BILAGA 1. Grundvattenområdens hydrogeologi. Innehållsförteckning

1 BILAGA 1. Grundvattenområdens hydrogeologi Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Hangös grundvattenområden... 3 Hanko 0107801, klass 1... 3 Sandö-Grönvik 0107802, klass 1E... 5 Isolähde 0107803, klass 1E... 7 Lappohja 0107804, klass 1... 8 Tvärminne 0107805, klass 2... 9 Syndalen 0107806, klass 2... 9 Täktom 0107807, klass 2E... 10 3. Raseborgs grundvattenområden... 12 Karjaa 0122001 A, klass 2... 12 Karjaa 0122001 B, klass 1... 13 Karjaa 0122001 C, klass 1... 14 Backgränd 0122003, klass 1... 14 Meltola-Mustio 0122051 A, klass 1E... 15 Meltola-Mustio 0122051 B, klass 1E... 16 Meltola-Mustio 0122051 C, klass 1... 17 Pohjan keskusta 0160601, klass 1... 18 Brödtorpåsen 0160602, klass 1... 18 Brödtorp 0160605 B, klass 1E... 19 Flacksjö 0160606, klass 2... 20 Manibacka 0160607, klass 1... 20 Konkakumpu 0160608, klass 1... 21 Ekerö 0160651, klass 1E... 21 Dalkulla 0183503, klass 2... 22 Båthusviken 0183509 A, klass 2... 23 Snappertuna 0183511, klass 1... 23 Västervik 0183512, klass 1E... 23 Bromarv 0183517, klass 1... 24 Hulta 0183521, klass 1... 24 Undermalm 0183527, klass 2... 25 Skogby 0183530, klass 2E... 25 Björknäs 0183551, klass 1... 26 Stålbacka 0160603, avskrivs ur klassificeringen... 27 Pehkusuo 0160604 A, klass 2... 27 Pehkusuo 0160604 B, klass 2E... 27 Brödtorp 0160605 A, klass 2E... 28 Forsby 0160652, klass 2... 28 Västerby 0183501, avskrivs ur klassificeringen... 29 Trollböle 0183502, klass 2... 29 Leksvall 0183504 A, klass 2... 29 Leksvall 0183504 B, klass 2E... 30 Snäcknäs 0183505, klass 2... 30 Edesnäs-Sannäsmalmen 0183506 A, klass 2... 30

2 Edesnäs-Sannäsmalmen 0183506 B, klass 2... 31 Båsaböle 0183507, klass 2... 31 Båthusviken 0183509 B, klass 2... 31 Skärlandet 0183510, klass 2... 32 Kyrkmalmen 0183513, klass 2... 32 Finby 0183514, klass 2... 32 Siggby 0183515, klass 2E... 32 Tavelbackmalmen 0183516, klass 2E... 33 Solliden 0183519, klass 2... 33 Sattala malm 0183520 A, klass 2E... 33 Sattala malm 0183520 B, klass 2... 34 Hölklöt 0183522, klass 2... 34 Piparudden 0183523, klass 2... 34 Bäckeskärret 0183524, klass 2... 35 Ålnäs 0183525, klass 2... 35 Fastarby 0183526, klass 2... 35 Östanberg 0183528 A, klass 2E... 36 Östanberg 0183528 B, klass 2E... 36 Lillgård 0183531, klass 1... 37 Rågö 0183532, klass 1... 37 Strömsö 0183533, klass 1... 37 4. Sjundeås grundvattenområden... 46 Nikus 0175501, klass 1... 46 Störsvik 0175503, klass 1... 46 Hagabacka 0175506, klass 1... 47 Gårdskulla 0175554, klass 1... 47 Syvälampi 0175502, klass 2... 48 Göks 0175508, klass 2E... 48 Timalabergen 0175511, klass 2... 49 Suitia 0175512, klass 2... 49 Tallmalmen 0175504, klass 2... 50 Tallbacka 0175551, klass E... 50 5. Ingås grundvattenområden... 52 Storgård 0114901, klass 1... 52 Vars 0114902 B, klass 1... 53 Malmgård 0114907, klass 1... 54 Storsandarna 0114909, klass 2... 54 Svenviken 0114910, klass 1... 55 Degerby 0114912, klass 1... 56 Kopparnäs 0114914, klass 1... 56 Halvdels 0114916, avskrivs ur klassificeringen... 57 Vars 0114902 A, klass 2... 57 Kusans 0114904, klass 2... 58 Rundmalm 0114905, klass 2... 58 Gripans 0114906, klass 2... 59 Malmskyan 0114908, klass 2... 59 Källsäter 0114915, avskrivs ur klassificeringen... 60 6. Kommunöverskridande grundvattenområden... 61 Linhamarinharju 0122351, klass 2... 62 Kirkniemi 0142852, klass 2E... 62 Lonnobacka 0125751, klass 1... 63

3 1. Inledning Till lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) har man fogat det nya kapitlet 2 a som behandlar avgränsning och klassificering av samt skyddsplaner för grundvattenområden. Tillägget trädde i kraft den 1 februari 2015 (1263/2014) och förordningen som kompletterar detta den 17 november 2016 (929/2016). I och med lagändringen trädde nya klasser för grundvattenområden i kraft. De tidigare använda grundvattenklasserna I (grundvattenområde som är viktigt för vattenförsörjningen) och II (grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning) ersätts med de nya klasserna 1 och 2. En ny E-klass* (grundvattenområde vars ytvattensekosystem eller terrestra ekosystem är direkt beroende av grundvatten) tas även med i klassificeringen. Om grundvattenområden som klassificerats som hörande till klass 1 eller 2 samtidigt upprätthåller ett ovan nämnt ekosystem får grundvattenområdena tillägget E (1E eller 2E). Grundvattenområdesklass III avskrivs ur klassificeringen och områden som tidigare klassificerats som klass III klassificeras på nytt antingen som klass 1, 2 eller E eller avskrivs ur klassificeringen som onödiga för vattenförsörjningen. Ett grundvattenområde kan klassificeras som endast klass E då grundvattenområdet på grund av mängd eller övriga egenskaper inte lämpar sig för vattenförsörjning men området ändå upprätthåller ett ovan nämnt ekosystem som är beroende av grundvatten. Dessutom kontrolleras grundvattenområdenas avgränsningar mot hydrogeologiska forskningsrön före den tredje planeringsperioden för vattenvården. Klassificeringen som grundvattenområde i klass E baserar sig på ytvattenekosystem och terrestra ekosystem i naturtillstånd eller naturtillståndsliknande tillstånd som är direkt beroende av grundvatten och skyddade med stöd av annan lagstiftning. Grundvattenområden i klass E har enbart ett informativt värde. Dessa ekosystem som ligger i grundvattenområden och är direkt beroende av grundvatten är redan skyddade av övrig lagstiftning (t.ex. naturvårdslagen, vattenlagen, skogslagen), så en klassificering i grundvattenklass E innebär inget höjt skyddsvärde för grundvattenområdet eller ifrågavarande ekosystem. E- klassificeringen av grundvattenområden kommer att underlätta och påskynda tillståndsprocesser som riktas mot grundvattenområden eftersom tillståndsansökaren på förhand känner till att projektets genomförande kommer att kräva en konsekvensbedömning som riktar sig mot ekosystemen då det handlar om ett grundvattenområde i klass E. I avsnitt 2 5 presenteras de hydrologiska beskrivningarna av grundvattenområdena i Hangö, Raseborg, Sjundeå och Ingo samt information om områdenas vattenförbrukning. Därtill presenteras eventuella ändringar i områdenas klassificeringar och avgränsningar. Uppgifter om ändringarna presenteras för varje kommun i tabellerna 1 4. Material om kommunöverskridande grundvattenområden presenteras i avsnitt 6 och en sammanfattning i tabell 5. 2. Hangös grundvattenområden Hanko 0107801, klass 1 Hanko grundvattenområde är en del av första Salpausselkäryggen som jämnats ut av olika havsstadier, där lagren i allmänhet är tunna. I väst gränsar grundvattenområdet till morän- och klippområden och till sand- och moavlagringar mellan dessa, i nordost till Sandö-Granvik grundvattenområde och i öst till sand- och moavlagringar. I norr och till viss del i söder gränsar grundvattenområdet till havet. Vid grundvattenområdets norra gräns finns det strandvallar och fornstränder, och i de nordostliga och sydvästra delarna dyner. De tjockaste lagren och det jordlager som bäst leder vatten ligger i förekomstens norra del. I formationens södra del är jordlagret i allmänhet mo, vilket är typiskt för Salpausselkäryggarna.

