Aldrig för sent för vare sig kärlek eller sex. Då fick Ebbe en spark i häcken. Kålpudding, dillkött och oxrullader vilken glädje!



Relevanta dokument
Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Referensexemplar. Vi önskar er Lycka till! 1. Välkommen till Frö-Retaget

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

NYTT STUDENT. från Växjöbostäder. Nu öppnar vi portarna på Vallen, kom och titta, sidan 3. Så här håller du värmen, sidan 4.

Tanken och handlingen. ett spel om sexuell hälsa och ordassociationer

Lust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

Sommarpraktik - Grundskola 2017

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten

TRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad,

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av samhällsbyggnadsnämndens och tillsynsnämndens styrning och ledning. Iréne Dahl, Ernst & Young

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna

Vi bygger för ett hållbart Trollhättan. Kvarteret Fridhem. 174 nya hyreslägenheter i klimatsmarta passivhus.

Ett sekel av samarbete

OLYCKSUNDERSÖKNING. Teglad enplans villa med krypvind Startutrymme: Torrdestillation av takkonstruktion Insatsrapport nr:

Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid

ICEBREAKERS. Version 1.0 Layout: Kristin Rådesjö Per Wetterstrand

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) Saxenda (liraglutide)

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner

Yrkes-SM. tur och retur. E n l ä r a r h a n d l e d n i n g k r i n g Y r k e s - S M

KOMPATIBILITET! Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-sändare inklusive Nexa Gateway.!

Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasiet 2016

Våra värderingar visar vilka vi är resultat från omröstningen

Enkätsvar Sommarpraktik - Grundskola 2016

INTRODUKTION. Akut? RING:

Med alla härliga upplevelser från förra året i

Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen

ANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV

Per Sandström och Mats Wedin

Man blir glad när det går bra för barnen SID 4-5. Nu är det runt 120 barn som varje dag äter i skolan AGAPE CHILD CENTRE; EMANUEL EBENEZER SCHOOL;

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av upphandlingar

Min cykel. 5 Cykelhjälm Det är viktigt att använda cykelhjälm när man cyklar. Men hur ska cykelhjälmen sitta på huvudet för att ge bäst skydd?

EKOTRANSPORT Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030

Gefle IF Friidrott. Rehab

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD

järreds örsamii g Församii gsn t *" Vinter 2015

Jag ser mirakel i mitt arbete bland barnen... Barnen är väldigt kärleksfulla och omtänksamma. Neve Michael, sid 8: Ebenezer Home, sid 4:

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV SJUKFRÅNVARO. Bengt Sebring Februari 2004 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2003

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Krav på en projektledare.

NSPH Projektledare för NSPH:s kvalitetsprojekt: Karin Engberg, Telefon:

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

PROGRAM 2012 Välkommen till julen som den var förr. Se hela programmet på

ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG

Kasta loss med oss! »I vårt område från Öregrund till Oxelösund finns cirka 2,5 miljoner invånare. Och miljontals turister.«

Räkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar

INFORMATIONSFOLDER FRÅN HUMANUS. Nya. Arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd Outplacement

INFORMATIONSFOLDER FRÅN HUMANUS. Nya. Arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd Outplacement

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

Arbetsmarknad - marknadsformer. Förra gången. Svensk arbetsmarknad. Arbetsutbudets komponenter

.. ANKOM SODERTALJE KOMMUN ~ \-1:/' -., Dnr... :'.IbY..R.~... ~:.~~~mmunstyrelsen. ~cuildningsnämnden Kommundelsnämnderna

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Ansgars fritidshem. Vi försöker vara. Västerås bästa fritidshem

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

insidan Vem är jag? *! Att vara i Kristus 33 kg och tvångsinlagd Styrd av lögner? Aktuellt: Flyktingkrisen Kristen ungdomstidning

A LT B A R Y TO N. enkelt

REDOVISNING AV UPPDRAG SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN OCH BEGÄRAN OM ARVODE (ASYLPERIOD)

STJÄRNEXTRA. Följ med på studiebesök till Regionalsjukhuset Bagarmossen. Missa inte föredaget med Cecilia Müller

Lagerbladet. Rosengrens valde Oskarshamn. Malin spindeln i besöksnätet. Iskalla sidor. Sid 6 7. Sid Sid 16 19

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

Digital signalbehandling Sampling och vikning på nytt

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

K Hur ser de t ut för dig?

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

EKOTRANSPORT Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030

energibyggare EnergiTing Sydost Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.

