"Köp till sillen och sälj till kräftorna"?

juni "Köp till sillen och sälj till kräftorna"? Då var den här, sommaren. På midsommarafton dukas det upp med färskpotatis och sill över hela landet. Vi går förvisso mot mörkare tider redan då, men sommaren, den har bara börjat. Men har midsommar någon betydelse för börsen? Tja, det finns i alla fall vissa som påstår det. "Köp till sillen och sälj till kräftorna", lyder ett gammalt ordspråk. Den går ut på att man ska köpa aktier eller fonder lagom till midsommar och sedan behålla dessa tills det är dags för kräftpremiär i slutet av sommaren. Är det en bra strategi? Ärligt talat det beror på! Jag menar, vad händer efter att kräftskivan är slut? Håller vi oss borta från börsen ända till nästa midsommar då? Det förtäljer inte ordspråket. Under sommaren i fjol steg de flesta börser och fonder, men sedan fortsatte börsen upp även under hösten. Och uppgången under våren var kraftig den med. Så även om man gjorde rätt i att äga aktier eller fonder under sommaren, så gjorde man minst lika rätt i att även äga dessa under våren och hösten. När jag pratar med fondförvaltare och frågar dem vad de tycker om ordspråk som detta är det mycket ovanligt att någon fäster någon vikt vid dem. Jag tycker förvisso att det kan vara underhållande med dessa deviser om aktier, men jag skulle aldrig följa dem i mina egna investeringar. Vad som är helt avgörande för utvecklingen är bolagens vinstutveckling och värderingen av dessa. Att "köpa till sillen och sälja till kräftorna" är bara ännu en strategi för att försöka tajma marknaden, och det är, som jag har sagt så ofta förut, otroligt svårt. Det du däremot kan göra är att se över dina placeringar inför sommaren. Men istället för att fokusera på ett gammalt ordspråk med högst tvivelaktig uppbackning är en bättre strategi, tycker jag, att fokusera på tid och risk. Om hur lång tid behöver jag mina pengar och hur ser jag på risktagande. Detta är två frågor som är mer värdefulla för dig som sparare. På kommande sidor har vi i vanlig ordning samlat analyser, fördjupningar och intervjuer som förhoppningsvis ska kunna hjälpa dig på traven i dina sparbeslut. Efter det här numret tar marknadsbrevet ett uppehåll under juli. Men vi är tillbaka i augusti med nya krönikor och fördjupningar. Ha en skön sommar! Jim Rotsman Fondstatistik maj : Mest nettoköpta fondkategorier privata investerare 1. Räntefonder 2. Blandfonder 3. Hedgefonder/Alternativa investeringar Mest nettosålda fondkategorier privata investerare 1. Aktiefonder Tillväxtmarknad 2. Aktiefonder Sverige 3. Aktiefonder Bransch Mest nettoköpta fonder privata investerare 1. Skandia Kapitalmarknadsfonden 2. Skandia Realräntefonden 3. Skandia Likviditetsfonden 4. SGF BlackRock USD Reserve 5. Skandia Penningmarknadsfonden Mest nettosålda fonder privata investerare 1. East Capital Ryssland 2. JP Morgan Russia 3. BlackRock Latin America 4. Skandia Småbolag Sverige 5. Lannebo Småbolag Mest nettoköpta fondkategorier professionella investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder Japan 3. Hedgefonder/Alternativa investeringar Mest nettosålda fondkategorier professionella investerare 1. Aktiefonder Tillväxtmarknad 2. Aktiefonder Sverige 3. Aktiefonder Global Statistiken baseras på byten, försäljningar och köp av fonder, exklusive månadssparande, i Skandia och Skandiabanken under maj. Jim Rotsman, chef Skandia Investment Management 1

