sumagazinet Nr 1.2006 Raka spåret ti röntgen, Jans edarord, Ortopedin ti Mönda, Hänvisning istäet för avvisning, Bröstmottagningen, Ny organisation kräver tid, Ny natione bodbank, Transpantationen under en hatt, Avancerad sårvård, Nya försörjningshuset, MIG rycker ut, Nytt önesupportcentrum, Psykiatrin i ny skepnad, Linus bivande sjukgymnast, Dåigt barn på förossningen!, Kädkampanjen, SU-speciaister ut ti vårdcentraerna, Tim från Perth utbidas på SU, Kaa mig Forence, Kvaitetsveckan
Raka spåret ti röntgen spar idande och tid Patienterna bryr sig inte om att det är fera oika huvudmän som är inbandande, för henne eer honom är det bara en väg. sumagazinet i redaktionen Kerstin Fredin, redaktör 343 27 51 Göran Samuesson 343 27 52 Katarina S Haingberg 343 27 47 Ann Louise Leikin 343 21 00 ayout och redigering Maria Nordberg ansvarig utgivare Ann-Christine Andersson 342 38 01 e-post redaktionen.su@vgregion.se postadress sumagazinet Informationsavdeningen Sahgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 mönda fax 031-41 67 17 i redaktionsrådet ingår Karin Lendenius, direktör Affärsutvecking Lars Ekström, områdeschef Hjärta-Kär Eisabeth Rocke, personadirektör Vernon Gidman, Vårdförbundet Gunia Jäderström Codah, SACO Heena Kindberg, SKTF Susanne Arvidsson, Kommuna Ann-Christine Andersson, kommunikationsstrateg och presschef Kristian Noring, enhetschef informationsavdeningen Kerstin Fredin, redaktör tryck Cea Grafiska AB Du kan äsa sumagazinet på Intranätet intra.sahgrenska.se Uppgiftsämnare skyddas. Den som ämnar uppysning ti en tidning har agig rätt att vara anonym. Redaktionen får inte röja uppgiftsämnares identitet och myndigheter får inte forska efter den. Fotografier införda i sumagazinet kan komma att användas i andra trycksaker utgivna av Sahgrenska Universitetssjukhuset. Citera oss gärna men ange käan. omsagsbid Det nya försörjningshuset ett yft för mijö, persona och verksamhet, se sidorna 12-13. Bid: Björn Larsson Rosva Ett snabbspår direkt ti röntgen sparar timmar i väntetid och kan i framtiden gäa atfer patientgrupper. Se ambuansen som det mobia akutintaget! Här kan patienter bedömas och behandas prehospitat för att sedan styras direkt ti rätt vårdinstans, säger Gunia Tornberg och Ingea Wennman, initiativtagarna ti höftfrakturprojektet. Fast track, när ambuansen transporterar patienten ti rätt vårdnivå, har redan praktiserats för stroke- och hjärtpatienter. För patienter med misstänkt höftfraktur är det nytt. Det är en ågprioriterad grupp. Vårt projekt visar kvaitetsvinster för både patienterna och organisationen, säger Gunia Tornberg och Ingea Wennman, sjuksköterskor på SU:s ambuansenhet. I samarbete med ortopeden, akutintaget, radioogi SU/Mönda samt ambuanssjukvården inom Räddningstjänsten Mönda har de genomfört ett piotprojekt. Sedan resutatet sammanstäts och presenterats har fera sjukhus och ambuansorganisationer i andet hört av sig för att få de av erfarenheterna. I mitten av februari presenterade jag projektet för Norsk uftambuans, säger Ingea Wennman. De två projektedarna ser intresset som mycket positivt. Övertygesen om att de är på rätt spår genomsyrar deras framstäning. Det här kan i framtiden komma att gäa många fer patientkategorier, konstaterar de. Den typiska höftfrakturpatienten är en kvinna i åttioårsådern. Hennes framtida häsa hänger många gånger på hur Ingea Wennman och Gunia Tornberg, projektedare på SU:s ambuansenhet. hon karar ut en tuff situation som denna, förkarar Ingea Wennman. Höftfrakturprojektet började med en kartäggning av vika patienter som vårdas i ambuans. Den visade att patienter med bröstsmärta är den största gruppen men att höftfrakturpatienter, så kaade coumpatienter, är den största ortopediska gruppen i ambuanssjukvården inom SU. De festa triar inomhus. Med tanke på att de brutit det största benet i kroppen och att nästan 25 procent av höftfrakturpatienterna dör inom ett år har de varit en eftersatt grupp i vården, säger Gunia Tornberg. Hittis har höftfrakturpatienter, iksom de festa andra akutpatienter, gått vägen via SOS Aarm, ambuanstransporten, akutmottagningen, röntgen, akutmottagningen igen för att ti sist nå vårdavdeningen. Ingea Wennman och Gunia Tornberg kaar de oika vårdinstanserna vägbuor. Efter varje vägbua tar det tid att få upp farten igen, det bir gärna väntetider, säger Ingea Wennman. Patienterna bryr sig inte om att det är fera oika huvudmän som är inbandande, för henne eer honom är det bara en väg, fortsätter Gunia Tornberg. Från och med oktober 2005 finns det minst en sjuksköterska i varje ambuans. Det gör att ambuansen ti viss de kan jämföras med ett ruande akutintag. Om bedömning och behandingen påbörjas i ambuansen, så att patienten kan köras direkt in ti röntgen, försvinner en vägbua. I kartäggningen, som ingick i piotprojektet, studerades 40 patienters väg från det att ambuansen kom ti oyckspatsen fram ti vårdavdeningen. Tiden BILDER: BJÖRN LARSSON ROSVALL var i snitt 5,5 timmar. Och då får man tänka på att det rör sig om gama människor, som kanske är nedkissade och måste igga på hårda britsar, med en massa oika ansikten runtom sig, säger Ingea Wennman Studien kartades också ur ett genusperspektiv. Tre av fyra höftfrakturpatienter är kvinnor men bara 12 procent av kvinnorna fick smärtindring medan siffran för män var 40 procent. Anmärkningsvärt, anser de två projektedarna. Piotprojektet hade som syfte att förändra dessa förhåanden: höja kvaiteten och ge en ikvärdig vård, genom att utvecka rutiner och korta vårdkedjor. För att säkerstäa den medicinska kvaiteten finns tydiga riktinjer för ambuanspersonaen. Behandingen kan börja bara om det inte finns andra frakturer eer skaskador, om cirkuationen är stabi, om det inte finns EKG-förändringar eer andra symptom på hjärtinfarkt och om gukosvärden är normaa. Benet fixeras med en så kaad Lassekudde, som motverkar trycksår på häen och stabiiserar höften. Sjuksköterskan sköter identitetsmärkning, smärtindring, EKG och fyer i röntgenremiss. Standardbodprover tas och ämnas direkt vid ankomst ti akuten, viket gör att de är anayserade när patienten kommer från röntgen. Patientskjortan ska också vara på innan akutintagets dörrar passeras. Projektedarna visar upp den speciea coumväska som numera finns i ambuansen. Den är speciasydd för att kunna rymma Lassekudde, checkista, remissbanketter och övrig utrustning. På checkistan finns en instruktion att sjuksköterskan ska ringa direkt ti röntgen och ha en skriven remiss kar vid ankomst. Innan ambuanspersonaen transporterar patienten ti röntgen informeras triagesköterskan, säger Ingea Wennman. Röntgenpersonaen iksom akutintagets persona, som packar coumväskorna, får mycket