4 Mellan Hangö tätort och Östra industriområdet finns det tjocka jordlager. De tjocka jordlagren består till ytskikten av vattenledande sand- och grussediment, och under dem finns det turvis leroch siltlager som leder vatten dåligt samt sand- och gruslager som leder vatten bra. På sydvästra sidan av Stormossen är marken till ytskiktet sand och grus, och då man går djupare ner finns det mer fin sand och silt. Sand- och gruslagren sträcker sig över ett djup på 3 7 meter från markytan i Furunäs vattentäktområde. Under lagren finns det sand- och siltlager ner till ett djup på 10 12 meter, och under det tät bottenmorän. I anslutning till formationen finns det åsar som inte har undersökts närmare nordost om centrum, i Furunäsområdet och på Alnäsudden. Både vid dessa åsar och i de nybildade ytlagren av randbildningen ser man formationens grövsta jordlager. På många platser i formationen bryter klipphöjningar igenom. I området mellan Hangö tätort och Östra industriområdet ligger klippytan på nivån -8...-44 m.u.h. Mellan det östra industriområdet och Forcits fabriksområde ligger klippytan på nivån -5...-25 m.u.h. Klippytan i zonen som sträcker sig från Lindnäsudden mot sydväst ligger på nivån -36...-44 m.u.h. Som lägst sjunker klippytan i området till och med ner till nivån -55 m.u.h. De mest betydande klippsänkorna är svackan i Alnäsudden-Täktomträsket samt bassängen som finns i Lindnäsudden-Silverstrands område mot Täktom. På norra och sydöstra sidan av Skjutbanans vattentäkt finns det kala klippor. På grundvattenområdets östra sida avskiljs det från Sandö-Grönvik grundvattenområde av en bergströskel som styr grundvattnets strömning. Formationen tar dock inte slut där utan grundvattnet fortsätter strömma också i riktning med formationen. På den västra sidan avgränsas grundvattenområdet av höga klippytor, Salpausselkäs randbildning fortsätter dock ända till spetsen av Hangö udd. Närmare havet ligger grundvattnet nära markytan, till och med på mindre än en meters djup från markytan. I grundvattenområdets mittersta delar ligger grundvattenytan på 5 15 meters djup. I Stormossenområdet varierar grundvattnets höjd och sjunker med 2 3 meter när man närmar sig Kolaviken. Hängande grundvatten förekommer på många platser, i synnerhet i de södra delarna. I området vid Trollbergets avstjälpningsplats förekommer hängande grundvatten cirka 3,5 meter ovanför grundvattenytan. De tjockaste lagren av mättade grundvattenlager finns mellan Lindnäsudden och Stormossen, där grundvattenzonen i allmänhet är 25 50 meter tjock och vid de djupare klippsänkorna till och med över 60 meter. Även i Hangös industriområde och i Furunäsområdet finns det områden med tjocka grundvattenzoner. Mellan Hangös industriområde och Stormossen finns ett område som delar grundvattnet på +3...+4 meters höjd ovanför vattenytan, där grundvattnet strömmar åt söder och åt norr. Vattendelarna utgörs i första hand av grundvattnet själv, och det finns inga närmare uppgifter om vattendelarnas läge. I Furunäs vattentäkts område ligger grundvattnet på nivån +0,24...+1,18, i Silverstrands vattentäkts område på +0,15...+0,28 och i Skjutbanans vattentäkts område på +0,2...+0,7 m.ö.h. Grundvattnet är som högst öster om Hangö tätort, cirka +2...+3 m.ö.h. På den nordöstra sidan av grundvattenområdet stiger grundvattenytan brant till en nivå på cirka +10 m.ö.h. I den nordöstra delen av Forcits fabriksområde har man upptäckt artesiskt grundvatten i de lägre gruslagren av lager av lera och fin sand. I Stormossens område finns det hängande grundvatten på en nivå av ca +7...+8 m.ö.h. Grundvattnet anhopas sannolikt vid Skjutbanans vattentäkt mellan bergskullarna i norr, och från nordvästlig riktning via jordlagren mellan bergskullarna (klippyta 10 18 m från markytan). Till Mannerheimvägens vattentäkt strömmar vattnet i huvudsak från norr till vattentäktens östra sida. Vid Furunäs vattentäkt har man 1968 gjort en provpumpning som bedömde att man kontinuerligt får 400 m 3 /dygn från vattentäkten. Provpumpningen hänförde sig till vattenytorna i observationsrören men inte till vattenytorna i strandbrunnar, utan för deras del följde variationerna i vattenytan variationen i havsnivån. Efter att pumpningen avslutats steg grundvattnet nästan till ursprungsnivån på en vecka. Storleken på pumpningspunktens avrinningsområde bedömdes vara cirka 0,3 0,4 km 2.

