5B Portföljteori fortsättningskurs

Relevanta dokument
5B Portföljteori och riskvärdering

Homework Three. Farid Bonawiede Samer Haddad Michael Litton Alexandre Messo. 28 november Time series analysis

Stokastiska vektorer och multivariat normalfördelning

(A -A)(B -B) σ A σ B. på att tillgångarna ej uppvisar något samband i hur de varierar.

Finansiering. Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7. Jonas Råsbrant

Stokastiska vektorer

1 LP-problem på standardform och Simplexmetoden

Lösningsförslag till tentamen i SF1861 Optimeringslära för T. Torsdag 28 maj 2010 kl

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Föreläsning 7: Stokastiska vektorer

1 Konvexa optimeringsproblem grundläggande egenskaper

Härledning av Black-Littermans formel mha allmänna linjära modellen

Numerisk Analys, MMG410. Exercises 2. 1/33

Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-10

Lösningar till 5B1762 Optimeringslära för T, 24/5-07

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 6 Väntevärden Korrelation och kovarians Stora talens lag. Jörgen Säve-Söderbergh

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, VT 2009) Föreläsning 2. Diskreta Sannolikhetsfördelningar. (LLL Kap 6) Stokastisk Variabel

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp, HT 2008) Föreläsning 2

Optimalitetsvillkor. Optimum? Matematisk notation. Optimum? Definition. Definition

2.1 Mikromodul: stokastiska processer

Linjära ekvationssystem

Farid Bonawiede 2 februari 2006

3 1 = t 2 2 = ( 1) ( 2) 1 2 = A(t) = t 1 10 t

STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA

1 Duala problem vid linjär optimering

Föresläsningsanteckningar Sanno II

Institutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1/TM1, TMA

Lösningar till tentan i 5B1760 Linjär och kvadratisk optimering, 17 december 2003.

P (t) = V 1 (t) V m (t) P (t + t) P (t) P (t) = v j (t)r j (t, t + t), v(t) Q t v(t),

Finansiering. Föreläsning 7 Portföljteori och kapitalkostnad BMA: Kap Jonas Råsbrant

Beräkningsverktyg HT07

Linjära ekvationssystem

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 9p av totalt 20p Hjälpmedel: MATLAB

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

1 Ickelinjär optimering under bivillkor

Bayesiansk statistik, 732g43, 7.5 hp

Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT

Dagens ämnen. Kvadratiska former. Andragradskurvor. Matrisform Diagonalisering av kvadratiska former Max/min Teckenkaraktär

Rangordning av internetsidor - ett egenvärdesproblem för positiva matriser

LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/2 2013

Lösningar till SF1861/SF1851 Optimeringslära, 24/5 2013

Lösningar till SF1852 Optimeringslära för E, 16/1 08

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 6: Linjärkombinationer

CAPM (capital asset pricing model)

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Tid: 14:e januari klockan

Föreläsning 7: Punktskattningar

Stokastiska signaler. Mediesignaler

Robust flervariabel reglering

REGRESSIONSANALYS. Martin Singull

STYRNING AV PORTFÖLJER MED FLERA TILLGÅNGAR

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A. r cos t + (r cos t) 2 + (r sin t) 2) rdrdt.

Inlämningsuppgift 1: Portföljvalsteori

Vektorgeometri för gymnasister

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

Finansmatematik II Kapitel 3 Risk och diversifiering

1 Positivt definita och positivt semidefinita matriser

Dagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer

Föreläsning 7: Punktskattningar

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdag, 13 januari 2016

Kap 2. Sannolikhetsteorins grunder

Föreläsning 8: Linjär regression del I

Kovarians och kriging

TAMS65. Formel- och tabellsamling i matematisk statistik TAMS65. Martin Singull TAMS65 TAMS65

1 Stora talens lag. Laboration 2 Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:A, HT Teori. 1.2 Uppgifter

Laboration 1 - Simplexmetoden och Modellformulering

Newtons metod. 1 Inledning. CTH/GU LABORATION 3 MVE /2014 Matematiska vetenskaper

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p)

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

Sannolikhet och statistik XI

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 13 januari

De optimeringsproblem som kommer att behandlas i denna kurs kan alla (i princip) skrivas. 1 2 xt Hx + c T x. minimera

TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 15 januari 2016 Sida 1 / 26

1 Minkostnadsflödesproblem i nätverk

Stokastiska Processer och ARIMA. Patrik Zetterberg. 19 december 2012

STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA

linjära ekvationssystem.