beröm av projektedarna. De har varit fantastiska! Inför probem av oika sag har de sagt det öser vi, säger Gunia Tornberg. Men så är det också ett win-towin-äge. Patienten behöver inte vänta på röntgen på en stökig akutmottagning, hon är smärtindrad, varm och torr och sipper dessutom ett yft. Organisationen vinner genom att det bir färre patienter i akutmottagningens begränsade utrymmen och röntgenpersonaen får hjäp av ambuanspersonaen med yft. I dagens äge måste patienten tibaka ti akuten för ortopedäkarbedömning. Nästa steg är att patienten efter röntgen kommer direkt ti geriatrikavdeningen, hoppas de båda projektedarna. Mået finns men vi har inte andat där än. Den ekonomiska aspekten av de nya rutinerna har inte studerats. Men piotstudien visar att genom att jobba paraet i ambuans och på sjukhuset sparas fera timmar i varje moment och hea två vårddagar i sutänden. Det borde även få ekonomiska effekter om man räknar på de 1700 höftfrakturpatienter som SU:s akutintag tog emot 2004. Genom strukturförändringen kommer dessa 3,3 patienter per dygn aa numera ti Mönda. Detta medför ständigt cirka 60 inneiggande höftfrakturpatienter. En gigantisk grupp, säger Ingea Wennman och fortsätter: Men framför at sparar vi genom att patienterna kanske sipper en de av de vanigaste kompikationerna som trycksår, infektioner, bodproppar och inte minst förvirring. Konsekvensen av att ambuanssjukvården avsätter mer tid för oika patientgrupper måste utvärderas. Det får sättas i ett större sammanhang där man ser hea akutsjukvårdens samade resurser i ett vårdkedjetänkande. Samtidigt får man se hur det påverkar andra patientgrupper, som ti exempe hjärtstoppspatienters möjighet ti snabb defibriering, påpekar Gunia Tornberg. Piotprojektet avsutades i december. Besut är taget att projektet ska permanentas. Men först ska en större vetenskapig studie genomföras. Tanken är att denna ska presenteras vid äkarstämman 2006, säger Ingea Wennman. FAKTA I Sverige får cirka 19 000 personer om året en höftfraktur. 75 procent är kvinnor. Av dessa är var tredje över 80 år och många har dessutom en annan sjukdom. 25 procent är döda inom ett år. Vi ni veta mer om höftfrakturprojektet? Gå in på www.sahgrenska.se och sök på ambuanssjukvården. 3
SU har än en gång visat sin kraft 2005 bev ett bra år för su. Boksutet visar att fer patienter än tidigare fick vård inom SU, samtidigt som vi karade att håa oss inom den av styresen faststäda budgetramen. SU har än en gång visat viken kraft som finns i organisationen. Ett stort tack ti er aa för fina insatser under 2005! Under december förra året och i början av januari genomförde vi också en de strukturförändringar. Större deen av den akuta ortopedin finns nu samad i Mönda och den akuta kirurgin på Mönda har fyttat ti Sahgrenska och Östra. Regeringen har också nyigen fattat besut om att inrätta speciaiteten akutmedicin. Inom SU har vi sedan en tid tibaka arbetat med att genomföra ett system med akutäkare på våra akutmottagningar. Nyigen fick SU/Mönda sin första fast anstäda akutäkare och SU/Östra och SU/Sahgrenska har det redan. Regeringsbesutet innebär att det kommer att bi ättare för oss att vidareutvecka vårt akutäkarkoncept. Genomförandet av första deen i strukturarbetet har på det stora hea fungerat mycket bra, men aa probem är därmed inte östa. Diskussioner pågår fortfarande när det gäer okaer, va av rutiner och mycket annat. Det finns en samordningsgrupp för det fortsatta strukturarbetet och där diskuteras övergripande frågor som rör arbetet med att utvecka SUstrukturen. Besut som rör strukturarbetet tas dock i injen efter sedvanig samverkan med personaorganisationerna. Successivt kommer vi i samverkan med personaorganisationerna på centra eer oka nivå, beroende på vad frågan gäer, ösa de detajfrågor som finns. I det arbetet är det viktigt att kommunikationen med aa berörda medarbetare fungerar optimat. Deaktighet måste atid finnas med som en röd tråd i det fortsatta arbetet. Åtskiiga medarbetare och chefer har tagit ett stort ansvar när det gäer att genomföra första deen i strukturarbetet. Tack även för dessa fantastiska insatser! Under 2006 ska SU fortsätta utvecka det kvaitetsarbete som pågår inom hea organisationen. Vi ska också arbeta med SU:s framtida vision, kontinuerigt utvärdera våra arbetsformer och arbetsmetoder och samtidigt ha en budget i baans. Och vi ska också genomföra den vårdöverenskommese som häso- och sjukvårdsnämnderna och SU:s styrese har kommit överens om. Jag är övertygad om att SU karar de utmaningar som vi har framöver. 4 jans edarord Jan Eriksson sjukhusdirektör strukturförändringen steg för steg Ortopedin samas på Mönda En framträdande de av SU:s omstrukturering handar om att koncentrera ortopedi och geriarik med ortopedisk inriktning ti SU/Mönda. Sedan hösten 2005 genomförs denna omvanding steg för steg, och omkring årsskiftet skedde fera större förändringar: Kirurgin fyttades från SU/Mönda ti SU/Sahgrenska och SU/Östra. Den akuta ortopedin fördes samman ti SU/Mönda. En rad verksamheter på SU/Mönda påverkas av omstruktureringen inom ortopedin och kirurgin. Det åriga antaet besök på akutintaget, SU/Mönda, beräknas öka med hea 40 procent från 26 000 ti 36 000 och däri ryms en tredubbing av antaet ortopedfa. Radioogin kommer att dubbera antaet undersökningar. Fer medarbetare inom arbetsterapi och sjukgymnastik har fyttat över ti SU/Mönda. Det väfungerande konceptet med sjukgymnast på akuten är överfört från SU/Sahgrenska ti SU/Mönda. Geriatrik och rehabiitering har huvudsakigen inriktats på ortopedi, sedan den ortopediska verksamheten på SU/Mönda ökat så kraftigt, samtidigt som strokerehabiiteringen förts över ti Medicin. Centraoperation fokuseras på ortopedi, och dagkirurgin ska svara för mer ortopedi än tidigare. Anestesi och intensivvård utökar personastyrkan. Under kontorstid finns kirurguppbackning på SU/Mönda. Kirurger från SU/Sahgrenska aternativt SU/Östra svarar där för dagkirurgi samt för panerade och akuta konsutbesök på såvä vårdavdeningar som akutmottagningen. Övrig tid finns en bakjourtjänstgörande kirurg tigängig för teefonkonsutation och för bedömning på pats av inneiggande patienter samt patienter på akutmottagningen efter sedvanig medicinsk prioritering. Det åriga antaet besök på akutintaget, SU/Mönda, beräknas öka med hea 40 procent från 26 000 ti 36 000 och däri ryms en tredubbing av antaet ortopedfa. På SU/Sahgrenska och SU/Östra bedrivs fortfarande panerad ortopedi. Dear av denna (proteskirurgi) beräknas fytta ti SU/Mönda i sutet av 2006. Även huvuddeen av den ortopediska forskningen samt Sahgrenska akademins avdening för ortopedi ska successivt fytta över ti SU/ Mönda. SU/Mönda bir bas för ortopedisk traumaverksamhet. Men mutioch högenergitrauma, akut ryggkirurgi och akut tumörortopedi centraiseras ti SU/Sahgrenska, på grund av viktiga samband med övriga högspeciaiserade discipiner. Ortopedin för barn och ungdomar stannar tis vidare kvar på SU/Östra. Nu när vi samar ortopedin från tre hå har vi värdens chans att tisammans väja ut det bästa från aa och bygga upp något nytt som fungerar bra, säger Camia Boman, sektionsedare på ortopedavdening 230, som under december fyttade från SU/Sahgrenska ti SU/Mönda. I samband med omorganisation och fyttningar uppstår probem som måste ösas kring samverkan, vårdkedjor, processer och rutiner. Fera arbetsgrupper tar tag i de här frågorna, såvä internt inom verksamhetsområdena som gemensamt med representanter från oika samarbetsparter. Lokaer på SU/Mönda behöver anpassas och utrustas för den ändrade inriktningen och ökade verksamheten. Stora om- och utbyggnationer paneras ske under 2006, men det finns behov av ytterigare satsningar. Även för den kvarvarande ortopedin på SU/Sahgrenska finns okafrågor som måste få sina svar. Det handar exempevis om ti viken operationsenhet ingreppen ska föräggas. Arbetsgrupper med företrädare för operationsavdeningarna jobbar vidare på att hitta en ämpig fördening av operationssaar. Stora trauma, som även inbegriper ortopedi tas även i fortsättningen om hand på Sahgrenska. Nuvarande okarheter kring framtida operationssaar måste karas upp på ett bra sätt, om Sahgrenska ska fortsätta att ha förtroende som ett traumasjukhus. Det är också viktigt för att förhindra kompetensfykt, säger Mikae Sundfedt. Han är en av de traumaerfarna ortopeder som nu fyttat över ti SU/ Mönda och som dear ansvaret för mutitraumaortopedin på SU/Sahgrenska. Mikae Sundfedt uttrycker farhågor för att omorganisationen av ortopedin sker ti priset av viktiga dagiga samband med andra verksamheter på SU/Sahgrenska, exempevis pastikkirurgin. Det är också en nackde för ortopeder i jourtjänst på SU/ Sahgrenska att inte ha koegor på pats för diskussion kring handäggningen av kompicerade fa. Just nu mitt i en stor omstrukturering fungerar inte at optimat, men arbetsgrupperna söker nya vägar ti ösningar. Mycket beror på hur vi organiserar arbetet, och jag tror inte att sambanden behöver försämras. Vi borde kunna hantera det på ett bra sätt, säger Jan T Carson, chef för Område Ortopedi. Man kan inte bunda för probemen, men samtidigt är det mycket som fungerar bra. Personaen har gedigen kunskap och har varit mycket engagerade i arbetsgrupper för att forma bra rutiner, när verksamheten nu samas för att skapa ett edande center för ortopediska sjukdomar. ann ouise eikin BILDER: BJÖRN LARSSON ROSVALL 5
strukturförändringen Hänvisning istäet för avvisning BILD: BJÖRN LARSSON ROSVALL Patienter som anänder med ambuans hamnar så gott som atid på rätt akutintag, men en de av dem som kommer för egen maskin söker på fe akutmottagning eer vårdnivå. Däremot har de förändrade patientfödena, ti och från SU/Sahgrenska, som vi beräknade hösten 2004, stämt nästan exakt, säger Bengt Widgren, Bröstmottagningen ser fram emot nya okaer Positivt att personagruppen inte spittrats, negativt att patienterna oroas och att de nya okaerna inte passar verksamheten. Så summerar vårdenhetschef Lena Wiberg-Nikasson bröstmottagningens fytt från Mönda ti Sahgrenska i början av december. Hon har varit med om en tidigare fytt när resutatet bev att personagruppen spittrades. Då förorade vi den kompetens som igger i att aa medarbetare i vårdkedjan är med. Därmed minskade möjigheten att utföra en kvaitetsmässig och ekonomisk vård, säger hon. Den här gången har aa tov i per- verksamhetschef, Akut- och Oycksfamottagningen på SU/Sahgrenska. De gäande rutinerna för att hänvisa patienter fungerar ganska bra. Aa får en första bedömning av sjuksköterska. De som söker för något ortopediskt, men inte behöver akutsjukhusets resurser, hänvisas ti primärvården eer Axessakuten. Övriga hänvisas ti akutintaget på Mönda. Vissa väjer dock att inte föja dessa råd, utan gör ett eget va genom att söka SU/Mönda. Det är viktigt att påpeka att det inte är några nya patienter i systemet utan en omfördening enigt strukturpanen vi ser. Om patientens tistånd kräver det ordnar vi ämpig transport. Akutintaget på SU/Östra har iknande rutiner. Car Ekhom, ortoped, berättar att det trots detta kommer osedvanigt många primärvårdspatienter med enkare ortopediska besvär ti akuten på SU/Mönda. Detta medför extra beastning, särskit med tanke på att det i dagsäget är ortopedbrist. En de av dem som borde vända sig ti primärvården åker istäet från SU/Sahgrenska eer SU/Östra vidare sonaen föjt med. Men ti en början är trivsen inte maxima. Mottagningen ämnade stora och moderna okaer i Mönda för trånga och inte het ändamåseniga okaer på Bå stråket 7 på Sahgrenska. Men hösten 2008 får vi nya okaer och det ser vi verkigen fram emot, säger Lena Wiberg-Nikasson. Det personaen nu gör, inte minst för patienternas sku, är att peppa varandra för att förbättra arbetsmijön. En stor de av bröstmottagningens verksamhet riktar sig utåt mot amänheten. Patienterna kommer både på remiss och efter att sjäva ha tagit kontakt. Det är en skör patientgrupp som ever i en otrygg värd. Och det är en stor grupp, var tionde kvinna ti SU/Mönda. Akutintaget på SU/Mönda har ett etaberat samarbete med 18 vårdcentraer i före detta Bohusandstinget och i sydvästra Göteborg. Konceptet kaas Vårdotsen hea vägen fram, och det går ut på att boka en tid på den vårdcentra dit patienten hör. Vi har tigång ti speciea teefonnummer för att direkt ordna besökstid för en patient, som kommit ti akuten men borde vända sig ti primärvården. Nu ska vi satsa på att utöka samarbetet med ytterigare vårdcentraer i Göteborg, förkarar Fredrik Bååthe, verksamhetschef på akutmottagningen. Naturigtvis är det inte meningen att SU:s akutenheter ångsiktigt ska fungera som bokningscentra ti primärvården, men vi väjer att agera utifrån den verkighet som råder. Då är det extra viktigt att arbeta med omgivande vårdgivare, så att de som kan tas om hand i primärvården handäggs där, och vi kan fokusera på dem som behöver sjukhusets mer speciaiserade vård, förtydigar han. ann ouise eikin får bröstcancer. En fytt som denna skapar oro. Bakgrunden ti fytten är att bröstmottagningen ska komma närmare Jubieumskiniken och andra verksamhetsområden som patoogi, cytoogi och pastikkirurgi. Bakgrunden ti fytten är att bröstmottagningen ska komma närmare andra verksamhetsområden som onkoogi, patoogi, cytoogi och pastikkirurgi. Det finns ett samband mean oss och dessa verksamheter som kommer att bi vädigt väsentigt att ytterigare