Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014

Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...13 Finansiell profil över kommunen 2012 2014...14 Finansiella profiler 2012 2014...19 Finansiella nyckeltal 2014...23 KFi Finansiell profil 2012 2014 2

Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga 12 kommuner i Jönköpings län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna 12 13. Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Jönköping har utvecklats finansiellt under perioden 2012 2014. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under 2012 2014. Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Jönköpings läns kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Sedan följer en redovisning av samtliga Jönköpings läns kommuners finansiella profiler för 2014. Allra sist redovisas ett antal finansiella nyckeltal för 2014 sorterad per kommun i bokstavsordning. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil 2012 2014 3

Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län De flesta kommuner i Jönköpings län redovisade under 2014 en lägre resultatnivå än under åren 2012 och 2013. Resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader försvagades under perioden med 1,0 procentenhet och uppgick till 0,8% under år 2014. En viktig förklaring till försvagningen var att för första gången på flera år fick kommunerna inga generella extra engångsintäkter från Staten eller AFA. Kommunernas investeringar ökade något under perioden, men fortfarande klarade många kommuner av skattefinansiera merparten sina investeringar. God skattefinansieringsgrad av investeringarna, i kombination med minskade pensionsförpliktelser inom linjen, bidrog en stärkt finansiell handlingsberedskap i form av ökad soliditet för många kommuner. I Jönköpings län finns 13 kommuner. Dessa är Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. De 13 kommunerna omsatte under 2014 cirka 18 miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till drygt 17 miljarder kr. Kommunerna investerade för ca 1,5 miljarder. Den klart största kommunen är Jönköping som omsatte drygt 7 miljarder och hade en balansomslutning på drygt 7 miljarder. Resultat före extraordinära poster försvagades Kommuner och landsting skall sedan 1992 bedriva sin verksamhet enligt god ekonomisk hushållning. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2 3% över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan bibehålla sin finansiella kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det däremot räcka med 1 2% i resultat. Under år 2012 uppgick resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader till 1,8%. Under år 2013 stärktes det till 2,1%, för att år 2014 falla kraftigt till 0,8%. Det innebar en försvagning under perioden med 1,0 procentenhet. En förklaring till den vikande resultatutvecklingen i länet var att under åren 2012 och 2013 fick kommunerna återbetalade försäkringspremier från AFA. Detta skedde inte under år 2014. Utan dessa engångsintäkter hade resultatet varit minst 1 procentenhet svagare i de flesta kommuner under åren 2012 och 2013. Flera kommuner har dock under 2014 haft realisationsvinster som förbättrar deras resultat och utan dessa hade den genomsnittliga resultat i länet varit ännu svagare. Till viss del tas detta dock ut av att Värnamo löste in pensionsåtagande för ett större belopp under perioden, vilket påverkade kommunens resultat negativt. Den genomsnittliga resultatnivån i länet under de tre senaste åren låg på 1,6% per år, vilket är en för låg nivå för att betraktas som god ekonomisk hushållning ur ett generellt perspektiv; nämligen att skatteintäkterna klarar av att finansiera kommunernas investeringar. Konsekvensen blir att kommunernas skuldsättning ökade under perioden och framtida finansiellt handlingsutrymme begränsas. Starkast resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader under år 2014 redovisade Aneby med 2,4%. Därefter följde Mullsjö med 2,2%, Tranås med 1,9% och på delad fjärde plats Eksjö och Sävsjö med 1,6%. Det är lite av ett trendbrott att kommuner som Aneby, Eksjö, Mullsjö, Sävsjö och Tranås redovisade de högsta resultatnivåerna i länet. Svagast resultat före extraordinära poster redovisade Gnosjö och Vaggeryd med 0,9%. Näst svagast resultat hade Nässjö med 0,6%. Det var dessa tre kommuner som redovisade negativ resultat under år 2014. Under eller på 1,0% låg Värnamo, Habo, Gislaved, Jönköping och Vetlanda, vilket inte heller är några starka resultatnivåer. Resultat före extraordinära poster* Procent 2012 2013 2014 Snitt Förändr 12 14 12 14 Aneby 3,6 4,6 2,4 3,5 1,2 Mullsjö 2,0 1,2 2,2 1,8 0,2 Tranås 1,6 1,6 1,9 1,7 0,3 Eksjö 0,7 1,7 1,6 1,3 0,9 Sävsjö 1,2 3,9 1,6 2,2 0,4 Vetlanda 3,8 1,7 1,0 2,2 2,8 Jönköping 2,6 3,0 0,7 2,1 1,9 Gislaved 0,7 2,0 0,6 1,1 0,1 Habo 0,3 3,0 0,4 1,2 0,1 Värnamo 1,1 2,6 0,4 1,4 0,7 Nässjö 2,8 0,3 0,6 0,8 3,4 Gnosjö 0,3 1,3 0,9 0,2 1,2 Vaggeryd 2,4 0,9 0,9 0,8 3,3 Medel 1,8 2,1 0,8 1,6 1,0 * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Den kommun som förbättrade sitt resultat före extraordinära poster mest mellan 2012 och 2014 var Eksjö med 0,9 procentenheter. Därefter kom Sävsjö med 0,4 procentenheter och Tranås med 0,3 procentenheter. Ytterligare två kommuner, totalt fem kommuner (38%) redovisade positiv resultatutveckling under perioden. KFi Finansiell profil 2012 2014 4