Ska du investera på tillväxtmarknader? Varje ekonomisk expert kommer att säga att morgondagens tillväxt kommer att finnas i utvecklingsländerna, inte i den utvecklade världen. Men investerare har hittills framförallt ägnat fokus på de mest uppmärksammade tillväxtmarknaderna i Latinamerika och delar av Asien. Men Östeuropa, Mellanöstern och Afrika (EMEA) erbjuder stora möjligheter som i dag fortfarande är delvis okända och underskattade av investerare. Ungefär 1,5 miljarder människor bor i denna region, som har ett överflöd av naturresurser och erbjuder kulturellt och ekonomiskt mångfald. Trots detta bortser många investerare från denna region till förmån för andra. Och när en region blir försummad attraherar den mindre kapital. Ju mindre kapital det finns i en region, desto mindre blir samtidigt konkurrensen, vilket leder till möjlighet att få högre avkastning på kapital till följd av lägre värderingar. Det innebär därför att regionen blir mer attraktiv ur ett investeringsperspektiv. Vad jag vill göra är att dra nytta av de lyft i ekonomierna vi ser genom en portfölj med riskspridning mellan så många investeringar som möjligt. Denna region har förmodligen störst naturresurser i världen. Den står för nästan 80 procent av världens kända oljereserver, praktiskt taget allt guld, all platina och det mesta av jordens reserver av mineraler som mangan och koppar etc. Naturtillgångarna har lett fram till en ömsesidig handel med utvecklingsländer som Kina och Indien. Efter ett par svängiga månader kommer fotbolls VM som en välkommen distraktion. Och det faktum att det äger rum i Sydafrika är särskilt passande. Trots allt var det för två decennier sedan betraktat som "konventionell visdom" att snabbt avfärda Sydafrika som en misslyckad stat, med rasistiska spänningar, aids, korruption och våld. Samma syn kunde tillämpas på resten av Afrika söder om Sahara. Idag är det säkert att säga att trots att landet fortfarande står inför en hel del allvarliga utmaningar har Sydafrika överträffat förväntningarna även hos de mest optimistiska bedömare. Landets framgångar får draghjälp av tillväxten i Kina. Faktum är att Kinas tillväxt har gjort mer för utvecklingsländerna än årtionden av bistånd från väst och otaliga så kallade "Marshall planer". Genom sin törst på råvaror har Kina bidragit med intjäning i utländsk valuta till utvecklingsländer. Samtidigt har Kina, genom sin produktion av biliga industrivaror, möjliggjort för ett flertal tillväxtekonomier att ha råd med infrastrukturmaterial och konsumtionsvaror som tidigare var utom räckhåll. Kinas kraftiga tillväxt har lett till en dramatisk förbättring i termer av handel och köpkraft för de flesta utvecklingsländer. Kinesiska infrastrukturprojekt i Afrika åtföljs ofta av kinesiska konsumtionsvaror och upprättandet av en konsumentmarknad. Denna utveckling skapar också investeringsmöjligheter. Regionen handlar inte bara om olja, eller gruvdrift, det handlar om att investera i konsumentrelaterade branscher och se ökningen av efterfrågan över tid. Framförallt är möjligheten på dessa marknader konsumenten. Nigeria är Afrikas folkrikaste land med över 160 miljoner invånare. Om vi tittar på ölkonsumtionen så dricker den genomsnittliga nigerianen endast sju liter öl per år. I Tyskland är motsvarande siffra etthundratrettio liter öl. Så skillnaden är mycket stor, vilket erbjuder möjlighet till tillväxt som kan komma i många industrier och på många av marknaderna där konsumtionen börjar från en låg nivå. Nick Price, förvaltare av Fidelity EMEA Översättning: Johan Lundqvist 2