utvecka, säger Lena Wiberg-Nickasson. strukturförändringen Ge den nya organisationen tid I samband med omorganisation och fyttningar uppstår naturigtvis probem som måste ösas kring samverkan, vårdkedjor, processer och rutiner. Nu hoppas jag på en ugnare period där verksamheterna ska försöka få aa dear att fungera, säger Jimmy Kero, ordförande i samordningsgruppen för strukturarbetet. Paneringen inför en förändrad struktur inom SU ineddes 2003. Besut togs i oika omgångar under 2004. Idag, drygt två år senare, har en stor de av omfyttningarna mean sjukhusen skett. Vid årsskiftet ämnade Börje Lindqvist över ordförandekubben ti Jimmy Kero, biträdande områdeschef och verksamhetschef för neonataverksamheten vid Drottning Sivias barn- och ungdomssjukhus. Jag tror på idén att koncentrera vissa verksamheter för att öka tigängighet och effektivisera vårdkedjor, säger han. Det arbetet sker nu i och med att kirurgin sedan januari finns på Sahgrenska och Östra medan merparten av ortopedin så småningom ska vara samad på Mönda. Jimmy Kero konstaterar att de ursprungiga panerna ti stor de föjts, men naturigtvis med vissa förändringar under resans gång. Det som har orsakat extra mycket arbete och samtidigt skakat om ite är att ortopedin fyttade tidigare än panerat. Det bev nödvändigt, band annat bristen på ortopedäkare gjorde det svårt att bemanna aa jourinjer. Han är medveten om att förändringarna inom strukturarbetet inte atigenom tagits emot positivt. En sådan här omfyttning medför en stor omstäning för personaen, säger han. I vissa fa har man kanske vat sjukhus också utifrån sitt sociaa iv var man vi bo, skoor vänner etcetera och så förändras förutsättningarna. Nu arbetar verksamheterna med att finsipa rutiner, riktinjer och handingspaner för att skapa vä fungerande, integrerande enheter. Ti hösten fyttar den panerade ortopedin ti Mönda, iksom successivt huvuddeen av den ortopediska forskningen. Kvar på Sahgrenska av ortopedi bir tis vidare muti och högenergitrauma, akut ryggkirurgi och akut tumörortopedi. I samordningsgruppen finns aa berörda med, områdeschefer, verksamhetschefer, vissa speciaitetsansvariga och enhetschefer samt representanter för persona-, ekonomi- och okafrågor. At förändringsarbete har gått i injen. Frågor som uppstått när en verksamhet fyttat från En sådan här omfyttning medför en stor omstäning för personaen. I vissa fa har man kanske vat sjukhus också utifrån sitt sociaa iv var man vi bo, skoor, vänner etcetera och så förändras förutsättningarna. ett område ti ett annat har östs i oika arbetsgrupper och samverkan har i huvudsak skett i okaa samverkansgrupper (LSG) och områdessamverkansgrupper (OSG). Strukturarbetet kommer att föjas upp och utvärderas. Det ska finnas en öppenhet i det arbetet, betonar Jimmy Kero. På viket sätt har födena förändrats efter omstruktureringen? Hur har antaet vårdpatser och anta vårdtifäen förändrats efter omfyttningarna jämfört med före? Bev det som panerat? Konsekvensbeskrivningar om genomförda och panerade förändringar kommer att ämnas. Dear av detta arbete har också redan skett i samband med de förändringar som är gjorda. Det kommer att vara en redovisning som kompetteras efterhand som förändringar sker, säger Jimmy Kero. Jimmy Kero ser fram emot en ugnare fas av strukturarbetet. DETTA HAR SKETT INOM STRUKTURARBETET I sutet av förra året fyttade ett anta enheter från Mönda för att ge pats för ortopedin: bröstmottagningen och den kiniska mammografin fyttade ti Sahgrenska medan a mammografiscreening samades på Kaserntorget. Kirurgin kom ti Östra och Sahgrenska, endast dagkirurgin är kvar på Mönda. Precis före årsskiftet var det dags för den akuta ortopedin att fytta från Sahgrenska ti Mönda och i mitten av januari fyttade den akuta ortopedin från Östra ti Mönda. Redan tidigare hade vissa geriatrikavdeningar fyttat från Sahgrenska ti Mönda. Samtidigt har fasta akutäkare börjat införas på akutmottagningarna. DETTA ÅTERSTÅR BILD: BJÖRN LARSSON ROSVALL I sutet av 2006 fyttar panerad ortopedi från Sahgrenska och Östra ti Mönda, iksom huvuddeen av den ortopediska forskningen och universitetets avdening för ortopedi. 6 7
BILD: ADAM IHSE SU värd för NY NATIONELL BLODBANK At går med rasande fart kring nya nationea navesträngsbodbanken. Regeringen fattade besut i december att bodbanken skue hamna på SU. I mitten av januari var okafrågan öst, nu ska okaerna anpassas och i juni beräknas den första insättningen ske. Vi har tekniken och kompetensen. Nu är det smådetajer som ska kaffa och så den viktiga informationen, säger Jan Konar, överäkare på transfusionsmedicin SU/Sahgrenska. Navesträngsbod innehåer stamceer som kan användas för att bota svåra sjukdomar som exempevis eukemi och vissa andra bodsjukdomar. Men den stora potentiaen igger i framtiden. Idag kan många av de eukemisjuka barnen som behöver en benmärgstranspantation få stamceer från en säkting eer genom någon av de nationea eer internationea registren. Men för barn som har en ovanig vävnadstyp, HLA, kan det vara svårt att hitta en givare vars bodceer passar. I 25 procent av faen hittar man inte någon givare och för de patienter som har invandrarbakgrund från ett and utanför Västeuropa är det kanske upp ti 50 procent av patienterna som man inte hittar en ny givare ti. Här kommer navesträngsbodet in. Används navesträngsbod behöver inte givare och mottagare ha exakt samma vävnadstyp. Navesträngsbodbanken är o- egennyttig. Den har inga kommersiea intressen och man ämnar provet för att man vi hjäpa andra, säger Anders Fasth, professor i pediatrisk immunoogi och överäkare på Drottning Sivias barn- och ungdomssjukhus. Vi ska därför ägga mycket krut på information så att våra nya svenskar från änder och kuturer utanför västvärden ämnar navesträngsbod. De har en annan uppsättning av HLA, säger Anders Fasth. Så här går provtagningen ti: Efter att barnet fötts kipps navesträngen av på vanigt sätt. Moderkakan tas om hand av persona från stamcesab som tar ti vara det bod som finns kvar. Det överbivna bodet testas för att se om provet ämpar sig för vidare agring. Vävnadstypen och bodgruppen bestäms, antaet ceer räknas och bodet kontroeras så att det är fritt från fariga smittämnen. Mean 50 och 100 miiiter kan finnas kvar efter det att barnet avnavats och ceerna i bodet fryses in och förvaras i fytande kväve. Navesträngsbodet kodas och nycke ti koden förvaras så att ingen obehörig kan veta vems navesträngsbod som finns i biobanken. Mået är att den nationea biobanken om tre år ska innehåa 3 000 navesträngsprover. Vårt register kommer att vara uppkoppat mot andra icke-kommersiea biobanker för navesträngsbod, säger Jan Konar. Det är fråga om stamceer