Undersökning av geohydrologiska förhållanden kring St Hans deponi i Lund

Transkript

1 melica Fiskhamnsgatan 10, GÖTEBORG Tel Fax Undersökning av geohydrologiska förhållanden kring St Hans deponi i Lund Stefan Bydén

2 Geohydrologi på St Hans Inledning Denna rapport sammanställer resultaten av en geohydrologisk undersökning som utfördes på och kring St Hans backar under Syftet var att försöka få grepp om grundvattenflöden som kunde transportera lakvatten från deponin och ner mot Vallkärrabäcken. Arbetet ingår i de förberedelser som görs för att åstadkomma en rening av lakvattnet från St Hansdeponin. 12 grundvattenrör sattes i mars 2011 av GEOkompaniet; ett på deponin och 11 utanför, främst i nedströmsrikningen. Placeringen av rören framgår av sidorna 4 och 5. En jordsartsprofil samlades in vid borrningen och redovisas på sidorna 7 till 10. Melica och Calluna, vilka senare skötte provtagningen, utrustade rören med slangar för provtagning. Grundvattennivån mättes vid 10 tillfällen under året, med en koncentration under perioden mars april. Vid dessa tillfällen mättes även ledningsförmåga och temperatur. Vid två tillfällen togs också prover för kemisk analys ut vid några av rören. Denna vattenkemi redovisas i en separat rapport. Grundvattenmätningen redovisas, liksom temperatur och ledningsförmåga, i tidsseriediagram i slutet av rapporten. Grundvattennivåerna är också utsatta på jordartsprofilerna som ett spann mellan högsta och lägsta nivå. Grundvattennivåerna är också relaterade till de två kulvertar som går genom området på sidorna

3 Geohydrologi på St Hans Områdets historia Mitt under deponin sammanflödade två bäckarmar till Vallkärrabäcken. Dessa kom från Möllevången i söder och Norra Fäladen i öster. Bäckens ursprungliga läge är tolkad från 1812 års rekognoceringskarta. På den kartan finns också sluttningslinjer som kan tydas som avgränsning av en flack bäckravin. På 1910 års karta syns inte mycket av vattenflödet medan 1947 års agrogeologiska karta visar ett bäckflöde för sträckan från Möllevången och vidare nedströms sammanflödet. Armen från Norra Fäladen verkar redan då vara kulverterad. Numera är bäcken kulverterad från sina källor ner till andra sidan järnvägen, där den släpps upp i ljuset igen. 3

4 Geohydrologi på St Hans Grundvattenrör 12 grundvattenrör är satta i detta projekt. De flesta med uppstickande rör medan några avslutas med däcksel. Rör D1 fungerade dåligt och provtagningen där avbröts. De första proverna visade dock att röret låg så till att det inte behövdes mera undersökningar där. Vid sista undersökningen kunde inte heller däckseln vid N3 återfinnas. 4

5 Geohydrologi på St Hans D1 D2 D3 D4 WGS84 (lat, lon): N ', E ' WGS 84 decimal (lat, lon): , RT90: , SWEREF99: , WGS84 (lat, lon): N ', E ' WGS 84 decimal (lat, lon): , RT90: , SWEREF99: , WGS84 (lat, lon): N ', E ' WGS 84 decimal (lat, lon): , RT90: , SWEREF99: , WGS 84 (lat, lon): N ', E ' WGS 84 decimal (lat, lon): , RT90: , SWEREF99: , K1 K3 N1 N3 WGS84 (lat, lon): N ', E ' WGS 84 decimal (lat, lon): , RT90: , SWEREF99: , WGS84 (lat, lon): N ', E ' WGS 84 decimal (lat, lon): , RT90: , SWEREF99: , WGS84 (lat, lon): N ', E ' WGS 84 decimal (lat, lon): , RT90: , SWEREF99: , WGS 84 (lat, lon): N ', E ' WGS 84 decimal (lat, lon): , RT90: , SWEREF99: , T1 S2 A1 A2 WGS84 (lat, lon): N ', E ' WGS 84 decimal (lat, lon): , RT90: , SWEREF99: , WGS84 (lat, lon): N ', E ' WGS 84 decimal (lat, lon): , RT90: , SWEREF99: , WGS84 (lat, lon): N ', E ' WGS 84 decimal (lat, lon): , RT90: , SWEREF99: , WGS 84 (lat, lon): N ', E ' WGS 84 decimal (lat, lon): , RT90: , SWEREF99: , Valda koordinater för de satta grundvattenrören i WSG 84, RT90 och SWEREF99. Inmätta koordinater och höjder på grundvattenrör Rör Xkoordinat Ykoordinat Höjd D D D D K K N N T S A A

6 Geohydrologi på St Hans Markytans lutning mellan grundvattenrören. 6

7 7 Geohydrologi på St Hans

8 Geohydrologi på St Hans Lagerföljder och höjder för grundvattenrör på St Hans (mu)le Sa g 49,280 D Grundvattenyta (mu) Sa g N.O Rör Filter D2 45, Le = lera Mn = morän Si = silt Sa = sand Mu = mull Sag= sandigtgrus N.O. = nordost (mu)le (Sa)Le SaLe Sa(Le) Sa Le Sa g D3 43,529 (mu)le Sa Le Sa f Sa D4 43,

9 Geohydrologi på St Hans Lagerföljder och höjder för grundvattenrör på St Hans (mu)le Sa g sa (mu)le (mu)le (Le)Sa Sa Sa (Le) Sa Sa g 47,864 K Grundvattenyta N1 45,721 (mu) Sa Le Sa Rör Filter (mu)le (mu)le Sa Sa g N.O K3 N3 44,382 50, Le = lera Mn = morän Si = silt Sa = sand Mu = mull Sa g = sandigt grus N.O. = nordost