Avmattnin? Kanske! Double dip? Knappast! En klyscha bland prognosmakare är att det har aldrig varit så svårt att göra prognoser som nu. Det vanligaste misstaget över tiden är antagligen dessutom att vara för försiktig, och för pessimistisk (de senaste två åren är undantaget). Den enkla sanningen är att det är alltid svårt att göra prognoser, och det finns alltid tusen och ett orosmoln. Vi har precis gått igenom en hisnande recession, i spåren av en omfattande finansiell kris i de flesta OECD-länder. Så skilda länder som USA, Storbritannien och Spanien följer det mönster vi såg i Sverige i början av 1990-talet. BNP faller kraftigt på grund av en kombination av bankkris och recession. Fallet i efterfrågan blir ovanligt djupt eftersom skuldsatta hushåll höjer sitt sparande i panik, och banker stramar åt sin kreditgivning i panik när de behöver stärka sina balansräkningar. För att inte efterfrågan ska vika ännu mer, och för att rädda banksystemet från en kollaps får då den offentliga sektorn gå och mildra krisen med stora stimulanser till hushållen, och räddningspaket till bankerna. Kommer hushållen att orka konsumera när skatterna höjs, kommer företa en att vå a investera när räntorna sti er? Och nå onstans där är vi nu. Sparandet i den offentliga sektorn faller som en motvikt och resultatet blir stora budgetunderskott. Nästa steg i det här förloppet är när marknaden slutar oroa sig för hushållen, och bankerna, och istället yrvaket tittar på budgetunderskotten, höjer riskpremien (räntorna stiger) och tvingar fram åtstramningar i den offentliga sektorn (notera att jag medvetet undvikit att ta upp Grekland som är ett slags extremfall. Deras underskott har lite med den här recessionen att göra, de har fuskat grovt med siffrorna och har en rad andra strukturella problem. Den försiktige gör nog bäst i att utgå från att Grekland kommer att ställa inbetalningarna innan det här är över. Däremot tror jag inte att det är aktuellt i några andra EU-länder). Det här är stökiga processer, som tar tid. Marknader blir nervösa kring underskotten, räntorna åker berg och dalbana, politikerna vacklar mellan rädslan för marknaden, rädslan att slå ihjäl konjunkturuppgången i förtid och rädslan att stöta sig med väljare. Ju stökigare det blir, desto mer växer också oron kring konjunkturen kommer hushållen att orka konsumera när skatterna höjs, kommer företagen att våga investera när räntorna stiger? Och någonstans där är vi nu. Krin finanspolitik ska man komma ihå nå ra saker. Det första är att pro nosmakare alltid underskattar kraften i förändrin ar. Finansiella marknader vet inte vad de ska tro. Börsen har inte rört sig sedan årsskiftet, råvarupriserna faller och i vissa länder (Sverige) faller räntorna, i andra (Spanien) stiger de kraftigt. Det ser (nästan) ut som om man misströstar och räknar med att vi ska falla tillbaka i en recession. Kom dock ihåg att grundscenariot vi befinner oss i är en återhämtning. Efter fjolårets kollaps har företagen slutat att dra ned på lager, just nu bygger de istället lager. I några länder har hushållen börjat konsumera, och företag till och med börjat investera. Världshandeln växer. Så här långt har återhämtningen varit starkare än vad de flesta vågade tro för bara några månader sedan. Prognoserna för årets tillväxt har justerats upp. Den som bara tittar på vanliga konjunkturindikatorer skulle ha svårt att förstå vad alla är oroliga för. USAs inköpschefsindex ligger runt 60 (långt över den viktiga brytpunkten 50) och skvallrar om en kraftig ökning av efterfrågan. I Sverige indikerar företa 3