Övriga åtta kommuner redovisade en negativ resultatutveckling. Svagast utveckling redovisade Nässjö med 3,4 procentenheter. Näst svagast resultatutveckling hade Vaggeryd med 3,3 procentenheter. Båda dessa två kommuner försvagade sig dock från goda resultatnivåer. Starkast genomsnittligt resultat under de tre senaste åren redovisade Aneby med goda 3,5% i genomsnitt per år. Även Sävsjö, Jönköping, och Vetlanda redovisade goda resultatnivåer under perioden. Deras resultat var 2,0% eller starkare i genomsnitt per år, vilket måste betraktas som god ekonomisk hushållning. Det var ingen kommun som redovisade ett genomsnittligt negativt resultat under perioden. Svagast var Gnosjö med 0,2% i genomsnitt per år. Därefter kom Vaggeryd och Nässjö med 0,8% i snitt per år. Marginellt ökande investeringsvolym Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringarnas storlek skall bli jämförbar mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar påverkar kraftigt de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Den genomsnittliga investeringsvolymen i förhållande till verksamhetens nettokostnader ökade i länet från 7% till 8% under den granskade perioden. Sammantaget redovisade länet ett genomsnitt på nästan 8% per år under perioden. En genomsnittlig investeringsvolym på drygt 8% per år mellan 2012 och 2014 för kommunerna i Jönköpings län överensstämmer väl med andra kommungrupper där finansiella profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger runt 8% per år, förutom förortskommuner och storstäder som i allmänhet ligger på en högre investeringsvolym. Investeringsvolym 2012 2014 * Procent 2012 2013 2014 Snitt 12 14 Värnamo 7 14 16 12,3 Habo 8 14 12 11,3 Jönköping 14 10 9 11,0 Gislaved 8 11 12 10,3 Vetlanda 12 10 5 9,0 Vaggeryd 9 6 9 8,0 Gnosjö 5 9 6 6,7 Sävsjö 8 6 6 6,7 Mullsjö 5 5 9 6,3 Tranås 5 5 9 6,3 Nässjö 7 4 7 6,0 Eksjö 3 3 4 3,3 Aneby 2 2 4 2,7 Medel 7,1 7,6 8,3 7,7 * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under 2012 2014 var Värnamo med drygt 12% i genomsnitt per år. Värnamos stora investeringar beror till övervägande del på ett helt nytt avloppsreningsverk med överföringsledningar från andra mindre orter i kommunen. De framtida kostnadsökningarna som detta medför belastar inte skattekollektivet. Värnamo följdes av Habo och Jönköping med 11% per år och Gislaved med drygt 9% per år. Allra minst under perioden investerade Aneby i genomsnitt med 3% per år. Eksjö låg på drygt 3,0% och Nässjö, Tranås och Mullsjö på runt 6%. Eksjö och Tranås har dock mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Försvagad skattefinansieringsgrad av investeringar För att uppnå god ekonomisk hushållning bör, för de flesta kommuner, en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan en lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. I genomsnitt under år 2012 kunde kommunerna i länet finansiera 119% av årets investeringar med skatteintäkter. År 2013 förbättrades nyckeltalet till 125%, för att under 2014 försvagas till 76%. Tillsammans innebär detta att kommunerna i länet under perioden likvidmässigt kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för perioden hamnade på 107% i genomsnitt per år. Denna nivå förbättrar kommunernas framtida finansiella handlingsutrymme. Skattefinansieringsgrad av investeringarna * Procent 2012 2013 2014 Snitt 12 14 Aneby 463 473 165 367 Sävsjö 84 170 115 123 Eksjö 91 143 100 111 Vaggeryd 112 123 53 96 Gnosjö 114 82 74 90 Mullsjö 114 86 65 88 Jönköping 69 107 81 86 Vetlanda 74 65 107 82 Tranås 96 80 64 80 Nässjö 96 105 37 79 Gislaved 77 73 48 66 Värnamo 89 61 36 62 Habo 74 60 41 58 Medel 119 125 76 107 * Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till nettoinvesteringar. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också så att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. KFi Finansiell profil 2012 2014 5

