1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över ojämlikhet som en källa till diskriminering. De reflekterar över sina egna förutfattade meningar om andra människor i relation till kön och könsidentitet, sexuell läggning, ålder, social bakgrund, religion eller tro, etnicitet och funktionshinder. Målsättning Att stärka elevernas medvetenhet om ojämlikheter i samhället, att ge en förståelse för möjliga personliga konsekvenser både av att tillhöra normen eller en minoritet. Eleverna uppmärksammar och ifrågasätter privilegier som är knutna till kön och könsidentitet, sexuell läggning, ålder, social bakgrund, religion eller tro, etnicitet och funktionshinder vilka vi ofta tar för givna. Ämnen Material Time Age C6 2x40 min 16-17 Samhällskunskap, svenska, psykologi, sex- och samlevnad. Beräknad tid 2 x 45 min Material - Utskrift av bilaga 1 för elever - Utskrift av bilaga 2 för lärare Instruktioner 1. Förbered klassrummet Be eleverna att sätta sig ner på golvet. Dela ut rollkort slumpmässigt. Instruera dem att hålla korten för sig själva och inte visa dem för någon annan. 2. Sätta sig in i rollen Låt eleverna läsa sina rollkort för sig själva. Be dem sedan att försöka gå in i rollen. För att hjälpa dem läs nedanstående frågor, med en tydlig paus efter varje. Ge dem tid att reflektera och skapa en bild av karaktären och dennes levnadsförhållanden.
2 - Hur var din barndom? - Vilket sorts hus bodde du i? - Har du varit kär? - Hur var det senaste gången du blev kär? - Vad gör du på dagarna? - Var umgås du med dina vänner? - Vad drömmer du om? 3. Eleverna radar upp sig Be nu eleverna att förbli tysta medan de radar upp sig på led bredvid varandra. Säg att du kommer att läsa upp en lista över situationer och påståenden. Varje gång deras karaktär kan svara ja till påståendet ska de ta ett steg framåt. I annat fall ska de stå kvar. 4. Läs upp påståendena Läs upp påståendena ett i sänder från bilaga 2. Vänta en stund mellan varje påstående för att ge eleverna tid att ta ett steg framåt. Mot slutet be alla att sätta sig ner och notera sin slutliga position. Det bästa är att låta eleverna sitta kvar på sina positioner när ni diskuterar övningen efteråt. 5. Avslutande diskussion Avslutningen kan utgå ifrån elevernas upplevelse av övningen och hur de kände när de levde sig in i karaktären. a) Frågor om ojämlikhet - Hur kändes det att ta ett steg framåt? - Hur kändes det att stå kvar? - Om du tog ett steg framåt, när började du märka att andra inte rörde sig framåt lika fort som du? - Kände du dig exkluderad? - Hur påverkas vardagen av att vara en person som ofta får gå framåt? - Hur påverkas vardagen för en person som ofta får stå kvar? - Påminner vad som hände under övningen om verkligheten? Varför/varför inte? - Vad är det som gör att vissa människor har fler möjligheter än andra? Vad ger människor färre möjligheter?
3 - Blev du medveten om någonting som du i vanliga fall tar för givet? - Vad skulle vara första steget mot att minska ojämlikheten i samhället? b) Frågor om normer och förutfattade meningar om andra människor - Hur fattade du beslut om att ta ett steg framåt eller inte då denna information inte fanns på kortet? - Vilken könsidentitet hade din karaktär? Framgick det av rollkortet? - Vilken hudfärg? - Vilken sexuell läggning? - Vilken social och etnisk bakgrund? - Var din karaktär troende? Varför, varför inte? Låt eleverna reflektera över hur mycket information det fanns på rollkortet och hur mycket de hittade på själva. - Vad var det som fick dig att anta dessa saker om din karaktär? Låt deltagarna reflektera över vad de tog för givet, vad de antog, och varför. - Är det möjligt för eleverna att gissa sig till varandras roller? Låt eleverna avslöja detta under diskussionen. - Kan de säga någonting om vilka mänskliga rättigheter som står på spel gällande varje roll? - Upplevde någon att den inte hade tillgång till sina mänskliga rättigheter? Tips till läraren Det är viktigt att ge tillräckligt med tid för att diskutera hur eleverna har tolkat rollkorten. Rollkorten innehåller information om bara en liten del av karaktärens identitet. Om en karaktärs etnicitet, sexuella läggning, funktionalitet eller kön inte delges på rollkortet, vad antar vi? Frågan om vad vi tar för givet är viktig att ta upp för att bli medveten om och förstå sina egna förutfattade meningar såväl som dominerande normer i samhället. Om du inte har grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter, se gärna lärarhandledningen innan du genomför övningen. Rekommendationer Det rekommenderas att du arbetar med detta material efter att ha arbetat med Grundregler från resursbas B. För kompletterande material om medias representation av homo- och bisexuella se materialet Unseen on screen, en efterforskande och reflekterande övning som ifrågasätter hur media påverkar våra normer och uppfattningar om kön och sexualitet.
