Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 www.trafikverket.se Helena Höök Samhällsbehov helena.hook@trafikverket.se Direkt: 010-123 5887 Mobil: 070-601 56 64 2013-09-18 Minnesanteckningar från Gruppen för Nationell Samverkan, GNS Järnväg möte nr 5, den 13 september 2013 på hotell Scandic Sergel Plaza i Stockholm Närvarande: Niklas Andersson, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer, FSJ Ronny Fredriksson, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer, FSJ Robert Röder, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer, FSJ Håkan Sjöström, Green Cargo Niklas Nilsson, Näringsdepartementet Leif Kronkvist, Riksförbundet Enskilda Vägar Peter Sjöquist, SJ Claes Elgemyr, Transportstyrelsen Göran Ahlén, Trygg-Hansa Helena Höök, Trafikverket Erik Norrgård, Trafikverket Ing-Marie Vestrin, Trafikverket Inbjudna föredragande: Ylva Berg, Trafikverket Roger Johansson, Trafikverket Christer Röndum, Trafikverket Förhindrade: Carl-Axel Sundström, Arbetsmiljöverket Bengt Ohlin, Arriva Christel Wiman, Branschföreningen Tågoperatörerna, BTO Björn Nettervik, DSB Stefan Halldén, Jernhusen Christer Ångström, Riksförbundet Enskilda Vägar, REV Charlotte Rosengren Edgren, Svensk Kollektivtrafik, SK Mats Andersson, Transportstyrelsen Bengt Sjöö, Transportstyrelsen Per-Olof Grummas Granström, Trafikverket 1(9)
Öppnande Erik hälsade alla välkomna till mötet och förklarade det för öppnat. En kort presentation av deltagarna genomfördes. Inventering av övriga frågor Inga övriga frågor anmäldes. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. Godkännande av minnesanteckningar från möte nr 4 Minnesanteckningar från möte nr 4 godkändes. Målstyrning trafiksäkerhet järnväg, Ylva Berg, Roger Johansson och Christer Röndum alla Trafikverket - Bakgrund till målstyrning, erfarenheter från arbetet med vägtrafiksäkerhet Roger gav en kort inledning om bakgrunden till hur GNS Väg bildats och utvecklats. Nu startar även GNS Järnväg och ambitionen är att gemensamt arbeta för att nå de satta målen och att arbetet sker öppet och transparent. För vägtrafiken kan vi nu se att det gemensamma arbetet med fastslagna indikatorer och de åtgärder som genomförts ger resultat. För järnväg kan vi idag inte se den positiva utveckling och därför har GNS Järnväg etablerats för att bl a stärka det gemensamma arbetet med målstyrning. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet i vägtrafik en beskrivning Ylva beskrev hur trafiksäkerhetsarbetet i vägtrafik kom till. Regeringsuppdrag från 2006 I juni 2006 fick Vägverket regeringens uppdrag att ta fram förslag till nytt etappmål för trafiksäkerhetsutvecklingen efter 2007. Vägverket ska föreslå nytt etappmål för Trafiksäkerhetsutvecklingen. Vägverket ska låta en oberoende instans utvärdera hur arbetet med att nå nollvisionen och dess etappmål utvecklats och fortskridit. Vägverket ska bereda andra aktörer tillfälle att medverka i arbetet. Slutsatser från utvärdering av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålet 2007 Utvärderingen visade att det saknades åtaganden och involvering från andra. Kopplingen av målet till den egna verksamheten var låg. Uppföljningen var otydlig och man kunde inte följa den årsvis. Förslag till målstyrningsmodell, huvudkomponenter 1. Samverkan vid framtagandet 2. Mer åtgärdsnära etappmål och aktörsmått 3. Årlig uppföljning Samverkan vid framtagandet: I uppdraget ingick att förslaget skulle tas fram i samverkan med andra aktörer. Utvärderingen visade också på bristande involvering från berörda aktörer i arbetet mot etappmålet 2007. Det var därför viktigt att i tidigt skede få med viktiga aktörer i arbetet. 2(9)