Dessa projekt har fotboll som en aktivitet:

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

Umeå Universitet Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

Att göra en presentation

FOKUSERAT. Fotbollsfrun Malin Wollin ångrar inget på sin blogg. [På MAKT] Reportage om Kalmars rikaste kvinnor

Delårsrapport

Föreläsning 10 Kärnfysiken: del 2

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.


Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Modersmål - på skoj eller på riktigt

vx DOM Z-T2 Meddelad i Göteborg KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/ Malmö Box Malmö

DOM B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box Ombud:!Vfoharnmed Hourani

NAMN: 31 januari & 7 februari 2010 EVANGELISK LUTHERSK BARNTIDNING droppen.elmbv.se. Med hjalmen på!

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och

4.1 Förskjutning Töjning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

Distributionsförare. Loggbok för vuxna. Underlag för APL-handledare/-instruktör på APL-företag

- Från Christian till Krister -

Transkript:

Aldrig för nt för var ig kärlk llr x Sid 4 www.vgrgion. ::: nr 4. 2008 Då fick Ebb n park i häckn Sid 92 Nya prpktiv 24 idor om livt om äldr i Vätra Götaland Kålpudding, dillkött och oxrulladr vilkn glädj! Sid 24 En tidning från Vätra Götalandrgionn till huhålln

Så fungrar vårdn Om du blir juk Om du blir juk ka du fört ringa din vanliga läkar llr vårdcntral. På hlgr, kvällar och nättr ringr du till jukvårdrådgivningn. Pronaln gr dig råd om du bhövr vård. Tlfonnummr till jukvårdrådgivningn finn på idan 31 här i Rgionmagaint och på d blå idorna i tlfonkatalogn. Ring ambulann på tlfonnummr 112 om någon är allvarligt juk llr om dt har hänt n olycka. Dtta är vårdgaranti Om du blir juk ka du få prata md någon i tlfon amma dag. Du kan ringa din vårdcntral, llr jukvårdrådgivningn. Om du får vta att du bhövr träffa n läkar ka du få n tid inom n vcka. Om du får vta att du bhövr hjälp av n pcialitläkar ka du få n tid inom tr månadr. Om du jälv ringr till n pcialitläkar räkna tr månadr från dn dagn pcialitläkarn krivr att du bhövr vård. Om n pcialitläkar ägr att du bhövr bhandling ka du få dt inom tr månadr. Om vårdcntraln llr jukhut int kan g dig vård inom dn garantrad tidn ka d hjälpa dig att få vård någon annantan. Om du bhövr böka barn- och ungdompykiatrin ka du få n tid inom 30 dagar. Du kan få pngarna tillbaka Om du har fått tid på n vårdcntral llr mottagning och får vänta mr än n halvtimm har du rätt att få tillbaka avgiftn du btalad. Mn du ka ändå få dt bök du btällt. För att få tillbaka avgiftn måt du äga till dirkt. På akutmottagningn llr jourmottagningn kan du int få tillbaka avgiftn. Btala om du int kommr på läkarbök Om du har btällt tid, till xmpl ho läkar, och int kan komma dit måt du tala om dt innan. Annar måt du ändå btala avgiftn. Om bökt int kull ha kotat något. måt du ändå btala 100 kronor. Du får ockå btala n avgift för räkningn. Vårdgaranti vid jukdomn cancr Om läkarn tror att du har cancr ka du få n tid för bök ho n pcialitläkar inom två vckor ftr dt att pcialitläkarn har fått n rmi. Barn ka int vänta mr än två dagar. Du kan välja jälv var du vill ha vård Du har rätt att välja vårdcntral llr jukhu i Vätra Götaland. Du kan ockå välja vård i Halland. Du kan välja privata läkar om har avtal md Vätra Götalandrgionn llr md Landtingt Halland. Du har rätt att få vård på jukhu i tt annat landting om dt finn plat där. Vätra Götalandrgionn btalar vårdn mn du får jälv btala ran dit. Om vårdn i tt annat landting kotar mr än 20 tun kronor måt Vårdlun kriva att d btalar din vård. Ring Vårdlun för hjälp md dtta. Tlfonnummr: 020-44 55 55. Du kan int jälv välja var du vill ha ärkild pcialitvård, till xmpl bfruktning md provrör llr opration mot ftma. Du har rätt att läa din journal När du ökr hjälp ho läkar krivr läkarn n journal om dig och din jukdom. Du har rätt att få läa journaln utom i ärkilda fall, om läkarn kan btämma. Sjukror Vätra Götalandrgionn btalar dina ror till och från jukvårdn inom Vätra Götaland och Halland llr till läkar om har avtal md Vätra Götalandrgionn llr Landtingt Halland. Du btalar n litn kotnad jälv. Ring jukrkontort om du har frågor. Tlfonnummr hittar du på d blå idorna i tlfonkatalogn. Rätt till tolk Du om int förtår vnka, är döv, har hörlkada llr talvårightr har rätt till tolk när du bökr jukvårdn. Du llr ditt ombud ka äga till för bökt om du vill ha hjälp av tolk. Tolkrvicn är grati. Om du vill klaga på vårdn Om du int är nöjd md dn vård du har fått ka du fört prata md din läkar llr annan pronal där du fick vård. Om du ändå int är nöjd ftr dt kan du ringa till patintnämndn. Patintnämndn ka g dig töd md att prata md llr klaga på jukvårdn llr tandvårdn. På n dl jukhu finn patintombud llr patintkonulntr. D kan hjälpa till att prata md jukvårdn. Tlfonnummr till patintnämndr finn på idan 31. Du har rätt att få information Dt är viktigt att du brättar för läkarn vad du jälv vt om din jukdom och om du till xmpl ätr mdicinr. Då är dt lättar för läkarn att g dig rätt vård. Läkarn måt brätta för dig om din jukdom, om vilka undrökningar om måt göra och om vilkn vård om du kan få. Du btämmr jälv om din häla och du har rätt att tacka nj till vård om du int vill ha. Du kan int kräva att få n vi vård llr undrökning om int läkarn tror att dt bhöv. Tandvård Ring till din vanliga tandläkar llr till folktandvårdn om du plötligt får bvär md tändrna. Om du int har någon gn tandläkar llr om folktandvårdn är tängd kan du ringa till jourtandvårdn där du bor. Tlfonnummr dit finn på d blå idorna i tlfonkatalogn llr på intrnt. Adrn dit är www.vgrgion./folktandvardn Ring 112 vid n olycka llr om du int kommr fram till jourtandvårdn. Mr information finn på: www.vard.vgrgion. (klicka på Så fungrar vårdn) Dn här idan är på lättlät vnka. 2 REGIONMAGASINET 4.2008

