Handläggare Datum Diarienr Gunnar Emling 2008-11-18 KS-2008/651 Johanna Friberg Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Remissvar Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Utgångspunkter för yttrandet När det gäller övergripande frågor ur Uppsalaregionens perspektiv hänvisas till separat yttrande från Regionförbundet Uppsala län. Knivsta kommun ansluter till detta yttrande. Inom ramen för samverkan mellan Arlandaregionens kommuner Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna har även rubricerade samrådsförslag behandlats. De fyra kommunerna har utarbetat ett gemensamt remissvar som biläggs. Härutöver lämnar Knivsta kommun följande synpunkter. Övergripande synpunkt Knivsta kommun vill liksom regionförbundet understryka det positiva i att samrådsförslaget behandlar hela Östra Mellansverige. En samsyn när det gäller huvuddragen i regionens utveckling ökar förutsättningarna att nå målen. Vision, mål och strategier för regionens utveckling Visionen att Stockholmsregionen ska vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa 2050 är utmanande. Knivsta kommun kan ställa sig bakom de fyra målen och de sex strategierna för att nå målen och så småningom visionen. Knivsta kommun, vid länsgränsen utmed stråket mellan Stockholm och Uppsala, vill erbjuda god boendemiljö, god basservice och närhet till stadskärnor via lättillgänglig, konkurrenskraftig kollektivtrafik. Härutöver vill kommunen skapa goda förutsättningar för företagsetablering. Ambitionerna går enligt kommunens bedömning väl att förena med samrådsförslagets mål och strategier. Målen uttrycker sammantaget den attraktivitet som regionen behöver kännetecknas av för att närma sig visionen. Strategierna bedöms ge god vägledning för hur regionens utmaningar ska hanteras. Sedan återstår frågan hur detta ska åstadkommas i praktiken. Planeringsmål och åtaganden Greppet med planeringsmål och åtgärder som ligger i linje med strategierna förtydligar vägar mot målen. Knivsta kommun bedömer sig kunna lyfta in dessa planeringsmål och åtgärder i tillämpliga delar i sina egna utvecklingsplaner. Kapitel 3:1 Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn. Behovet av konkurrenskraftiga utbildnings- och forskningsresurser i regionen kan inte nog understrykas.
Ett mål är att bostäderna i regionen ska ha hög kvalitet. Kanske bör man snara sträva efter rätt kvalitet. Det vill säga det kan finnas efterfrågan på bostäder med olika kvalitet och därmed olika kostnadsnivå som passar olika behov. I samma kapitel tas metoden att begränsa efterfrågan med vägtullar upp som en åtgärd att öka framkomligheten på vägarna. Frågan om avvägning mellan morot och piska är en svår balansgång. Från Knivsta kommun sida vill vi hävda uppfattningen att om miljömålen på transportområdet ska uppnås måste man på regional nivå i första hand fokusera på positiva styrmedel som utbyggd, lättillgänglig, snabb och billig kollektivtrafik som för stora grupper kan upplevas som ett attraktivt alternativ till bilen. Dock utesluter inte Knivsta kommun vägtullar som styrmedel i lägen när fullgoda, tillräckligt attraktiva kollektivtrafiklösningar ännu inte finns utbyggda i tillräcklig grad. I samrådsförslaget pekas på att föreliggande investeringsplan är otillräcklig för att finansiera alla angelägna trafikprojekt. I ett sådant läge förordar Knivsta kommun att utbyggnad av spårbunden trafik prioriteras för att nå utsläppsmålen. Kapitel 3:2 Utveckla idéer och förnyelseförmåga. Knivsta kommun vill understryka behovet av väl utbyggd digital kommunikation även på landsbygden. Kapitel 3:3 Säkra värden för framtida behov. Beräkningar på utvecklingsplanens transportsystem indikerar en ökning på 15 till 30 procent för personbiltrafikens utsläpp av koldioxid. Detta trots antagandet att fordonens emissionsegenskaper förbättras ca 42 procent jämfört med dagens bilpark. Även simulering av byggnadssektorns utsläpp indikerar ökning. Det pekar på behov av kraftfullare åtgärder, se nedan under Förslag till miljökonsekvensbeskrivning av samrådsförslaget. Knivsta kommun stöder tanken att alla de regionala försörjningssystemen (fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp) i högre grad bör kopplas samman, både med tanke på effektivisering av system och för att minska de enskilda systemens sårbarhet. Frågan om säkrad dricksvattenförsörjning är en realitet för Knivsta kommun. Tätorten saknar idag alternativ försörjning om vattenförsörjningen från Norrvatten skulle få ett avbrott. Knivsta kommun har en relativt lång strand mot Mälaren och är angelägen om att Mälarens vatten som dricksvattenresurs, recipient, ur rekreationssynpunkt och som naturligt ekosystem har ett starkt skydd i den regionala planeringen. Hotet mot Mälarens vattenkvalitet bedöms på sikt vara diffusa flöden från lokala avlopp, jordbruk, dagvatten samt som följd av klimatförändringarna, hot som gemensamt bör angripas på regional nivå. Knivsta kommun efterfrågar därför en stark och samlad strategi för att hantera dessa hot och för att nå målet om god ekologisk status enligt EG:s ramdirektiv för vatten. Knivsta kommun ställer sig bakom åtgärdsförslaget att regionen bör effektivisera energiförsörjningen och ställa om till förnyelsebara energikällor (sol, vind, bioenergi), och ha ett helhetsperspektiv på detta på kort och lång sikt, både för att långsiktigt säkra energitillgången och för att nå framtida utsläppsmål. I planen poängteras att kommunerna har en nyckelroll i detta arbete som kan ge stora effekter för energiförsörjningen på längre sikt, framförallt genom åtgärder i samhällsplaneringen (infrastruktur, energiproduktion, bebyggelse) och genom skärpta miljö- och energikrav i offentliga upphandlingar.
