)? 28. Varför brukar man rotera sin faktorlösning? Hur brukar en roterad matris med faktorladdningar skilja sig från en oroterad matris? 29. Hur påverkas kommunaliteter och eigenvalue av rotation (varimax)? 30. Vad är skillnaden mellan ortogonal och oblik rotation? 31. Beskriv den vanligaste rotationsmetoden. 32. Vad är residualkorrelationer för någonting? Hur vill man att dessa skall se ut? 33. Beskriv fyra tumregler som man kan använda sig av när man skall bestämma sig för antalet faktorer. Faktor 1 Faktor 2 34. Vad är en scree-plot? Fråga 3 -,786,128 Fråga 6 -,094,835 35. Tänk dig att en faktoranalys ger oss laddningarna till höger. Beskriv en enkel Fråga 7,871 -,051 (och antagligen den vanligaste) metod för Fråga 8,055,805 att beräkna personers faktorpoäng. Fråga 10,824 Fråga 11,074,068 -,822 Homogenitet 36. Vad anger Cronbach s alpha? Risk & Odds Utfall
37. På vilket sätt skiljer sig odds från risk? 38. Ange hur man skulle beräkna risk ratio respektive odds ratio för utfall i tabellen till höger (siffrorna a, b, c och d står för antal). Ja Nej Grupp X a b Grupp Y c d 39. Hur kan man utifrån konfidensintervallen för risk och odds ratio avgöra om dessa är signifikanta? Instuderingsfrågor till andra veckan Differentiell psykologi, moment I Läsanvising till andra veckan Dag Litteratur Kommentar Måndag 5/9 Furr: kap 1, 2, 3 (31-33, 50-60), 4, 5, 8, 10 McDonald, kapitel som görs tillgängligt i samband med föreläsningen. Se kurswebb. Vilken roll spelar psykometrin för den psykologiska kompetensen? Vilka andra kärnkompetenser i psykologyrket vilar på psykometriska grunder? Vilka instrument eller tester har ni stött på under utbildningen? Vilka instrument eller tester har ni stött på under tidigare verksamhet eller utbildning? Vilka är beståndsdelarna i ett psykologiskt instrument? Vad är det för antaganden vi gör när vi kvantifierar psykologiska fenomen? Hur har man vanligtvis gått tillväga när man har gjort testresultat tolkningsbara (på individnivå)? Vilka är de typiska (systematiska felen) som kan påverka testresultaten? Kan du tänka dig andra problem som inte tas upp i kapitel 10? Vad får det för betydelse för enskilda individers testresultat om det finns frågor, item, kriterier som inte bidrar till testets dimensionaliet? Finns det avsnitt i dessa kapitel som du har problem med? Ta med dig dina frågor till undervisningen! Om du vill, skicka in dem på mail till mig i förhand så integrerar vi. Centrala begrepp: individuella differenser, psykologiska test, kvantifiering (identity, order, quantity), item, svarsrespons, testvärden, normalfördelningen, z- transformering, Standard scores, percentiler, normering.
Torsdag och Fredag 8-9/9 Furr: 4, 5, 6 (104-131, 138-140), 7, 8, 9 (191-221) När du läser dessa kapitel, fundera över: Vad för olika fel kan påverka en mätning (tex resultat på ett matteprov, klinisk diagnostisk intervju, viktmätning, etc)? Av de fel du har tagit upp, vilka kan klassificeras som slumpmässiga? Hur påverkar de fel du tagit upp resultatet för det enskilda itemet? Hur påverkar de testresultatet för den totala mätningen för individen? Vilka undersökningar skulle man behöva lägga upp för att pröva validiteten för ett nytt tests föreslagna tolkningar? Om du söker fritt på nätet efter olika beskrivningar på reliabilitet och validitet, vilka likheter och skillnader hittar du med det som boken presenterar? Vilken statistik vilar huvudsakligen alla psykometriska applikationer på? Vad är skillnaden på homogenitet och dimensionalitet? Hur påverkar olika nivåer av reliabilitet den enskilda individens testresultat, forskningsresultat, etc? Hur påverkar reliabiliteten resultaten i en validitetsundersökning? Finns det avsnitt i dessa kapitel som du har problem med? Ta med dig dina frågor till undervisningen! Om du vill, skicka in dem på mail till mig i förhand så integrerar vi. Centrala begrepp: Dimensionalitet, faktor analys, observerade och sanna värden, mätfel, reliabilitet, standard fel, validitet, validitets evidens (typer av), altnernativa test reliabilitet, parallellitet, tau-ekvivalens, test-retest, inter konsistens, homogenitet, Spearman-Brown formeln, observerade vs sanna korrelationer, attenuation, konfidensintervall runt test-värdet, item-analys, diskrimenant/konvergens testningar, validitetskoefficienter. Instuderingsfrågor till tredje veckan Inga instuderingsuppgifter till denna vecka. Se kurswebb för material till lab, grupparbete och seminarium.