5 Hanko grundvattenområde har inom vattenvården fastställts som ett riskgrundvattenområde i dåligt skick. Grundvattenområdets dåliga kemiska status beror på förekomsten av olja och lösningsmedel. Halterna är nedåtgående. Inom Hanko grundvattenområde finns följande av Hangö stads vattentäkter: Den första brunnen vid Silverstrands vattentäkt togs i bruk 1907. Fler brunnar har byggts 1938 och 1956. De nya silrörsbrunnarna som är i bruk har byggts på vårvintern 2009. UV-filter som behandling. Täkttillstånd 1 200 m 3 /dygn. Skjutbanans vattentäkt har tagits i bruk 1965. Vattentäkten har två grupper av brunnar. Täkttillstånd 1968 2 000 m 3 /dygn. Höga halter av järn och mangan. År 2004 påträffades lösningsmedel, varefter vatten har tagits från vattentäkten för att vattna idrottsplanen sommartid. Furunäs vattentäkt har byggts 1972. Täkttillstånd 400 m 3 /dygn. Vattentäkten har varit stängd sedan 1982 på grund av en avloppsläcka. Mannerheimvägens vattentäkt är byggd i slutet av 1960-talet. Vatten har inte tagits för användning som hushållsvatten sedan slutet av 2006 på grund av lösningsmedel. Åren 2001 2006 var täktmängden 260 350 m 3 /dygn. Täkttillstånd 720 m 3 /dygn. Printal Oy har en egen vattentäkt i området. Täktmängd ca 50 m 3 /dygn, vatten pumpas upp för användning vid fabriken. Ändring i klassificering: till klass 1 enligt lag 1299/2004. Vattentäkterna Silverstrand och Skjutbanan samt Printal Oy:s privata vattentäkt i användning. Ändring i avgränsning: Gränsen mellan Hanko och Sandö-Grönvik grundvattenområde korrigeras så att den går till klipptröskeln (GTK strukturutredning 5.11.2004). Sandö-Grönvik 0107802, klass 1E Grundvattenområdet är en del av första Salpausselkäryggen. I sydväst gränsar det till Hanko grundvattenområde och i nordost till Isolähde grundvattenområde. I norr avgränsas formationen av hav och i övriga riktningar av sandsediment. Vattenledande material förekommer framför allt på formationens nordvästra sida. I Sandö strands vattentäkts område är jordmaterialet på 7 16 meters djup sand och sandigt grus, och under det ligger klippan på -15...-35 m.u.h. Vid vattentäkten Broars I finns enligt undersökningar ett vattenledande gruslager på ett djup av cirka 8,20 9,80 meter, under ett lager av fin sand och lera, och i detta gruslager förekommer artesiskt grundvatten. I området mellan Sandöträsket och Krogars är jordmånen ner till 32 meters djup sand och stenig sand med inslag av finkorniga lager. Under detta finns ett ler- och siltlager samt ett tunt moränlager. Klippytan ligger på cirka 38 meters djup i området. På basis av vattenledningsmätningar finns det vattenledande lager på 8 18 meters djup i området där rör MV704 går. I Brännmalmens område finns det ett 2 4 meter tjockt sandigt gruslager i markens ytligare delar, och under det avlagrad silt ovanpå moränen. Mellan lagren förekommer stenigt grus och mjälig mo. I Krogarsområdet till nordväst om formationen ansluter sig en ås i en sänka i berggrunden. I Sandö-Grönvik grundvattenområde är klipphöjningarna utspridda och småskaliga. Mellan Sandö strands vattentäkt och Santala I stiger klippan ovanför grundvattenytan och bildar en struktur som styr grundvattnets strömmar. Områdets mest betydelsefulla klippsänkor ligger i Brännmalms och Krogars. Från Sandö strands vattentäkt mot sydost sträcker sig en zon med sänkor i berggrunden där klippans yta ligger cirka -15...-35 m.u.h. På den södra och västra sidan av vattentäkten Santala I ligger klippan cirka -5...-15 m.u.h. I området mellan vattentäkterna Sandö strand och Tikka ligger klippytan på -15...-25 m.u.h. Grundvattnet i området rinner i huvudsak mot nordväst och norr samt i formationens södra delar också i någon mån mot söder. Grundvattnet rinner ut i Finska viken i nordost längs hela formationen. I mitten av formationen ligger grundvattnets yta kring +10...+12 m.ö.h och sjunker i

6 riktning mot nordost ner till havsytans nivå under en sträcka på cirka 500 meter. Från Sandöträsket sugs det upp humushaltigt ytvatten i marken och i grundvattenskiktet från dess nordöstra sida och på motsvarande sätt rinner det in grundvatten i sjön från grundvattenformationens östra och nordöstra sida. På Hangö udd ligger grundvattenytan i allmänhet relativt nära vattenytan. I grundvattenområdets centrala delar ligger grundvattenytan i medeltal cirka 3 6 meter från markytan. De tjockare övre skikten av grundvatten ligger vid Sandö strands vattentäkt och vid åsen i Krogars område som antas gå i nordvästlig-sydostlig riktning på 6 12 meters djup. De bredaste och tjockaste lagren av mättat grundvatten finns vid Brännmalms-Krogars klippsänka, de är upp 25 50 meter tjocka och vid de djupaste klippsänkorna upp till 60 meter tjocka. Grundvattenområdet har inom vattenvården fastställts som ett riskområde i dåligt kemiskt skick på grund av förekomsten av kväveföreningar och klorid. År 1968 har man i en grundvattenundersökning av Sandö strand bedömt att vattentäkten ger 1 600 1 800 m3 grundvatten av god kvalitet/dygn. Hangö vattenverks vattentäkt vid Sandö strand har byggts i början av 1970-talet. Tre silrörsbrunnar är i bruk. Santala I togs i bruk 1998. En silrörsbrunn. Täkttillstånd 1973 sammanlagt 1 800 m 3 /dygn. Vattentäkten har ett skyddsområde från 1984 (10/1984 D) som fastställts av vattendomstolen. Det har gjorts en provpumpning vid vattentäkten i Tikka 1973. Provpumpningen konstaterades inte ha påverkat omgivningens brunnar på ett märkbart sätt. I samband med provpumpningen bedömde man att den gemensamma mängden grundvatten som formas vid vattentäkterna Tikkas och Viskos avrinningsområde är cirka 4 300 m 3 /dygn. Tikka vattentäkts andel slogs fast till 2 000 m 3 /dygn. Tikka vattentäkt togs i bruk 2002. En silrörsbrunn. Täkttillstånd (2002) 1 000 m 3 /dygn. Vattentäkten har ett skyddsområde från 1984 (1/1984 C) som fastställts av vattendomstolen. Vid provpumpningen som gjordes 1988 i Viskos övre vattentäkts område bedömdes det att avrinningsområdet bildar cirka 3 000 m 3 grundvatten/dygn. I den södra vattentäktens område har man gjort en provpumpning 2011, på basis av vilken man gjort bedömningen att brunnen producerar 300 m 3 /dygn. Man konstaterade att en större vattentäkt (500 m 3 /dygn) kunde försämra vattenkvaliteten. Täkttillståndet för Visko vattentäkt (Övre och undre täkterna 1991, övre, undre och södra täkten 2013) för sammanlagt tre brunnar 1 700 m 3 /dygn som medeltal per år och 2 200 m 3 /dygn som medeltal per dygn. År 1950 har det gjorts grundvattenundersökningar och en provpumpning på Forcits fabriksområde. Enligt provpumpningen kan man ta cirka 520 m 3 grundvatten/dygn från den nuvarande vattentäkten Broars I. Oy Forcit AB:s Broars I och II används för sprängämnesfabriken. Täkttillstånd 1 000 m 3 /dygn. En provpumpning gjordes i Brännmalmsområdet 2003. Pumpningens effekt sträcker sig cirka 1 km mot sydväst, 450 m mot nordost och cirka 800 m mot sydost från provpumpningsplatsen. Man konstaterade att grundvattnet innehåller rikligt med järn och mangan, vilket är orsaken till att vattentäkten inte har tagits i bruk. Grundvattenområdet klassificeras som klass 1E enligt lag 1299/2004. I området finns Sandös myrskyddsområde, ett klibbalskärr i Broarsbukten och ett klibbals-madkärr med källor som har konsekvenser för grundvattnet. Ändring i klassificering: till klass 1E enligt lag 1299/2004. Vattentäkter i användning är Sandö strand, Tikka, Santala I, Viskos övre och Södra vattentäkt samt

