Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

Relevanta dokument
Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Tentamen i IE1206 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni

Omtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti

Omtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari

Tentamen i IE1206 Inbyggd elektronik tisdagen den 7 juni

Tentamen med lösningar i IE1206 Inbyggd elektronik tisdagen den 7 juni

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IE1206 Inbyggd Elektronik

Växelström och reaktans

Tentamen i IF1330 Ellära torsdagen den 5 juni

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

1 Grundläggande Ellära

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Omtentamen IF1330 Ellära tisdagen den 18 augusti

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen IF1330 Ellära torsdagen den 4 juni

Tentamen ellära 92FY21 och 27

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

IE1206 Inbyggd Elektronik

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Omtentamen i IF1330 Ellära torsdagen den 22 augusti

IE1206 Inbyggd Elektronik

Motorprincipen. William Sandqvist

Omtentamen IF1330 Ellära fredagen den 8 januari

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Sammanfattning av likströmsläran

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

IE1206 Inbyggd Elektronik

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Omtentamen IE1206 Inbyggd elektronik onsdagen den 17 augusti

Tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 29 maj

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Impedans och impedansmätning

Omtentamen IF1330 Ellära onsdagen den 17 augusti

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Institutionen för Fysik

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Ellära. Lars-Erik Cederlöf

IE1206 Inbyggd Elektronik

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Laboration - Va xelstro mskretsar

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Inbyggd elektronik övningshäfte

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Impedans och impedansmätning

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Inbyggd elektronik övningshäfte

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00

IE1206 Inbyggd Elektronik

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.

Transkript:

Ordinarie tentamen i IF33 Ellära måndagen den maj 3 4.-8. Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 8-79 4487 (Campus Kista, Tentamensuppgifterna behöver inte återlämnas när du lämnar in din skrivning. Hjälpmedel: äknare/grafräknare. Kursens formelblad har bifogats tentamen. Information om rättning och betyg Motivera alla svar. Tabeller och beräkningar som använts ska finnas med i lösningarna i läsbar form. Om svaret på en fråga är "7" så måste du tala om varför. Ofullständigt motiverade svar ger inte full poäng! Tentamen kan ge maximalt 3 p, godkändgränsen går vid 5 p. 5 8 4 7 F E D C B A esultatet meddelas senast måndag den juni.

. p 3Ω, Ω, 3 5Ω, 4 8Ω, 5 33Ω, 6 Ω, 7 548Ω. Beräkna ersättningsresistansen AB. AB [Ω]. p Använd Kirchoffs lagar för att ställa upp och beräkna de tre strömmarnas belopp och riktning (tecken. ( ppgiften kan ge delpoäng även om ekvationssystemet inte lösts. E 9V E 6V E 3 V 6Ω 4Ω 3 4Ω 4 Ω I I I 3 3. 6p a Ta fram en ekvivalent Thévenin-tvåpol, E I, till nätet med spänningskällan (6V och de två strömkällorna (3 och 7 ma. E [V] I [kω] b Tvåpolen AB ansluts till en annan tvåpol CD (med spänningskälla V och inre resistans kω. Vilket värde och vilken riktning skulle strömmen I mellan de två tvåpolerna få I [ma]

4. p En transformator är lindad med 85 varv på primärsidan och 96 varv på sekundärsidan. Till sekundärsidan har man anslutit en resistor Ω. Primärsidan är via en serieresistor ansluten till en växelspänning med effektivvärdet V. Vilket värde ska ha för att strömmen genom ska bli A, I A. [Ω] 5. 4p Från Digital Design känner Du till inverteraren. En variant av denna är Schmitt-trigger-inverteraren (74C4. Den har olika inspänningsnivåer för att utgången ska slå om från till eller från till. V V TH T : : V > 3,6 V <,4 V V OT OT 5 ("" ("" En vanlig användning av Schmitt-trigger inverteraren är kretsen till höger. Antag att kω och C 33 nf matningsspänningen V CC 5V. Kondensatorn laddas omväxlande upp tills den når den övre omslagsgränsen, och därefter ur tills den når den nedre omslagsgränsen. tsignalen V OT blir då en fyrkantvåg som kan användas som digitala klockpulser. a Från början är kondensatorspänningen, V, och V OT 5V. Hur lång tid tar det då innan V OT slår om till V t [ms] b Hur lång tid tar det därefter tills V OT slår om till 5V t [ms] c Hur lång tid tar det därefter tills V OT åter slår om till V t [ms] d Vilken frekvens får fyrkantvågen f [Hz] 6. 4p En växelspänning IN med frekvensen f Hz matar ett nät med en induktans mh i serie med ett motstånd 5 Ω. Parallellt med detta ligger ett motstånd S Ω. Givet är spänningen T 6,8 V. a Beräkna I b Beräkna c Beräkna IN d Beräkna I 3