som är på väg att bi bodceer. Under mycket speciea förhåanden kanske de kan fås att utveckas ti exempevis muskeceer som agar en hjärtinfarkt eer nervceer som kan aga skadan som ger Parkinssons sjukdom Det här är forskningsfronten och något som framtiden får utvisa. Det igger i vårt uppdrag att möjiggöra transpantationer med särskid hänsyn ti minoritetsgrupper, där vi idag har svårt att hitta givare, säger Jan Konar. Forskningen och hur navesträngsbodet får användas är regerat i agar och förordningar som Biobanksagen, Personuppgiftsagen och agen om etisk prövning av forskning. Dessa agar ska förhindra att stamceerna missbrukas och att de inbandade individernas integritet hotas. Navesträngsbiobanken berör fera verksamhetsområden inom Sahgrenska Universitetssjukhuset. Barn- och ungdomssjukhuset, förossningen, vuxenhematoogen, stamcesabb och aboratoriemedicin är aa invoverade. Det kommer utvecka och befrämja samarbetet och sjukhusets visioner om breddad spetskompetens och ett center of exceence, säger Jan Konar. Det viktiga att betona är att det inte finns några kommersiea och ekonomiska intressen i navesträngsbanken. Provet kan inte sparas ti de egna barnen, utan provet sparas som en insats för aa, säger Anders Fasth och Jan Konar, som arbetar med den nya navesträngsbiobanken på SU. Biobanken kommer att vara okaiserad ti stamcesaboratoriet vid bodcentraen på SU/Sahgrenska. Proverna kommer att förvaras säkert och ändamåsenigt och paneringen är redan i fu gång. Det handar om att ha rätt utrustning för ventiationen, tigång ti kvävgas för kyning etc. Den andra deen är informationen ti navesträngsdonatorer som Anders Fasth håer i. Den vänder sig ti dem som kommer ti mödravården och Vi ska därför ägga mycket krut på information så att våra nya svenskar från änder och kuturer utanför västvärden ämnar navesträngsbod. De har en annan uppsättning av HLA. ti förossningen. Det särskida intresset är att få donatorer med ursprung i andra änder och kuturer. Där finns mycket att ära om oika kuturer. Hur ser man på förossningen, bod och ceprover? Att skriva en information på svenska är nog inte så svårt, men då vi ska gå över på ett annat språk för en annan kutur har vi mycket att ära. Då ska det finnas kompetens och tid för att förkara för att inhämta samtycket, säger Anders Fasth. Transpantationen under en hatt Vi har inte 100-procentigt spikat namnet för den nya centrumbidningen, men nu är transpantationsverksamheten samad under en hatt, säger Michae Oausson, verksamhetschef för det nystartade Transpantationscentrum. Den samade transpantationsverksamheten är nu sjösatt. En styrgrupp har bidats och ett anta arbetsgrupper ser över det konkreta arbetet runt organisation, edningsfunktion och eventuea tjänstetisättningar. Vid havårsskiftet ska verksamheten vara igång. En sak är kar: organisatoriskt tihör man område Sahgrenska. Centrumbidningen ska omfatta transpantationer av bukorgan: njurar, ever, bukspottkörte och tarmar samt bröstorganen hjärta och ungor. Våra resutat är idag mycket ovande och vi står oss vä internationet. Den här kraftsamingen har både utveckings- och överevnadspotentia för verksamheten, säger kardioog Lars Grip. Utveckingen måste gå åt det här hået, menar Michae Oausson. Kunskaperna från oika discipiner betyder mycket och även närheten ti närbesäktade verksamheter kommer göra gott för heheten och inverka positivt ti nya spännande forskningsområden. Fera utredningar, både okaa och nationea, pekar åt ett och samma hå för spetsarna inom sjukvården: centrumbidningar. Michae Oausson och Lars grip ser båda stora samordningsvinster med en geografisk saming under en hatt. Den nya vårdbyggnaden, nu förvisso något försenad, kommer att eiminera fer farthinder på vägen. Jag tror att vi kan bi effektivare när den nya vårdbyggnaden står färdig. Vi kan då hushåa bättre med personaen, både inom sjäva vården och beträffande bättre bemannade jourinjer, säger Michae Oausson. Transpantationer av organ ti barn ingår också i resonemanget kring centrumbidningen och Michae Oausson och Lars Grip hoppas båda på ett utökat samarbete. Omorganisationer och strukturförändringar kommer att bi en viktig de av vardagen som vi måste ära oss att eva med. Ju fortare vi kan stäa om desto bättre och konkurrenskraftigare bir vi, säger Michae Oausson och Lars Grip tiägger: Det bir mer och mer uppenbart att vi het enket inte har råd att bedriva viss högspeciaiserad vård på at för många stäen i andet. Jag ser besutet om centrumbidningen som en tydig signa om kraftsaming kring transpantationer. På så sätt skapas mötespatser och nya pattformar som stimuerar en fortsatt utvecking, tiägger Lars Grip. Transpantationsverksamheten sog a time high förra året igen! 220 buk- och bröstorgan transpanterades och kapaciteten att utföra fer transpantationer ti ett ägre pris ökar i och med den nya centrumbidningen. I maj ska SU också anordna en skandinavisk transpantationskongress. Det bir en hektisk vår, men det är viktigt att vi håer oss framme inom det här området, säger Michae Oausson. 8 9 BILD: ADAM IHSE Omorganisationer och strukturförändringar kommer att bi en viktig de av vardagen som vi måste ära oss att eva med. Ju fortare vi kan stäa om desto bättre och konkurrenskraftigare bir vi, säger Michae Oausson, verksamhetschef för Transpantationscentrum. BILD: ADAM IHSE
Bandage ska göra gott utan att göra ont Om trycksåren har minskat eer om det är ovanigare med venösa bensår är svårt att svara på. För det krävs studier. Men vi äker idag många fer patienter och mycket snabbare, säger Carita Hansson överäkare och docent på Hud- och könssjukvården på SU/Sahgrenska. Om man samordnar resurserna bättre, genomför bättre utvärderingar och kräver vetenskapiga studier på nya produkter är jag övertygad om att kvaiteten inom såräkningsområdet kan bi ännu mycket högre. Metoder för bensårsäkning har genomgått en positiv utvecking under de 25 år som Carita Hansson varit aktiv inom området. Den vanigaste bensårstypen är venösa bensår som orsakas av skador på venkaffarna av en djup ventrombos, bodpropp, eer åderbråckssjukdomen, varicer. Kroniska sjukdomar som diabetes och reumatism kan försämra cirkuation och äkning. En ökande genomsnittsåder ökar också risken för arteriea probem i ben och fötter. Bensår är ett symptom och inte en diagnos. Utreder man inte den bakomiggande orsaken kan man inte behanda såret rätt. Om ett trycksår inte avastas äker det adrig, säger Carita Hansson. Sårgrupp Göteborg Bohus bidades 1995 på Carita Hanssons initiativ. Syftet var utbidning och att skapa kontaktnät. Sårgruppen enas också om vika förband som ska användas band aa oika som finns. Sårgruppen samarbetar med regionens inköpsorganisation, Westma. De behöver sjukvårdens kunskap för att bedöma vika materia som är bra och dåiga. Det har inte bivit ättare i och med att hea regionens häso- och sjukvård nu ska komma överens om vaet av bästa materia, men sårgruppen är en tung expertgrupp. 