7 Broars I-II. I området finns Sandös myrskyddsområde, ett klibbalskärr i Broarsbukten och ett klibbals-madkärr med källor, som har konsekvenser för grundvattnet. Ändring i avgränsning: Gränsen mellan Sandö-Grönvik och Hanko (i väst) samt Sandö-Grönvik och Isolähde (i öst) grundvattenområden korrigeras så att den går till klipptröskeln (GTK strukturutredning 5.11.2004). Samtidigt förblir Isolähde vattentäkts skyddsområde i öst på Isolähde sida. Vid Sandöträskets norra gräns korrigeras området där grundvattnet bildas så att det går intill strandlinjen och det läggs till en genomsläpplig strandlinje på basis av en isotopundersökning (Bestämning av vattenprovers syre- och väteisotopsammansättning: Utredning av strandabsorption. GTK, 14.9.2017). Isolähde 0107803, klass 1E Isolähde grundvattenområde är en utjämnad del av första Salpausselkäryggen. I norr avgränsas formationen av ett omfattande morän- och klippområde, i nordost av Lappohja grundvattenområde, i sydost av hav och i de sydvästra delarna av Sandö-Granvik grundvattenområde. I formationens västra delar förekommer fin sand med mellanlager av sand. I Tvärminnevikens strandzon finns det sand på 2 5 meters nivå under havsytan och djupare än så tät mo. I strandområdena finns också finkorniga vindlager som binder växtligheten. I Isolähde vattentäkts område har man vid borrningar stött på grusig sand och sand i de ytliga delarna på cirka 11 13 meters djup och därefter fin sand och silt eller morän. I söder nära Koverhar vattentäkt finns det lager av fin sand som har svag vattenledningsförmåga på upp till 40 60 meters djup från markytan. I grundvattnets utflödesområde finns det sand ner till cirka 15 meters djup med mellanlager av mjäla och fin sand. Grundvattnet strömmar i huvudsak mot nordväst och i någon mån i mitten av formationen mot sydost. Grundvattnet rinner förutom ut i Isolähde även ut i de norra delarnas dalsänka och i sydost i Finska viken. Grundvattnet i områdets nordöstra och mittersta delar ligger på nivån +11...+13 m.ö.h., i de nordvästra delarna på nivån +9...+11 m.ö.h. och i de sydöstra delarna på cirka +9,6 m.ö.h. och sjunker på Koverhars fabriksområde ner till så lågt som +1,5 m.ö.h. I grundvattenområdets mellersta delar ligger grundvattenytan i medeltal på 8 15 meters djup från markytan. De tjockaste jordlagren ovanför grundvattenytan påträffas i Isolähde och Lappohja tredje vattentäkts områden på djup över 15 meter. Formationen avgränsas i nordväst till ett omfattande klippområde där klippan ställvis höjer sig upp till +20...+30 m.ö.h. Klippområdet bryts vid Isolähde av en smal men djup klippsänka som går i nordvästlig-sydostlig riktning, blir en bredare bassäng i riktning mot Tvärminneviken och når troligen ut ända till havsstranden i sydost. Via krosszonen rinner största delen av grundvattnet som uppkommer ut i Isolähde i nordost. Klippytan i krosszonen ligger på +0...-25 meter. På östra och västra sidan om krosszonen höjer sig klippan till +15...+25 m.ö.h. och bryter strömningen i riktning mot Sandö-Grönvik och Lappohja grundvattenområden. I grundvattenområdets sydvästra del på norra sidan av Nicklundsberget verkar det finnas en small klippsänka som kan ha en svag koppling till Tvärminnevikens klippbassäng i riktning mot Krogars. I grundvattenområdet ligger områdena Kallkärr och Björkkulla, som hör till programmet för myrskydd. I området används vattentäktsbrunnarna Isolähde, Lappohja 2 och Koverhar, som hör till affärsverket Hangö Vattens ägo. Vid Lappohja andra vattentäkt har man utfört en provpumpning 1978. Som helhet bedömdes det att man får 900 m 3 grundvatten/dygn, varav en del används vid Lappohja tredje vattentäkt. På basis av provpumpningen bedömdes det att vattentäkten ger 700 m 3 grundvatten/dygn, varvid en del av grundvattnet från källorna i den norra delen rinner ut i bäckar.

8 I Isolähde område har man 1997 och 1999 gjort provpumpningar gällande egenskaper och kapacitet för att undersöka brunnarnas placeringsmöjligheter. Då vattentäkten grundades gjordes inga undersökningar av marken eller grundvattnet i området, utan vattentäkten byggdes vid en källbäck på basis av de strömningsobservationer som gjordes på 1960-talet. På basis av de undersökningar som gjordes 2012 lämpar sig Isolähde området för framställning av konstgjort grundvatten. Det har gjorts undersökningar av konstgjort grundvatten i området på basis av vilka man kan öka mängden naturligt förekommande grundvatten genom framställning av konstgjort grundvatten. Vatten som pumpas från Gennarbyviken infiltreras från Isolähde på försök. Isolähde är en speciellt värdefull och skyddad källa tack vare dess bestånd av vippstarr. En kartläggning av vippstarr finns med i kontrollen av grundvattnet. Isolähde grundvattenområde har inom vattenvården fastställts som ett riskgrundvattenområde i gott kemiskt skick. Grundvattnets kloridhalt har stundvis legat högre än naturligt. Isolähde vattentäkt är byggd i ett område av källor där grundvattnet rinner ut till havet längs med två bäckfåror. Vattentäkten har ett tillstånd från vattendomstolen (17/1987/3) från 1987 för att ta 2 200 m 3 grundvatten/dygn räknat som medeltal per månad. Hangö stad har 2015 beviljats rätt (Nr 28/2015/2) att infiltrera 2 500 m 3 konstgjort grundvatten/dygn till Isolähde området från vattentäkten vid Isolähde källbäck och från ytvattentäkten vid Gennarbyvikens sötvattensbassäng. Vatten pumpas från tre silrörsbrunnar som inte ligger i källområdet. Lappohja andra vattentäkt byggdes 1981 och har tre silrörsbrunnar. De äldre brunnarna vid Lappohja 3 (Grops vattentäkt) ligger i närheten av en tryckhöjningsanläggning. Lappohja vattentäkt har ett tillstånd från vattendomstolen (76/1988/3) från 1988 för att ta 500 m 3 grundvatten/dygn räknat som medeltal per år. Lappohja vattentäkt har ett skyddsområde från 1991 (110/1991 1) som fastställts av vattendomstolen. Numera har vattentäkten i Koverhar, som ägs av affärsverket Hangö Vatten, tre täktbrunnar. Brunnarna ägdes tidigare av FNSteel Oy. Tillståndet för uttag av vatten överfördes till stadens ägo då staden köpte upp markområdena med vattentäkter. Det tidigare tillståndet från vattendomstolen (95/1996/3) är från 1996 och det nyare tillståndet (49/1997/3) från 1997 tillåter uttag av 600 m 3 grundvatten/dygn och kortvarigt 650 m 3 /dygn. Grundvattenområdet klassificeras som klass 1E enligt lag 1299/2004. I området finns det Björkkulla naturskyddsområde som har ett betydande källobjekt Isolähde och i grundvattenområdets norra del finns en liten källbäck som är skyddad enligt skogslagen. Ändring i klassificering: till klass 1E enligt lag 1299/2004. I området används vattentäktsbrunnarna Isolähde, Lappohja 2 och Koverhar som hör till affärsverket Hangö Vattens ägo. I området finns det Björkkulla naturskyddsområde som har ett betydande källobjekt Isolähde och i grundvattenområdets norra del finns en liten källbäck som är skyddad enligt skogslagen. Ändring i avgränsning: Gränsen mellan Sandö-Grönviks och Isolähde grundvattenområde korrigeras så att den går längs klipptröskeln (GTK strukturutredning 5.11.2004). Grundvattenområdets gräns utvidgas i sydväst så att det täcker Koverhars vattentäktsbrunnar. Lappohja 0107804, klass 1 Lappohja grundvattenområde är en formation som hör till första Salpausselkäryggen och som avgränsas mot Isolähde grundvattenområde i sydväst. I norr avgränsas området av klippiga morän- och torvlager mellan vilka det förekommer sandlager, och i söder av morän- och klippområden.