Arbetsmiljöverket Folksam Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande Näringsdepartementet Rikspolisstyrelsen Sveriges kommuner och landsting Toyota Sweden AB Vägverket Svenska Taxiförbundet Bussbranschens Riksförbund Sveriges Åkeriföretag En naturlig utgångspunkt var den etablerade samrådsgrupp för trafiksäkerhetsfrågor som fanns i GNS, där de första åtta organisationerna ovan ingår. Gruppen utökades sedan med de tre organisationerna för yrkesmässiga vägtransporter, lastbil, buss och taxi. Gruppens storlek är resultat av en avvägning mellan att inte få en för stor grupp och att ändå få med så många som möjligt av viktiga aktörer. Mer åtgärdsnära etappmål Utvärderingarna visade på vikten av att formulera etappmål som är mer åtgärdsnära och som har effekt på dödade och skadade. Därför togs i utredningen fram drygt tio indikatorer/användningstillstånd (för t ex hastighet, trafiknykterhet och fordonssäkerhet) för vilka det sattes mål med en sammantagen potential för att nå det föreslagna målet för antal dödade. Målstyrning mot indikatorer Målstyrningen bygger på att mäta och följa upp indikatorer mot i förväg uppsatta mål som tillsammans motsvarar ett mål för den samlade trafiksäkerhetsutvecklingen. Att koppla mål till indikatorer möjliggör en mer verksamhetsnära uppföljning. I rapporten Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet föreslogs indikatorer som vid översynen 2012 reviderades. Förslag till etappmål år 2020 om högst 220 omkomna Utgångspunkter: Teoretiskt möjligt och utmanande Lägre än nuvarande etappmål = 270 dödade Koppling EU:s mål = 50 procent reduktion på 10 år Återkommande revideringar. Avstämning 2012 och 2016 Årlig uppföljning genom resultatkonferenser Där redovisas resultaten för respektive etappmål Här blir resultaten synliga Viktigt med beslutsfattare på hög nivå Utvärderingen av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålet 2007 visade på brister när det gäller att följa upp, utvärdera och synliggöra resultat. Huvudspåret blev därför: Det som mäts blir gjort! Utan uppföljning ingen målstyrning. Att göra resultaten synliga skapar också det tryck vi saknat. Vad varje aktör kan göra: Påverka en eller flera indikatorer Sätta aktörsmått utifrån sin egen verksamhet Sätta mål för sina aktörsmått Följa upp målen årligen 3(9)
Gemensam symbol för trafiksäkerhetsarbetet: Årsklockan Uppföljning och analys av utvecklingen i förhållande till uppställda mål och genomförda åtgärder. Synliggörande av mät- och analysresultat inklusive slutsatser om prioriteringar och verksamhetsinriktning. Planering av verksamheter med vägledning av analysresultat och slutsatser om inriktning. Exempel på analysrapport. Denna från 2010: 4(9)
Nuvarande 10 indikatorer 1. Hastighetsefterlevnad, statligt vägnät 2. Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät 3. Nyktra förare 4. Bältesanvändning 5. Hjälmanvändning 6. Säkra personbilar 7. Säkra mc (ABS) 8. Säkra statliga vägar 9. Säkra kommunala gator: gång-, cykel-, mopedpassager 10. Drift och underhåll av gång-, cykel-, mopedvägar Ställningstagande om inriktning. Denna från 2010: 5(9)
- Indikatorer Christer inledde med att beskriva hur förslag till indikatorer kommer utvecklas för säkerhet järnväg och gick igenom följande schematiska bild: Konsekvenser Antal dödade Antalet personer som vid olycka i Trafikverkets järnvägsanläggning avlidit, antingen omedelbart eller inom 30 dygn efter tidpunkten för olyckan. Suicid ingår i måttet. Antal allvarligt skadade Antalet av de personer som vid olycka i Trafikverkets järnvägsanläggning skadats så allvarligt att minst 24 timmars sjukhusvård har blivit en konsekvens. Antal dödade och allvarligt skadade vid arbete i spår Antalet bland de personer som dödas respektive skadas allvarligt vid arbete antingen i Trafikverkets järnvägsanläggning eller i anslutning till densamma. Nedgång i antal dödade och allvarligt skadade som resultat av Trafikverkets åtgärder Antal besparade människoliv som kan härledas till direkta åtgärder genomförda av Trafikverket Antal urspårningar, allvarliga Urspårning: olycka som utgörs av att minst ett hjul på ett järnvägsfordon lämnar rälen (JvSFS 2008:7) Kriterium för säkerhetsfarlighet ej fastställt. Antal kollisioner, allvarliga Kollision: olycka som utgörs av sammanstötning mellan järnvägsfordon (JvSFS 2008:7) Kriterium för säkerhetsfarlighet ej fastställt. 6(9)