140 personer står på deras e-postista och detagarna, som kommer från SU, primärvård och hemsjukvård, träffas fyra-fem gånger om året. Vi kan komma fram ti ett perfekt koncept med omäggning som fungerar jättebra hos primärvård och distriktssköterskor. När rekommendationerna kommer ut ti hemsjukvård och ädreboende sår de inte igenom ängre eftersom vi inte har samma inköpsorganisation och reger. Risken är då att patienten kommer tibaka hit med fua infektioner, smärtor och dåigt amäntistånd på grund av att andra oämpiga materia använts, som ti exempe absorbtionsdynor och böjor på sår. Vad kostar inte det? frågar Carita Hansson och önskar att samma reger och samma rekommendationer kunde föja patienten i en vårdkedja. De bakomiggande faktorerna ti sår är många. Det gäer att kunna BILD: BJÖRN LARSSON ROSVALL Bensårsvård är ett negativt ord. Idag pratar vi om såräkning och inte vård av bensår, säger Carita Hansson överäkare och docent på Hud- och könssjukvården på SU/Sahgrenska. skija ett arteriet från ett venöst sår, ett sår orsakat av yttre skada, ett vaskuitsår som ti exempe orsakats av äkemede eer infektion, cancersår eer sår i samband med andra sjukdomar (pyoderma gangränosumsår). Sjukvården har utveckats mycket och på de festa hå finns okaa sårgrupper eer såransvariga för att diskuterar sårbehanding i vardagen. Den större sårgruppen har en annan viktig funktion. Föreäsare kan bjudas in kring ett tema och en befruktande diskussion kan ge nya impuser och tankar. Testerna av nya bandage och omäggningsmateria bör hest utföras av samma personer med vana från tidigare kiniska prövningar, studier eer tester. Tigången ti information är Ädre personer drabbas ätt av trycksår. Orsaken kan vara sjukdom och dåigt amäntistånd i kombination av tryck, för ite vätska, feaktig och ensidig kost. Har man riktig otur kan man få ett fut trycksår inom några timmar, säger Kerstin Rydermark, sjukskötermycket bättre nu än förr och på den åriga studiedagen där de senaste rönen presenteras kan det komma över 400 personer. Behandingsformerna varierar beroende på orsaken och det har hänt vädigt mycket under de 25 åren Carita Hansson varit med. Vi utreder och äker sår idag på ett fantastiskt mycket bättre och snabbare sätt jämfört med tidigare. Vi har sutat med våta koksatsomsag som tog så mycket tid och ofta försämrade såren genom att vävnad fastnade när de torkade in. Vi har fått moderna, ättskötta och i många fa avancerade nya förband. De kan verka dyra, men des behöver de inte bytas så ofta och des äker såren mycket snabbare. Carita Hansson önskar dock att någon natione institution, ti exempe Läkemedesverket, kunde sammanstäa de vetenskapiga jämförande studier som finns och kräva nya där sådana saknas. De skue också ge rekommendationer för förband och omäggningsmateria precis på sam- ma sätt som FASS rekommenderar äkemede. Det skue spara mycket pengar om det fanns nationea rekommendationer istäet för att hjuet måste uppfinnas på vartenda sjukhus och mottagning. Mycket annat har också skett. Det kanske mest spekuativa sårrengöringsmedet, fugarver, är man ensam om i Sverige och används i första hand vid orena sår med nekroser, död vävnad, men även vid infekterade sår. Hudtranspantationer kan utföras på rena sår. En enkare metod är den så kaade pinchning eer punschning då små hudöar fyttas från en de på kroppen ti de svåräkta såren. De små transpanterade bitarna växer vanigen snabbt in i såret och påskyndar såräkningen. Ödem, vätskeansamingen i benen, är ett hot mot äkning av aa typer av sår. Ödem kan ha många orsaker och vid venösa bensår är det kaffarna i benen som inte kan skjutsa tibaka bodet. Ti kompressionsbindor, som är den viktigaste behand- En bra madrass minskar risken för trycksår Jan Wendeby, sjuksköterska som arbetar med sårvårdsfrågor inom Geriatrik Sahgrenska Ingen som igger inne på SU ska få trycksår. Det är ett missyckande. Vi ska därför ge de bästa förutsättningar när det gäer sängar, madrasser och bandage, säger Jan Wendeby sjuksköterska och processägare för sårvårdsfrågor inom Geriatrik Sahgrenska. Idag finns firmor som odar hudceer, men det är inte bevisat att det är ika bra eer bättre än vår egen direkttranspanterade hud, det är kanske ti och med sämre. Vi har massor av hud på våra kroppar som vi kan fytta direkt. ingen, är pumpstöve ett mycket bra kompement. Carita Hansson önskar att pumpstöve fanns som fritt tekniskt hjäpmede. Ett smat ben utan ödem är en mycket viktigt de i såräkningen, betonar hon. Trots utveckingen inom förbandsområdet är patientens egna hud det bästa förbandet. Idag finns firmor som odar hudceer, men det är inte bevisat att det är ika bra eer bättre än vår egen direkttranspanterade hud, det är kanske ti och med sämre. Vi har massor av hud på våra kroppar som vi kan fytta direkt, säger Carita Hansson. ska på avdening 116. Därför finns det en strategisk sårvårdsgrupp för verksamhetsområde Geriatrik Sahgrenska med okaa företrädare ute på avdeningarna. I den finns äkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Det handar om såräkning, smärtindring i samband med omäggningar, förband och omäggningsmateria samt hjäpmede som tryckavastande hjäpmede och madrasser. Vi önskar att mer materia standardiseras, så att inte aa använder oika materia. Då bir det ingen kvaitet i vården. Vi utvärderar också kontinuerigt materiaet i förhåande ti vad det kostar, säger Jan Wendeby. från vänster: Venöst bensår Storvenöst bensår Punchgraft hudtranspantation 10 11 SÅRBILDER: CARITA HANSSON