9 Marklagrens tjocklek varierar från några meter till 15 meter mellan Lappohja och Isolähde. I formationens östra delar och i området Kärret finns det klippryggar, och lagertjocklekarna är mycket små. Materialet är i huvudsak sand och fin sand, då man går djupare ner blir jordmaterialet mera finkornigt. I områdets västra delar finns det dyner. I Tvärminnevikens strandzon finns det sand på 2 5 meters nivå under havsytan och djupare än så är jordarten tät mo. Formationens klipptrösklar hindrar grundvattnet från att strömma i öst-västlig riktning. På den västra sidan höjer slig klippområden så högt som +15...+25 m.ö.h. och bryter därmed kontakten i riktningen mot Isolähde grundvattenområde. Grundvattnet strömmar mot norr och nordväst där det rinner ut i ett myrområde. I områdets nordöstra delar ligger grundvattennivån på 17 m.ö.h., mycket nära markytan. På den västra sidan av Lappohja första vattentäkt förekommer grundvatten på cirka 8 meters djup från markytan, på cirka +13,94 m.ö.h. Lappohja första vattentäkt är en reservvattentäkt. Lappohja vattentäkter har ett tillstånd från vattendomstolen för att ta 500 m 3 grundvatten/dygn räknat som medeltal per år. Ändring i klassificering: till klass 1 enligt lag 1299/2004. Vattentäkten Lappohja 1 är i bruk. Tvärminne 0107805, klass 2 Tvärminne grundvattenområde är en flygsandsformation i anslutning till första Salpausselkäryggen. I söder gränsar området till morän- och klippryggar och till havet, i väst till myrområden, i öst till det försumpade området Tvärminneträsket och i övriga riktningar till sandsediment. I ostsydost ansluter sig grundvattenområdet till Syndalens grundvattenområde. Formationens jordmaterial är i huvudsak fin sand och mo. Botten på den dynsandgrop som finns i området är delvis försumpad och det finns järnsediment i vattnet. Vid områdets gränser ligger klippan delvis ovanför grundvattenytan. Grundvattnet rinner ut i de träsk som omger formationen. I områdets mittersta delar ligger grundvattenytan ungefär på +8,64...+10.85 m.ö.h. och i de södra delarna på +8,71 m.ö.h. (7/2011). Till den sammanlagda mängden vatten som kan tas ut är området utmärkt, men järnhalten i råvattnet kan försvåra vattenförsörjningen. Tvärminne reservvattentäkt har inte varit i bruk sedan 2008. Därtill tar man vatten till cirka tio hushåll från en vattenpost. Problemet är järnhalten. Under den nedre vattenbehållaren som finns på vattenledningslinjen i Tvärminne by finns en gammal brunn som kan användas som reservvattenbrunn. Ändring i klassificering: till klass 2 enligt lag 1299/2004, eftersom det inte finns någon vattentäkt i bruk i området. Syndalen 0107806, klass 2 Syndalens grundvattenområde är ett sandigt randområde i anslutning till första Salpausselkäryggen där det förekommer dyner som har sedimenterats av vinden. I öst avgränsar formationen till havet och i sydsydost till morän- och klippområden. I väst avgränsar området till Tvärminneträskets myrområde. Grundvattenområdet ansluter sig i sydväst till Tvärminne, i nordväst till Sandö-Grönvik och i norr till Isolähde grundvattenområden.

10 Formationens jordmaterial är i huvudsak fin sand och mo. Klippan i området ligger delvis ovanför grundvattenytan och sandlagrens tjocklek är liten på vissa ställen. I grundvattenområdets nordöstra delar finns det strandvallar. Grundvattnet i området strömmar åt öst och sydost. Områdets grundvatten rinner ut i havet och i det försumpade Tvärminneträsket. I områdets västra del ligger grundvattnet på cirka +10,7 m.ö.h (7/2013). Ingen vattentäkt i området. Grundvattenområdets helhetskapacitet är utmärkt, men allt det vatten som uppstår i området går inte att ta i bruk från en enda punkt och järnhalten kan vara hög. Ändring i klassificering: till klass 2 enligt lag 1299/2004, eftersom det inte finns någon vattentäkt i området. Täktom 0107807, klass 2E Täktom grundvattenområde är en randformation i anslutning till första Salpausselkäryggen. I öst avgränsar området till morän- och klippområden, i norr och väst till avlagringar av fint material och på övriga håll till sandavlagringar. Jordmaterialet i de mittersta delarna består av grovt grus som leder vatten, i söder är materialet sand och silt. I områdets nordostliga delar förekommer det också lager som leder vatten dåligt, bland annat lera. Formationens smala mellersta delar ligger under vägen. Ingen vattentäkt i området. Vattnet i vattentäkten som har undersökts är för järnhaltigt, ingen vattentäkt byggs åtminstone tills vidare. Grundvattenområdet klassificeras som klass 2E enligt lag 1299/2004. I området finns Sjöstuga- Kampelas naturskyddsområde för rikkärr i anslutning till en betydande källa. Ändring i klassificering: till klass 2E enligt lag 1299/2004. Det finns ingen vattentäkt i området, man har endast undersökt en plats för vattentäkt. I området finns Sjöstuga-Kampelas naturskyddsområde för rikkärr i anslutning till en betydande källa. Tabell 1. Sammanfattningstabell över Hangös grundvattenområden och de ändringar som gjorts Grundvattenom råde Tidigar e klass Ny klass Ändring i avgräns ning Motiveringar till ändringarna Hanko 0107801 I 1 X till klass 1 enligt lag 1299/2004. Vattentäkterna Silverstrand, Skjutbanan och Printal Oy:s privata vattentäkt i användning. Gränsen mellan Hanko och Sandö- Grönvik grundvattenområde korrigeras

11 Grundvattenom råde Tidigar e klass Ny klass Ändring i avgräns ning Motiveringar till ändringarna så att den går längs klipptröskeln (GTK strukturutredning 5.11.2004). till klass 1E enligt lag 1299/2004. Vattentäkter i användning är Sandö strand, Tikka, Santala I, Viskos övre och södra vattentäkt samt Broars I-II. I området finns Sandös myrskyddsområde, ett klibbalskärr i Broarsbukten och ett klibbals-madkärr med källor, som har konsekvenser för grundvattnet. Sandö-Grönvik 0107802 Isolähde 0107803 I 1E X I 1E X Gränsen mellan Sandö-Grönvik och Hanko (i väst) samt Sandö-Granvik och Isolähde (i öst) grundvattenområden korrigeras så att den går till klipptröskeln (GTK strukturutredning 5.11.2004). Samtidigt förblir Isolähde vattentäkts skyddsområde i öst på Isolähde sida. Vid Sandöträskets norra gräns korrigeras området där grundvattnet bildas så att det går längs strandlinjen och det läggs till en genomgående strandlinje på basis av en isotopundersökning (Bestämning av vattenprovers syre- och väteisotopsammansättning: Utredning av strandabsorption. GTK, 14.9.2017). till klass 1E enligt lag 1299/2004. Isolähde och Lappohja 2 vattentäkter samt Koverhars vattentäktsbrunnar i området. I området finns det Björkkulla naturskyddsområde som har ett betydande källobjekt Isolähde och i grundvattenområdets norra del finns en liten källbäck som är skyddad enligt skogslagen. Gränsen mellan Sandö-Grönviks och Isolähde grundvattenområde korrigeras så att den går längs klipptröskeln (GTK strukturutredning 5.11.2004). Grundvattenområdets gräns utvidgas i sydväst så att det täcker Koverhars vattentäktsbrunnar.