Instuderingsfrågor till fjärde veckan Differentiell psykologi, moment I Läsanvising till fjärde veckan Dag Litteratur Kommentar Måndag 19/9, Furr: kap 9 (215-218, 227-228) SBU (2006). Är diagnosmetoden bra? Vetenskap & Praxis.# Habbema et al. (2000). Analysis of data on the accuracy of diagnostic tests. In Andre (editor): Evidence Base of Clinical Diagnosis. Denna dag ska vi lyfta fram och speciellt fördjupa valideringen av en kriterietolkning (dvs det andra sättet förutom normering som hjälper oss att tolka resultat av psykologiska testningar). Utgångspunkten är tillexempel ett instrument som MDI (Major Depression Inventory som vi tagit upp tidigare) och i vilken utsträckning detta självskattningsinstruments rättningsmall verkligen identifierar rätt personer med/utan egentlig depression. Tänk dig en vetenskaplig prövning (ofta kallad diagnostisk studie) där detta ska utvärderas och där man för 100 personer ställer deras testresultat mot resultatet av en oberoende genomförd diagnostisk intervju. Vilka fyra kombinationer av utfall kan vi få för varje person (rita gärna upp en fyrfälts/korstabell och definiera varje ruta som ett av dessa fyra utfall)? I en diagnostisk studie prövas/valideras den föreslagna kriterietolkningen genom att man beräknar sensitivitet och specificitet. Definiera dessa termer och använd gärna din fyrfältstabell från ovan för att illusterar hur dessa räknas ut. Det finns andra sätt att utvärdera denna tolkning, tex positiv/negativ likelihood-kvot. Vad innebär dessa? Illustrera även dessa utifrån din fyrfältstabell från ovan. Dessa frågeställningar är huvudpunkten på vår agenda. Som inledning tänkte jag också repetera item-analys med HADS som exempel. Utifrån HADS tänkte jag också att vi tillsammans skulle fundera över hur en möjlig valideringsprocess. Förbered dig med att fundera över vilka resultat du förväntar dig av en item-analys av HADS. Fundera också över vilka frågor du skulle vilja ha svar på (vilka validitetsevidens som du anser du behöver) inför att använda HADS i forskning eller klinisk verksamhet. Vilka prövningar skulle vilja göra eller granska resultatet av? Fundera också över vad som påverkar en validitetskoefficient. Använd dig av de tidigare listade kapitlen i Furr, respektive Brace, som relaterar till dessa frågeställningar. Finns det avsnitt i dessa texter som du har problem med? Ta med dig dina frågor till undervisningen! Om du vill, skicka in dem på mail till mig i förhand så integrerar vi. Centrala begrepp: validering av kriterietolkning, diagnostiska studier, sann/falsk positiv; sann/falsk negativ; sensitivitet, specificitet, positiv/negativ likelihood-kvot.
Tisdag 20/9, 9-12, 13-16 Strix Furr: kap 7, 9, 10, 11 Brace# (4e upplagan): kap 6, 12 Furr kap 12, 13 När du läser dessa kapitel, fundera över: Detta kurstillfälle har dubbla syften. Det ena handlar om att mycket övergripande gå igenom Generalizability theory (kapitel 12) och Item Respons Theory (kapitel 13). Det andra syftet handlar om att tillsammans repetera innehållet i kursen och pröva att svara på några typiska tentamensfrågor. När du läser kapitel 12 fundera över vilka designer som används inom G-teorin och vad de liknar för designer som du träffat på tidigare under utbildningen. Vilka analysmetoder användes för att analysera resultat från sådana designer? Fundera över typiska designer utifrån G- teorin för en analys av tillexempel HADS eller MDI. G-teorin ses om en utveckling av klassisk test-teori (KTT), men i vilket avseende? Har det med reliabilitet eller validitet att göra? Vad är det G-teorin klarar som inte man kan inte kan få reda på utifrån metoder inom klassisk test teori. Slutligen ska vi via kapitel 13 presentera ett alternativ till klassisk testteori. Denna teori har vuxit fram som en kritik mot en del av grundantagandena inom klassisk test teori. Utifrån vad du vet om klassisk testteori, hur skulle du gå tillväga för att konstruera ett centralprov i matematik för årskurs nio? Utifrån vad du vet om klassisk testteori, hur skulle du föreslå att man utvärderade reliabilitet? Hur skulle du försöka att belägga provets (en)dimensionalitet? Fundera på skillnaderna mellan hur man (förhoppningsvis) väljer testuppgifter till ett matteprov och hur man väljer item i ett personlighetstest. Vad säger detta om de en skillnad i hur KTT och IRT ser på hur ett instrument bör byggas upp? Hur ser IRT på reliabilitet och hur skiljer sig detta från KTT. Skillnaden får också konsekvenser för hur man kan genomföra testningar (ta fram testpoäng på till exempel intelligens för en individ). Vad innebär detta för skillnaden i synen på test och testning mellan KTT och IRT? Finns det avsnitt i dessa kapitel som du har problem med? Ta med dig dina frågor till undervisningen! Om du vill, skicka in dem på mail till mig i förhand så integrerar vi. Centrala begrepp: G-teori, facets, reliabilitet, IRT, item difficulty, item discrimination, item and test information, CAT.
Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt enligt den klassiska test-teorins principer. 2p. Fråga 2. Redogör för vilken information man behöver om testet som underlag för att beräkna fram en individs totala testpoäng (även kallad råpoäng) och hur man vanligtvis gör utifrån att man följer praxis enligt den klassiska test-teorin. 2p. Fråga 3. Redogör för vilket underlag man behöver för att översätta en individs totala testpoäng (även kallad råpoäng) till ett normerat värde och hur man i princip går tillväga när man använder detta underlag för att översätta råpoängen till normerat värde. 2p. Fråga 4. Utifrån figuren nederst på denna sida, bestäm normerade resultat (i T-poäng) utifrån följande förutsättningar: (a) En individ har ett råpoäng som ligger +0.5 z-poäng (=0.5 standard avvikelser) från populationsmedelvärdet. (b) En individ har ett råpoäng som endast 34% av populationen har högre. 2p. Resultat i T-värden (T-scores) a = b = Fråga 5. Utifrån figuren nederst på denna sida, bestäm: (a). hur många T-poäng ökar en person (ungefärligt) om dess testvärden förändras från den 15:e percentilen till den 50:e percentilen. (b) hur många T-poäng ökar en person (ungefärligt) om dess testvärden förändras från den 85:e percentilen till den 95:e percentilen. 2p Resultat i T-poäng (T-scores): a = b =
Fråga 6. I en undersökning har man kommit fram till att reliabiliteten för ett instrument avsett att mäta Extraversion är 0.80. Bestäm ett 95%-igt konfidensintervall runt en individs normerade T-värde på 65. Nedan återges formler för att räkna ut detta. Utgå från att standardavvikelsen i normeringsgruppen är 10. 2p. Från Furr. Formel 5.6. Från Furr. Formel 7.6 Fråga 7. Om du som kliniker skulle tycka att det framtagna intervallet ovan var otillfredställande stort, vad skulle ditt krav vara till testutvecklarna inför en revidering av instrumentet? Med andra ord: (a) Vilken kvalitetsaspekt skulle behöva förändras och (b) hur skulle detta kunna åstadkommas (nämn två sätt)? Utgå från problemet ligger hos instrumentet och inte i normeringen. 3p.
Fråga 8. Du har i undervisningen fått ta del av ett instrument som kallas Hospital Depression and Anxiety Scale (HADS) som består av 14 item (påståenden), varav 7 avser mäta depression och 7 avser mäta ångest. Redogör för hur går man skulle gå tillväga för att ta fram evidens på detta instruments interna struktur. Inkludera information om vilken eller vilka hypoteser ställs upp på förhand och vilken/vilka metod(er) används för att pröva denna/dessa. Beskriv också hur ett mycket bra resultat kunna se ut (i alla analysens ingående steg)? 4p. Fråga 9. Vilka aspekter av validitetsevidens förväntar vi oss att finna dokumenterade i manualen för ett psykologiskt instrument? Benämn först och beskriv sedan vad de fem olika aspekterna (eller huvudgrupperna) av evidens som Furr tar upp huvudsakligen fokuserar på. 5p.
