Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska ha möjlighet att ta initiativ och ansvar samt uttrvcka sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
Trygghet i styrdokument Trygghet i lärarroll Trygghet i ämnesdidaktik
Ett förhållningssätt till lärande och förekommer lite överallt i undervisningen. Eleverna får vara delaktiga genom planering, genomförande och utvärdering av lärandet. Eleven tillåts ta risker, får vara kreativ, nyfiken, nyskapande och handlingskraftig. Får samarbeta och tillåts se möjligheter istället för problem.
Elevens inre förmågor stärks: kreativitet, att gå från idé till handling, testa olika saker och ta ansvar. Det handlar inte om att läraren abdikerar som lärare eller vuxen i klassrummet utan att eleven har inflytande över sitt lärande.
Läsning och läsutveckling Läsning = avkodning * läsförståelse Vilket fokus har du på läsundervisningen? Lärarna få syn på, utveckla och påverka läsundervisningen och kvaliteten i läsningen hos eleverna.
Upptäcktsresan Bakgrund: Skapa möjlighet framåt att kunna följa elevens utveckling så att syftet blir tydligt Svårighet att följa bakåt det stöd som eleven har fått under sin skolgång Utvecklingsarbetet -"Upptäcksresan" skulle bli en gemensam resa för att utveckla elevernas läs-och skrivförmåga. Det har pågått i fem år nu. Syfte: hitta framgångsfaktorer kring elevers läs-och skrivutvecklingen
Upptäcktsresan Något för alla som undervisar i svenska, från förskoleklass till delvis in på gymnasiet. De har blivit delaktiga och påverkats i möten med kollegor och föreläsare. Gemensamma kartläggningsmetoder, tagits fram, genomförts, och följts upp. Alla har utfört gemensamma uppgifter, diskuterat och påverkats mot en mer likvärdig syn på bedömning. Vi ser ett tydligt samband mellan alla våra LUS-resultat, Fonolek och läsförmågan.
Nyfiken på- seminarier Läsutvecklingen inte bara i årskurs 1 3 Hur undervisa i den första läsinlärningen? Olika utbildningar: Småskollärare/lågstadielär are kontra grundskollärare inriktning svenska och SO i år1-7 Olika metoder och olika synsätt: analytiskt kontra syntetiskt Analytiskt: utgå från helheten och gå mot delarna t ex LTGmetoden Syntetiskt: utgå från delarna och gå mot helheten t ex Wittingmetoden
LUS Läsutvecklingsschema enligt Allard och Sundblad Läsningen utvecklas under hela skoltiden och hela livet Få syn på läsutveckling och dess processer i alla årskurser Eleven är med och aktivt följer sin läsutveckling Läslistor med passande litteratur för de olika punkterna Alla elever i kommunen LUS-bedöms under höstterminen
Lustrappa
Avkodning Utbildning i Rydaholmsmetoden augusti 2010 med Carl Eric Pettersson och i Bravkod april 2011 med Ronny Karlsson Alla kommunens skolor har en pedagog som är utbildad i metoden Nätverk för de utbildade pedagogerna - delge varandra erfarenheter och utveckla arbetssättet Synliggöra och analysera resultaten, som är mycket positiva
Nya Språket Lyfter! Föreläsning av Elisabeth Berg Nätverksgrupp bestående av lärare som undervisar i årskurserna 1 och 2 som provat materialet. Mycket positiv utvärdering Har en formativ funktion som innebär att bedömningarna ska stödja eleven i lärandet och lyfta fram de möjligheter som eleven har att utveckla sina kunskaper och färdigheter inom tala, läsa och skriva Materialet ger pedagogen möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevens förmågor inom olika områden av betydelse för språkutvecklingen
Nya Bornholmsmodellen Forskningen påpekar hela tiden vikten av att barnen blir fonologiskt medvetna. Detta är, tillsammans med högläsning, de första basala stegen i läsutvecklingen Alla förskollärare i förskoleklass har fått fortbildning och kunnat inspirera varandra i arbetet med modellen. Screening och gemensam dokumentation av resultaten. Hur tar vi hand om resultaten? Litteraturlista har tagits fram som passar i ovanstående arbete
Ämnesspråk Olika ämne i skolan och olika genrer har sina egna specifika språk Måste förstå dessa ämnesspecifika ord annars ingen läsförståelse Fortsatt arbete i ämnesnätverksgrupper Skrivit bok om ämnesspråket: Utmana, utforska, utveckla! Föreläsning av Jennie Wiksten - Folkeryd och Åsa af Geijerstam, Uppsala Universitet, för kommunens alla lärare.
