Folkhälsomyndigheten + Senior alert = Svenska HALT 2015 Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län
Många använder Senior alert 272 kommuner 137 privata 15 landsting 9 000 enheter 35 000 användare Senior alert, Jönköping 2016
Att arbeta förebyggande med flera områden samtidigt Risk för fall Risk för trycksår Risk för undernäring Risk för ohälsa i munnen Risk för blåsdysfunktion Äldre inom alla diagnoser, i alla vård- och omsorgsformer Vårdprevention Senior alert, Jönköping 2016
Svenska HALT Svenska HALT är återkommande mätningar av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukning inom särskilt boende i Sverige
Bakgrund Den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) genomförde 2013 en europeisk HALT mätning (Healthcare associated infections and antimicrobial use in long-term care facilities). 17 länder och 77 264 vårdtagare deltog. Från Sverige deltog då 15 kommuner och ca 1500 vårdtagare ingick i mätningen Den första Svenska HALT mätningen genomfördes sen 2014 Då deltog 53 kommuner och 8 336 vårdtagare ingick i mätning
Syftet Stödja arbetet med att förebygga VRI och förbättra antibiotikaanvändning för att minska resistensutvecklingen inom särskilt boende i Sverige, som ett led i patientsäkerhetsarbetet. Målet är att erbjuda ett nationellt enhetligt mätverktyg samt att inventera förekomsten av VRI och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. www.senioralert.se senioralert@lj.se
Metod Alla kommuner erbjöds att vara med i mätningen Mätningen genomfördes en valfri dag under perioden 9-22/11 Mätningen genomfördes av sjuksköterska på boendet alt av utsedd person av kommun Registreringen av mätningen gjordes i Senior alert Deltagande enhetstyper var säbo, demens, korttids och LSS Innan mätningen erbjöds kontaktpersoner i kommunerna en utbildning på 5 orter i Sverige. Olika inklusionskriterier, formulär, pilotfall mm gicks igenom
Vad är det vi mäter? Tecken och symtom på dagen för mätningen Antibiotikabehandling på dagen för mätningen där tecken och symtom på dagen saknas
Riskfaktorer Urinkateter Kärlkateter Trycksår Andra sår Kirurgisk ingrepp (30 d) Vårdtyngd Inkontinens Desorientering Sängliggande Rullstolsburen
Svenska HALT mätningen 105 kommuner 13406 personer 2015 2% av vårdtagarna har bekräftade infektioner förvärvade på SÄBO 3% av vårdtagarna hade antibiotika.
Bekräftade infektioner Hudinfektioner 37,3% Urinvägsinfektioner 31,8% Luftvägsinfektioner 17,9% Vanligaste riskfaktorerna Urinkateter 9,2% Trycksår 4,3% Vårdtyngdsindikatorer Desorienterad 60;9% Inkontinent 60,6% Sängliggande - rullstolsburen 39,6%
Mikro-Meso-Makro System Person - vårdtagare Macrosystem Kommun Landsting Strama Folkhälsomyndighet Mikrosystem Registrerande enhet Mesosystem Särskilt boende, sjukhus, Vc Senior alert, Jönköping 2016 www.senioralert.se senioralert@lj.se
Personregistrering www.senioralert.se senioralert@lj.se
www.senioralert.se senioralert@lj.se
Mikro-Meso-Makro System Person - vårdtagare Macrosystem Kommun Landsting Strama Folkhälsomyndighet Mikrosystem Registrerande enhet Mesosystem Särskilt boende, sjukhus, Vc Senior alert, Jönköping 2016 www.senioralert.se senioralert@lj.se
Mikro-Meso-Makro System Person - vårdtagare Macrosystem Kommun Landsting Strama Folkhälsomyndighet Mikrosystem Registrerande enhet Mesosystem Särskilt boende, sjukhus, Vc Senior alert, Jönköping 2016 www.senioralert.se senioralert@lj.se
Andel VRI per enhetstyp Sid 22. 2016-09-13
Fördelning infektionstyp vårdrelaterade hud och mjukdelsinfektioner Sid.
Fördelning diagnos vid antibiotikabehandling mot hud och mjukdelsinfektioner (n= 140 behandlingar) Sid 24. 2016-09-13
Alla har två jobb Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar och etik Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av diagnos, behandling, omvårdnad och omsorg Förbättring av processer och system i vården och omsorgen Ökat värde för dem vården/omsorgen finns till för Efter Socialstyrelsen, Batalden
Förbättringsmodell - PGSA Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Mål Mått Idéer Agera Studera Planera Göra Testa Ref: T Nolan, E Deming
Resultat Vad vill vi uppnå? Processer Vad är det som påverkar? När? Vem? Vad? Hur? Den vårdpreventiva processen i Senior alert Riskbedömning När? Vem? Vad Hur? Hur vet alla? Minska fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen och besvär med blåsdysfunktion Teambaserad utredning av bakomliggande orsaker Åtgärder När? Vem? Vad? Hur? Vet vi allt om den äldre? När? Vem? Vad? Hur? Gör vi rätt åtgärder för just denna person? Vilka åtgärder har mest evidens? Uppföljning När? Vem? Vad? Hur? Gör vi åtgärder som inte har någon effekt? Gör alla samma? Förbättringsarbete PGSA
www.skl.se/publikationer (sök på patientsäkerhet) Senior alert, Jönköping 2016 www.senioralert.se senioralert@lj.se
Optimism Ljuset i tunneln Här ska jobbas! Det ska nog gå? Mål! Det funkar Värre än väntat Nä!!! Det tar tid Entusiasm Pessimism Tveksamhet Blir vi någonsin klara? Tid Senior alert, Jönköping 2016 www.senioralert.se senioralert@lj.se