Studeras hela perioden 2012 till 2014 var det tre kommuner som kunde skattefinansiera samtliga investeringar. Dessa var Aneby, Sävsjö, och Eksjö. Det bör poängteras att flera av dessa kommuner redovisar en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket förstås gör det lättare att uppnå en god skattefinansieringsgrad av investeringarna. Förbättrad soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Jönköpings läns genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) förbättrades mellan 2012 och 2014 med 2 procentenheter från 4% till 6%. Ett skäl till denna förbättring, förutom en relativt god skattefinansieringsgrad av investeringarna, var att pensionsförpliktelserna inom linjen minskade för första gången. Starkast soliditet 2014 hade Värnamo med 32%, följt av Vaggeryd på 30%. Därefter kom Gislaved med 26% och Gnosjö med 25%. På femte plats fanns Tranås med 21%. Svagast soliditet hade Mullsjö med 23% följda av Aneby med 22% och Eksjö med 18%. Samtliga dessa tre kommuner uppvisade dock en starkare soliditetsutveckling än genomsnittet i länet. Negativ soliditet uppvisades också av Nässjö i länet med 10%. Soliditet Procent 2012 2013 2014 Förändr 12 14 Värnamo 33 33 32 1 Vaggeryd 29 30 30 1 Gislaved 27 26 26 1 Gnosjö 27 24 25 2 Tranås 16 21 21 5 Jönköping 4 4 6 2 Habo 3 4 5 2 Sävsjö 1 1 5 6 Vetlanda 1 1 3 2 Nässjö 10 13 10 0 Eksjö 23 25 18 5 Aneby 32 28 22 10 Mullsjö 27 28 23 4 Medel 4 4 6 3 Av de tretton kommunerna i länet var de hela tio kommuner som lyckades förbättra sin soliditet (inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) under den granskade perioden. Det var endast Värnamo, Gislaved och Gnosjö som marginellt försvagade sin soliditet mellan 2012 och 2014. Dessa kommuner har dock goda soliditetsnivåer. Marginellt försvagad kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. I detta nyckeltal relateras kommunens tillgångar, som skall omsättas inom ett år, till de skulder som skall omsättas inom ett år. Kassalikviditeten bör aldrig analyseras som ett eget nyckeltal utan ställas i relation till soliditetens utveckling. En ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Nyckeltalet innefattar inte exploateringstillgångar och förråd som har bokförts som omsättningstillgångar. Länets genomsnittliga kassalikviditet försvagades marginellt under perioden med 3 procentenheter från 90% till 87%. Nivån innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock god ur risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Kassalikviditeten varierade mellan 270% och 38%. Starkast kassalikviditet 2014 hade Tranås med 270%, därefter följde Aneby med 116% och Mullsjö med 107%. Svagast likviditet redovisade Habo med 38% och näst svagast Jönköping med 40%. Jönköping jobbar dock med en kortsiktig checkräkningskredit, vilket påverkar snittet på likviditeten. Det är viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella nettotillgångar, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller tryckas ned vid amorteringar av skulder. Detta stärker respektive försvagar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar respektive stärker samtidigt soliditeten och den långsiktiga betalningsberedskapen. Kassalikviditet Procent 2012 2013 2014 Förändr 12 14 Tranås 313 307 270 43 Aneby 80 111 116 36 Mullsjö 65 74 107 42 Eksjö 82 87 93 11 Värnamo 126 101 83 43 Vetlanda 73 82 76 3 Gnosjö 67 82 72 5 Vaggeryd 70 74 69 1 Nässjö 64 67 67 3 Sävsjö 64 89 58 6 Gislaved 59 48 42 17 Jönköping 45 44 40 5 Habo 61 59 38 23 Medel 90 94 87 3 Oförändrade finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kortoch långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna KFi Finansiell profil 2012 2014 6

uttrycka det som medellång betalningsberedskap. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Genom att analysera finansiella nettotillgångar tillsammans med soliditet och kassalikviditet får man en bra bild av kommunernas finansiella handlingsutrymme. Mellan åren 2012 till 2014 förblev länets genomsnittliga finansiella nettotillgångar relaterade till verksamhetens bruttokostnader oförändrade. De låg på 10%. Förklaringen till detta var att merparten av investeringarna i flertalet av kommunerna kunde finansieras med intäkter. Finansiella nettotillgångar Procent 2012 2013 2014 Förändr 12 14 Tranås 27 27 23 4 Eksjö 9 8 9 0 Vaggeryd 2 6 5 3 Värnamo 5 2 6 11 Aneby 16 9 7 9 Vetlanda 11 13 13 2 Gislaved 6 8 14 8 Sävsjö 22 15 15 7 Nässjö 14 13 16 2 Gnosjö 16 17 17 1 Mullsjö 26 22 23 3 Jönköping 28 26 27 1 Habo 36 38 42 6 Medel 10 9 10 0 Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader under 2014 uppvisade Tranås med 23%, Eksjö med 9% och Vaggeryd med 5%. Dessa tre kommuner redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men det finns också kommuner som har goda finansiella nettotillgångar även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Svagast värde redovisade Habo med 42%, följt av Jönköping med 27% och Mullsjö med 23%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Dessa kommuner utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Ibland finns det en korrelation mellan svag soliditet och finansiella nettotillgångar, men det finns många kommuner som har genomsnittlig soliditet även om kommunen uppvisar svaga finansiella nettotillgångar. Detta gäller Jönköping och Habo. Fem kommuner stärkte sina finansiella nettotillgångar mellan 2012 och 2014. Det var Aneby, Sävsjö och Mullsjö, Vaggeryd och Jönköping. Sju kommuner försvagade dem under samma period. Det var Habo, Gislaved, Gnosjö, Nässjö, Tranås Vetlanda och Värnamo. En förklaring till försvagningen var att flera av dessa kommuner hade stora investeringar som inte kunde finansieras fullt ut med skatteintäkter. Förändrad skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades mellan 2012 och 2014 från 21,40 kr till 21,80 kr främst för att skatteväxling under perioden gjordes med landstinget på grund av förändrat huvudmannaskap för kollektivtrafik, hemsjukvård och färdtjänst. Det har dock även gjorts en del skattehöjningar och skattesänkningar i några kommuner som har påverkat snittet. Skatten varierade under år 2014 mellan 21,12 kr och 22,26 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Värnamo med 21,12 kr följd av Vaggeryd med 21,19 kr. Högst skatt hade Eksjö med 22,26 kr och näst högst hade Gnosjö med 22,24 kr. Primärkommunal skattesats Procent 2012 2013 2014 Förändr 12 14 Värnamo 20,75 21,09 21,12 0,33 Vaggeryd 21,00 21,34 21,19 0,19 Jönköping 21,15 21,49 21,34 0,19 Tranås 21,22 21,56 21,41 0,19 Vetlanda 21,17 21,51 21,51 0,34 Mullsjö 21,65 21,99 21,84 0,19 Sävsjö 21,58 21,92 21,92 0,34 Aneby 21,90 22,24 22,09 0,19 Gislaved 21,65 21,99 22,13 0,48 Habo 21,33 22,42 22,17 0,84 Nässjö 21,45 21,79 22,19 0,74 Gnosjö 21,80 22,39 22,24 0,44 Eksjö 21,57 22,41 22,26 0,69 Medel 21,40 21,86 21,80 0,40 Varierande avvikelse mot budget Budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. När det gäller budgetföljsamhet, mättes den under åren 2012 och 2013 utifrån resultatraden verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. Från och med år 2014 mäts budgetutfallet för nämndernas verksamhet exklusive centralt budgeterade finansiella verksamhetsposter. Förklaringen till detta är att fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom försäljningar, skatteintäkter och finansnetto. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna i analysen. En budgetavvikelse på plus eller minus 1% utgör normalt inga större problem, utan det är stora negativa budgetavvikelser på nämndnivå som bör undvikas. Budgetavvikelsen varierade under den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens bruttokostnader uppgick avvikelsen till 0,3% under 2012 och till 0,8% under 2013. Under 2014 noterades en budgetavvikelse på 0,3%. KFi Finansiell profil 2012 2014 7