12 Grundvattenom råde Tidigar e klass Ny klass Ändring i avgräns ning Motiveringar till ändringarna Lappohja 0107804 Tvärminne 0107805 Syndalen 0107806 I 1 I 2 I 2 till klass 1 enligt lag 1299/2004. Vattentäkten Lappohja 1 är i bruk. till klass 2 enligt lag 1299/2004, eftersom det inte finns någon vattentäkt i bruk i området. till klass 2 enligt lag 1299/2004, eftersom det inte finns någon vattentäkt i området. Täktom 0107807 II 2E till klass 2E enligt lag 1299/2004. Det finns ingen vattentäkt i området, man har endast undersökt en plats för vattentäkt. I området finns Sjöstuga-Kampelas naturskyddsområde för rikkärr i anslutning till en betydande källa. 3. Raseborgs grundvattenområden Karjaa 0122001 A, klass 2 Karjaa grundvattenområde, som hör till den första Salpausselkäryggen, delas på grund av klippryggar in i tre olika avrinningsområden (A, B och C). Karjaa A är det område som ligger längst mot söder och mynnar vid Bäljars ut till Karis centrum, där grundvattenområdet avgränsas av klippor. Marken i formationens mellersta delar är vanligtvis sand, i de norra delarna kan det också förekomma moränlager och moränlinser. I mitten av formationen finns det moränlinser mellan sandlagren. I samband med installeringen av observationsrören HP1 HP3 har man också observerat 2 6 meter tjocka mellanlager av lera. Formationens översta ytlager är grovt stenigt grus (strandavlagring) och gränsområdena är täckta av fint material. Under det fina materialet har man på många ställen stött på grövre avlagringar. Delområdet Karjaa A avgränsar i norr till en klipprygg. Mellan Lappträsket och formationens södra del finns det en klippformation under leran som är en av de tre betydande klippryggarna i Karjaa grundvattenområde (A C) som går i sydostlig-nordvästlig riktning. Under leran förekommer det ställvis avlagringar som leder vatten. Klippytan i mitten av delområde A vid rör HP1 ligger på cirka 23,5 meters djup under markytan. Vid rör HP2 i områdets södra del ligger klippan på 15 meters djup och i väst vid rör HP3 på 21,5 meters djup.

13 Eftersom området är bergigt är grundvattenlagret på många ställen tunt, och det är klippytans topografi som bestämmer vart grundvattnet strömmar. Grundvattnet strömmar i huvudsak mot Lappträsket i söder (+5,3 m.ö.h.). I formationens norra del ligger grundvattnets yta cirka +25,8 m.ö.h., i de mellersta delarna +22...+23 m.ö.h och i de södra delarna +16...+17 m.ö.h. Grundvattennivån är som högst i grundvattenområdets västra del, på cirka +29 m.ö.h. I den klipprygg som går mellan Lappträsket och Salpausselkä finns det artesiskt grundvatten under lerlagren. Tjockleken på jordlagren varierar kraftigt. Det finns ingen vattentäkt i området. Delområdet Karjaa A har inom vattenvården slagits fast som ett riskområde i gott skick. Klorbensen utgör en risk för grundvattnets kvalitet. Ändring i klassificering: till klass 2 enligt lag 1299/2004, eftersom det inte finns någon vattentäkt i området. Karjaa 0122001 B, klass 1 Karjaa grundvattenområde, som hör till den första Salpausselkäryggen, delas på grund av klippryggar in i tre olika avrinningsområden (A, B och C). Karjaa B ligger mellan Karjaa A och C, mellan klipporna i Karis centrum och Krusbackberget. I söder avgränsas klipporna av Salpausselkäryggen. Marken i grundvattenområdet är till största delen dominerad av sand och gränsområdena är täckta av fint material. Morän kan förekomma som linser eller mellanlager, i synnerhet vid den nordvästra gränsen. Ytlagret är i allmänhet grovt stenigt grus. Vid gränsområdena är formationen vid många ställen täckt av fint material och man har uppskattat att formationen fortsätter under leran utanför grundvattenområdet. Under det fina materialet har man på många ställen konstaterat att det finns grövre avlagringar, bland annat i området Landsbro fortsätter de grova jordarterna mot nordost under ler- och siltlagren. I Karis centrum sträcker sig de vattenledande jordlagren tvärs över Svartån. Det finns sannolikt en ås i anslutning till grundvattenområdet som kommer från Kyrkträskhållet i sydväst och en annan från nordost i riktning från Svartån. Åsarna ligger i berggrundens krosszon och är täckta av avlagringar med fint material, så de går inte att upptäcka från markytan. I Karjaa grundvattenområde träffar man på de tjockaste jordlagren på 40 50 meter i närheten av Landsbro vattentäkt. Grundvattenlagret är som tjockast i området kring Landsbro, 20 30 meter tjockt. Mellan Landsbro och Tallmo finns det en stor klippbassäng i vars norra del Svartån löper. Klippytan är som lägst vid Landsbro vattentäkt, cirka 45 meter under havsytan. I bassängen är marken som tjockast 40 50 meter. Bassängen samlar in grundvatten från ett brett område och grundvattnet strömmar längs klippbassängen mot norr och rinner ut i Svartån, som har en hydraulisk förbindelse med grundvattenformationen. Vattentäkten tar sannolikt också in grundvatten från norra delen av ån. Under torra perioder kan åvatten tas upp av grundvattenformationen. Grundvattnets höjd i området varierar kraftigt (+12...+33 m.ö.h), vilket pekar på att det förekommer jordarter som leder vatten dåligt. I närheten av vattentäkten och i strandzonen ligger grundvattenytan i stort sett i höjd med åns vattenyta, cirka +12,16 m.ö.h. I områdets södra och nordöstliga delar är grundvattennivån +33 m.ö.h. och i de mellersta delarna +14,58 m.ö.h. (Vattenytor 7/2013)

