Minnesanteckningar Gruppen för Nationell Samverkan, GNS Järnväg, möte nr 2 den 7 juni hos Branschföreningen Tågoperatörerna i Stockholm

Transkript

1 Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Helena Höök Samhällsbehov helena.hook@trafikverket.se Direkt: Mobil: Minnesanteckningar Gruppen för Nationell Samverkan, GNS Järnväg, möte nr 2 den 7 juni hos Branschföreningen Tågoperatörerna i Stockholm Närvarande BRANSCHFÖRENINGEN TÅGOPERATÖRERNA, BTO Anders Gustad, Stockholmståg KB Bengt Ohlin, Arriva Håkan Sjöström, Green Cargo FÖRENINGEN SVERIGES JÄRNVÄGSENTREPRENÖRER, FSJ Niklas Andersson Hans Lundgren RIKSFÖRBUNDET ENSKILDA VÄGAR, REV Christer Ångström SVENSK KOLLEKTIVTRAFIK, SK Charlotte Rosengren Edgren (deltog fm) TRANSPORTSTYRELSEN, TS Mats Andersson Bengt Sjöö TRAFIKVERKET, TRV Per-Olof Grummas Granström John-Åke Halldén Helena Höök Erik Norrgård Anders Lundström Claes Tingvall Sten Vickberg Föredragande Anna-Lena Andersson, Uddevalla sjukhus Erik Lindberg, Trafikverket Ullakarin Nyberg, St Görans sjukhus Kenneth Svensson, Trafikverket 1(6)

2 Förhindrade Carl-Axel Sundström, Arbetsmiljöverket Christel Wiman, Branschföreningen Tågoperatörerna, BTO Jimmy Ahl, Jernhusen Leif Kronkvist, Riksförbundet Enskilda Vägar, REV Ronny Fredriksson, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer, FSJ Robert Röder, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer, FSJ Öppnande Claes Tingvall hälsade alla välkomna till mötet och förklarade det för öppnat. Inventering av övriga frågor Inga övriga frågor anmäldes. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. Godkännande av minnesanteckningar från möte nr 1 Minnesanteckningarna från möte nr 1 godkändes. Målstyrning trafiksäkerhet järnväg, John-Åke Halldén Claes inledde punkten med att påpeka vikten av att ha mål och att följa upp dem. På vägsidan har vi kommit en bit på väg och arbetssättet har visat sig framgångsrikt och därför startar vi igång arbetet för järnväg. En fråga ställdes om arbetet som gjorts har gett avsedda effekter och om riskerna att skadas minskar. John-Åke Halldén fick uppdraget att ta med sig frågan och se vilka fakta som finns och delge gruppen. På förra mötet fick alla två saker att fundera över och ge sin reaktion/synpunkter på: 1. Utspelet att halvera antalet omkomna i järnvägstrafiken till Inspel till säkerhetsrelaterade (åtgärdsoberoende), indikatorer och aktörsmått. Alla aktörer ställer sig bakom halveringsmålet för antalet omkomna i järnvägstrafiken till Claes informerade om att vi framöver med all sannolikhet kan anta att målen för järnväg kommer tydliggöras och skärpas. Sten Vickberg lyfte frågan om de mjuka frågorna beteenden, kommunernas ansvar, barn och ungdomar, skolans arbete, information osv. En diskussion fördes och Trafikverket informerade att man numera inte är i skolorna och berättar för barnen, däremot arbetar vi med stöd till skolor och lärare. Ett riktigt dåligt exempel på hur en skola arbetat är från Trollhättan, se mer på följande länk: 2(6)