Budgetföljsamhet * Procent 2012 2013 2014 Aneby 1,7 0,5 0,1 Eksjö 0,8 0,2 0,0 Gislaved 0,3 1,5 1,9 Gnosjö 0,0 1,7 0,4 Habo 0,1 0,9 0,1 Jönköping 0,8 0,5 0,9 Mullsjö 0,2 1,1 0,4 Nässjö 1,9 0,8 0,6 Sävsjö 0,2 1,0 0,7 Tranås 0,2 0,2 0,8 Vaggeryd 1,4 0,8 1,7 Vetlanda 0,4 1,1 0,1 Värnamo 0,1 1,3 0,2 Medel 0,3 0,8 0,3 * Budgetutfall mätes under 2012 och 2013 som resultatraden verksamhets nettokostnader relaterat till relaterat till verksamhets bruttokostnader. Från och med 2014 mäts budgetutfallet för nämndernas verksamhet exklusive centralt budgeterade finansiella verksamhetsposter. Ökade borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens bruttokostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med högt borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Relateras kommunernas borgensåtagande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under år 2012 på 54%. Under år 2013 ökade det till 55% för att under år 2014 öka till 57%. En viktig förklaring till förändring är ganska kraftigt ökade borgensåtande i Mullsjö. Även Aneby och Sävsjö ökade sitt borgensåtagande under perioden. Mot detta skall ställas minskningar i Jönköping, Nässjö, Habo och Tranås. Borgensåtagande * Procent 2012 2013 2014 Förändr 12 14 Eksjö 85 88 85 0 Värnamo 81 85 83 2 Jönköping 85 82 70 15 Vetlanda 54 63 70 16 Aneby 58 53 69 11 Sävsjö 54 55 67 13 Tranås 74 84 65 9 Nässjö 53 49 47 6 Vaggeryd 41 39 47 6 Habo 49 46 44 5 Mullsjö 8 15 32 24 Gnosjö 33 31 30 3 Gislaved 25 26 26 1 Medel 54 55 57 3 * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader. De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens bruttokostnader under 2014 var Eksjö (85%), Värnamo (83%), Jönköping och Vetlanda (70%). Minst hade beviljats av Gislaved (26%) och Gnosjö (30%). En avslutande kommentar Kommunerna i Västra Jönköpings län redovisade under 2014 sin lägsta resultatnivå sedan åren 2007 och 2008, då kommunerna också låg runt 1% i resultat relaterat till bruttokostnaderna. En viktig förklaring kan vara att kommunerna hade anpassat sig till de extra engångsintäkter som har funnits med i bilden i ett antal år och när dessa uteblev under år 2014 föll resultatet. Därför är det viktigt att varna inför år 2015, då kommunerna återigen beräknas få en del AFA-pengar och samtidigt förväntas även skatteunderlaget växa starkt under 2015 och 2016. Dessa inkomstökningar bör nog i de flesta kommuner förbättra resultatnivå för att kommunerna skall förbereda sig för 2017 och framåt. Då varnar SKL för bland annat ett ökat demografiskt tryck och en ökad investeringsnivå som kommer innebära kostnaderna kommer öka mycket snabbare än intäkterna. De kommuner som inför 2017 kan gå in med en resultatnivå på runt 3% av bruttokostnaderna, kommer få lättare att anpassa sig till det kärvare ekonomiska klimatet. Det är dock helt klart att svenska kommuner har väldigt olika finansiella förutsättningar att möta framtida utmaningar. De kommuner som har starkast finansiella handlingsutrymme har goda förutsättningar att anpassa sig till framtiden utan skattehöjningar och alltför omfattande neddragningar i verksamheten. Värre är det för de kommuner som har svagast finansiellt handlingsutrymme. Här krävs verkligen en aktiv ekonomistyrning om skattehöjningar skall kunna undvikas. Därför bör många av dessa kommuner redan nu ytterligare utveckla mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det viktiga är dock att man inte tummar på dessa mål och riktlinjer, utan även följer de när inte skatteintäkterna utvecklas i takt med verksamhetens kostnader. Klarar man inte detta, kommer det oundvikligen innebära skattehöjningar. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns alltså skillnader mellan enskilda kommuner. Det finns i Jönköping få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. De tretton kommunerna har dock utifrån 2014 års räkenskaper inordnats i en matris nedan som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking sker vare sig inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara stark och svag finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning i form av soliditet. Nytt för i år är att matrisen även visar förändringar från föregående år i form av fyra pilar som skall illustrerar rörelseriktning mellan boxarna gentemot förgående år. Observera att det är rörelseriktning inom boxarna som redovisas och inte om kommunen har haft en ökad eller minskad resultat- eller soliditetsutveckling. Detta kan ha skett, men inte tillräckligt stor omfattning för att kommunen skall byta box. Av matrisen kan utläsas, att det var för första gången sedan starten av framtagande finansiella profiler i Jönköpings län, är det ingen kommun som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2% i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 2014 var högre än 20%. Det går inte generellt att KFi Finansiell profil 2012 2014 8