Stokastiska processer med diskret tid

1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =

Tentamen i Finansmatematik I 19 december 2003

Kovariansskattningar vid portföljval

TMV036 Analys och linjär algebra K Kf Bt, del C

Inledande matematik för I1. MVE011 läsperiod Matlab vecka 2 övningsuppgifter

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

Optimeringslära Kaj Holmberg

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

F7 forts. Kap 6. Statistikens grunder, 15p dagtid. Stokastiska variabler. Stokastiska variabler. Lite repetition + lite utveckling av HT 2012.

Fö4: Kondition och approximation. Andrea Alessandro Ruggiu

Övning 1 Sannolikhetsteorins grunder

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 17 mars 2016

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Föreläsning 14: Exempel på randvärdesproblem. LU-faktorisering för att lösa linjära ekvationssystem.

Demonstration av laboration 2, SF1901

Innehåll. Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4

Transkript:

5B1576 - Portföljteori fortsättningskurs Inlämningsuppgift 1 Liability driven Markowitz portfolio optimazation Farid Bonawiede - 831219-0195 fabo02@kth.se Inledning Denna uppgift går ut på att utföra Asset and Liability management på ett antal tillgångar och skulder. Om A betecknar våra tillgångar och L våra skulder. Så kan vi skriva överskottet som S = A L. Man är oftast intresserad av att se hur ändringen i överskottet står i relation med någon data. I vårt fall ska vi undersöka följande förhållande S 1 S 0 Vi vill utföra Mean-Variance -analys på denna kvot. Vi skriver därför om kvoten genom att definiera solvenskvoten på följande sätt f = 1 g = A L Om vi låter avkastningar ifrån tillgångarna och skulderna vara R a respektive R l så får vi följande S 1 S 0 = A 1 L 1 A 0 = A 1 A 0 L 1 = = A 0 A 0 A 1 A 0 R l = f 0 R a R = f 0 (R a 1 f 0 R l ) Eftersom f 0 är en konstant så räcker det med att göra MV-analys på R a 1 f 0 R l. 1

1 Är kovariansmatrisen positivt semi-definit? I uppgiften så har vi tre stycken olika tillgångar. Till dessa så har vi en given kovariansmatris, Σ. Variansen hos skulderna är given, σ ll. Vi har dessutom en vektor Γ innehållande kovarianserna mellan varje tillgång och skulderna. Kovariansmatrisen som beskriver tillgångarna och skuldernas relationer betecknar vi Σ, och har följande utseende Σ = ( Σ Γ Γ T σ ll Med de värden som var givna i uppgiften så uppfyller inte Σ de krav som ställs på en kovariansmatris. Den är nämligen inte positivt semi-definit. Kontrollerar man matrisens egenvärden så ser man att att en av de är negativa. Detta skulle generera negativa kovarianser vilket inte är så önskvärt. Om man dessutom tar och kontrollerar korrelationskoefficienterna så ser man att vi både har koefficienter som är till beloppet större än 1. Samt att vi får vissa koefficienter som är imaginära. Således är det något fel i vår data. ) 1.1 Modifiering av vår matris Det finns flera olika sätt att modifiera vår matris så att den blir positivt semi-definit. Genom att analysera och testa beteendet i M atlab så lyckas jag komma fram till följande resultat. Om variansen hos skulderna ökas till 108% eller större så får vi en kovariansmatris. Studerar man korrelationskoefficienterna så är alla större än 95%. Detta tycker jag känns något onaturligt eftersom vår data tidigare inte visat på en så stor korrelation emellan tillgångarna. Höjer vi variansen hos tillgångarna så får vi tillslut enbart positiva egenvärden. Jag inser dock att man måste höja variansen orimligt mycket för att få det önskvärda resultatet. Så istället väljer jag att sänka kovarianserna mellan tillgångarna och skulderna. Genom att minska alla elementen med en faktor 21 så får vi enbart positiva egenvärden. Vi får då en kovariansmatris som vi kan utföra MV-analys på. Vi har dessutom en rätt trevlig korrelationsmatris, se nedan (Corr) ij = 1.00 0.81 0.57 0.71 0.81 1.00 0.45 0.47 0.57 0.45 1.00 0.10 0.71 0.47 0.10 1.00 2