Ett organiserat arbete med sårbehanding inom geriatriken började 1999 med att sama in fakta om hur många som hade trycksår när de bev inagda. Rutiner ades också upp kring vika som är riskpatienter. När patienten äggs in noteras en ång rad faktorer som ökar risken för trycksår enigt den så kaade modifierade Nortonskaan. Ti denna finns koppad en manua och bruksanvisning för vad som kan Vi önskar att mer materia standardiseras så att inte aa använder oika materia. Då bir det ingen kvaitet i vården. Vi utvärderar också kontinuerigt materiaet i förhåande ti vad det kostar. göras för att minska riskerna samt ett bassortiment av omäggningsartikar. Manuaen uppdateras varje år eftersom det hea tiden händer någonting. Det är ett stöd och en hjäp för ovana och nyanstäda, men det är också bra för oss som varit med ett tag, säger Jan Wendeby. Förbandsmateria är ett särskit kapite. Ett kapite som minst sagt svämmar över aa breddar. Det finns en he uppsjö av oika förband och det är inte ätt att veta viket förband som ska användas ti viket sags sår om man inte har kunskapen. Det finns så många oika faktorer att tänka på kring ett bandage. Det ska äka, det ska inte göra ont och det ska sitta kvar. Det är viktiga aspekter särskit som vissa bandage kostar upp ti 100 kr styck, säger Kerstin Rydermark. Samarbetet med regionens upphandingsorganisation Westma, är en viktig kugge. De kontaktar gärna gruppen för att få testat nya produkter inom såräkningsområdet. Det är ett sätt för oss att vara med på tåget kring nyheter. Det är det som är vitsen med de här grupperna. Vi tar in information och för ut det bästa ti avdeningarna. Det finns dessutom en fin diaog så vi får in synpunkter och åsikter från vårdenheterna, säger Jan Wendeby. Riktiga madrasser innebär både iggkomfort och minskade risker för trycksår. Vi har kämpat för riktiga 5zonsmadrasser, som förebygger trycksår, och de bir at vanigare inom geriatriken, säger Kerstin Rydermark. Mået är att aa sängar inom geriatriken ska ha sådana madrasser. Men det finns mycket kvar att göra på andra hå inom SU, menar Jan Wendeby. Vi kommer här ofebart in på forskningen kring madrasser, övriga hjäpmede och omäggningsförband. Den saknas och det är företagen sjäva och praktisk utprovning som gäer. Någon motsvarighet ti äkemedens FASS finns inte, men kunskaperna ökar. Det har hänt mycket under de senaste åren. Jan Wendeby minns när han började jobba inom geriatriken att det då inte var ovanigt med stora hemska trycksår. De rengjordes med koksatkompresser och förband ovanpå, som skue bytas fyra gånger om dagen. Sådant ser man inte nu för tiden och förbandstekniken har förändrats radikat. Ett må måste vara att aa patienter igger i en bra säng på en bekväm madrass som minimerar riskerna för trycksår, säger Jan Wendeby. VILL DU VETA MER OM SÅRLÄKNING? Titta in på SUs intranät http://intra.sahgrenska.se/su/sårgruppen BILDER: BJÖRN LARSSON ROSVALL FÖRSÖRJNINGSHUSET ett yft för mijö, persona och verksamhet Nu ser man ju vad det är för väder, säger Heen Nisson, som i sin dagiga gärning framför at städar i käarpan, hissar, omkädningsrum och trappor på SU/Sahgrenska. Hon är en av dem som nu har sin utgångspunkt i Försörjningshuset, där hon fikar och unchar i städcentraens uftiga, dagsjusa personarum. De nya okaerna innebär en markant förbättring för städcentraen som i årata varit föragd i höghusets suterrängpan. Försörjningshuset reser sig nästan som ett modernt fraktfartyg inti Änggårdsberget i södra deen av Sahgrenskas sjukhustomt, på patsen för den tidigare tvätteribyggnaden. Huset har byggts med omsorg för att faa vä in i naturmijön. En de av taket över godsterminaen bir en trevig utepats med panteringar, pergoa och konst. Den vackra bergssuttningen bakom huset inti Änggårdsberget har täckts med ny jord och växtighet. Särskid beysning riktas mot den pampiga eken där uppe, berättar Marie Jonsson Österhom, områdeschef för Försörjning och service. Tack vare nybygget har merparten av försörjnings- och serviceenheterna på SU/Sahgrenska kunnat samas i detta gemensamma hus som togs i bruk under november 2005. Huset i sig innebär en omfattande satsning på bättre arbetsförhåanden, mijö, avfashantering, ogistik och effektivitet. De cirka 200 medarbetarna servar övriga sjukhusenheter med godshantering, digitatryckeri, IT, postsortering, städning, säkerhetspanering och transporter. Tidigare passerade ett stort anta tunga godstransporter genom oika dear av Sahgrenskatomten, där gods hämtades och avevererades vid ett 20 -ta oika stationer. Denna trafik har des kunnat minska och des så gott som het koncentrerats ti Försörjningshuset. Inför infyttningen i huset genomfördes dessutom markarbeten vid Sahgrenskas södra infart, för att förbättra trafiksituationen och skapa en säkrare mijö. Fordon som anöper godserminaen dockar in i portar, så att astning och ossning kan ske i bra mijö oavsett väder och vind. I godsterminaen finns en stor uppstäningsyta för in- och utgående everanser. Ti och från godsterminaen sker interna transporter av förrådsvaror, tvätt, avfa med mera via sjukhusets ansutande kuvertsystem. Den nya mijöstationen i Försörjningshuset ger bättre möjigheter för en samad, tidsenig och mijöriktig avfashantering med uppdening i sådant som ska ti förbränning, återvinning eer deponering. När verksamheten här är i fu drift, kommer vi att kunna hantera 35 sorters avfa, berättar SUs mijöchef Sverker Thurén. Det rör sig om exempevis eskrot, vitvaror som i omgångar uppgår ti stora voymer, fariga avfa i fast form, fytande fariga avfa, sekretesskassat avfa, kiniska restprodukter, bioogiskt avfa, stickande och skärande avfa, smittförande avfa, äkemedesrester etcetera. Tack vare ändamåseniga okaer skapas förutsättningar för utvecking och utökning av IT-verksamheten. SU IT svarar band annat för driften av uppemot 600 oika datasystem samt service ti en maskinpark på 10 500 persondatorer, 4 500 skrivare och 250 servrar inom SU. Att större deen av SU IT samats i Försörjninghuset innebär rymigare arbetsmijö såvä för medarbetarna där som för dem som arbetar kvar på SU/Mönda och SU/Östra. En stor vinst med paceringen i Försörjningshuset är att SU IT har kuvertförbindese ti aa byggnader inom SU/ Sahgrenska och därmed sipper dra utrustning utomhus i regn och rusk. Nu har vi en 550 kvadratmeter stor ha, som på sikt ska byggas upp med mindre datorhaar. Sjukhusets servrar ska centraiseras hit, när de efter hand behöver bytas ut på andra hå inom SU. Datorhaen får egen försörjning med kya och reservkraft, berättar Mats Grahn, verksamhetschef för IT och teefoni. Städcentraen på Sahgrenska har en av Sveriges modernaste tvättstugor med fem stora maskiner, där 10 000 städmoppar och 3 000 dammtrasor tvättas varje dag. För att personaen ska undvika direktkontakt med de kemiska ämnena som används i tvättprocessen, går dessa genom ett sutet system. Vi sipper yfta och ta i mopparna med händerna, berättar Main Uander, städedare. Säckarna med moppar transporteras med ift ti tvättmaskinen. När tvätten är kar fäs maskinen framåt, så att mopparna andar i vagnar. Sedan förvarar vi moppvagnarna i kyrum, för att förhindra bakterietiväxt. Försörjningshuset har gjort det möjigt att sama den interna postsorteringen för SU/Mönda, SU/ Sahgrenska och SU/Östra ti en enhet. Förmodigen kommer sorteringen även för SU/Högsbo och SU/Lihagen att föras över dit. Förändringen innebär en effektivisering och ekonomisk besparing, i förhåande ti det tidigare systemet med postsortering och omastning inom respektive sjukhuskropp. Vi hanterar omkring 50 000 brev om dagen ti Mönda, Sahgrenska och Östra, däriband en ökande ande adresserad rekam, berättar Sören Göransson, transportförman. ann ouise eikin Nyinfyttade hyresgäster i det nya försörjningshuset, närmare bestämt i städcentraens personarum. 12 13