uttala sig om god ekonomisk hushållning, men det innebär att ingen kommun lever till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbeten till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller reviderats. Den grupp som kom närmast god ekonomisk hushållning under 2014, var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2% och en soliditet som var högre än 20% under 2014. Här återfanns, liksom förgående år, Värnamo, Gislaved och Tranås. Här bör resultatet stärkas med någon procentenhet, annars kommer soliditeten att falla för kommunerna. En annan grupp var de kommuner som hade en soliditet över 20%, men ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 0% och 1%. Dessa var Gnosjö och Vaggeryd. Här bör resultatet stärkas med minst 2 procentenheter, annars kommer soliditeten fortsätta att falla för kommunerna. En tredje grupp av kommuner var de som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än 2%, med en soliditet som låg mellan 20% och 0% under 2014. Dessa var Jönköping, Sävsjö och Vetlanda. Dessa kommuner bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett resultat över 2% av verksamhetens bruttokostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärkning av kommunens soliditet. En tredje grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2% och hade en soliditet som låg mellan 20% och 0% under 2014. I år låg endast Habo i denna grupp. Habo måste förbättra sin resultatnivå med 1 2 procentenheter för att stärka sin soliditet. Övriga kommuner i länet kan delas upp i tre grupper. Det som är gemensamt för dessa grupper är att de under 2014 redovisade en negativ soliditet. Dock redovisade Aneby ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2%, medan Eksjö och Mullsjö redovisade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2%. Avslutningsvis hamnar Nässjö i en egen grupp med genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 0% och 1%. Dessa fem kommuner brottas dock med ungefär samma finansiella svårigheter och det är viktigt att resultatnivån förbättras i dessa kommuner för att stärka soliditeten inför framtiden. Tabell 1: Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Jönköpings län 2014 I denna tabell har kommunerna i Jönköping placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under 2012 2014 och finansiell ställning i form av soliditet under 2014. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 20% under 2014 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 20% under 2014 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 2014 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 2012 2014) Jönköping Vetlanda Sävsjö Aneby Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan 1% 1,99 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 2012 2014) Värnamo Gislaved Tranås Habo Mullsjö Eksjö Svagt resultat (Resultatet var svagare än 1% av verksamhetens bruttokostnader under perioden 2012 2014) Gnosjö Vaggeryd Nässjö = Kommunen har försvagat sin resultatbox jämfört med föregående år = Kommunen har förbättrat sin resultatbox jämfört med föregående år = Kommunen har förbättrat sin solditetsbox jämfört med föregående år = Kommunen har försvagat sin solditetsbox jämfört med föregående år KFi Finansiell profil 2012 2014 9

Tabell 2: Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Jönköpings län 2012 2014 I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna Jönköpings län mellan 2012 2014. Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent om inget annat anges 2012 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 93,5 92,9 94,7 Avskrivningar/skatteintäkter 4,4 4,5 4,4 Finansnetto/skatteintäkter 0,0 0,1 0,1 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97,9 97,5 99,0 Skattefinansieringsgrad av investeringar 119 125 76 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader 7 8 8 Resultat före extraordinära poster/verksamhetens bruttokostnader 1,8 2,1 0,8 Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader 1,8 2,2 0,8 Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens bruttokostnader 2,0 1,9 1,6 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt 4 4 6 Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader 10 9 10 Kassalikviditet 90 94 87 Primärkommunal skattesats (kr) 21,40 21,86 21,80 Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader 54 55 57 Budgetavvikelse för nämndernas resultat / verksamhetens bruttokostnader 0,3 0.8 0,3 KFi Finansiell profil 2012 2014 10