14 Delområdet Karjaa B har inom vattenvården slagits fast som ett riskområde i gott skick. Klorid utgör en risk för grundvattnets kvalitet. Raseborgs Vattens huvudsakliga vattentäkt Landsbro finns i grundvattenområdet. Vattentäkten har byggts på 1940-talet. Landsbros tillstånd för uttag av vatten gäller för 1 800 m 3 /dygn. Man har iakttagit förhöjda halter av järn, mangan, klorid och sulfat vid vattentäkten. Ändring i klassificering: till klass 1 enligt lag 1299/2004. Landsbros vattentäkt är i bruk. Karjaa 0122001 C, klass 1 Karjaa grundvattenområde, som hör till den första Salpausselkäryggen, delas på grund av klippryggar in i tre olika avrinningsområden (A, B och C). Karjaa C är det område som ligger längst i norr. Karjaa C avgränsas mot grundvattenområdet Karjaa B av Krusbackbergets klippryggar i sydväst och mot Meltola-Mustio grundvattenområde av Smedsbergs stora klippområden i nordost. Grundvattenområdet avgränsas av klippryggar också i övrigt. Grundvattenområdets jordmån domineras av sand, men i de norra delarna förekommer det lerlager, och under dem artesiskt grundvatten. Formationens översta lager är i allmänhet grovt stenigt grus. Morän kan förekomma som linser eller mellanlager, i synnerhet vid den nordvästra gränsen av formationen. Formationens gränsområden är i allmänhet täckta av avlagringar med fint material, och under dem har man på många platser konstaterat att det finns grövre avlagringar. Vid Nyby vattentäkt är ytjorden finkornig, silt och lera. Vid vissa ställen sträcker sig det fina materialet så långt som till 20 meters djup. Vid vattentäkten finns det vattenledande jordlager på 4 12 meters djup. Man har uppskattat att det eventuellt finns en ås i Nybys område som kommer från nordväst/norr. Grundvattenformationen fortsätter möjligtvis mot nordväst under lagren av fint material. Klippytans nivå varierar kraftigt i området. Vid Nyby vattentäkt har man i undersökningar upptäckt en liten klipprygg som går i sydvästlig-nordostlig riktning. Klippan ligger som högst på den östra sidan av Nyby vattentäkt, på nivån +65 m.ö.h. Grundvattnet strömmar i huvudsak mot nordnordväst. Grundvattnet rinner ut vid en källa som ligger i Nyby område. Innan vattentäkten togs i bruk har man uppmätt att det strömmar cirka 900 m 3 vatten/dygn från källorna. Grundvattennivån varierar mellan +25 och +30 m.ö.h. Vid Nyby vattentäkt har man utfört en provpumpning 1969. Det konstaterades att provpumpningen påverkade närområdets observationspunkter och källor. Tack vare provpumpningen kunde man konstatera att pumpningspunktens kapacitet låg på 500 600 m 3 /dygn. Den andra pumpningspunkten låg vid punkt HP23, och dess kapacitet fastställdes som 200 300 m 3 /dygn. Samtidigt konstaterade man att man från bägge punkter kan ta 800 m 3 vatten/dygn. Nyby vattentäkt grundades 1973. Vattentäkten har Västra Finlands vattendomstols tillstånd 89/1973Y, 12.10.1973 för att ta 800 m 3 vatten/dygn. Malmbackas vattenandelslags borrbrunn finns i området. Brunnen är byggd 1963. Ändring i klassificering: till klass 1 enligt lag 1299/2004. Nyby vattentäkt och Malmbackas vattenandelslags borrbrunn används i området. Backgränd 0122003, klass 1

15 En formation som avlagrats mellan klipphöjningar och är täckt av ett silttäcke. Materialet är övervägande sand men i formationens nordvästra del förekommer det även grus, mycket sannolikt så även under silt- och lertäcket i mitten av formationen. Grundvattnet i området strömmar enligt klippytan mot Krabbäcken som flyter i mitten av grundvattenområdet. I den västra delens sandgrop kan man se en bergströskel och en liten grundvattenpöl. I området finns byn Backgränds vattentäkt. Ändring i klassificering: till klass 1 enligt lag 1299/2004. Byn Backgränds vattentäkt används. Meltola-Mustio 0122051 A, klass 1E Meltola-Mustio grundvattenområde, som ligger vid första Salpausselkäryggen, delas på grund av klipptrösklar in i tre avrinningsområden (A, B och C). Mellan område A och B finns det inte någon egentlig vattendelare. Område A ligger mellan Karjaa grundvattenområde (0122001 C) och den södra delen av Svarvarsmossen. Vid Mjölbolsta blir Salpausselkäryggen bredare och jämnare. Vid Mjölbolsta och Svartå har Salpausselkäryggen brett ut sig till en deltaliknande formation. Grundvattenområdet ramas in av klippor, och mellan dessa förekommer det avlagringar med fint material. Klippytans nivå varierar kraftigt i området. Vid vattentäkterna vid Meltola och Meltola sjukhus finns det en klippbassäng, likaså vid Stormossen. Den djupaste punkten vid Mjölbolsta sjukhus är så djup som 48 meter. Klippytan sjunker i söder vid Mjölbolsta sjukhus, Stormossen och Svarvarsmossen. På vattentäkternas västra sida har man i undersökningar bedömt att det finns en bergströskel som går i nästan nord-sydlig riktning och som fördelar grundvattnets strömning. Jordmaterialet i mitten av formationen är sand, det förekommer också i allmänhet fin sand, silt och morän, samt mellanlager av lera som är flera meter tjocka. Morän påträffas i synnerhet vid formationens nordvästra kant samt i Mjölbolstaområdet. Grövre material finns i området runt Meltola vattentäkt där jordlagren kan vara upp till 40 50 meter tjocka. I områdena Ojala och Mellangård finns det smala zoner med jordlager som leder vatten bra. Grundvattnet strömmar i huvudsak mot vattentäkterna vid Meltola och Meltola sjukhus. Grundvattenområdets södra del delas in i mindre avrinningsområden i enlighet med berggrundens topografi. I området rinner det ut cirka 1 400 m 3 grundvatten i naturtillstånd/dygn från källorna i närheten av Ojala gård. Den södra delens grundvatten rinner också ut i myren Stormossen (+30 m.ö.h.), där det tjockaste området av grundvattenzonen finns. I de mittersta delarna av formationen är grundvattenytan som högst cirka +44,66 m.ö.h., vid den sydöstra gränsen cirka +37...+38 m.ö.h och vid vattentäkterna cirka +24 27 m.ö.h. År 1969 har det gjorts en provpumpning vid Meltola vattentäkt. Man konstaterade att provpumpningen påverkade brunnen vid den närliggande gården och vattenytorna vid källorna i området, men någon påverkan upptäcktes inte vid sjukhusets vattentäkt där man i medeltal tog 202 m 3 vatten/dygn under provpumpningen. Det bedömdes att man kan ta cirka 900 m 3 grundvatten/dygn vid provpumpningspunkten. Därmed bedömde man att man inom Meltola området sammanlagt kan ta cirka 1 000 1 100 m 3 grundvatten/dygn. Delområdet Meltola-Mustio A har inom vattenvården fastställts som ett riskområde i gott skick. Klorid utgör en risk för grundvattnets kvalitet. Vid Meltola vattentäkt är klorid- och sulfathalterna i vattnet förhöjda. Meltola vattentäkt har byggts 1976. Vattentäkten har ett tillstånd från vattendomstolen för att ta 900

