Minnesanteckningar från GNS Järnvägs möte nr 6

Transkript

1 Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Helena Höök Samhällsbehov helena.hook@trafikverket.se Direkt: Mobil: Minnesanteckningar från GNS Järnvägs möte nr 6 Tid: , samling med kaffe och avslut med kaffe Plats: Scandic Sergel Plaza, Brunkebergstorg 9, Stockholm. Närvarande Carl-Axel Sundström, Arbetsmiljöverket Bengt Ohlin, Arriva Niklas Andersson, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer, FSJ Ronny Fredriksson, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer, FSJ Robert Röder, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer, FSJ Håkan Sjöström, Green Cargo Stefan Halldén, Jernhusen Peter Sjöquist, SJ Claes Elgemyr, Transportstyrelsen Göran Ahlén, Trygg-Hansa Terese Eriksson, Trafikverket (ersatte Mats Kjellman) Helena Höök, Trafikverket Erik Norrgård, Trafikverket Ing-Marie Vestrin, Trafikverket Inbjudna: Roger Johansson, Trafikverket Helena Rådbo, Trafikverket Maria Hedqvist, Trafikverket Fredrik Eriksson, Trafikverket Torbjörn Roxå, Trafikverket Förhindrade: Christel Wiman, Branschföreningen Tågoperatörerna, BTO Björn Nettervik, DSB Christer Ångström, Riksförbundet Enskilda Vägar, REV Leif Kronkvist, Riksförbundet Enskilda Vägar Mats Andersson, Transportstyrelsen Per-Olof Grummas Granström, Trafikverket Mats Kjellman, Trafikverket Öppnande Erik hälsade alla välkomna och förklarade mötet för öppnat. 1(6)

2 Inventering av övriga frågor Inga övriga frågor anmäldes. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. Godkännande av minnesanteckningar från möte nr 5 Minnesanteckningarna från möte nr 5 godkändes. Målstyrning trafiksäkerhet järnväg, Helena Rådbo, Trafikverket och Roger Johansson, Trafikverket Helena informerade om analysgruppens arbete med att ta fram analysrapport och indikatorer. Analysrapporten ska presenteras på resultatkonferensen 12 mars 2014 och tidplanen för den är: 4 februari alla tabeller och bilder framtagna 12 feb alla texter skrivna 12 mars tryckt och klar och presenteras på resultatkonferensen GNS ledamöter kommer få tillfälle att ge synpunkter på rapporten inför sitt möte februari då Helena och Roger presenterarrapporten och GNS Järnväg har möjlighet att innan resultatkonferensen diskutera den. Innehåll i analysrapporten: Sammanfattning Inledning Syfte, avgränsning Metod och analys Dödade allvarligt skadade Omvärldsfaktorer Uppföljning av tillståndsmål, indikatorer Slutsatser och diskussion Syftet med rapporten är att beskriva och analysera trafiksäkerhetsutvecklingen 2013 genom att redogöra för antalet dödade och skadade och presentera trender och utveckling för området. Dock kommer denna första rapport mest att vara en nollrapport, d v s beskriva nuläget. Utgångspunkt för utvecklingen av indikatorerna är trippelnollan d v s inga intrång, inga spårfordonskollissioner möjliga och att inga urspårningar i huvudspår möjliga. En diskussion fördes om vem/vilka som ska stå bakom rapporten. Den tas fram av analytiker från olika organisationer som står bakom den. Fler aktörer är välkomna att ingå i analysgruppen. Håkan Sjöström, Green Cargo tar med frågan hem om hur deras representation i analysgruppen ska se ut. GNS enades om att ta fram en avsiktsförklaring där alla parter ställer sig bakom arbetet med målstyrning trafiksäkerhet järnväg. Trafikverket (Erik Norrgård) tar fram ett förslag till avsiktsförklaring och skickar till GNS för synpunkter. Som jämförelse kan den senaste analysrapporten läsas för trafiksäkerhetsutvecklingen på väg, Ladda ner den här: aspx 2(6)