2 Markowitz modellen på vår modifierade kovariansmatris Följande data var given i uppgiften Σ = 3% 2.4% 0.28% 2.4% 2.5% 0.21% 0.28% 0.21% 0.49% µ = E(R 1 ) E(R 2 ) E(R 3 ) E(R l ) = 4% 3% 1.5% 2% σ ll = 0.0025% Γ = 1 [ ] T 15% 11.25% 5.25% (Efter modifiering) 21 Vi har alltså en avkastning av överskottet som kan skrivas ρ = n w i R i g 0 R l i=1 Kovariansmatrisen för [ R 1 R 2 R 3 R l ] får följande utseende = 1 0 0 g 0 0 1 0 g 0 0 0 1 g 0 0 0 0 g 0 T (Cov) ij = Σ ρ = I g ΣI g = σ 11 σ 12 σ 13 σ 1l σ 21 σ 22 σ 23 σ 1l σ 31 σ 32 σ 33 σ 1l σ 1l σ 2l σ 3l σ 1l 1 0 0 g 0 0 1 0 g 0 0 0 1 g 0 0 0 0 g 0 Genom att införa en variabel som betecknar vår grad av risktolerans, λ, så får vi följande maximeringsproblem max w [wt µ ρ 1 2λ wt Σ ρ w] Den optimala portföljen som löser detta problem brukar kallas liability benchmark. Jag börjar med att sätta λ = 1 och löser detta för våra två olika fall, g 0 = 0.9 samt g 0 = 1 0.85. Vi får då följande resultat g 0 = 0.9 w = ( 1.55 0.74 0.2 0.9 ) T g 0 = 1 0.85 w = ( 1.46 0.7 0.23 1 0.85 ) T T 3

Det man kan läsa ut ur ovanstående resultat är att desto större våra tillgångar är, desto mindre riskfyllda tillgångar vill vi investera i. Avslutningsvis tänkte jag undersöka hur vikterna i våra investeringar beror av valet av λ. Jag låter därför g 0 = 0.9 och löser problemet för lambda = 0.5 samt λ = 2. Jag får då följande vikter λ = 0.5 w = ( 0.75 0.29 0.54 0.9 ) T λ = 2 w = ( 3.14 1.65 0.49 0.9 ) T Man ser att desto högre vår risktolerans är, desto mer vill vi investera i den tillgången med högst förväntade avkastning. 3 - Matlab-koden clc clear close all % Fall 1 g_noll=0.9; % Fall 2 %g_noll=1/0.85; % Tillgångarnas kovariansmatris a = 1; sigma = [3*a 2.4 0.28 2.4 2.5*a 0.21 0.28 0.21 0.49*a]/100; % Variansen hos vår liability var_rl = 0.0025; %var_rl = 1.08; % vektor med kovarianserna emellan R_i och R_L gamma = [15 11.25 5.25] /100; %gam = 0.33750; %gamma = [gam gam gam] /100; gamma = gamma/21; 4

% Väntevärdesvektorn my = [4 3 1.5 2] /100; sigma_tilde = [sigma gamma; gamma var_rl]; I = eye(4); I(:,4) = -g_noll; % Skapar kovariansmatrisen kov=i*sigma_tilde*i ; % Skapar korrelationsmatrisen d=diag(kov); korr=kov./sqrt(d*d ) % Testar ifall kovariansmatrisen är pos.semidefinit if find(eig(kov)<0) eigenvalues=eig(kov) disp( Kovariansmatrisen är inte positivt semi-definit ) break else disp( Kovariansmatrisen är positivt semi-definit ) end % Grad av risktolerans lambda = 2; % Tillåtna området för vikt-vektorn LB=[-inf -inf -inf -g_noll]; UB=[inf inf inf -g_noll]; % Nollsätter den linjära termen i målfunktionen F=my; % Nollsätter olikhetsvillkoren A=zeros(4,4); B=zeros(4,1); 5

% Våra likhetsvillkor Aeq=[1 1 1 0]; Beq=1; % Löser maximerinsproblemet [w, fval]=quadprog(1/lambda*kov,-f,a,b,aeq,beq,lb,ub) 6