4 För kompletterande material om situationen för hbt-personer i Sverige se materialet Kartlägga hbt-rättigheter, där eleverna söker efter information om juridiska rättigheter för hbt-personer och därefter utvärderar sin egen skolmiljö och reflekterar kring värderingar, normer och attityder kring mänskliga rättigheter och hbt-frågor. Referenser Materialet är inspirerat av Bryt - ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. RFSL Ungdom.
5 Bilaga 1 Roller Resursbas C Du är en pojke. Du har flyttat hit med din familj från Irak. Du går i nian och vill bli lärare. Du är dotter till USA:s ambassadör. Du går i en skola för synskadade. Du är en flicka som bor med dina föräldrar som är hängivet religiösa. Du är född som flicka och sedan förskolan har du känt dig som en pojke. Dina föräldrar är lärare. Du är född som pojke och sedan förskolan har du känt sig som en flicka. Du är 16 år gammal och bor med dina föräldrar. Du är en 15-årig kille som ofta bär kjol. Du går i nian och använder dig av rullstol. Dina föräldrar är lärare. Du är en bisexuell tjej som ofta bär t-shirts med religiösa budskap. Du är en 16-årig tjej som gillar att spela tennis och dansa jazzdans. Du är heterosexuell och arbetar som dansare. Du växte upp på en mindre ort på landsbygden. Du är 15-årig son till en lantbrukare i en avlägsen by på landsbygden. Du är en 17-årig flicka. Du har bott i Sverige i sex år. Du har varit tillsammans med din flickvän i ett år. Du är en 18-årig man. Du planerar att bli polis. Du är 16 år gammal och vill varken definiera dig som tjej eller som kille. Du är 16 år gammal. Din familj har romsk bakgrund. Du är en arbetslös ensamstående mamma. Du är 18 år gammal. Du är en heterosexuell 16-årig flykting. Din familj är från Afghanistan. Du är en papperslös flykting som bor med dina föräldrar i en mindre lägenhet. Du tycker om att laga mat. Du är flickvän till en ung artist som är beroende av heroin. Du är fotomodell och din familj har afrikansk härkomst. Du är en 15-årig pojke. Dina intressen är att träna och boxas. Du bor med dina fosterföräldrar.
6 Bilaga 2 för lärare Situationer och påståenden Läs följande påståenden (eller välj ut några som du tycker är bra) högt: Min familj har aldrig upplevt några allvarliga ekonomiska problem. Jag gick in i detta rum utan att tänka på trösklar och trappor. Ingen har någonsin frågat mig om jag är en pojke eller flicka. Ingen har försökt förklara mitt humör med att jag har mens. Jag har aldrig behövt tala om för mina närstående om min sexuella läggning. Jag vet vart jag ska vända mig för råd och hjälp om jag behöver. Jag har aldrig känt mig diskriminerad på grund av var jag kommer ifrån. Jag har aldrig känt mig diskriminerad på grund av min sexuella läggning. Jag har aldrig känt mig diskriminerad på grund av min könsidentitet. Jag kan åka iväg på semester en gång om året. Jag kan bjuda in vänner på middag hem till mig. Jag lever ett intressant liv och ser positivt på min framtid. Jag upplever att min kompetens är uppskattad och respekterad i det samhälle där jag lever. Ingen har någonsin frågat mig varifrån i världen jag kommer ursprungligen. Jag har aldrig blivit kallad något nedvärderande med hänvisning till min sexualitet eller mitt könsuttryck. Jag kan köpa hudfärgade plåster liknande min hudfärg. Jag är inte rädd att bli stoppad av polisen. Jag reser vart jag vill utan att först behöva ta reda på om det finns någon handikapputrustning på flygplanet, tåget eller bussen. De högtider jag firar är röda dagar i almanackan. Mina möjligheter att få jobb i framtiden påverkas inte negativt av mitt namn. Jag har aldrig skämts över mitt hem eller mina kläder. Ingen skulle någonsin ifrågasätta min förmåga att vara förälder. Jag upplever att människor lyssnar på mig och tar mina åsikter på allvar. I tidningar och i media finns det många bilder av personer som liknar mig.
7 Mina föräldrar och lärare har fått mig att känna att jag kan bli vad helst jag vill bli. Jag är inte rädd att gå ut på kvällar och nätter. Jag behöver sällan försvara mitt val av kläder eller symboler. Jag slipper höra nedsättande kommentarer i skolan om den grupp som jag tillhör. När jag träffar en ny person och berättar vem jag är, är jag sällan orolig för att de ska döma mig och tycka att jag är konstig. I skolan har undervisningen speglat mig och hur jag vill leva mitt liv.