Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

Relevanta dokument
PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

När mamma eller pappa dör

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Den existentiella krisen i palliativ vård

Samtal med den döende människan

God palliativ vård state of the art

Närstående i palliativ vård

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Vägledning för en god palliativ vård

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Mediyoga i palliativ vård

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

UTBILDNINGSPLAN. MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG. MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Sundsvall

Reviderad

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Närstående i palliativ vård

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Vård av äldre i livets slut

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Åldrandets villkor; i dödens närhet

Palliativ vård ett förhållningssätt

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Döendet. Palliativa rådet

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Kungsholmens stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen. Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: Remiss från kommunstyrelsen

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA

Validering i Sörmland

Yttrande över förslag till Patientlag

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

1. Umgås med djur om de vill. 2. Bestämmer själva var de vill äta. 3. Lyssna på musik som de tycker om.

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Att möta den döendes existentiella behov

"Vad blir ditt huvudbudskap under din föreläsning?

Palliativ vård Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning

Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Livets sista tid PDF ladda ner

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Barn och unga i palliativ vård

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

KOMPETENSBESKRIVNING AVANCERAD NIVÅ

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Transkript:

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi Jane Österlind Leg.ssk, med.dr Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Institutionen för vårdvetenskap/ Palliativt forskningscentrum, Stockholm Jane.osterlind@esh.se

Dagens föreläsning Tanatologi Palliativ vård Modell för personcentrerad palliativ vård

Tanatologi Läran om döendet och döden

Den traditionella döden Den moderna döden Den postmoderna döden Tony Walter The revival of death

Traditionella döden Landet Del av vardagen Snabb Prästen Själen Bönen

Moderna döden Staden Institutioner Professioner Läkaren Kroppen Aktiv och passiv

Postmoderna döden Familjen Leva med döden Personen själv Kropp och själ Second opinion Traditionell och komplementär/alternativ medicin

Döendet Händelsen död Tillståndet död

Föreställningar om döden En illusion En naturlig del av livet Ett nederlag och misslyckande En befrielse

Döden kan komma.. För tidigt För sent Vid rätt tidpunkt

En god eller värdig död En död en person skulle välja om hon eller han kunde det Endast personen själv som vet vad som är en god död för henne/honom Vi dör ofta som vi levt.

Vad innebär en god död? få/kunna vara den man är slippa ha ont eller annat illabefinnande ha inflytande över sin egen dag ha närstående nära ges möjlighet att samtala om sitt liv förbereda sig inför sin död

Symtomlindring

De 6 S:n är konkretisering av den palliativa vårdens mål WHO.eller de fyra hörnstenarna Ett förhållningssätt - Inte en teknik!! Struktur- vårdplanering, dokumentation, utvärdering av vården som att vårda utifrån ett individanpassat förhållningssätt kvalitetssäkring

De 6 S:n Människovärde Människans livsvärld Humanistisk människosyn- människan ses som en tänkande, kännande och meningsskapande person. De 6 S:n ett förhållningssätt där patienten som person ses som en självklar utgångspunkt. Livslångt lärande

Självbild emotionell och kognitiv komponent Vem är personen och vad är viktigt för henne/honom? (familj,arbete, fritidsintressen, livåskådning mm) Hur upplever personen sin sjukdom/prognos och de förluster som sjukdomen innebär? Hur kan personen stödjas i att bevara en så positiv bild av sig själv som möjligt?

Symtomlindring Vad, var, hur och när? Att utifrån patientens behov och vilja främja dennes möjligheter att få en så optimal lindring av symtom/lidande som möjligt.

Symtom Vilka symtom har personen? Hur hanterar personen själv sina symtom? Vad kan orsaka symtomen? Hur kan symtomen lindras?

Självbestämmande Vad är viktigt för personen att själv bestämma om? Hur vill personen vara delaktig i vårdens planering? Vem fattar beslut när personen själv inte orkar?

Sociala relationer Vem/vilka vill patienten ha nära sig Vilket nätverk finns runt personen? Vilka personer är särskilt viktiga? Hur önskar personen umgås med sina nära? Vem vill personen ha vid sin sida när han/hon ska dö?

Sammanhang Mål: Att utifrån den enskilda patientens behov och vilja främja en känsla av sammanhang (tillbakablick på det levda livet). Det vardagliga småpratet (existentiellt stöd)

Sammanhang Hur ser personen på sin aktuella livssituation och sitt levda liv? Vill personen samtala om sitt levda liv med någon ur personalen? Vill personen förmedla sin berättelse om sitt levda liv, eller delar av det, till någon närstående?

Strategier inför sin egen död Hur vill personen förbereda sig inför döden? Vad vill hon/han dela med oss? Mål: Att utifrån patientens behov och vilja, främja hennes/hans möjligheter att genomföra/avsluta för personen viktiga projekt (framåtblick) (praktiskt existentiellt stöd)

Strategier Hur tänker personen inför sin begränsade framtid? Kommer döden ur personens perspektiv för tidigt, för sent eller vid rätt tid? Önskar personen förbereda sig eller andra på något särskilt sätt?

De 6 S:n att komma ihåg! De 6 S:n är inte norm- tvärtom! Alla S:n är inte aktuella för alla!

Livet och döden är samtidigt närvarande Tack för att ni lyssnade