Vårdprogram 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Vivian Wikström verksamhetschefer Utarbetad av: Tonja Barneveld, Bart Kila, Emma Rostedt Byh Leg sjukgymnaster Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare CKF Reviderad:
Vårdprogram 2 (9) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Bakgrund 3 Åtgärder 4 Behandlingsmetoder 5 Prognos 5 Utvärdering 5 Referenser 6 Bilaga 1. Delphi-undersökning 2. Patientinformationsbroschyr (länk till)
Vårdprogram 3 (9) Sammanfattning Någon enkel lösning på epikondylitproblem finns inte och inte heller någon överlägsen behandlingsmetod. Det är rimligt att informera patienter om att vila, självläkning och successiv uppträning är ett bra behandlingsalternativ (1). En patientbroschyr med denna information är sammanställd (se bilaga 2). Inledning (kort beskrivning) Vårdprogrammet gäller för patienter med symtom som kan diagnostiseras som lateral epikondylit. Arbetsgruppen består av sjukgymnasterna Tonja Barneveld, Emma Rostedt Byh, Bart Kila på sjukgymnastiken Hagfors Vårdcentral. Syftet med arbetet är att vi som sjukgymnaster inom HHR arbetar evidensbaserat och enligt samma vårdprogram. Samma vård kan/ska erbjudas patienter oavsett var inom HHR de söker. Det är även tänkt att vårdprogrammet ska underlätta vid prioritering. Bakgrund Orsaker Orsaker till lateral epikondylit är oftast tunga, repetitiva sträck- och vridrörelser som medför överbelastning i proximala insertionen av underarmens extensormuskulatur. Direkttrauma kan också förekomma. Prevalensen av lateral epikondylit i primärvården utgör 4-7 fall/1000 patienter varje år, vanligen i åldrarna mellan 35-54 år och lika för båda könen (2,3). Symtom Smärta på utsidan av armbågen vid lyft med pronerad underarm. Ofta saknas vilovärk och utstrålande smärta (2). Kliniska fynd Palpationsömhet över extensorursprunget laterala epikondylen. Smärta vid dorsalflexion av handled samt vid motståndstest i dorsalflexion/radialdeviation. Töjning av extensormuskulaturen utlöser smärta (2).
Vårdprogram 4 (9) Differentialdiagnoser Inklämning av ramus profundus nervus radialis Fri kropp i armbågsleden Referred pain från nacken Överansträngning muskulus supinator Posttraumatisk: distorsion av proximala radio-ulnara leden, då med smärta framföralt vid passiv supination Åtgärdsmål Att patienten kan använda armen i det dagliga livet samt i arbetslivet. Åtgärder Utredande åtgärder, diagnostik, klassifikation Diagnosen ställs på anamnes och undersökningsfynd (2). Klassifikation görs enligt ICF: diagnoskod enligt ICD-10 M77.1 Tennisarmbåge, lateral epikondylit. Undersökningsmetoder De mest användbara testerna är tryckning över yttre delen av armbågen (över laterala epikondylen), dorsalflexion av handen mot motstånd, middle-finger test (sträckning av långfingret mot motstånd) och en test hur smärtan påverkar handstyrkan (4,5). Undersökning av cervikal- och thorakalkolumna bör alltid ingå (6). Mätinstrument Mätinstrument är vigorimeter eller Jamar stryrkemätare, som båda är validitets- och reliabilitetstestade (1,4). Bedömnings- och utvärderingsinstrument - DASH (7) DASH betyder Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand och är ett utvärderingsinstrument met 30 frågor för att mäta funktion och symtom hos människor med muskuloskeletala dysfunktioner i övre extremiteter. Kan användas som bedömningsinstrument både före, under och efter behandlingen. Det finns även en förkortad version med 11 frågor. Instrumentet finns på svenska i både lång och kort version. - PSFS (8) Patient Specifik Funktionell Skala är ett instrument där patienten kan fylla i vilka hinder han/hon upplever i kombination med sina besvär på en skala 0 till 10. Kan användas som bedömningsinstrument både före, under och efter behandlingen. - COPM (9) COPM betyder Canadian Occupational Performance Measure som mäter patientens självuppskattning av sina besvär. Kan användas som bedömningsinstrument både före, under och efter behandlingen.
Vårdprogram 5 (9) Behandlingsmetoder Delphi-undersökning (se bilaga 1) i och visar att de fem behandlingsmetoder som används mest är: stretching av extensormuskulaturen, MTT/träning, individuella råd/ information, akupunktur och ergonomiska råd. Förebyggande åtgärder Möjlighet att förebygga finns genom undvikande av monotont arbete med ensidig statisk belastning av handledens sträckmuskler. Information på arbetsplatserna kan ges om riskerna med detta och instruktion om förebyggande träning och töjning (4). Behandlande åtgärder Behandlingsmetoder med bevisad effekt: Steroidinjektion; effektiv behandling för korttids smärtbehandling (1,10,11). Behandlingsmetoder med okänd effekt: Akupunktur; troligtvis positiv korttidseffekt på smärtlindring och handstyrka (1,5) Ergonomisk rådgivning; troligtvis positiv effekt (1) Stötvågsterapi (ESVL); troligtvis ingen effekt (1,2) Laserterapi; troligtvis ingen effekt (1,2,12) Epicondylitbandage; ingen bevisad långvarig effekt.(1, 13,14,15) Träning inklusive töjning; troligtvis positiv effekt. Indikation på att excentrisk träning är att föredra (15,16) Kyla: ingen tillräcklig evidens (15) Vila: finns studier som säger att tillståndet spontanläker, oftast inom 8-13 månader (15) Kirurgi: okänt om kirurgi har bättre effekt än ingen aktiv behandling (17) Tvära friktioner (15) Manipulation av handleden har haft bättre effekt på kort sikt än ultraljud och stretching (15) Behandlingsmetoder utan effekt: Ultraljud (18) Prognos Lateral epikondylit är ett självläkande tillstånd med genomsnittligt duration på sex månader till två år. De flesta, 89%, tillfrisknar inom ett år (2,3).