Tabell 3: Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län under 2013 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 2014 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Skattesats 2014 21,50 kr eller lägre 21,51 till 21,99 kr 22,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Värnamo har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Värnamo Vaggeryd Jönköping Tranås Vetlanda Mullsjö Sävsjö Aneby Gislaved Habo Nässjö Gnosjö Eksjö Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. Resultatnivå 2014 2,0% eller starkare 1,99% till 1,0% 0,99% eller svagare (Resultat före extraordinära poster i för hållande till verksamhetens bruttokostnader) Aneby Mullsjö Tranås Eksjö Sävsjö Vetlanda Jönköping Gislaved Habo Värnamo Nässjö Gnosjö Vaggeryd Långsiktig resultatnivå 2012 2014 (Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under 3 år/verksamhetens bruttokostnader) 2,0% eller starkare Aneby Sävsjö Jönköping 1,99% till 1,0% Tranås Mullsjö Eksjö Värnamo Habo Gislaved Vetlanda 0,99% eller svagare Nässjö Vaggeryd Gnosjö Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2014 (Kassalikviditet) 75,0% eller högre Tranås Aneby Mullsjö Eksjö Värnamo Vetlanda 74,9% till 55% Gnosjö Vaggeryd Nässjö Sävsjö 54,9% eller lägre Gislaved Jönköping Habo Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2014 (Soliditet inklusive pensionsförpliktelser) 20,0% eller högre Värnamo Vaggeryd Gislaved Gnosjö Tranås 20,0% till 0,0% Jönköping Habo Sävsjö Vetlanda 0,1% eller svagare Nässjö Eksjö Aneby Mullsjö 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil 2012 2014 11

Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 12. Skalan Diagrammet har skalan 1 5. Poängskalan är relativ. Det finns tretton kommuner i Jönköpings län och poängen har fördelats enligt följande: Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de tre kommuner som följer får en fyra. De kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer tre kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får följaktligen en etta. Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet 5 4 3 2 1 Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil 2012 2014 12

Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig betalningsberedskap, kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste 1 2 åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet under åren 2013 och 2014 mättes avvikelsen mellan budgeterat och redovisat verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. Avvikelsen dividerades med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Under år 2014 används istället nämndernas budgetavvikelse exklusive kommuncentrala finansiella poster som divideras med verksamhetens bruttokostnader. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en 3:a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Kassalikviditet ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nyckeltalet innefattar inte lager och förråd. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 100% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. Resultat före extraordinära poster summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad av investeringarna beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil 2012 2014 13

Finansiella profiler för Eksjö kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Eksjö kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt under 2012 2014 i förhållande till övriga kommuner i Jönköpings län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för den finansiella analysen som används på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nedan på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Eksjö kommun för 2012 2014 kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen ett av de starkaste värdena för nyckeltalet i länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande och speglar någon slags god ekonomisk hushållning. Mer information om den finansiella modellen och de nyckeltal som den innehåller finns att läsa om i ett separat avsnitt i rapporten. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats under den granskade perioden både för Eksjö och för genomsnittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har förändrats för Eksjö mellan år 2012 och år 2014. Till sist ges en sammanfattande kommentar till Eksjös finansiella ställning och utveckling. Finansiella nyckeltal under 2012 2014 Resultat före extraordinära poster En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2 3% över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det räcka med ett resultat strax under 2%. Eksjö redovisade under år 2012 ett resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på 0,7%. Det förbättrades till 1,7% under år 2013, för att under år 2014 marginellt falla till 1,6%. För kommunerna i länet uppgick motsvarande genomsnittligt resultat till 1,8% under år 2012 och 2,1% under år 2013. Under år 2014 föll det till 0,8%. Slutsatsen av ovanstående är att Eksjö uppvisade en starkare resultatutveckling mellan åren 2012 och 2014 och ett starkare resultat under år 2014 jämfört med snittet i länet. En förklaring till den vikande resultatutvecklingen länet var att under åren 2012 och 2013 fick kommunerna återbetalade försäkringspremier från AFA. Detta skedde inte under år Eksjö 2012 Eksjö 2013 Eksjö 2014 KFi Finansiell profil 2012 2014 14