gen i Konjunkturinstitutets barometer att orderingången är mycket stark och att de ska öka produktionen rejält kommande månader. Till och med i EU ser indikatorerna fortfarande starka ut (med några uppenbara undantag som hushållens framtidstro i Grekland). Mån a länder i Asien har redan ta it tillbaka hela BNP-tappet och mer därtill. Här är problemen snarare att tillväxten är för stark, och man behöver bromsa lite med räntan. Kring finanspolitik ska man komma ihåg några saker. Det första är att prognosmakare alltid underskattar kraften i förändringar. När konjunkturen viker, blir underskotten alltid större än väntat. Men i en uppåtgående konjunktur händer det omvända. Det andra är att även om mängder av så kallade sparpaket kommer att lanseras i Europa (och till slut också i USA) är effekterna på tillväxten inte så entydiga som många kanske vill göra gällande. Sverige genomförde kraftiga åtstramningar från 1994 och framåt och lyckades ha en hög tillväxt. Akademiker skulle nog till och med hävda att tillväxten skulle drabbas ännu mera negativt om man inte gjorde något alls. Och för det tredje, i fallet EU är förväntningarna verkligen inte särskilt höga. Då är vi nog mera oroade för USA där förväntningarna skruvats upp rejält, men där vi tror att det finns stora risker att hushållen kommer att behöva spara mer. Den här konjunkturuppgången är unik på flera sätt, men den mest avgörande skillnaden mot tidigare är inte att det finns stora risker på nedsidan i många OECD länder, utan den enorma draghjälp som världen får av tillväxtländerna (med de så kallade BRIC länderna i spetsen). Många länder i Asien har redan tagit tillbaka hela BNP tappet och mer därtill. Här är problemen snarare att tillväxten är för stark, och man behöver bromsa lite med räntan. De senaste BNP siffrorna för Brasilien, Indien, Kina och andra asiatiska ekonomier visar snarare att tillväxten fortsätter att vara starkare än väntat. Börsåret liknar så här långt börsåret 1994. Men 1994 var ett lysande tillväxtår. Marknaderna var dock helt upptagna med olika mardrömsscenarios som skulle följa i spåren av stora budgetunderskott och stigande räntor. Vi tror att blir något liknande. Mycket oro, skakiga börser men i slutändan riktigt hygglig tillväxt i tillräckligt stora delar av världen. Industrikonjunkturen USA, EU och Kina Inköpschefsindex ISM PURCHASING MAMAGERS INDEX (MFG SURVEY: United States (RH Scale) INDUSTRIAL CONFIDENCE INDICATOR EUROPEAN AGGREGATE: European Union (EU27) NBS PMI MANUFACTURING OUTPUT INDEX: China (RH Scale) Source: Thomson Reuters Datastream Mattias Sundling, chefekonom HQ 4

Bäst och sämst i halvtid Snart har halva året gått och på börsen har det hittills varit stora svängningar upp och ned. Bland fonderna i Skandias sortiment finns det både sådana som har gått mycket bra och sådana som har gått desto sämre. I den här artikeln tittar vi på vilka fonder som har gått bäst och sämst hittills i år. Vinnarna Bäst har det gått för små asiatiska aktiefonder. Fidelity Indonesien toppar listan med en uppgång om 20,8 procent, följt av Fidelity Thailand som har stigit 16,3 procent. Även Fidelity Malaysia finns med i toppen som nummer fyra med en uppgång om 14,8 procent. Förklaringen till att dessa marknader har gått så pass starkt kan ha flera orsaker. Dels hängde dessa börser inte med i börsrallyt under förra året. Det är därför tänkbart att dessa marknader "tar igen" eller "kommer ikapp" andra tillväxtmarknader som gick bättre i fjol, en så kallad "catchup effekt". Vidare talas det om dessa så kallade "frontier markets", d.v.s. nya, små tillväxtmarknader, som inte är så etablerade som nästa investeringstema i takt med att klassiska tillväxtmarknader som Kina och Ryssland blir allt mer utvecklade. Det kan tyckas