16 m 3 vatten/dygn. Alkalisering som vattenbehandling. Meltola sjukhus reservvattentäkten har grundats på 1930-talet. Vattentäkten har ett tillstånd från vattendomstolen för att ta 200 m 3 vatten/dygn. Grundvattenområdet klassificeras som klass 1E enligt lag 1299/2004. I grundvattenområdets utloppsområde finns det betydelsefulla skyddsområdet Svarvarsmossen. Svarvarsmossen är ett Naturaområde och hör till programmet för myrskydd, och därtill har det på beslut av Forststyrelsen klassificerats som naturskyddsområde. Svarvarsmossens område karakteriseras av Salpausselkäs källflöden. Ändring i klassificering: till klass 1E enligt lag 1299/2004. Meltola och Meltola sjukhus vattentäkterna är i användning. Utanför grundvattenområdet, i grundvattnets utrinningsområde, finns den betydelsefulla Svarvarsmossen. Svarvarsmossen är ett Naturaområde som hör till programmet för myrskydd, och har på beslut av Forststyrelsen klassificerats som naturskyddsområde. Svarvarsmossens område karakteriseras av Salpausselkäs källflöden. Meltola-Mustio 0122051 B, klass 1E Meltola-Mustio grundvattenområde, som ligger vid första Salpausselkäryggen, delas på grund av klipptrösklar in i tre avrinningsområden (A, B och C). Mellan område A och B finns det inte någon egentlig vattendelare. Område B sträcker sig från den nordöstra sidan av Mjölbolsta sjukhus till Svartå centrum. Nordost om Mjölbolsta går första Salpausselkäryggen först som en smal rygg som efter Ingvalla station breder ut sig till en bred mo. Randformationen bryts på många ställen av höga klippytor. Jordmånen i formationens mellersta delar är i huvudsak sand. I Ingvalsby norr om Salpausselkä finns det en klippbassäng där jordlagren är upp till 40 50 meter tjocka. I synnerhet i detta område påträffas grova jordlager. Den lilla åsen i Ingvalsby har sannolikt en anslutning till Salpausselkäryggen under lermarkerna. På övrigt håll består marken av fint material som leder vatten dåligt. Vid Salpausselkäs gränsområden finns det jordlager som leder vatten under sediment av lera och det förekommer artesiskt grundvatten i området. Det material som bäst leder vatten påträffas i formationens nordvästra del, där jordmånen i huvudsak består av sand med mellanlager av grus. I grundvattenområdets nordvästra delar förekommer det moränsediment. I Ingvalsbyområdet stiger klippryggen ovanför grundvattenytan och ramar in Ingvalsbys grundvattenbildningsområde längs med linjen Nikuberget-Råberget. Även i öst vid Svartå centrum höjer sig klippan ovanför grundvattenytan. Söder om Nikuberget vid Svarvarsmossen finns det en klippbassäng som fortsätter mot nordost. I klippbassängen har man med hjälp av seismiska lodningar upptäckt en tydlig krosszon. Andra krosszoner ligger nordost om Nikuberget i nordvästlig-sydostlig riktning och i riktning mot Lindnäs i västnordväst. Grundvattennivån ligger som lägst i Ingvalsby, på nivån +21 25 m.ö.h. I Svarvarsmossen sipprar grundvattnet fram ur små källor på nivån +40 m.ö.h. I grundvattenområdets mellersta delar ligger grundvattnet på nivån +47...+48 m.ö.h. Grundvattnet strömmar i huvudsak i sydsydost mot Svarvarsmossen i de sydvästra delarna och i de nordostliga delarna mot Ingvalsby i norr. I Ingvalsbyområdet finns det källor som har uppskattats ge ifrån sig cirka 1 800 m 3 grundvatten/dygn (sommaren 1969). Grundvattnet i området är artesiskt. På 1960-talet byggdes Lindnäs reservvattentäkt i området samt platserna för Ingvalsbys (undersökt 1969 och 1987) och Svarvarsmossens (undersökt 1989) vattentäkter. Mängden vatten som tas vid Lindnäs vattentäkt är mycket liten, vattnets järn- och manganhalter är förhöjda. Vattnet används inte som hushållsvatten utan går till Destias depå för användning (inte

17 som hushållsvatten). Vid Lindnäs vattentäktsplats har man utfört en provpumpning 1965. Det uppskattades att man kontinuerligt får 120 150 m 3 grundvatten/dygn från punkten. Vid undersökningspunkten i Ingvalsby har man utfört provpumpningar vid tre olika platser i närheten av källorna. På basis av resultaten från provpumpningarna går det att ta till vara sammanlagt cirka 1 800 m 3 grundvatten/dygn för användning, och utan betydande konsekvenser för källorna och grundvattnets nivå cirka 1 000 m 3 /dygn. Vid undersökningspunkten i Svarvarsmossen har man utfört kapacitetsmätningar 1989. På basis av undersökningen är jordmånens vattenkapacitet medelmåttig, och det bedömdes att man kan ta 150 200 m 3 vatten i bruk/dygn från två brunnar. Att ta vatten från platsen i fråga kan dock påverka mossens fuktighetsbalans, så det är osannolikt att man tar i bruk vattentäkten. I området finns också den privata vattentäkten Jussis Morot. Delområdet Meltola-Mustio B har inom vattenvården fastställts som ett riskområde i gott skick. Bekämpningsmedel förorsakar risker för grundvattnets kvalitet. Grundvattenområdet klassificeras som klass 1E enligt lag 1299/2004. I grundvattenområdets utloppsområde finns det betydelsefulla skyddsområdet Svarvarsmossen. Svarvarsmossen är ett Naturaområde som hör till programmet för myrskydd, och därtill har det på beslut av Forststyrelsen klassificerats som ett naturskyddsområde. Svarvarsmossens område karakteriseras av Salpausselkäs källflöden. Därtill finns det flera källor i Ingvalsbyområdet som upprätthåller en mångsidig artrikedom. Ändring i klassificering: till klass 1E enligt lag 1299/2004. I området används Lindnäs reservvattentäkt, vattentäkten Jussis Morot och utöver dessa två undersökta platser för vattentäkter. Utanför grundvattenområdet, i grundvattnets utrinningsområde, finns den betydelsefulla Svarvarsmossen. Svarvarsmossen är ett Naturaområde som hör till programmet för myrskydd, och därtill har det på beslut av Forststyrelsen klassificerats som ett naturskyddsområde. Svarvarsmossens område karakteriseras av Salpausselkäs källflöden. Därtill finns det flera källor i Ingvalsbyområdet som upprätthåller en mångsidig artrikedom. Meltola-Mustio 0122051 C, klass 1 Meltola-Mustio grundvattenområde, som ligger vid första Salpausselkäryggen, delas på grund av klipptrösklar in i tre avrinningsområden (A, B och C). Område C sträcker sig från klippområdet nordost om Lindnäs reservvattentäkt ända till gränsen mot Lojo i nordost där det finns en grundvattendelare som uppstått tack vare flödesmotstånd. I väst och öst avgränsas grundvattenområdet av klippryggar. Vid Mjölbolsta och Svartå har formationen brett ut sig på ett deltaliknande sätt. I Svartåområdet stiger randformationen som högst, upp till 70 m.ö.h. Jordmånen består i huvudsak av sand och fin sand. I krosszonen i områdena Andersberg och Råbacka finns det en ås i bergssänkan som hänger ihop med Salpausselkäryggen, och där är jordlagren 40 50 meter tjocka. Sedimenten i den egentliga åsen finns först på 25 meters djup och sträcker sig åtminstone ner till 43 meters borrdjup från markytan. I området kring åsen finns det ett lager av cirka 15 meter tjock sand vid jordytan, under vilket det finns ett lager av lera. Under lerlagret börjar åsens egentliga sediment, vilka från 25 meters djup består av cirka 20 meter sand och grus. I området kring Mjölnarbyns vattentäkt har man i borrning av markytan konstaterat att det finns fint material på 1 6 meters djup och längre ner sand eller fin sand. Klippytans nivå varierar kraftigt i området och är stundvis synlig som kala klippor. Klippytan är som högst i Svartåområdet där de högsta bergen ligger på +80 m.ö.h. I Svartå mellan Kettilsmora och Antaskogen finns det en bergströskel som ligger nära grundvattnets nivå. I zonen Nymora-