Fråga 10. Nedan återfinns 8 påståenden. Du skall för varje påstående avgöra om påståendet är rätt eller fel. 4p. Påstående 1. Påstående 2. Påstående 3. Påstående 4. Påstående 5. Påstående 6. Påstående 7. Påstående 8 För att estimera reliabilitet utifrån en test-retest design så behöver man inte göra antagandet om parallellitet När man estimerar ett tests interna konsistens utgår man ifrån testresultaten från alla i testet ingående items och inte bara från testets totalpoäng Generalizability-theory utgår från en kritik av hur mätfel definieras och estimeras enligt klassisk test teori Ett tests interna konsistens är det samma som ett tests dimensionalitet Cronbach s alpha och split-half estimat är två olika sätt att beräkna reliabilitet utifrån intern konsistens (= two forms of internal consistency reliability) Item response theory kritiserar klassisk test teoris syn på reliabilitet och menar att man inte bör utgå från att mätfelen är av samma storleksordning längs hela den uppmätta dimensionen En prövning av ett tests interna konsistens är en prövning av dess interna struktur. Ett test kan ha låg intern konsistens men ändå via en faktor analys påvisas ha en-dimensionell intern struktur Rätt Fel
Fråga 11. Denna fråga har två delar. Läs igenom hela frågan innan du börjar arbeta. Nedan återfinns en patients testresultat på instrumentet Major Depression Inventory (MDI). Efter testblanketten återfinns också en instruktion på hur svaren ska rättas. Denna person ingick i en diagnostisk studie av MDI, där 100 personer först fick fylla i MDI innan de fick genomgå en diagnostisk intervju med en kliniker som var ovetande om hur personerna hade fyllt i MDI. Resultatet för de 100 personerna som har fått sina MDI blanketter rättade och där klinikern satt diagnos (eller ej) baserat på den diagnostiska intervjun återfinns nedan. Vår testperson bedömdes av klinikern (utifrån underlaget utav en klinisk intervju) att uppfylla kriterierna för egentlig depression (Major Depressive Disorder) enligt DSM-IV. Din uppgift är att utifrån testblankett och instruktioner avgöra (a) om patientens svar på MDI ska tolkas som att kriterierna för en egentlig depression (Major Depressive Disorder) enligt DSM-IV är uppfyllda (se testblankett och rättningsinstruktioner på de följande två sidorna). Utifrån informationen nedan ska du också (b) avgöra om utfallet för denna patient ska klassificeras som ett sant positivt, sant negativt, falskt positivt eller falskt negativt utfall. Slutligen ska du (c) räkna ut och tolka testets sensitivitet och specificitet. 4p. Svar (a): Svar (b): Svar (c): Sensitivitet = Tolkning = Specificitet = Tolkning = Testblankett för MDI:
Rättningsinstruktioner för MDI: Items 8 and 10 each have two subitems, a and b. In total, thus, the MDI contains 12 items, but functionally, the MDI has 10 items as it is only the highest score of either a or b that is counting in items 8 and 10. The MDI can be used both as a measuring instrument of which the total score is a sufficient statistic and as a diagnostic instrument with algorithms leading to the DSM-IV or ICD-10 categories of major or moderate to severe depression. As a measuring instrument the 10 items are summed up with a theoretical score range from 0 to 50. When used as a diagnostic instrument, the MDI items are dichotomised to indicate the presence (=1) or absence (=0) of each of the symptoms. According to both DSM-IV and ICD-10 the symptoms being present should have been present nearly every day during the past two weeks. In both DSM-IV and ICD-10 the items of 'depressed mood' and 'lack of interests' (items 1 and 2) are considered as the core symptoms of depression. In ICD-10 also the item 'lack of energy' (item3) is regarded as a core symptom of depression. On this background the first three and most inclusive items of MDI are regarded as being present if scored in the response categories 4 or 5 (i.e. most of the time, all the time). The remaining items (items 4 to 10) are regarded as being present if scored in the response categories 3 to 5 (i.e. more than half of the time, most of the time and all the time). The algorithm for DSM-IV major depression is: items 4 and 5 are combined and only the highest response is considered. Thus, the number of items becomes 9. Major depression is defined as the presence of at least 5 of the 9 items. Either item 1 or item 2 should be among these 5 items.
Fråga 12. Nedan återges två formler. Under varje formel, redogör för vad formeln består av och ge ett exempel på hur den kan användas. 4p Formel 1. Formel 2.
Fråga 13. Gå tillbaka till fråga 10, välj två av påståendena 1, 3, 6 och 8, och motivera varför valda påståenden är rätt eller fel. Du behöver i din motivering definiera de psykometriska begrepp du använder. 4p. Påstående nummer : är Rätt/Fel (ringa in korrekt svar). Motivera ditt svar Påstående nummer : är Rätt/Fel (ringa in korrekt svar). Motivera ditt svar Fråga 14. Återge nedan en av de fyra konceptualiseringarna (formlerna) av reliabilitet som presenteras av Furr. Definiera all parametrar i formeln, samt redogör utförligt för vilka antaganden som behöver göras för att man skall kunna estimera reliabiliteten. 4p.