3 Helenas.ppt-presentation delges GNS Järnväg. En diskussion fördes där Roger redogjorde för nya insikter, ett exempel är det PM om plankorsningshändelser som Erik Lindberg, Trafikverket tagit fram. Det visar på att av 103 dödade omkommer hälften i korsningar med skyddet helbom. Detta skydd anses vara det mest säkra vi har. Här behövs innovation och nytänk. Erik Norrgård lovade ta med frågan om innovationer för trafiksäkerhet järnväg till Trafikverket. Se mer i det PM som Roger visade på mötet och som bifogas anteckningarna. Annat som diskuterades var: Är kraven/reglerna utformade så att de ger säkerhet? Vad karaktäriserar en säker anläggning? Tillämpningen av regler Utökade samarbeten Utbildning av allmänheten Suicid dialog med vården OSPA som en indikator? 2014 års möten, Helena Höök 2014 års mötestillfällen beslutades enligt nedan: Nr 7: 13-14/2 (analysrapport, resultatkonferens, gemensam middag m m) Nr 8: 15/5 Nr 9: 17/9 Nr 10: 11/11 TEMA: Arbete i spår säkerheten förenar oss alla. Moderator: Erik Norrgård Erik informerade om temat som kommer ge möjlighet till information och dialog om viktiga frågor som rör arbete i spår såsom: - Punktlighet kontra säkerhet - Minskad risk för olyckor (A-skydd, hastighetsnedsättningar, intilliggande spår) - Förfrågningsunderlag/upphandling av arbeten - För- och direktplanerade arbeten - Behov av forskning och innovation Inledning, Roger Johansson, Trafikverket Roger inledde temat med Nollvisionen. Ofta hör man att 0 är omöjligt och att marginalkostnaderna kommer öka dramatiskt ju närmare 0 man kommer. Så är fallet om man helt ska lösa problemet med ett förutbestämt angreppssätt. Arbetar man i stället med att reducera problemet och arbeta med ständiga förbättringar så slipper man hamna i problemet med skenande marginalkostnader. 3(6)

4 Säkerhet i anläggningen - Tåg i tid punktlighetsforum, Erik Norrgård, Trafikverket Erik redogjorde för Tåg i tid. Ur ett kundperspektiv är det ointressant vems felet är om något inte fungerar. Det är sällsynt att nå samhällsmål enbart med egen verksamhet. Mål måste brytas ner i indikatorer. Dessa måste väljas med stor omsorg. Det är sällsynt att en enda egenskap är lösningen på ett mål. Definiera inte vad som behövs utifrån verksamhetsperspektiv se kundperspektivet. Det som mäts måste visa att indikatorer är rätt valda, rätt målsatta och att aktiviteter leder till förbättring av indikatorer. Det måste finnas en process där nya lösningar och indikatorer utvecklas. Se mer i den.ppt-presentation som visades på mötet och som bifogas anteckningarna. - Kapacitetstilldelning om arbeten i spår, Fredrik Eriksson, Trafikverket Fredrik beskrev processen för banbarbeten och förutsättningar för tilldelning. Trafikverket ansvarar för den samlade planeringen av trafik på järnvägsspåret och planerar tider i spår för banarbeten till den årliga Banarbetsplanen. Förutsättningarna för detta finns i tjänstekatalogen, järnvägsnätsbeskrivning (JNB). Processen Banarbetsplanering beskriver vägen från identifiering av Planerade Större Banarbeten, benämns PSB som presenteras i JNB till färdig Banarbetsplan. Banarbetsprocessen är en del av tilldelningsprocessen som regleras bl. a i Järnvägslagen och Järnvägsförordningen. JNB finns tillgänglig på vår webbplats och där finns även en lättläst kortversion på både svenska och engelska: Varje höst anordnar Trafikverket JNB-dagen för våra kunder och blivande kunder. Tågplanen startar alltid kl andra lördagen i december och gäller 12 månader framåt. Innan tågplanen är klar krävs det ett arbete i många steg; Ansöka om tåglägen Tilldela tåglägen Utkast till tågplan Fastställd tågplan och tidtabell I Tågplan 2014 är det 48 företag som har ansökt om tåglägen. Det är några fler än föregående år. Företagen har tillsammans ansökt om totalt 7200 tåglägen, vilket motsvarar ca 1,5 miljoner tåg. Vi själva har ansökt om 2143 tåglägen för att kunna utföra banarbeten. I innevarande tågplan tillkommer ca ansökningar om tid i spår. Tilldelning. Banarbetsprocessen är en del av tilldelningsprocessen. I Järnvägsnätbeskrivningen lyfter vi de största banarbetena (PSB) och de blir därmed en förutsättning för tågplanen. En diskussion fördes om hur arbetena i spår kan förbättras. Det handlar om tågplan, planering av arbeten och att skapa rätt förutsättningar för att genomföra arbeten i spår. 4(6)

