Sommarens torka. Klimatförändring

Relevanta dokument
Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Datainsamling för djurgård

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Rådgivning för lantbruk och miljö

Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Tankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Indikatornamn/-rubrik

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Kort introduktion till

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Rådgivningar i Greppa Näringen

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Jordbrukets klimatpåverkan

Introduktion Mjölby Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Jordbrukets klimatpåverkan

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Jordbrukets klimatpåverkan

Klimatneutralt jordbruk 2050

Jordbruk, biogas och klimat

Greppa Näringens grundkurs Jordbruket och klimatet

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Rådgivning för lantbruk och miljö

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Matens klimatpåverkan

Frågor för framtiden och samverkan

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Miljömålen på ny grund

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

Mat, miljö och myterna

De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet

Landsbygdsprogrammet

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Vad är lyvscykelanalys,

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Hur äter vi hållbart?

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Gården i ett livscykelperspektiv

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Klimatåtgärder på gårdsnivå. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Rådgivningar, kurser och underlag

Policy Brief Nummer 2018:5

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Transkript:

Sommarens torka Klimatförändring Rådgivning för lantbruksföretag Klas Fredriksson Länsstyrelsen

Länsstyrelsens arbete med brandrisker, torka och vattenbrist i Södermanland Bemanning Samverkan Skogsbrandrisk Förebyggande åtgärder Torka och vattenbrist 2

3 Betesförmedling Länsstyrelsen har tagit fram en betesförmedlingstjänst mellan markägare och djurägare, för att hitta och erbjuda bete 16 markägare som vill hitta djur som kan bete anmälde sig på hemsidan

4 Fler åtgärder Länsstyrelsen gav redan den 15 juni en generell dispens för skörd på träda och zoner. Utbetalningar vid handläggning av stöd inom LBP till lantbrukare prioriteras och Länsstyrelsen ser över möjligheterna för att kunna öka utbetalningstakten av jordbrukarstöden.

5 Fler åtgärder Skyndsam handläggning och beslut om generösa skyddsjakter efter hjortvilt vid behov. Snabbare handläggning vid anmälan om vattenuttag. Länsstyrelsen tar även hänsyn till avvikelser orsakade av torkan vid gårdskontroller.

Rådgivning vid torka Kontroll av foderstater (mjölkkor, nöt eller lamm) Hur många djur kommer mitt foder att räcka till?

Rådgivning vid torka Grovfoderodling Hur ska jag planera för att få ihop så mycket foder som möjligt? Vad kan jag så i höst? Hur ska jag planera för våren?

Rådgivning vid torka Kvävestrategi Informera om konkreta åtgärder för att öka kväveutnyttjandet

Fler åtgärder Skyndsam handläggning och beslut om generösa skyddsjakter efter hjortvilt vid behov. Snabbare handläggning vid anmälan om vattenuttag. Länsstyrelsen tar även hänsyn till avvikelser orsakade av torkan vid gårdskontroller. 9

Vad menas med klimat? Med klimat menas en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatet kan därför bara "observeras" indirekt, genom insamling och analys av väderobservationer under en längre tid. Vill du veta mer. Läs mer på SMHI:s hemsida i kunskapsbanken http://www.smhi.se/kunskapsbanken/ klimat 10

Klimatförändring, Jordbrukets växthusgasutsläpp & energianvändning Klimatsystemet förändras Varmare på land, i luften och i havet Isarna smälter Havsnivån höjs Mer värmextremer Nederbördsförändringar Havet försuras Citat Markku Rummukainen, Grundkursen Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg

Årsmedeltemperaturer 12

Naturvårdsverket, National Inventory Report Sweden 2014 Utsläpp per sektor 2013 11% 3% Transporter Energiindustri 12% 7% 32% Industrins förbränning Hushåll, lokaler, arbetsmaskiner samt militär och diffusa Jordbruk Industriprocesser och produktanvändning 14% 17% Avfall

Jordbruk är inte som andra sektorer Lustgas & metan från biologiska processer dominerar växthusgasutsläppen i jordbruket Andra sektorer Jordbruk 3 % Alla areella näri 42% 31 % 58% 69 % 97 % Metan 5,3 miljoner ton CO 2 e alla sektorer Lustgas 7,1 miljoner ton CO2e alla sektorer Källa: Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change Koldioxid 52,9 miljoner ton CO 2 e alla sektorer

Vad är klimatpåverkan? - vanligaste växthusgaserna Med 100-årsperspektiv Lustgas N 2 O 298 ggr starkare än CO 2 Metan CH 4 25 gånger starkare än CO 2 Utan växthusgaser skulle vi ha det kallt!! Global medeltemp. -18 C o Klimatpåverkan mäts i koldioxidekvivalenter CO 2 e GWP = Global Warming Potential

Jordbrukets energianvändning i Sverige 5000 5000 4500 4000 GWh 3500 3500 3000 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 INDIREKT energianvändning svenska gårdar vid tillverkning insatsvaror DIREKT energianvändning svenska gårdar Källa: Jordbruksverket, 2010

Förlustvägar i jordbruket MINERALGÖDSEL FODER ENERGI Lustgas N 2 O direkt lustgasavgång från mark, stall och gödsellager Odling på organogena jordar Metan CH 4 från matsmältning stall och gödsellager Koldioxid CO 2 Odling på organogena jordar Energianvändning Utsläpp vid produktion av inköpta insatsvaror Valet av insatsmedel Spelar stor roll! Indirekta lustgasemissioner efter läckage av nitrat (NO 3 ) eller ammoniakförluster (NH 3 )

Besök greppa.nu och läs mer om den kostnadsfria rådgivningen med klimatfokus: Foderrådgivning Grovfoderodling Betesstrategi Byggnadsrådgivning Kvävestrategi Markpackning Dränering Precisionsgödsling Test av mineralgödselspridare Uppföljningsbesök Klimatkollen Energikollen Foto Janne Andersson

Länsstyrelsens uppdrag är att driva projektet regionalt i samarbete med LRF Projektledare Klas Fredriksson Tack för mig!