Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige. Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet



Relevanta dokument
Beskrivning och vägledning för biotopen Rev av ögonkorall i bilaga 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Preliminär rapport från ROV-kartering i Rauerfjorden /19

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster!

Korallodling En analys av metodens begränsningar och möjligheter för bevarandet av korallrev i olika klimatzoner

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Rapport 2014:15. Trålskyddsuppföljning i Koster-Väderöfjorden ROV-undersökning av bottenfaunan

FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM

Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Yttrande

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Kartläggning av marina habitat i Yttre Hvaler, nordöstra Skagerrak. En pilotstudie.

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala,

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet

Aktuell forskning om björn

Välkommen! Havs- och vattenpolitiken. Björn Sjöberg Havs- och vattenmyndigheten Uppstartskonferens Halland och Båstad

4 kommuner i gemensamt arbete

Tro l l h u m ra r B IO I O L OG O G I. humrar, men ändå inte

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

FAKTABLAD Allmänhetens observationer av stora rovdjur

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Kompensation vid förlust av ålgräsängar

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

Sälens matvanor kartläggs

Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Presentation av Rovdjursutredningen Renforskningsdag, Jokkmokk 13 juni 2011 Thomas Nilsson Huvudsekreterare

Småskalig kustexploatering

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet

Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen?

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

Beräkning av björnstammens storlek i Norrbotten 2010

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Nät, natur och nationalparker

Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats. Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

INVENTERING STORA ROVDJUR

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

Från Lillå till Munkgata

AV KÄRLEK TILL HAVET. Kom med! WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för Östersjön och Stora barriärrevet DAGSVERKES- INSAMLINGEN

RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län.

Biodiversitet

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

113. BJELKEGARDEN, Bjelkegatan 6 ÖLM. Ny. Fyndtyp: två eller flera H, E? Äldsta mynt: Sverige, Kristina, 1/4 öre 1644.

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Storröding i Vättern

Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet

INVENTERING STORA ROVDJUR

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

Dysåns avrinningsområde ( )

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Hållbart fångad fisk från hav till fat

Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009

David Lidholm. bioscience explained Vol 7 No 2. Mangroveskogarna hotas av människan

Del rapport Gjorda restaurerings arbeten i Lumsånn

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

KUNGÄLV STAD 68. BOHUS FÄSTNING. Ej inlöst. Fyndår: 1936 Fyndtyp: Gravfynd Antal: 5 mynt

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

En trilogi i två delar

FAKTABLAD VARG Inventering av varg på barmark

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

INVENTERING STORA ROVDJUR

UNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER

Restaurering av sjöar och vattendrag

Vi behöver mer kunskap om

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Transkript:

Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet

BAKGRUND Kallvattenskoraller Ögonkorall Lophelia pertusa Global distribution Kallvattenskorallrev täcker större yta än de tropiska korallreven (Freiwald et al 2004) Lophelia pertusa är den viktigaste revbyggande kallvattenskorallarten De utgör en viktig biotop för tusentals associerande arter på grund av sina komplicerade 3-d uppbyggnader (Gage & Roberts 2003, Costello et al 2005) Utgör en viktig reproduktions- och uppväxtbiotop för många kommersiella fiskarter (Sheehan et al 2013) Foto: Lars-Ove Loo Minskade fångster av kommersiella fiskarter i områden med skadade rev (Fosså et al 2002)

BAKGRUND I Norge beräknas ca 50 % av kallvattenskorallreven vara förstörda av trålning (Fosså et al 2000, 2002) Runt om i världen har trålskador dokumenterats på kallvattenskorallrev I Sverige har sex rev skadats eller helt förstörts av trålning, vetenskapliga provtagningar och för att använda som utfyllnad i en hamn (Jonsson 2006). Skadade rev kan skifta till en s k alternative steady state utan hopp om naturlig återhämtning (Done 1992, Huges 1994)

BAKGRUND Strömstad I slutet av 1900-talet påbörjades inventering av ögonkorall på svenska västkusten med hjälp av ROV-teknik Gamla fynd av Lophelia fanns noterade från fem lokaler Fanns det levande korall kvar????