2014. Utan dessa engångsintäkter hade resultatet varit minst 1 procentenhet svagare i de flesta kommuner under åren 2012 och 2013. Eksjö hade under år 2014 det fjärde starkaste resultatet i länet. Detta gav en 4:a i den finansiella profilen. Det innebar att kommunen fortsatte att förbättra sin poäng i profilen. Under år 2012 fick kommunen en 2:a, vilket stärktes till en 3:a under år 2013. Eksjö redovisade under de tre senaste åren ett genomsnittligt resultat per år i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på 1,3%, vilket inte är förenligt med god ekonomisk hushållning. Det hade behövts åtminstone ca 1 procentenhets bättre resultat per år under perioden för att nå till god ekonomisk hushållning. Investeringar Investeringsvolymen ingår inte som nyckeltal i den finansiella profilen, men den är viktig att lyfta fram i analysen. Detta eftersom investeringarna till viss del förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, som exempelvis soliditet och finansiella nettotillgångar. För att investeringsvolymen skall bli jämförbar mellan kommunerna i länet har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 8 9%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Nyckeltalet kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras Eksjös investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under de tre åren mellan 2012 till 2014 hade en total investeringsvolym som var lägre än genomsnittet i länet. Kommunen investerade för 3% verksamhetens nettokostnader under åren 2012 och 2013. Under 2014 ökade det till 4%. Detta gav ett genomsnittligt värde på drygt 3% per år under perioden. Genomsnittsvärdet för länet uppgick till 7% för år 2012. Under åren 2013 och 2014 ökade det till 8%. Detta gav ett genomsnittligt värde för länet på nästan 8% per år under 2012 2014. Eksjö har en stor del av sin investeringstunga verksamhet i bolagsform vilket förklarar varför man har lägre investeringsnivå än snittet i länet. Investeringsvolymen har ökat under de senaste åren i svenska kommuner och en förklaring till detta är att de större investeringar som gjordes under 1960- och 1970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. I många kommuner ökar också befolkningen, vilket kräver nya investeringar i skolor m.m. Skattefinansieringsgrad av investeringarna När den löpande driften har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan en lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. För länets kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets investeringar till 119%,125% samt 76% under de tre studerade åren. Detta gav en genomsnittlig länsskattefinansieringsgrad på 107%. Eksjös siffror uppgick till 91%, 143% och 100%. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på ungefär 111%. Ovanstående innebär att Eksjö under perioden, i likhet med den genomsnittliga kommunen i länet, kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Kommunens skattefinansieringsgrad av investeringarna bidrog till en förbättrad likviditet och soliditet. Poängen för skattefinansieringsgraden av investeringarna i den finansiella profilen har under åren 2013 och 2014 för Eksjö legat på en 4:a. Under 2012 uppgick poängen till en 3:a. Soliditet inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. Detta ökar kommunens framtida finansiella handlingsutrymme. I denna rapport används soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som återfinns som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Detta mått ger en mer korrekt bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Eksjö hade år 2014 en soliditet som var svagare än snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 18% för Eksjö jämfört med genomsnittet som uppgick till 6%. Mellan år 2012 och år 2014 uppvisade Eksjö en något starkare utveckling än snittet bland kommunerna i länet. Kommunen redovisade en förbättrad soliditet med 5 procentenheter från 23% till 18%, medan den genomsnittliga soliditeten i länet stärktes med 2 procentenheter från 4% till 6%. Eksjö redovisade under år 2014 den tredje svagaste soliditeten i länet. Detta innebar en 2:a i den finansiella profilen. Detta var en samma som under åren 2012 och 2103. Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. Det bör aldrig analyseras som ett eget nyckeltal utan ställas i relation till soliditetens utveckling. En ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Nyckeltalet innefattar inte exploateringstillgångar och förråd som har bokförts som omsättningstillgångar. KFi Finansiell profil 2012 2014 15

Mellan åren 2012 och 2014 förbättrades Eksjös kassalikviditet med 11 procentenheter från 82% till 93%. Den genomsnittliga kassalikviditeten i länet försvagades under samma period med 3 procentenheter från 90% till 87%. Detta innebar att likviditeten under perioden i Eksjö utvecklades något starkare än snittet i länet och låg på en genomsnittlig nivå under år 2014. Eksjös likviditetsutveckling och -nivå innebar att poängen för kommunen i den finansiella profilen under den granskade perioden förbättrades från en 3:a en 4:a. Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltalet soliditet eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen. För Eksjö förbättrades dock både soliditet och kassalikviditet under perioden. Finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 10 20 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens bruttokostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan det kortsiktiga kassalikviditetsmåttet och det långsiktiga soliditetsmåttet. Till skillnad från många andra balansräkningsinriktade mått elimineras vidareutlåning inom koncernen i nyckeltalet, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Eksjö förbättrade under perioden sina finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader med 1 procentenhet från 8% till 9%. Nivå på måttet innebär att kommunens finansiella tillgångar överstiger kommunens skulder. Det genomsnittliga värdet i länet för finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader förblev oförändrat om år 2012 jämförs med år 2014. Den låg på 10%. Ställs detta mot Eksjös utveckling innebar det att kommunen under hela perioden låg på en 4:a i den finansiella profilen. Skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Eksjös skatt låg år 2014 på 22,26 kr. Det var 46 öre högre än genomsnittet bland Jönköpings läns kommuner, vilket uppgick till 21,80 kr. Eksjö hade under år 2014 den högsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en 1:a i den finansiella profilen, vilket var en försvagning jämfört med år 2012 och år 2013, då kommunen fick en 2:a. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades mellan 2012 och 2014 från 21,40 kr till 21,80 kr främst för att skatteväxling under perioden gjordes med landstinget på grund av förändrat huvudmannaskap för kollektivtrafik, hemsjukvård och färdtjänst. Det har dock även gjorts en del skattehöjningar och skattesänkningar i några kommuner som har påverkat snittet. Skatten varierade under år 2014 mellan 21,12 kr och 22,26 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Värnamo med 21,12 kr följd av Vaggeryd med 21,19 kr. Högst skatt hade Eksjö med 22,26 kr och näst högst hade Gnosjö med 22,24 kr. Finansiella nyckeltal Nyckeltalen redovisas i procent om inget att anges 2012 2013 2014 Jönköpings län Eksjö kommun Jönköpings län Eksjö kommun Jönköpings län Eksjö kommun Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 93,5 98,5 92,9 96,7 94,7 96,9 Avskrivningar/skatteintäkter 4,4 1,9 4,5 1,8 4,4 1,9 Finansnetto/skatteintäkter 0,0 1,3 0,1 0,8 0,1 0,9 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97,9 99,1 97,5 97,7 99,0 97,9 Skattefinansieringsgrad av investeringar 119 91 125 143 76 100 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader 7 3 8 3 8 4 Resultat före extraordinära poster/verksamhetens bruttokostnader 1,8 0,7 2,1 1,7 0,8 1,6 Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader 1,8 0,7 2,2 1,7 0,8 1,6 Genomsnittligt resultat för extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens bruttokostnader 2,0 0,9 1,9 1,0 1,6 1,3 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt 4 23 4 25 6 18 Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader 10 8 9 8 10 9 Kassalikviditet 90 82 94 87 87 93 Primärkommunal skattesats (kr) 21,40 21,57 21,86 22,41 21,80 22,26 Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader 54 85 55 88 57 85 Budgetavvikelse för nämndernas resultat / verksamhetens bruttokostnader 0,3 0,8 0,8 0,2 0,3 0,0 KFi Finansiell profil 2012 2014 16