paradoxalt att en Thailandfond är den näst bästa i år samtidigt som landet drabbas av oroligheter på hemmaplan, men investerarna verkar ha tagit oroligheterna med i "beräkningen" när de investerat på den thailändska börsen. D.v.s. oroligheterna tycks ha varit inprisat i kurserna. Nummer tre på listan, med en uppgång om 15,5 procent är Aberdeen Global Emerging Markets Small Companies. Att investera i de mindre bolagen på tillväxtmarknaderna har uppenbarligen varit ett vinnande koncept hittills i år och har utvecklats bättre än bredare tillväxtmarknadsplaceringar. Bäst hittills i år Fidelity Indonesien Fidelity Thailand Aberdeen Global Emerging Markets Small Companies Fidelity Malaysia INVESCO Global Leisure Nummer fem på listan är Invesco Global Leisure som till största del inriktar sig på bolag som främst ägnar sig åt produkter och tjänster relaterade till fritidsverksamhet. En stor del av investeringarna görs i Nordamerika och fonden har därför fått stöd av att den amerikanska dollarn har stärkts med drygt 10 procent mot svenska kronan i år. Förlorarna Bottenstriden har i år stått mellan Europafonderna. Skuldkrisen i de så kallade PIIGS länderna Portugal Italien, Irland, Grekland och Spanien har sänkt de europeiska börserna och lett till att eurosamarbetet öppet ifrågasatts. Den "bästa" Europafonden, Fidelity European Aggressive, har backat 5,1 procent medan den sämsta, JP Morgan Europe Strategic Value, har gått ned 11,8 procent. Båda fonderna placerar på europeiska aktiemarknader, men JP Morgan har en större inriktning på den brittiska börsen och Fidelity fokuserar i större grad på andra länder. Dessutom är risknivån i Fidelity European Aggressive högre. Övriga Europafonder befinner sig emellan dessa två fonder. Vid sidan av Europafonder finns DWS Climate Change med som fjärde sämsta fond med en nedgång om 9,2 procent. Denna fond investerar, som namnet antyder, i bolag med miljövänlig verksamhet. Mätningen avser fonder på Skandia Links plattform under perioden 31 december till 1 juni. Sämst hittills i år JP Morgan Europe Strategic Value SGF SVM European Opportunities Henderson European Property DWS Climate Change Skandia Europa Johan Lundqvist, Nordic Investment Management 5

Förvaltarintervju Intervju med Didier Le Menestrel från Financière de l'echiquier, delförvaltare Skandia European Best Ideas Vad är din syn på den europeiska aktiemarknaden på 12 månaders sikt? Jag har en positiv syn på marknaden på kort och medellång sikt. För närvarande finns det naturligtvis utmaningar i Europa men det finns ljuspunkter också tack vare tillväxten i världsekonomin. En positiv sak är försvagningen av euron. Jag anser att euron har varit övervärderad under lång tid nu men nu har värdet på valutan minskat och det kommer skapa en mer balanserad konkurrens för europeiska bolag. Vi har fortfarande låg eller ingen tillväxt och höga arbetskostnader men försvagningen av euron skapar lite andrum. Vad tror du om spill over effekter från PIIGS*-länderna till andra europeiska ekonomier? Jag anser att vi redan ser spill over effekter i Europa. Spreadarna har ökat i andre europeiska ekonomier såsom Frankrike, men det kommer inte leda till någon katastrof. Den verkliga frågan är att hantera skuldfrågan i Europa. De goda nyheterna är att stressfulla situationer som denna tvingar regeringar att ta svåra beslut. Det är vad som händer just nu i Tyskland. Man kommer hitta lösningar och stressen vi ser nu kommer att avta gradvis. Som jämförelse får vi inte glömma att skuldnivå i förhållande till BNP är högre i USA och Singapore än i PIIGS-länderna. För "stockpickers" erbjuder oro på marknaden alltid möjligheter, värderingarna är låga! Vilka länder har bäst förutsättningar att överprestera? Vi fokuserar inte så mycket på länder, vi fokuserar på värderingar, värderingar, värderingar. Alla bolag har ett värde och om priset är lägre än det så köper vi och om priset är över det så säljer vi. Tyskland och Frankrike är de länder vi har flest innehav i. Är det några andra orosmoln vid sidan av skuldproblematiken i PIIGS-länderna som man som investerare bör hålla koll på? Jag gillar inte makro. Ena dagen ser du en ekonom på TV som säger att ekonomin är på väg upp och andra dagen ser du en annan som säger att ekonomin är på väg ned. Jag brukar säga: fokusera inte för mycket på makro, ingen kan förutspå vad som händer nästa vecka, fokusera på bolagen istället. Ser du dig själv som offensiv eller defensiv? Jag gillar inte att placera mig i ett fack, men om jag ska välja skulle jag nog säga kontrarian. Vilka sektorer är dina favoriter? Vi föredrar alla bolag som gynnas av tillväxten i världsekonomin. Den globala tillväxten kommer inte att påverkas i större utsträckning av skuldproblemen i Europa. Mer specifikt fokuserar vi på bolag med intjäning relaterad till tillväxten i tillväxtmarknaderna (lyxvaror, dryckestillverkare och välkända varumärken) liksom flygindustri (EADS och Safran). Samtidigt måste man vara försiktig med värderingarna hela tiden. Vi gillar inte banker, telekom, försvarsindustri och allmännyttiga varor. Framöver tror vi att bolag med koppling till amerikansk tillväxt kan vara intressanta. *PIIGS är en förkortning för de skuldtyngda europeiska länderna Portugal, Italien, Irland, Grekland, Spanien Didier Le Menestrel, Financière de l'echiquier, delförvaltare Skandia European Best Ideas 6

Förvaltarintervju Intervju med Sam Vecht från Black Rock, förvaltare BlackRock Emerging Europe. Vad är din syn på Östeuropa på 12 månaders sikt? Jag är positiv till Östeuropa, både i relativa och absoluta termer. Många ställer frågor just nu om ekonomiska utsikter, framförallt med anledning av skuldkrisen i Västeuropa. Från ett östeuropeiskt perspektiv tycker jag att dt ser bra ut. För det första tror jag att både tillväxt och vinster kommer överträffa förväntningarna. För det andra tror jag att investerare har haft fel när de har jämfört vissa länder i regionen, t ex Ungern, med Greklands situation. Slutligen är värderingarna extremt låga både relativt historiska värden, andra tillväxtmarknader och västvärlden. Men om världsekonomin drabbas av samma problem som 2008 är Östeuropa naturligtvis inte immunt. Vad tror du om spill over-effekter från PIIGS-länderna? Det finns alltid två typer av spill over-effekter - påverkan på sentimentet och real påverkan. Jag tror att sentimentet i Östeuropa kommer att bli (och redan har blivit) påverkat av oron, men detta är kortsiktiga effekter. Däremot tror jag inte att regionen kommer att drabbas av reala effekter i någon större utsträckning. Budgetunderskott och bytesbalansunderskott är lägre i den här regionen än i de så kallade PIIGS-länderna. Dessutom ser de långsiktiga tillväxtutsikterna bättre ut i Östeuropa än i dessa länder. Vilka är dina favoritsektorer? Jag skulle vilja lyfta fram konsumentsektorn. Jag tycker den ser lovande ut i hela regionen. Konsumtionen återhämtar sig snabbt och vi har exponering mot starka konsumentbolag i fonden. Vidare är telekombolag intressanta. Ryska telekombolag är väldigt billiga för tillfället och kan köpas för 7-8 gånger vinsten (som stiger). En annan sektor som vi överviktar är allmännyttiga