5 Fredrik tog med sig frågan hem om att engagera FSJ i arbetet med att utveckla tågplaneprocessen. Se mer i den presentation som visades på mötet och som bifogas anteckningarna. - Hur jobbar FSJ? Robert Röder, Strukton Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer bildades i samband med avregleringen och Robert är dess styrelseordförande. Arbetet strävar mot en säker, attraktiv och lönsam bransch. FSJ har en säkerhetsgrupp som har ett uppdrag att driva på säkerhetsarbetet, svara på remisser, återkoppla olyckor och tillbud i gruppen och skapa en gemensam uppföljningsstruktur av arbetsmiljö och säkerhetsarbetet. En chefsgrupp har möten med Trafikverket. A-skydd och snöröjning är goda exempel där det händer saker. FSJ är även en resurs i Trafikverkets framtagande av repetitionsutbildningar inom trafiksäkerhet. - Hur jobbar Trafikverket? Ing-Marie Vestrin och Maria Hedqvist, Trafikverket Maria rekapitulerade kort till GNS-mötet i januari som också hade tema arbete i spår. Därefter presenterade hon: Rapporterade händelser, de nya kraven på A-skydd vid arbete i spår med entreprenörer var tidigare 1/v och fr o m aug har endast en händelse inträffat. Planerade arbeten Tillbud till personpåkörning Trafikverket ska vara förutsättningsskapande: Tydliggör ansvar att agera om säkerheten äventyras Rätt bemanning, rätt arbetssätt Säkerställ kapacitet för underhålls- och investeringsbehovet först, planera trafiken sen Rätt förutsättningar vid upphandlingar Fortsatt analys av riskbilden tillsammans med våra entreprenörer Säkerställ säkerhetsaspekterna bevakas i kapacitetsplanerare och renodlad beställare samt andra projekt Överväga krav på fysiska barriärer för att skydda arbetsplatsen Arbetsvagnar för bättre skydd Nya regler 2013 o A-skydd på intilliggande spår vid etablering och avetablering av Tunga spårgående arbetsfordon, TSA o Utbildningskrav på operatör av TSA o Utbildningskrav på SoS-planerare Arbete pågår med att höja kompetenskrav för den som ska arbeta i spåret. Komplettering av risker för de dokumenterade riskbedömningar som alltid ska utföras innan arbete kan påbörjas. Tydliggörande av arbetsmiljöplan och byggarbetsmiljösamordning. 5(6)

6 Arbetsgrupp som aktivt arbetar med lösningar för att förbättra säkerheten t ex öka möjligheten till hastighetsnedsättningar på intilliggande spår, förbud mot manuell tågvarning. Ing-Marie tog med sig frågan om att arrangera en workshop eller motsvarande beträffande strukturen kring avhjälpande kontra förebyggande underhåll. Se mer i den.ppt-presentation som visades och som bifogas anteckningarna. Summering, Erik Norrgård Erik summerade temat där Nollvisionen är ledstjärnan och ger inspiration att tänka utanför boxen. Samverkan är oerhört viktig kring hur tågplaneprocessen ska gå till. Kompetensförsörjning till branschen behöver det jobbas med, både att få arbetskraft men även höja kompetensen. Trafikverket måste också bli tuffare i upphandlingen med krav på att rätt kompetens utför arbetena, vilket även FSJ hade konstaterat. Förebyggande underhåll behöver gå från avhjälpande till förebyggande. Avslutning Erik tackade alla för visat intresse och förklarade mötet för avslutat. Vid datorn Helena Höök Bilagor: 1. Fakta plankorsningshändelser, Roger Johansson 2. Tåg i tid, Erik Norrgård 3. Kapacitetstilldelning, Fredrik Eriksson 4. Hur jobbar Trafikverket? Ing-Marie Vestrin och Maria Hedqvist Att göra: Målstyrning trafiksäkerhet järnväg: - Trafikverket (Erik Norrgård) tar fram ett förslag till avsiktsförklaring och skickar till GNS för synpunkter. - Innovationer för trafiksäkerhet järnväg. Trafikverket (Erik Norrgård) tar med frågan till Trafikverkets Forskning och Innovation, FoI. Arbete i spår - Trafikverket (Fredrik Eriksson) tog med sig frågan hem om att engagera FSJ i arbetet med att utveckla tågplaneprocessen. - Trafikverket (Ing-Marie Vestrin) tog med sig frågan om att arrangera en workshop eller motsvarande beträffande strukturen kring avhjälpande kontra förebyggande underhåll. Formaterat: Teckensnitt:Kursiv 6(6)