Läsförståelse Utvecklas ständigt och under hela livet om du läser mycket och reflekterar kring det som du har läst Även ordförrådet har stor betydelse Barbro Westlund, Stockholm Universitet har skrivit boken: Att undervisa i läsförståelse Studiecirklar pågår Boksamtal i mindre elevgrupper Ann Boglind har haft föreläsningar vid två olika tillfällen
Fortfarande nyfikna Vi fortsätter med att mötas och diskutera i olika konstellationer Deltagit och haft seminarium vid RUNkonferens i Östersund april- 2011 Koppla in skrivutvecklingen tydligare Att skriva sig till läsning nya möjligheter Vi som läs- och skrivutvecklare är ute på spaning efter ny forskning t ex på dyslexikonferenser Help Star- engelska anpassat för dyslektiker
Att utveckla muntligt och skriftligt berättande med utgångspunkt i ett entreprenöriellt förhållningssätt (Kopplat till tema rymden). Utgångspunkt från Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter i svenska/svenska som andraspråk för grundskolans åk.1-4.
Dessa förmågor har tränats Förmågan att: Formulera sig och kommunicera i tal och skrift Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer Från syftestexten i Lgr 11
I det centrala innehållet i Lgr 11 står Lyssna och berätta i olika situationer Muntliga presentationer och muntligt berättande. Bilder och andra hjälpmedel kan stödja presentationerna.
I Nya språket lyfter finns i den s.k jordmånen skrivet om elevernas talutveckling. En av punkterna är: Eleven återberättar sammanhängande händelser, sagor eller andra berättelser För att nå detta mål ska barnen kunna: berätta eller återberätta en händelse eller saga så att innehållet tydligt framgår. (Att formulera sig och kommunicera i tal)
Vi vill stimulera barnen att våga, vilja och känna att de kan.
Så här gjorde vi: Vi samlade barnen i två grupper där de fick veta uppgiften och gjordes medvetna om målet: Vi ska göra sagor om rymden och dessa ska vi berätta för barnen i förskoleklassen.
Tillsammans gjorde vi tankekartor som beskrev barnens tankar på rymden och hur vi skulle kunna lösa uppgiften.
Vi delade in barnen i par och de fick fundera och fantisera över vad sagorna skulle handla om. En del barn ville ha ett papper att rita och skriva på som stöd för minnet.
Många barn gjorde en bildserie som stöd för sin berättelse, då de vet att det är viktigt att berättelsen har en början, en handling och ett avslut.
Barnen fick fundera över hur de ville presentera sin rymdsaga. Tankekartan kom till användning för att se olika alternativ. En del ville göra en stor bildserie och berätta utifrån denna, andra ville spela dockteater.
Dags att tillverka stora bilder och dockor att spela med. En del barn ville också ha bakgrunder när de skulle spela upp sin saga.
Barnen tränar på att framföra sin saga.
Äntligen dags för framförande! Förskoleklassen bjuds in för att lyssna.
Nu fick barnen skriva ner sin saga och göra en bok. En del ville skriva för hand, medan andra valde att skriva på dator. Avslutningsvis gjordes fantasifulla framsidor till böckerna!
Tack för idag och för att ni lyssnat. Trevlig helg!!