Vårdprogram 6 (9) Referenser 1. Holmström E, Moritz U. Rörelseorganens funktionsstörningar. Klinik och sjukgymnastik. Lund: Studentlitteratur; 2007 2. Lindblom P. Epikondylit-lateral. Tillgänglig via: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=128 [Hämtad 2009-02-05] 3. Abrahamsson L. Tennisarmbåge i primärvård terapiråd. Läkartidningen 2007;5:312 4. Medicinska program i Östergötland. Medicinskt program för rörelseorganens sjukdomar del 1 av 2. 1999:88-91. ISBN:91-973381-5-X 5. Andersson K, Steinbüchel M. Lateral Epikondylit. Kliniska riktlinjer i sjukgymnastik. Vårdprogram LIV. Arvika 2008 6. Berglund KM, Persson BH, Denison E. Prevalence of pain and dysfunction in the cervical and thoracic spine in persons with and without lateral elbow pain. Manuel Therapy 2008;13(4):295-9 7. The DASH outcome measure: http://www.dash.iwh.on.ca/ 8. PSFS: Stratford et al. Physiother Canada 1995;47:258-63 http://www.lj.se/info_files/infosida31511/bilaga3_psfs.doc [hämtad 2009-03-18] 9. Law, Baptiste, Carswell, McColl, Polatajko & Pollock, 1991; 1994; 1998; 2005. http://www.caot.ca/copm/index.htm [hämtad 2009-03-18] 10. Corticosteroid injections fot lateral epicondylitis http://ebmg.wiley.com/ebmg/ltk.avaa?p_artikkeli=evd00583&p_haku=tennis%20elbow 11. Corticosteroid injections http://clinicalevidence.bmj.com/web/conditions/msd/1117/1117_i3.jsp 12. Laser therapy in lateral epicondylitis http://ebmg.wiley.com/ebmg/ltk.avaa?p_artikkeli=evd01693&p_haku=laser%20therapy 13. Orthoses (bracing) http://clinicalevidence.bmj.com/ceweb/conditions/msd/1117/1117_i2.jsp
Vårdprogram 7 (9) 14. Orthotic devices and splints for tennis elbow http://ebmg.wiley.com/ebmg/ltk.avaa?p_artikkeli=evd02212&p_haku=tennis%20elbow 15. Forsberg A, Stoltz J. Sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid lateral epicondylit. En enkätstudie. Luleå 2004 16. Physiotherapy and exercise for epicondylitis: http://ebmg.wiley.com/ebmg/ltk.koti 17. Surgery http://clinicalevidence.bmj.com/ceweb/conditions/msd/1117/1117_i7.jsp 18. Ultrasound i musculoskeletal disorders: http://ebmg.wiley.com/ebmg/ltk.avaa?p_artikkeli=evd03319&p_haku=ultrasound%20
Vårdprogram 8 (9) Bilaga 1. Delphi undersökning av behandlingsalternativ vid lateral epikondylitbehandling. - Markera med ett kryss de 5 vanligaste behandlingsåtgärder du använder dig av för att behandla patienter med lateral epikondylitbesvär (var så god och sätt exakt 5 kryss). - Behandlingsåtgärder som Du saknar kan du lägga till på en tom rad. - Spara sedan uppgifter. Ett stort tack, önskar vi från Lateral Epikondylit-gruppen Behandlingsåtgärd Sätt ditt kryss i denna kolumn (X) Summa Akupunktur XXXXXXXXXxXXXXXXXXX 19 TENS X 1 Ultraljud Stretching extensormusklerna XXXXXXXXXXXXXXxXXXXXXXX 23 Ergonomiska råd XXXXXXXXXXXXXXXXXX 18 Individuella råd /information XXXXXXXXXXXXXXXXXXMX 20 Värme Kyla XX 2 Epikondylitbandage XXXXXXXXX 9 MTT /träning XXXXXXXXXXXXxXXXXX 18 Mobilisering (OMT) XXXXX 5 Stötvågsterapi Laser Bassängträning Ingen åtgärd. Kryostretch X 1 Eccentrisk träning XXXX 4 Nervmobilisering X 1 Tejpar
Vårdprogram 9 (9) Bilaga 2. Patientinformation Tennisarmbågel http://www.liv.se/sidkat/11213/patientinformation%20tennisarmbåge.pdf