3 Indikatorer/aktörsmått Niklas Andersson presenterade kort några förslag till indikatorer: - Mäta arbeten med trafik och utan trafik - Mäta antalet skydds- och säkerhetsarbeten som är förplanerade och uppfyller kraven - Mäta olyckor och tillbud där spårmaskiner är inblandade John-Åke Halldén presenterade det arbete som Trafikverket gjort kring indikatorer: - Andel av identifierade relevanta stationer och sträckor som är åtgärdade mot obehörigt spårbeträde - Andel av alla plankorsningar som klassas att ha låg risk - Andelen arbete i spår som sker i totalavstängda spår - Ander säkra spårarbeten i icke totalavstängda spår - Andel av förplanerade spårarbeten som genomförs enligt plan - Antal säkerhetsfarliga spårfel per rullande 12-månadersperiod - Antal säkerhetsfarliga signalfel per rullande 12-månadersperiod - Antal icke säkerhetsfarliga signalfel per rullande 12-månadersperiod Bengt Ohlin tog upp diskussionen om tappad last från vagnar mot mötande tåg. Det förtjänar en indikator. John-Åke Halldén presenterade de förslag till Trafikverkets interna aktörsmått för säkerhetsstyrningssystemets effektivitet. De handlar om: - Kunskap och engagemang - Avvikelsehantering - Entreprenörsstyrningens effektivitet - Aktörsmått för säkert arbete i spår Effektkatalog John-Åke Halldén beskrev nuläget i arbetet med framtagande av effektkatalog. WSP har genomfört Kartläggning av effektsamband trafiksäkerhet inom järnvägsområdet. Arbetet forsätter med att: Ta tillvara kunskaperna från WSP rapport (Rapporten är ännu ej klar. John-Åke mailar den till gruppen när den publiceras). Skapa en startuppställning genom en på erfarenhet grundad kvalitativ diskussion och översätt denna till kvantitativa värden (låt inte det bästa bli det godas fiende, 80% är bättre än inget) Iterativ process för att successivt lära mer Forskningsinsatser för att förädla och utveckla Analys analysgrupp och analysrapport Det ska nu skapas en nationell analysgrupp och denna bemannas med analytiker. Analysgruppen utgör bl a GNS verktyg och levererar objektiva analyser, fakta och underlag. Alla ombads ta med sig frågan hem och fundera på lämpliga namn och återkomma till john-ake.hallden@trafikverket.se. Motsvarande grupp för vägsidan är bemannad med analytiker från Transportstyrelsen, Trafikanalys, Trafikverket och VTI. Se mer i deras rapport Analys trafiksäkerhetsutvecklingen 2011 : 3(6)

4 Arbetet i målstyrningsprojektet forsätter nu med att: Slutföra arbetet med indikatorerna Säkra tillgång till data Bemanna analysgrupp och arbetsplan Planera för en första resultatkonferensen, när? John-Åke ställde även en fråga om det brittiska systemet för händelserapportering. Är det något för oss i Sverige? Alla tar med sig den hem och återkommer till johnake.hallden@trafikverket.se med sin åsikt. Se mer i bilaga Målstyrning som John-Åke visade. Höstens möten 18/9 Transportstyrelsens lokaler, Målargatan 7, Stockholm (Tema Plankorsningar) 28-29/11 på något hotell i Stockholm (Tema Arbete i spår) Tema: Suicid och personpåkörningar i spår Föreläsning om suicid allmänt, Ullakarin Nyberg, St Görans sjukhus Ullakarin gav en bild av suicidens komplexitet. Vem tar sitt liv? Är det en självvald död? En person som är suicidnära: - har sannolikt deprimerad eller annan psykisk ohälsa - nedsatt problemlösningsförmåga och ambivalens - ensamhet, skam och hopplöshet - traumatiserad, stigmatiserad Suicidprevention - skapa ett samtalsklimat som tillåter att vi pratar om psykiskt lidande - erbjuda gemenskap, närvaro, tillhörighet, hopp om förändring Riskfaktorer - tidigare, flera allvarligare suicidförsök - suicidal kommunikation - praktiska förberedelser - suicid i familj eller närkrets - missbruk, impulsivitet, hopplöshet, uppgivenhet Ullakarins.ppt-presentation kommer läggas ut på nedanstående länk när jag fått dem. Samverkan-inom-trafiksakerhetsomradet---GNS-Jarnvag/Gruppen-for-Nationell-Samverkan-Jarnvag-- dokumentation-fran-moten/ 4(6)