7. 4p Stöldskyddsetiketter har en 8, MHz C-resonanskrets inbyggd i klisterlappen. Passerar en sådan etikett stolparna i affären, så dämpar etiketten radiosignalen mellan dessa, med följd att larmet ljuder. Antag att en sådan etikett har en spole med induktansen µh och att spolens -värde är 65. a Vilket värde har resonanskretsen kondensator C. C [pf] b Beräkna spolens serieresistans r. r [Ω] Avaktivering av etiketten. När man betalar en vara läggs den på en utrustning som utsätter etiketten för ett så starkt 8, MHz växlande magnetfält att resonanskretsens kondensator får överspänning och medvetet förstörs. Därefter kan man passera stolparna utan risk för larm. Avaktiveringsutrustningen innehåller en kraftig magnetiseringsspole som genomflytes av en ström I med resonansfrekvensen 8, MHz. Genom ömsinduktansen M inducerar magnetiseringsspolen en spänning i resonanskretsen. I figuren symboliseras detta med en beroende spänningskälla med värdet jmi. Figuren föreställer etiketten när den ligger på avaktiviseringsutrustningen. I j MI ji + + ri jc c Antag att ömsinduktansen M,5 µh. Beräkna hur stor ström I som krävs i magnetiseringsspolen för att ge så stor ström I i resonanskretsen att spänningen över kondensatorn C blir större än V. ( Detta spänningsvärde krävs för att förstöra kondensatorn. I [ma] 4

5 8. 6p Figuren visar ett enkelt filter med två C och ett. a Härled filtrets komplexa överföringsfunktion /. b Vid vilken vinkelfrekvens X blir överföringsfunktionens realdel lika med dess imaginärdel [ ] [ ] / / IM E Ge ett uttryck för denna vinkelfrekvens X med C. c Vilket värde har överföringsfunktionens belopp vid mycket låga frekvenser, Vilket värde har överföringsfunktionens fas vid mycket låga frekvenser d Vilket värde har överföringsfunktionens belopp vid mycket höga frekvenser, Vilket värde har överföringsfunktionens fas vid mycket höga frekvenser arg arg, ( d c C IM E b a X X ycka till!

Formelblad vid tentamen i Ellära IF33 esistans l ρ a + α( t t esistans, resistivitet ρ (obs! [Ωmm /m] esistansens temperaturberoende. varm resistans, kall resistans α temperaturkoefficient Kretsanalys I I G ES + + 3 + + + +... ES + I Nod 3 OHM s lag. resistans G konduktans. Seriekrets. Parallellkrets. Specialfall två resistorer i parallell. Kirchoffs strömlag. En nod är en knutpunkt. Strömmar in till noden tas positiva och strömmar ut från noden negativa. Kirchoffs spänningslag. En slinga är en sluten strömkrets. esistorns plustecken är där strömmen går in. Slinga Spänningsdelningsformeln. Delspänningen över. E + Strömgreningsformeln. Delströmmen genom. I I + ikströmseffekt i resistor. P I P P I Elektriska fält F k r E k a C ε ε ε r d E C d C W e ε r Coulombs lag kraftverkan F mellan laddningar. Elektriskt fält E kraft på enhetsladdning. Konstanten k 9 9. Plattkondensator. ε kapacitivitet (polariserbarhet. ε för luft/vacuum. Kondensatorns spänning laddning och elektriskt fält E. Elektrostatisk energi. 6

Magnetiska fält B Φ Flöde Φ (antal kraftlinjer flödestäthet B. a F m N I mmk Magnetomotorisk kraft, magnetisering. l eluktans m µ µ r µ m magnetiskt motstånd. µ permabilitet, µ a µ 4π -7 för vacuum. ( µ r kallas även k m F m Φ m OHM s lag för magnetiska kretsen. NI Fältstyrkan H. H l B f(h B µ H BH-kurvan. F B I l Motorprincipen. dφ Induktionslagen. (enz lag, e är motverkande. e N dt di Självinduktion. Induktans. u dt I Elektromagnetisk energi. W m Transienter x t x ( x x e ( "hela" t τ ln "resten" t τ Kondensator: τ C Spole: τ Snabbformel. x storhetens begynnelsevärde x storhetens värde efter lång tid τ förloppets tidkonstant hela swinget genom resten Tidkonstant τ. Periodiska funktioner x( t Xˆ sin( t + ϕ π f Sinusfunktion med fasvinkel ϕ. T X med X x( t dt sinusfunktioner har medelvärdet. T X MS X T x ( t dt T Effektivvärde. För sinus gäller: ˆX X j-räkning Z + jx Impedans Z, resistans och reaktans X. Admittans Y, konduktans G och suceptans B. Y G + jb Z X Induktiv reaktans. Kapacitiv reaktans. X C C 7

Växelströmseffekt P I cos ϕ I sinϕ S I Aktiv effekt P, reaktiv effekt och skenbar effekt S. S P + S ( P + ( Effekt-triangel. från kondensatorer summeras med negativt tecken. I P I cosϕ I I sinϕ Aktiv I P och reaktiv I strömkomposant. I ( ( I I P + I I från kondensatorer summeras med negativt ϕ tecken. I P esonanskretsar f esonansfrekvens. π C πf Definition av spolens -värde med r πf serieresistans r, samt alternativ definition med parallellresistans. Omräkning mellan serieresistans r och r parallellresistans. ( > f Bandbredd. f Effektanpassning I Effektanpassning. * Z Z Effektanpassning komplex last. I Z I Effektanpassning. Komplex tvåpol med resistiv last. Ideal transformator P P Förlustfri transformator. N Spänningsomsättning. N I N Strömomsättning. I N N Z Överräkning av impedans. Z N Induktiv koppling r I + j I + jmi r I + j I + jmi Ekvationssystem med r r M Kopplingsfaktor k ömsinduktans M k % koppling k oberoende SE + ± M PA M + ± M Seriekoppling ( - för motverkande. Parallellkoppling ( + för antiparallella. 8