Changing Attitudes. to dating Violence. in Adolescents Anette Bolin Bo Helsing Emma Sorbring Flera länder involverade

Relevanta dokument
Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Barn och ungas utsatthet för våld

Det handlar om kärlek

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Att ställa frågor om våld

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet

Att göra likaplanen levande i verksamheten

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2014/2015

Likabehandlingsplan Fritidshemmet Jupiter

Stoppa mäns våld mot kvinnor

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström Män för Jämställdhet

kortversion Tuböleskolan

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Värdegrund. För oss i Degerfors IF är alla viktiga oavsett roll och vi sätter alltid föreningen främst i både med- och motgång.

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplanen i kortversion

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

Likabehandlingsplan Saxnäs skola

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Ungar & medier #ungarochmedier

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Respekt och självrespekt

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

Våld i nära relationer

Om mig. Metod och resultat

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskolorna i Ragunda kommun

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

i Täby tobak cannabis & alkohol

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Krokodilen

Våld mellan unga i nära relationer: Forskning i Europa En forskningsöversikt, och preliminära resultat från Sverige

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

otrygg, kränkt eller hotad

Om mig Snabbrapport år 8

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Pingvinen

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Stenhagenskolan

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

SITUATIONER MED BESVÄRLIGA GÄSTER

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Dialogkort om internet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Policy: mot sexuella trakasserier

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

TEAM AGERA - Ett utökat och fördjupat elevhälsoarbete genom tvärprofessionell samverkan

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

Ungdomars psykiska mående

Följande samtalsguider är en del av metodmaterialet Det börjar med mig som togs fram av Make Equal, Fatta och Män inom projektet Fatta Man.

Trygg Idrott. Carina Bäck

Tjörnebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ung i Söderköping. Kerstin Jagesten Eva Pedersen

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Genus och maskulinitet. Åland

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012

Frågor och svar kring kränkande behandling

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen

Policy och handlingsregler för Lidingö simklubb

Likabehandlingsplan. Förskolan Draken

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Varför är jag inte normal!?

Elevernas likabehandlingsplan

Mobbeundersøgelse Sverige

Elevernas röst om studiero, trygghet och kränkande behandling. Anooshé Ghodsi, jurist BEO och Cecilia Ledberg Buhlin, projektledare Skolenkäten

Inställningen till FN och internationella frågor bland gymnasieungdomar i Sverige

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

GF Tempo Ledarguiden 2016

Transkript:

Changing Attitudes to dating Violence in Adolescents Anette Bolin Bo Helsing Emma Sorbring Flera länder involverade Sverige Storbritannien Belgien Tyskland Vad handlar projektet om? Samla & Sprida kunskap om våld i dating-relation Intervjuer med ungdomar Artiklar Konferens Nätverk och forum Förändra ungdomars attityder och beteenden Ett dataspel om dating-våld Lektioner kopplade till spelet Utvärdera spelet 1

Förälskelsen! sen tror jag ändå det viktigt att ha ett förhållande som inte börjar med kränkningar, för att då kan bli rädd för förhållande i framtiden (Tjej 16 år) Dating violence Broadly defined, it encompasses any attempt to control or dominate another person physically, sexually, or psychologically, resulting in harm. (Wolfe & Feiring, 2000) 2

Få studier som fokuserar på våld i kontexten romantiska relationer Fokusgruppstudie: Gränsen är hårfin En fokusgruppsstudie kring psykiskt och fysiskt våld i romantiska förhållanden bland ungdomar (Maria Andersson och Belinda Tatari) Prevalence, Dynamic Risk Factors and the Efficacy of Primary Interventions for Adolescent Dating Violence: An International Review Resultaten liknar varandra i Europa, UK och USA. Psykologiskt/emotionellt våld är vanligast, därefter fysiskt våld och sexuellt våld minst förekommande Resultaten är lika för pojkar och flickor, förutom sexuellt våld där flickor utsätts oftare. 3

Riskfaktorer uppväxtvillkor Föräldrar som utövar våld mot varandra Föräldrar som utövar våld mot barn Aggressivt beteende i relation till föräldrarna Att tala om aggressivitet och våld som lösningsstrategier på problem Bristande omvårdnad, lågt engagemang, slutna familjer, frånvaro av samtal om hur man mår och hur man har det i livet. Riskfaktorer jämnåriga Uppväxtvillkor som ovan är ofta sammankopplade med hur kompisrelationer etableras. Att vara i umgängesmiljöer där våld utövas och glorifieras Umgänge med aggressiva attityder Alkohol och droger Många konflikter och bristande förmåga att lösa problem Offer och förövarroller blir en del av socialisationen 4

att tjejer (som blir slagna) oftast i grunden har haft en väldigt otrygg barndom så jag tänker mer på att tjejerna aldrig har fått känna kärlek av sin familj på det sätt som man behöver (tjej) om killen har brist på tillit, kanske det beror på att han har det svårt hemma, det kan bero på vad som helst, alltså jag kanske betyder så mycket för killen att han känner att han inte vill förlora mig och han kanske känner sig osäker för att han fått smällar hemma liksom (tjej) Fysiskt våld Sexuellt våld Hot om våld Psykologiskt/emotionellt våld Nya arenor / sociala medier Jag vet en kompis och hon får inte ha killvänner på facebook (tjej) Dilemmat kommer upp. Ja, men jag får se på din mobil. Ja men varför ska du se på min telefon? För jag vill se vad du har i telefonen. Jaha, men litar du inte på mig? Jo, det gör jag men jag vill fortfarande se. Ja, men det behöver du inte göra om du litar på mig.. då kommer dilemmat (tjej) 5