5 Suicidklassning av vägtrafikolyckor, Kenneth Svensson, Trafikverket Kenneth berättade om de kriterier och sannolikhetsskala som tagits fram av en arbetsgrupp för att kunna klassa suicid. Det har gjorts på vägtrafikolyckor med dödlig utgång och gen genomgång av 2010 års olyckor visar att 5,7% av olyckorna var klassade i 1 och 2 nedan, d v s det var suicid eller talar starkt för att det var det. Motsvarande siffra för 2011 var 6,7%. Klassning 1. Dödssättet var suicid, kräver avskedsbrev eller motsvarande 2. Talar starkt för att dödssättet var suicid, näst intill säkert suicid 3. Kan inte avgöra som dödssättet var suicid eller resultatet av en olyckshändelse, informationen är inte tillräcklig 4. Talar starkt för att dödssättet var olycksfall, näst intill säkert olycksfall 5. Visar att dödssättet var olycksfall, säkert olycksfall Se mer i den.ppt-presentation som Kenneth visade och som bifogas anteckningarna. Kenneths suicidrapport Psykosociala djupstudier, Anna-Lena Andersson, Uddevalla sjukhus Anna-Lena informerade om projektet. Hon har tittat på oberoende socioekonomiska faktorer som kön, ålder, social bakgrund. Trötthet, sömnbrist, matintag, hälsotillstånd, stress och andra dagsaktuella faktorer som påverkar. Riskbeteenden som attityder, tidigare trauma, kriminalitet, psykisk ohälsa och suicidalitet. Precrash-faktorer som demens, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar, påverkan av alkohol och/eller droger, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder, suicidalitet, distraktion, ovana vid fordonet och/eller olovlig körning, körkortsinnehav, dåligt väglag och bristande hastighetsanpassning. Se mer i den.ppt-presentation som Anna-Lena visade och som bifogas anteckningarna. Suicid på järnväg, Erik Lindberg, Trafikverket Erik Lindberg gav en bild av suicid på järnväg i Sverige personer tros vara suicid per år. Klassningen av vad som är suicid görs idag av polisen och klassningen varierar. Det finns inget lagstöd för sekretess utredningar blir offentlig handling. Suicid och andra personpåkörningar kräver särskilda åtgärder inte samma som förhindrar urspårningar och tågkollisioner. Erik visade också resultatet av en genomgång av platser där suicid inträffat och den visar att det framför allt är storstadsregioner och vissa sträckor som är drabbade. Ca 60 % har inträffat på ca 5½ % av järnvägsnätet. Är det lönt att förhindra suicid? Forskning visar att nio av tio personer som förhindrats från att begå självmord dör först många år senare och då av andra orsaker än suicid. Åtgärder för att förhindra suicid på järnvägen kan även förhindra andra olyckor till följd av obehörigt spårbeträdande. Åtgärder för att förhindra suicid på järnvägen kan även förhindra stölder, skadegörelse och sabotage. 5(6)

6 Vad kan vi göra? Om vi ska nå ett halveringsmål till 2020 måste åtgärder genomföras som påverkar suicid. Vi behöver bli bättre på att förhindra obehörigt tillträde till spåren (stängsel, grindar, bullerplank etc.) Vi behöver öka vår förmåga att upptäcka obehöriga personer i spårområdet (kameraövervakning med väktarutryckning, bemanning på stationer etc.) Vi behöver inventera behov och vidta åtgärder på särskilt olycks-/suicidtäta platser och delsträckor Se mer i den.ppt-presentation som Erik visade och som bifogas anteckningarna. Avslutande diskussion Claes informerade om att fortsätta bedriva forskning på området, det finns redan idag projekt igångsatta. Vi behöver också involvera flera aktörer i samhället och öppna kanalerna för samverkan. Slutligen, det är fantastiskt att vi nu fått denna kunskap och att området är på agendan. Vi sitter inte på alla lösningar men det är i hög grad ett av våra problem. Avslutning och kaffe Claes tackade alla för visat intresse och avslutade mötet. Vid datorn Helena Höök 6(6)