Dödade och allvarligt skadade i fallolyckor järnväg och väg gemensamt Indikatorer/tillstånd och mått diskuterades. - Är följande förslag bra mått för att följa utvecklingen? - Hur ska den totala indikatoruppsättningen se ut för målstyrning trafiksäkerhet för järnväg? - Hur ska det mätas? Vad? När? Av vem? Viktigt att vi mäter rätt saker som kan följas över tid. En arbetsgrupp för detta behöver bildas med personer även utanför Trafikverket för att utveckla dem. GNS Järnvägs aktörer fick i uppdrag att meddela Helena namn på person/er till arbetsgruppen. Tänkbara indikatorer: Andel av identifierade relevanta platser och sträckor som är åtgärdade mot obehörigt spårbeträdande Andel spårarbeten i helt avstängda spår, samt att styra arbetena med att xx st arbeten ska ske i avstängda spår. Andel plankorsningar med status Låg risk Antal säkerhetsfarliga signalfel Antal säkerhetsfarliga spårfel Antal säkerhetsfarliga handhavandefel Antal säkerhetsfarliga fordonsfel - Analysgrupp och dess arbete (mätplan och analysrapport och presentation Säkerhetskonferens) En analysgrupp behöver bildas där flera aktörer samarbetar. Gruppen har uppgiften att analysera trafiksäkerhetsutvecklingen järnväg och ta fram en första analysrapport avseende 2013 som presenteras på Säkerhetskonferensen 12-13 mars 2014. GNS Järnvägs aktörer fick i uppdrag att meddela Helena namn på person/er som kan ingå i analysgruppen. Lastsäkring, Håkan Sjöström, Green Cargo Håkan beskrev transportens olika delar som styrs av Järnvägslagen och Järnvägstrafiklagen. Avsändaren är ansvarig för att lasta och packa lasten enligt anvisningar. Företagen ger anvisningar och råd samt gör stickprov avseende lastning. Vid funktionskontrollen görs visuell kontroll och företagen ansvarar för transporten. Mottagaren tar emot godset. Rundvirkestransporter exempel på framgångsrikt branschsamarbete Rundvirke har alltid transporterats på järnväg. Flottningen upphörde på 1970-talet och då ökade transporterna på järnväg dramatiskt. Gudrun 2005 innebar en kraftsamling och fortsatt stora volymer är i järnvägssystemet. Ett initiativ togs till branschsamarbete som startades upp och en gemensam policy utarbetades innehållande samverkansformer, definierade funktioner och ansvar, utbildning, certifiering och information. Arbetet har lett till resultat som avsevärd minskning av tillbud, bättre punktlighet, ökad egenkontroll och nöjdare tillsynsmyndighet. Det fortsatta arbetet bör anpassas till fler aktörer och motsvarande satsning inom andra godsslag (intermodalt och transporter av stålprodukter). 7(9)
Regler för lastsäkring på den svenska järnvägen Den nuvarande situationen är att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska ha säkerhetsbestämmelser för att trygga en säker verksamhet. Lastsäkringsreglerna utvecklas inom UIC. Håkan presenterade tre alternativ för regelhanteringen: Alternativ 1 behåll nuvarande modell Fördelar Kräver ingen förändring Varje part får ta fullt ansvar för sin egen verksamhet Nackdelar Branschen har olika nivå på lastsäkringsreglerna Green Cargo drar ett stort lass som till vissa delar används av övriga branschen Suboptimering Inte anpassad till en avreglerad marknad Alternativ 2 - Verka för att Transportstyrelsen ger ut regelverket som en myndighetsföreskrift Fördelar Alla måste följa samma regler Varje part får ta fullt ansvar för sin egen verksamhet Nackdelar Byråkratisk process vid ändringar Alternativ 3 - Trafikverket ger ut lastsäkringsreglerna som en branschhandbok. Enligt samma modell som JTF. Fördelar Reglerna blir tillgängliga för alla aktörer Gemensam hög nivå Samverkan med UIC kan bibehållas Utveckling för den svenska marknaden kan optimeras Näraliggande till systemet för kodifiering av lastbärare inom Trafikverket Nackdelar Ny roll för Trafikverket En diskussion fördes om hanteringen av lastsäkringsregler ska förändras. Om Trafikverket ska ta ansvaret måste det ges ett uppdrag. Nästa möte, Helena Höök Nr 6: 2013-11-25 på hotell i Stockholm En punkt blir målstyrning där några indikatorer läggs fast. Mötet innehåller också tema Arbete i spår där Robert Röder, Ing-Marie och Helena fick i uppdrag att planera temat. 8(9)
Avslutning Erik tackade alla för visat intresse och förklarade mötet för avslutat. Vid datorn Helena Höök Att göra senast 4 oktober : 1. Meddela Helena person/er till arbetsgruppen som ska utveckla indikatorer/tillstånd/mått. 2. Meddela Helena person/er till analysgruppen som bl a har uppgiften att ta fram analysrapport. Bilagor: 1. Presentation av etappmålsarbetet, Ylva Berg 2. Målstyrning indikatorer, säkerhet, Christer Röndum 3. Lastsäkring, Håkan Sjöström 9(9)