varor. I framförallt Ryssland gynnas denna sektor av pågående avregleringar och det finns flera intressanta bolag i regionen. Ett intressant bolag är RusHydra, ett av världens största bolag inom grön energi. Samtidigt kan vi inte övervikta alla sektorer. Vi är försiktigt inställda till råvaror, framförallt metall- och gruvbolag. En något långsammare tillväxt i Kina skulle ha en negativ inverkan på vissa metallpriser. Vilka länder har bäst förutsättningar att överprestera? Vi är mest positiva till de fem länder som ingår i vår fond. Vi skulle givetvis kunna investera i mindre likvida "frontier markets", och vi gör det vid rätt tillfälle och till rätta värderingar, men när vi kan köpa ryska storbolag för fem gånger vinsten är det förmodligen inte rätt tillfälle. Finns det några andra orosmoln vid sidan av skuldfrågan i PIIGS-länderna som man bör tänka på? Risker mot tillväxt måste man alltid hålla koll på. Tidigare såg vi att inflationen i Turkiet kunde utvecklas till ett problem, men där anser vi att risken har minskat. Utlandsskuld i Ungern skulle också kunna vara ett problem men det verkar som att marknaden "förstår" detta ganska bra och det tycks vara inprisat i värderingarna. Dessutom är oljepriset som alltid en risk för den ryska ekonomin. Men på det hela ser det nuvarande marknadsläget i Östeuropa bra ut. Hur är din portfölj placerad just nu? Vi inriktade portföljen ganska defensivt i april då vi såg både kort- och långsiktiga utmaningar för marknaderna. Sedan dess har vi använt svagheten i maj för att öka vår aggressiva exponering. Jämfört med våra konkurrenter har vi haft mycket bra förvaltningsresultat i relativa termer i maj. Jag tror att det beror på att vi har en lite annorlunda syn på marknaden jämfört med några av våra konkurrenter. Och vad är denna uppfattning? Vi har en relativt negativ syn på råvaror och gruvor och positiv syn på telekom, och jag tror att vi skiljer oss från många av våra konkurrenter i det avseendet. Även vår positiva syn på Ungern är viktig. Vi investerar även i bolag som inte är listade i regionen men som har större delen av sin exponering mot Östeuropa. Till exempel är Carlsberg ett viktigt innehav. Trots att det är ett danskt företag, så kommer 70 procent av bolagets vinst sannolikt att komma från Östeuropa, främst Ryssland. Sam Vecht, förvaltare BlackRock Emerging Europe 7

Stor fram ån för Skandia Skala I våras lanserade Skandia fondkonceptet Skala. Intresset har varit stort sedan dess. Fram till i början av juni hade över 600 miljoner kronor kommit in i de fem fonderna. Det som skiljer Skandia Skala från liknande investeringar är att den förväntade risken i respektive fond ska vara konstant över tid. Justerar innehaven för att behålla risken Skandia baserar fördelningen mellan innehaven i fonderna på deras respektive risk. Samtidigt förändras risknivån i värdepapper kontinuerligt. Skandia gör därför med jämna mellanrum vissa omfördelningar i fondernas innehav för att behålla deras målrisker. I mitten av maj gjorde Skandia den första omfördelningen av innehaven. Mikael Kadri, portföljförvaltare på Skandia Investment Group, förklarar. Vi såg över våra långsiktiga antaganden, baserat på den statistik vi hade fram till i slutet av april. Det vi tittar på är risk och avkastning i värdepapper samt deras samvariation, dvs. hur tillgångarna rör sig i förhållande till varandra. Överlag har våra långsiktiga antaganden för aktiers risk fallit något, framförallt svenska aktier i relation till globala aktier och tillväxtmarknader. Detta har inneburit att fondernas vikt i aktier