Knivsta kommun har en stor andel landsbygd och lever med utmaningen att balansera utvecklingen av Knivsta tätort mot behov av utveckling i övriga kommunen. Frågan om hållbar landsbygdsutveckling har därför särskild vikt för kommunen. Kapitel 3:4 Vidareutveckla en flerkärnig och tät region. Knivsta kommun stöder tankegångarna om en flerkärnig och tät region med en regionförstoring baserad på utbyggd konkurrenskraftig spårbunden trafik. Kommunen ställer sig helt bakom en satsning på modellen med regionpendel som metod att minska restiden och öka konkurrenskraften. När det gäller tillgängligheten till stränder prioriterar Knivsta kommun upp denna fråga i sin pågående översiktsplanering. Kapitel 3:5 Stärk sammanhållningen. Samrådsförslaget tar upp frågan om identitet och attraktivitet. För en liten ny kommun är denna fråga central. Det är viktigt att kommunmedborgaren känner sig delaktig i ett diversifierat och globalt samhälle, men det är också viktigt att känna positiv identitet med sin hembygd. Kommunen prioriterar därför denna fråga i samhällsplaneringen. Kapitel 3:6 Frigör livschanser. Knivsta kommun har en ung befolkning och en stor andel har eftergymnasial utbildning. Kommunen satsar på att utveckla demokratiprocessen och att vara tydlig och transperent. Kapitel 4 Regionens rumsliga struktur målbilder och planbilder. Knivsta kommun sympatiserar med målbilden storstäder och planbilden tät utifrån att denna utveckling blir mer konkurrenskraftig än målbilden städer och planbilden fördelad. Vidare har planbilden tät bättre förutsättningar för en säker vattenförsörjning, ett effektivare resursutnyttjande av infrastrukturen, mindre klimatpåverkan, samt mindre intrång i olika natur- och vattenvärden och områden för friluftsliv. Kapitel 5 Stegen framåt Knivsta kommun bedömer att den utvecklingsplan som nu växer fram kan bli ett viktigt styrinstrument inte bara för Stockholms län utan för hela Östra Mellansverige. För att bli det torde följande krävas. Förankringsarbetet i regionen fortsätter med målsättning att nå samsyn kring mål, strategier och åtaganden inte minst är det gäller den fysiska planeringen De åtaganden som identifieras adresseras via genomarbetade handlingsprogram Regionens företrädare för en aktiv dialog med staten kring stöd för den regionala utvecklingen Utvecklingsarbetet följs upp kontinuerligt Förslag till miljökonsekvensbeskrivning av samrådsförslaget När det gäller ödesfrågan regionens miljöpåverkan delar Knivsta kommun den uppfattning som kommer till uttryck i samrådsförslagets miljökonsekvensbeskrivning. Planens mål och intentioner är goda, men behovet av kraftfulla åtgärder och anpassningar förefaller ha underskattats, framför allt i planens mer konkreta delar. I framtiden kan det mycket väl visa sig att den attraktivaste storstadsregionen är den region som bäst kan hushålla med ändliga resurser. Stockholmsregionen och Östra Mellansverige bör således vara en föregångare när det gäller resurshushållning. Ska planen kunna vara ett stöd för en sådan utveckling behöver den kompletteras i enlighet
med de förslag som förs fram i miljökonsekvensbeskrivningens sammanfattning på sidorna 8 och 9. Miljökonsekvensbeskrivningen menar att det ligger en målkonflikt mellan åtagandet att utveckla Stockholmsregionen som besöksdestination och åtagandet om att stimulera till en mer energi- och resurseffektiv användning av transportsystemet eftersom en satsning på besöksnäringen i praktiken innebär en satsning på ökat flygresande. Knivsta kommun vill dock poängtera att en utvecklad turistnäring har många positiva effekter på miljövärden som är knutna till en levande landsbygd, friluftslivet och bevarandet av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Intäkter från turismen skapar ekonomiska motiv till att bevara orörda och ännu inte exploaterade miljöer, samtidigt som näringen på ett viktigt sätt bidrar till att informera, väcka opinion och skapa en medvetenhet kring miljöfrågor. Göran Nilsson kommunalråd
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2008-12-01 250 Yttrande till regionplane- och trafiknämnden i Stockholms läns landsting över förslag till regional utvecklingsplan för Stockholms län RUFS KS-2008/651 Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt ordförandens förslag att ställa sig bakom och hänvisa till yttrande från Regionförbundet Uppsala Län att hänvisa till gemensamt yttrande från Arlandaregionens kommuner att som Knivsta kommuns yttrande överlämna förvaltningens tjänsteskrivelse samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Ärendet Ordförandens förslag, länk till remissen, samlat yttrande från Arlandakommunerna, regionförbundets yttrande, förvaltningens tjänsteskrivelse 2008-11-18 och förslag till kommunens yttrande har varit utsända. Reviderat samlat yttrande från Arlandakommunerna har utdelats på sammanträdet. Gunnar Emling redogör för de revideringar som gjorts i det samlade yttrandet. Justeras den 1 december 2008: Göran Nilsson (m) ordförande Lars Berglöf (s) justerare