10 Geohydrologi på St Hans Lagerföljder och höjder för grundvattenrör på St Hans SiSa Sopor (mu) (mu)le Sa Sa 56,263 T Grundvattenyta A1 47, (mu) Sa Le Sa Le Le Sa Sa Rör Filter mu Sa Sa Sa SaMn S2 46,578 Le = lera Mn = morän Si = silt Sa = sand Mu = mull 49,636 A

11 Geohydrologi på St Hans Under järnvägen D1 Inlopp dammen D2 D3 D4 K1 Markhöjd vid rör Högsta Grundvattennivå Lägsta K3 Markhöjd över kulvert Bäckens slut Dammens vattenyta Kulvert från Norra Fäladen Kulvert från Möllevången D2, D3, K3 närmast kulverterna Grundvattnets höjd i förhållande till kulverterna på sträckan från järnvägsundergången till den lilla dammen vid bäckens slut. Rör med tjockare streck ligger närmare kulverterna. Höjden på den blå grundvattennivån markerar skillnaden mellan högsta och lägsta grundvattennivån vid mätningarna Bäckens slut Markhöjd över kulvert N3 Bäckens början N1 Kulvert från Norra Fäladen Grundvattnets höjd i förhållande till kulverten på sträckan från den lilla dammen vid bäckens slut till bäckens början. Rör med tjockare streck ligger närmare kulverten. Höjden på den blå grundvattennivån markerar skillnaden mellan högsta och lägsta grundvattennivån vid mätningarna. 11

12 Geohydrologi på St Hans Kulverterna i förhållande till grundvattennivån På den största delen av sträckan ligger grundvattennivån över bottennivån på kulvertarna, enda undantaget är vid rör N1. Här lutar kulverten kraftigt och grundvattennivån ligger högst upp i ett fyra meter tjockt skikt av sand. Detta sandskikt återfinns även i den nedströms liggande punkten K3, här tre meter tjockt. Båda punkterna befinner sig nära den gamla bäckfåran. Vid K3 ligger grundvattennivån runt en meter över kulvertbottnen vilket tyder på att kulverten är någorlunda tät. Att den inte är helt tät visades på en inspektion av kulverternas nedre del där inträngande järnrikt vatten observerades. T1 Markhöjd över kulvert Norra Ringen A2 S2 A1 Kulvert från Möllevången Grundvattnets höjd i förhållande till kulverten på sträckan från den lilla dammen vid bäckens slut till en brunn söder om Norra Ringen. Rör med tjockare streck ligger närmare kulverten. Höjden på den blå grundvattennivån markerar skillnaden mellan högsta och lägsta grundvattennivån vid mätningarna. 12

13 Resultat från mätningarna i rören Geohydrologi på St Hans Mätningarna i kulverterna var intensivast under perioden mitten på mars till slutet på april Sedan gjordes ett uppehåll till slutet på september. Redovisningen av grundvattennivårena nedan har en tidsrätt skala medan redovisningen av temperatur och ledningsförmåga inte har denna skala. Den stora variationen i ledningsförmåga i rör T1 beror på att grundvattenytan ligger nära ett lermoränskikt mellan avfall och överliggande sand. Beroende på grundvattenytans fluktuationer kommer olika stor andel av grundvattnet i röret från lakvattnet i avfallet och det relativt sett renare vattnet i sanden. möh Grundvattennivåer över tiden vid St Hans, Lund 54 T Stabila och långsamt sjunkande nivåer. Endast A2, D2 och K3 höjdes närmvärt 22a mars 48 N3 46 A2 D1 K A1 S2 D2 N1 K3 D4 D

14 Geohydrologi på St Hans Grundvattentemperaturer över tiden vid St Hans, Lund C 14 A D4 D3 N3 K1 D2 N1 K3 A2 S2 T1 4 2 A1 märker ut sig med betydligt högre temperatur i grundvattnet. Antagligen uppvärmning från kompostprocessen. T1 uppe i deponin hade lägst temp under våren. 0 22/3 28/3 5/4 12/4 26/4 28/9 14/11 14

15 Ledningsförmåga över tiden vid St Hans, Lund Geohydrologi på St Hans ms/m 250 A1 märker ut sig med hög ledningsförmåga i grundvattnet. Kommer detta också från kompostprocessen? S2 och T1 är de brunnar som borde innehålla mest lakvatten och den höga ledningsförmågan här styrker detta. T1 200 A1 150 S D2 N1 A2 N3 K3 D3 K1 D4 Normalvärden Höje å 0 16/3 22/3 28/3 5/4 12/4 26/4 28/9 14/11 15

16 Inspektion av slangar i grundvattenrör på St Hans A1: Ingen specifik lukt kunde skönjas. A2: Lukt av rost. D1: Inget rör i röret att undersöka. D2: Ingen specifik lukt kunde skönjas. D3: Ingen specifik lukt kunde skönjas. D4: Ingen specifik lukt kunde skönjas. K1: Ingen specifik lukt kunde skönjas. K3: Ingen specifik lukt kunde skönjas. N1: Ingen specifik lukt kunde skönjas. S2: Ingen specifik lukt kunde skönjas. T1: Metallisk, nästan frän, lukt. N3: Mätplats kunde inte hittas. Grundvattennivå A1 A2 D2 D3 D4 K1 K3 N1 S2 T1 Nedersta fem centimetrarna A1 A2 D2 D3 D4 K1 K3 N1 S2 T1

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30