har stigit, framförallt globala och tillväxtmarknadsaktier, på bekostnad av ränteplaceringar, säger Mikael Kadri. Faktorer som de vi har sett på marknaden den senaste tiden, med fallande marknader och minskad riskaptit, får till följd att risken och den förväntade avkastningen i tillgångsslag förändras. Skandia gör därför förändringar i fonderna kvartalsvis för att säkerställa att fondernas risk inte förändras. Maj månad präglades av stor oro på de finansiella marknaderna, och detta kommer att fångas upp i statistiken inför vår nästa översyn av våra långsiktiga antaganden. Dock får inte korta perioder av oro särskilt stor effekt eftersom det just handlar om långsiktiga antaganden, fortsätter Mikael Kadri. Förändrin ar Sedan starten har Skandia gjort två tillägg inom kategorin alternativa investeringar i Skalafonderna. Dels har den globala råvarufonden, Morgan Stanley Commodities Active GSLE lagts till portföljerna och även hedgefonden, JP Morgan Highbridge. Båda dessa investeringar är viktiga för riskspridningen. JP Morgan Highbridge har mycket låg samvariation med övriga tillgångar och är därför ett bra komplement till Skalaportföljerna, säger Mikael Kadri. Avkastnin : Sedan start är skillnaden i avkastning mellan de olika fonderna låg. Detta beror på det faktum att långa svenska statsobligationer har gett avkastning som varit i linje med, eller till och med något högre än, globala aktier. I ett längre perspektiv förväntar vi oss emellertid att tillgångsslag med högre risk (aktier) kommer att ge högre avkastning än räntor. 110 Utveckling (-01-28 till -06-14) 108 106 104 102 100 98 96 27 Jan 2 Feb 8 Feb 12 Feb 18 Feb 24 Feb 2 March 8 March 12 March 18 March 24 March 30 March 5 April 9 April 15 April 21 April 27 April 3 May 7 May 13 May 19 May 25 May Skandia Skala 1:5 Skandia Skala 2:5 Skandia Skala 3:5 Skandia Skala 4:5 Skandia Skala 5:5 31 May 4 June 10 June Johan Lundqvist, Nordic Investment Management 8

Marknadsuppdaterin i lokal valuta -06-16 Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Sverige OMXS30 10% 5% 5% 3% 32% -19% 29% Norden FTSE, NOREX 30 4% 4% 2% -1% 17% -27% 17% Europa STOXX 50 Index -8% 6% 3% -6% 12% -40% -14% USA S&P 500 0% 6% -2% -4% 22% -27% -8% Japan Topix Nikkei, 225-5% 7% -2% -6% 3% -45% -12% Global MSCI, All Countries -2% 5% -1% -4% 18% -29% -2% Kina FTSE Xinhua 25-7% 4% 4% -2% 4% -2% 115% Indien S&P Nifty Index 1% 5% 3% 1% 16% 26% 146% Ryssland CSFB ROS -3% 5% 0% -4% 20% -35% 73% Asien MSCI Asia All Countries -5% 5% 0% -3% 21% -12% 52% Valutor Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år EUR/SEK 9,6-6% 0% 0% -1% -12% 2% 3% USD/SEK 7,8 9% -3% 1% 10% -1% 11% 2% Räntor Procentenheter i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Kortränta 3 mån SSVX Sverige 0,3 0 0 0 0 0-3 -1,4 Långränta 10 år Statsobligation Sverige 2,6-0,8 0-0,2-0,7-0,9-1,9-0,7 Fonderna med högst avkastning i Skandia Links sortiment (maj) SGF BlackRock USD Reserve Fidelity Thailand SGF Stone Harbor Emerging Markets Debt Pine Bridge Japan Smaller Companies Plus Skandia Realräntefond Fonderna med lägst avkastning i Skandia Links sortiment (maj) East Capital Balkan Enter Maximal Nordea Norden Odin Norden SGF Enter Swedish Equity Fonderna med högst avkastning i Skandiabankens sortiment (maj) Gartmore Japan SGF BlackRock USD Reserve SEB Penningmarknadsfond USD Fidelity Thailand SGF Wellington Gobal Bond Fonderna med lägst avkastning i Skandiabankens sortiment (maj) FIM Ukraina DnB NOR Navigator Gustavia Balkan East Capital Balkan Fidelity Iberia Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 9