Vilka sociala konstruktioner omger oss? Ungdomarna i fokusgruppsstudien utläste i dagens samhälle bilden av killen som aggressiv och utövade våld medan tjejen var sårbar och försvarslös. De förklarade att killar inte tar lika illa upp som en tjej skulle göra om hon blev slagen. Där tror jag faktiskt det är värre om en kille knuffar en tjej och är sur på riktigt, än om en tjej knuffar en kille typ på riktigt (kille) alltså det känns ändå mildare när en tjej ger en örfil till killar än tvärtom (tjej) Killarna menar att de har en bild att leva upp till. De ska vara hårda och klara sig själva. Det finns en soldat i oss alla. 6

Hade han haft lite pondus hade han inte tagit det så seriöst (kille) För killen vill ju vara mannen så då...då tror man att det är att man får sämre rykte, eller de kanske man inte får ja vet inte, men om man söker hjälp på grund av en tjej (kille) Tjejerna ansåg att det kunde vara okej att knuffa eller ge killen en örfil i bemärkelsen att han förtjänar det. Killarna rättfärdigade tjejernas användande av våld genom att förklara att killar kunde vara idioter och förtjänade att bli utsatta för våld. vad gör den handen i nyllet på tjejen helt seriöst de han har ingen rätt till det (kille) om en kille får för sig att leka hane såhär (skratt) alltså typ den som ska leda förhållandet då tycker jag att man har gått över gränsen (kille) 7

Killarna uttryckte en bild av att män är syndabocken i ett förhållande som en given och hopplös konstruktion. händer det då, då får man tänka om helt enkelt, va fan har jag gjort nu (kille) Tjejerna diskuterade att killar som utsatts för våld har sämre tillgänglighet till hjälp och att killar troligtvis utsätts för mer våld än vad som uppmärksammas. det känns lite pinsammare för killen att liksom ringa eller prata med någon och säga att min flickvän slår mig (tjej) Förklaringsmodeller? Förklaringsmodeller leder fram till olika former av lösningar som står i relation till förklaringarna. Förändrade genusmönster? Förmågan att lösa konflikter! 8

Varför göra ett spel? Att spela spel är något de flesta ungdomar gör Det är en engagerande skoluppgift Det är enkelt att sprida ett spel Interaktivt och visuellt Spelas individuellt Möjlighet till utforskande av situationer & miljöer Möjlighet att ta det egna och andras perspektiv Kunskap, feedback och länkar till stöd och hjälp finns integrerat Stöd för lärarna både i spelet och i det kompletterande materialet Hur går det till? Fem lektioner 1. Hälsosamma relationer 2. Varningssignaler för kränkande behandling 3. Riskfaktorer för kränkande behandling och våld 4. Att åstadkomma hälsosamma relationer 5. Att söka säker hjälp Under skoltid, med vår vägledning 100 gymnasieungdomar i varje land Initial utbildning och kontinuerligt stöd Tonåringar på Green Acres High 9

Ett spel i syfte att ändra attityder Den 29 februari 2 mars 2012 CAVA konferens Välkomna älkomna! Konferensens innehåll Trender i spelbaserat lärande Intima relationer i tonåren Dating-violence Vad säger Europeiska ungdomar om dating-violence? Seminarier med svenska tonåringar Presentation av spelet elearning 10

Katarina Lindahl RFSU i 20 år, 1987 till 2007. Huvuddelen av tiden som chef för organisationen. Ingått i ett flertal svenska regeringsdelegationer till FN konferenser och möten. Medlem i styrelsen för det ansedda amerikanska forskningsinstitutet Guttmacher Institute. Konferenstider Dag 1 (29 feb) 18.00 21.00 Registrering och buffé på Hotel Oscar Dag 2 (1 mars) 08.30 16.30 Konferens 16.30 Buss till vattenfallen 19.00 Middag Dag 3 (2 mars) 08.30 13.00 Konferens Anmälan till CAVA konferens www.hv.se/cava2012 Inte senare än 15 januari Ingen kostnad OBS begränsat antal platser 11

Hör gärna av er! Emma Sorbring emma.sorbring@hv.se Bo Helsing bo.helsing@hv.se Anette Bolin anette.bolin@hv.se 12