Handläggare Datum Diarienr Johanna Friberg 2008-11-12 KS-2008/651 Gunnar Emling Kommunstyrelsen Remissvar - Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen RUFS 2010 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom och hänvisa till yttrande från Regionförbundet Uppsala Län att hänvisa till gemensamt yttrande från Arlandaregionens kommuner att som Knivsta kommuns yttrande överlämna förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärende Regionplane- och trafiknämnden (RTN) har lämnat förlaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 på remiss. Under mars 2008 genomfördes en testturné med ett 40-tal dialogmöten. Synpunkter från testturnén har legat till grund för arbetet med föreliggande samrådsförslag och bidragit till att förtydliga regionens prioriteringar. Samrådsperioden syftar till att: Undersöka hur förslagen till beslut uppfattas. Ta reda på hur samrådsförslagets avgränsningar uppfattas. Få fram konstruktiva synpunkter som kan utveckla förslaget. Skapa engagemang och bred uppslutning kring regionala framtidsfrågor. Regionplane- och trafiknämnden vill ha tydliga ståndpunkter kring följande. Utmaningar Regionens utveckling beror av förutsättningar i omvärlden, som ibland är mycket svåra att förutse. Sex långsiktiga utmaningar för regionen är utgångspunkt för planeringen och är grunden till mål, strategier och förslag till åtaganden. Vision Visionen är att Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Visionen markerar riktningen för planerings- och utvecklingsarbetet i regionen. Tidsperspektivet för visionen är 40 år. Mål Fyra mål anges i RUFS 2010. Målen är vägen för att nå visionen. Hur ska vi tillsammans utveckla en redan attraktiv storstadsregion till att bli den mest attraktiva i Europa? Tidsperspektivet för målen är 40 år. De fyra målen är: En öppen och tillgänglig region En ledande tillväxtregion En region med god livsmiljö En resurseffektiv region Strategier Hur målen ska nås anges i sex strategier. Strategierna fungerar som riktmärken för utvecklingsarbetet. De ger vägledning till hur regionens utmaningar ska hanteras. Till exempel visar strategin att säkra värden för framtida behov hur regionen
ska hantera utmaningen att minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt. Tidsperspektivet för strategierna är 40 år. De sex strategierna är: Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn Utveckla idéer och förnyelseförmåga Säkra värden för framtida behov Vidareutveckla en flerkärnig och tät region Stärk sammanhållningen Frigör livschanser Planeringsmål Planeringsmålen är konkretiseringar av de sex regionala strategierna. De är tänkta att fungera som styrmedel och en hjälp för uppföljning av planeringsarbetet. Tidsperspektivet för planeringsmålen är 20 år. Det är alltså fram till 2030 som resultat ska kunna nås. Åtaganden Åtaganden anger vad som ska göras för att uppnå planeringsmålen. En eller flera aktörer kan vara ansvariga för genomförandet av dessa åtaganden. Handlingsprogram Vissa förslag i samrådsförslaget riskerar att bli hängande i luften, eftersom det inte är tydligt vem som ansvarar för genomförandet. Många aktörer i regionen har efterfrågat fler konkreta förslag för att tydliggöra ansvar och genomförande. Idén om att ta fram handlingsprogram är ett svar på önskemålen. Planbilder och målbilder Två alternativa planbilder för Stockholms län, Tät och Fördelad, visar huvuddragen i den fysiska strukturen med sikte på 2030. Två alternativa målbilder för östra Mellansverige, Städer och Storstäder, visar huvuddragen i den rumsliga utvecklingen med sikte på 2050. Östra Mellansverige är beteckningen som används för sju län som deltar i samverkan kring RUFS 2010; Stockholms, Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Örebro, Gävleborgs och Östergötlands län. Formellt gäller regionplanen bara området Stockholms län. Det finns tre olika tidsperspektiv i samrådsförslaget, ett långt på 40 år, ett medellångt på 20 år och ett kortare på 10 år. Ett hållbarhetsperspektiv ska vara en röd tråd i RUFS 2010. Både samrådförslaget och den kommande planen analyseras därför ur ett hållbarhetsperspektiv. En miljökonsekvensbeskrivning har också gjorts av samrådsförslaget. Remissvar Se bilagt förslag till remissvar. Anna Maria Dansbo Kommunchef