BAKGRUND I dagsläget Strömstad Två levande rev: Säckenrevet och Väderörevet Två döda rev: Björns rev och Grisbådarne Två rev tycks ha försvunnit: Ullvillarne och Spiran

BAKGRUND Lite historik och nuvarande status Säckenrevet: Ett levande rev med ca 400 kolonier upptäcktes 1999 Hösten 2014 hittade vi ca 50 levande kolonier Grisbådarne: Ett okänt korallrev hittades 2006, består av stora klumpar av döda korallkolonier Björns rev: Hösten 2014 hittades en hylla längs bergväggen ca 15 x 3 m stor med stora klumpar av döda korallkolonier Ullvillarne: Inventerade de gamla fyndplatserna hösten 2014 utan att hitta något spår av koraller Förträngningen vid Spiran: Vi har under tidigare inventeringar sett stora mängder döda klumpar och grus av koraller. Hösten 2014 hittade vi inga spår av koraller Väderörevet: Under tidigare inventeringar har endast stora döda korallkolonier hittats. 2013 hittades stora korallklumpar med levande koraller på, till synes nysettlade

Varför restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige? Livskraftiga rev kan bibehålla/öka biodiversiteten i svenska hav Lättillgängliga lokaler för restaurering Kraftig tillbakagång av Säckenrevet På Säckenrevet sker i dag igen sexuell reproduktion Säckenrevet isolerat från andra rev Säckenrevet har extremt låg genetisk diversitet Dålig kunskap om Väderörevet Försurning av haven hotar kallvattenskorallrev DIREKTIV Ett mål för Kosterhavets Nationalpark är två livskraftiga korallrev Trollhumrar Munidopsis serricornis i en korallkoloni

ROV-fartyget V8 Sii R/V Lophelia ROV-technology GU har tre ROV byggda av Sperre i Norge och Ocean Modules i Sverige V8 Offshore

ROV-manipulator Används vid insamling av koraller tillsammans med fångsthåv

Korallfragmenten samlades in på Tislerrevet i Norge Transporterades till labbet i behållare med kylt djupvatten Förvarades i termokonstansrum på labbet Genotypbestämdes med hjälp av specifika microsatellit DNA-loci Ställningarna tillverkades av inert plastmaterial, betong och sten 4 ställningar med totalt 132 korallfragment placerades på Säckenrevet mellan dec 2007 och jan 2009 Ställningarna fotograferas ungefär en gång/år En ställning utan plattor

Transporterades till Säckenrevet i behållare med kylt djupvatten Sänktes på plats med hjälp av vinsch och positionen på havsbotten kontrollerades med ROV

NORGE SÄCKEN SVERIGE

Alfa-patchen Säckenrevet Beta-patchen

Under 2013 placerades även betongklumpar i olika storlekar och former på Säckenrevet. På en del av dem fästes korallfragment. Under 2013 placerades även ytterligare fyra ställningara med korallfragment ut på det döda revet vid Grisbådarne Ytterligare fyra ställningar planeras att sättas ut på det döda revet vid Björns rev Korallkoloni hotad av svampdjuret Mycale lingua

NORGE

NORGE Korallområde Grisbådarnerevet

Sammanställning av antal fragment vid utplaceringen och fram till 2013 Ställning Antal fragment vid start Antal fragment feb 2013 Procent 1 35 18 51 2 32 22 69 3 33 27 82 4 32 26 81 Totalt 132 93 73

Resultat Säcken Tillväxt area (mm 2 ) av korallfragmenten på varje ställning i genomsnitt per år 3000 2500 2000 A-B B-C C-D D-E Tillväxt mm 2 yr -1 1500 1000 500 0 I II III IV Ställning -500-1000

Linear growth (mm) 211ul 225ll 114lr 414ul 211lr 414ll 312ur 213ur 126ur 413ul 427ur 225ul 312ul 126lr 428ur 226ul 213ll 112ll 212lr 413ur 426ll 111lr 325ur 411ur 413lr 411ul 325ll 228ur 327ur 113lm 212ll 113mr 412ur 126ul 111ur 127ul 311ll 412ll 111ul 326ur 80,0 75,0 70,0 Jämförelse av uppmätta tillväxttakter i litteraturen med den uppmätta tillväxttakten på transplanteringsställningarna i Säcken 65,0 60,0 55,0 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 5-34 mm/år 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Fragments

Jan 2009 Ställning 2 Feb 2013 Feb 2008 Area 62 x 86 mm Jan 2009 Area 76 x 92 mm Juni 2010 Area 100 x 132 mm April 2011 Area164 x 164 mm Feb 2013 Area 166 x 192 mm

Ställning 1 vid utsättningen dec 2007 Ställning 1 Feb 2013 Ställning 1 jan 2009

Liljestjärnor Hathrometra sarsi på en ställning

Sammanfattning och viktiga punkter Transplantering av korallfragment är i dag enda möjligheten att restaurera kallvattenskorallrev Transplanteringsstudien i Säcken visar att transplantering är en möjlig restaureringsmetod Långvariga studier behövs för att utvärdera metoden på sikt Genetiska studier behövs så att lämpliga genotyper kan transplanteras Mycket noggrann utvärdering av lokaler för transplantering Stora skyddsområden behövs för att minimera negativa effekter av trålning Utveckla metoder för att få kallvattenskoraller att reproducera på labb för senare utsättning på lämpliga lokaler