Budgetföljsamhet Budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. När det gäller budgetföljsamhet, mätes den under åren 2012 och 2013, utifrån resultatraden verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. Från och med år 2014 mäts budgetutfallet för nämndernas verksamhet exklusive centralt budgeterade finansiella verksamhetsposter. Förklaringen till detta är att fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom försäljningar, skatteintäkter och finansnetto. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna i analysen. En budgetavvikelse på plus eller minus 1% utgör normalt inga större problem, utan det är stora negativa budgetavvikelser på nämndnivå som bör undvikas. För Eksjö uppgick ovanstående mått år 2014 till 0,0%, vilket var en något lägre budgetavvikelse än under år 2013, då avvikelsen var 0,2%. För år 2012 uppvisade kommunen en budgetavvikelse på 0,8%. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens bruttokostnader till 0,3% under år 2012, 0,8% under år 2013 och 0,3% under år 2014. Poängen för budgetföljsamhet i den finansiella profilen har för Eksjö under perioden ökat från en 2:a till en 5:a. Den finansiella profilens utveckling 2012 2014 Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Eksjö har i den finansiella profilen under perioden stärkt poängen för samtliga perspektiv, förutom riskperspektivet som försvagades marginellt. Förklaringen till förbättringen av profilen var att poängen för budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren förbättrades om år 2012 och år 2014 jämförs med varandra. Mot det skall dock ställas att poängen före skattefinansieringsgrad av investeringar och skattesats försvagades under perioden. Eksjös finansiella profil låg under år 2014 över genomsnittet för perspektiven kontroll och kortsiktig handlingsberedskap. För de återstående perspektiven, långsiktig handlingsberedskap och riskförhållande, låg kommunen på något under genomsnittet. Avslutande kommentar Eksjö uppvisade under hela perioden ett resultat som inte kan betraktas som god ekonomisk hushållning ur ett generellt perspektiv. Kommunens långsiktiga handlingsförmåga i form av soliditet är fortfarande svag, trots att den har förbättrats under de senaste åren. Kommunen bör öka sitt resultat med någon procentenhet, för soliditeten skall fortsätta att förbättras och ge en öka trygghet för att möta lågkonjunkturer i framtiden. De flesta kommuner behöver redovisa en god resultatnivå, då de närmaste åren för många kommuner innebär ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då har redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättning alltför kraftigt i kommunen. KFi Finansiell profil 2012 2014 17

Finansiella profiler för Eksjö kommun i förhållande till Jönköpings län 2012 2013 2014 i förhållande till riket 2012 2013 2014 KFi Finansiell profil 2012 2014 18

Finansiella profiler 2012 2014 Kommunerna i Jönköpings län Aneby 2012 Aneby 2013 Aneby 2014 Eksjö 2012 Eksjö 2013 Eksjö 2014 Gislaved 2012 Gislaved 2013 Gislaved 2014 Gnosjö 2012 Gnosjö 2013 Gnosjö 2014 KFi Finansiell profil 2012 2014 19

Habo 2012 Habo 2013 Habo 2014 Jönköping 2012 Jönköping 2013 Jönköping 2014 Mullsjö 2012 Mullsjö 2013 Mullsjö 2014 Nässjö 2012 Nässjö 2013 Nässjö 2014 KFi Finansiell profil 2012 2014 20