MIG igger steget före MIG är ett fygpan med snabb acceeration. Men MIG står också för Mobia IntensivvårdsGruppen på SU/Sahgrenska. Och acceerationen är det inget fe på. Om något händer på Sahgrenska ska MIG-teamet snabbt rycka ut och vara på pats inom några minuter, säger Stefan Lundin, överäkare på Centra-IVA. Intensivvårdssjuksköterskan Carin Nordöf svarar i den isket ringande MIG-teefonen. Det gäer en patient på en kirurgisk vårdavdening. Bodtrycket sviktar och även amäntiståndet. Stefan Lundin och Carin Nordöf hinner byta en bick i samförstånd och är sedan snabbt iväg. MIG-systemet, som bemannas av en grupp intensivvårdssjuksköterskor och IVA-äkare på Centra-IVA, har testats under 2005 på tre kirurgenheter på SU/Sahgrenska. Nu mot sutet av våren ska aa vårdavdeningar på SU/Sahgrenska invoveras. MIG ersätter inte hjärtarmet, som fortfarande finns kvar, utan är en armresurs som ska igga steget före. Kriterierna för att arma MIG är probem med uftvägar, bodcirkuation, pötsig medvetandesänkning eer avarig oro hos vårdpersonaen för en patients tistånd. Det räcker med att ett av kriterierna är uppfyt för att arma MIGteamet som snabbt rycker ut, säger Carin Nordöf. Teamet bedömer hur patienten mår och tisammans med avdeningspersonaen kommer vi fram ti åtgärder för att stabiisera patienten. Mycket kan göras på vårdavdeningen, men om det behövs kan patienten föras ti IVA, säger Stefan Lundin. MIG-teamet använder sig av utrustning och mediciner på avdeningarna. Det ska snabbt göra en bedömning och sedan sätta in insatser, som ser oika ut från patient ti patient. Ett av måen är att öka medvetenheten hos vårdpersonaen för att upptäcka dåiga patienter tidigare, innan patienten ytterigare för- MIG kriterier Hotad uftväg Andningsfrekvens <8 eer >30 Saturation <90 % med syrgastiförse Pus <40 eer >130 Systoiskt bodtryck <90 Pötsig oväntad medvetandesänkning eer kramper Övriga patienter där du är avarigt oroad över tiståndet Ring 28888 sämras. MIG-idén kommer från ett sjukhus i Sydney i Austraien. Man studerade där patienter som drabbats av hjärtstiestånd och märkte att de ofta åtskiiga timmar innan hjärtstieståndet, visade tecken på försämring. Det kunde aväsas av amäntiståndet med exempevis ågt bodtryck, hög pus eer snabbare andningsfrekvens. Det finns fera varningstecken och de som bäst observerar detta är de som jobbar nära patienterna. Hjärtarmet ska utösas vid hjärtstopp, men teamet ska försöka vara där innan det inträffat, säger Carin Nordöf och Stefan Lundin tiägger: Chanserna att rädda en patient med hjärtstopp på sjukhus är tyvärr inte så stora, men ju tidigare vi får armet desto större är möjigheterna att rädda iv och minska kompikationer. Mobia intensivvårdsteam finns numera förutom i Austraien, även i Engand och USA. Mået är att rädda tusentas iv om året. I Sverige finns sedan förra året MIG-grupper även på Lunds Universitetssjukhus, Karoinska Universitetssjukhuset och några sjukhus ti. När MIG är fut utbyggt på Sahgrenska under våren räknar vi med två, tre arm om dygnet och studier visar att antaet hjärtstiestånd kan minska där det finns mobia intensivvårdsteam, säger Stefan Lundin. bid: björn arsson rosva Det gäer en patient på en kirurgisk vårdavdening. Bodtrycket sviktar och även amäntiståndet. Stefan Lundin och Carin Nordöf hinner byta en bick i samförstånd och är sedan snabbt iväg. 14 NYTT LÖNESUPPORTCENTRUM föredöme för hea regionen Personaassistenterna inom SU har en bred kompetens som vi aa kan vara stota över. Det nya centrumet för öneadministration kommer därför att bi ett föredöme för hea regionen. Det är jag övertygad om, säger Jenneth Ekstrand, ny chef för SUs gemensamma öneadministrativa centrum. BILD: BJÖRN LARSSON ROSVALL Förra året pågick en stor administrativ utredning inom SU. Ett av deprojekten handade om att kartägga hur SU hanterar öneprocessen i aa dess dear. Vi gick igenom öneprocessen och konstaterade band annat att över 1000 personer hanterar eer äser uppgifter i öneadministrationsverktyget Paett, viket ti exempe kan ämna utrymme för ite oika tokningar av hur avta ska tiämpas, menar Jenneth Ekstrand som var deprojektedare för öneadministration. Det nya gemensamma öneadministrativa centret knyts nära sjukhusedningen. Chefen för önecentret yder direkt under personadirektör Eisabeth Rocke. Framöver kommer detta att eda ti positiva samordningsvinster. I sutändan bir det något färre medarbetare som hanterar öner, men samtidigt genomför vi också förbättringar, säger Eisabeth Rocke. Jenneth Ekstrand har varit chef inom personaområdet i 13 år, nu senast som personachef inom området för Sinnesorganen. Under årens opp har hon ärt känna många personaassistenter och andra medarbetare Jenneth Ekstrand, ny chef för SUs gemensamma öneadministrativa centrum. Vi tänker satsa på enhetiga rutiner och riktinjer. Vårt motto ska vara en fråga ett svar. På så sätt underättas arbetet för aa inkusive den anstäde som berörs. som hanterar öner. Kompetensen inom dessa grupper är stor, viket ovar gott för framtiden, säger Jenneth Ekstrand. Det nya gemensamma öneadministrativa centrum som nu ska byggas upp kommer att ge många fördear. Band annat ska man bygga upp en Hepdesk för frågor som är koppade ti ön. Vi tänker satsa på enhetiga rutiner och riktinjer. Vårt motto ska vara en fråga ett svar. På så sätt underättas arbetet för aa inkusive den anstäde som berörs. Centret kommer band annat att bestå av ett 40-ta öneassistenter, 5-6 teamsamordnare och 5-6 systemadministratörer (som band annat utbidar persona på verktyget Paett ). Eisabeth Rocke är övertygad om att den samordning som nu ska ske har framtiden för sig. Trenden mot att samordna vissa funktioner är tydig i såvä offentig förvatning som näringsiv. Centraisering är det inte ta om, personaedningsansvaret sköts ti exempe även fortsättningsvis från områdena. Däremot är det kokt att vissa uppgifter sköts i en gemensam organisation för att nå samordnings- och effektiviseringseffekter, menar Eisabeth Rocke. Just nu diskuteras var det nya önecentret ska paceras, men mycket pekar på att det bir på Torggatan i Mönda där andra viktiga SU-funktioner redan finns pacerade. Vi kommer att få efterföjare, spår Jenneth Ekstrand: Vi tar en tätposition i regionen inom detta område. Fer kommer att föja vårt exempe. Inom NU-sjukvården har man också börja utreda samordning av vissa gemensamma funktioner. ann-christine andersson 15