Välkommn till RM Alla har int barn mn alla har föräldrar. Da vidomord yttrad av n kollga till mig undr dt rdaktionmöt om föranldd dt här numrt av Rgionmagaint. Dikuionn handlad om huruvida dt fann fog för att göra tt tmanummr om att åldra i Vätra Götaland llr int. Sdan övrgick vi till att dikutra när man räkna om gammal. Någon tyckt att man kull luta räkna i kalndrår. Och vit, vm om är gammal handlar ju hlt och hållt om vilkt prpktiv man har. När jag var tonåring tyckt jag att folk om var 10 år äldr llr yngr int gick att umgå md. Mn ju äldr man blir dto mindr bryr man ig om åldrkillnadr. I dag kan jag ha kul tillamman md männikor i alla åldrar. Prpktivn ändra och dt gör ockå gna och andra attitydr. Danil Brattgård, jukhuprät och akkunnig i tik tyckr att vår yn på äldr till tor dl bottnar i hur vi r på o jälva. Om vi har byggt upp vår jälvkänla gnom våra prtationr är dt lätt att vi krivr nr vårt gt männikovärd när vi int längr orkar prtra å myckt. Då gör omgivningn dt ockå, ägr han. Ok, dt är äkrt ant, mn å kommr vi till ralittrna. Minnt viktar, kroppn trjkar och vännrna dör ifrån n. En nabb ökning på nätt gr ganka många träffar om handlar om ländt att bli gammal. Folk krivr om ina faor och rädlor kring itt gt och anhöriga åldrand och naturligtvi är dt många gångr hlt bfogat. Mn dt är int åldrandt i ig man är rädd för utan dt om åldrandt kan mdföra. Något kan dt kank ändå undrlätta om man kännr till vilkn hjälp om finn att få i olika ituationr. Om jag vt vm jag ka kontakta när mamma llr pappa börjar bli kruttiga, om jag vt vad jag jälv kan göra för att förbygga ohäla och om jag vt att dt finn kunnig pronal om tar hand om mig när jag blir juk. Kank är dt då några flr om kan äga om 89- åriga Elma Olon i Skärhamn: Dt är roligt att bli gammal! Md önkan om trvlig läning! Bttina Axlon, chfrdaktör 9 4 12 16 innhåll nr 4.08 Aldrig för nt för kärlk 4 Elma r livt från dn ljua idan 6 Bnkörht å kan du förbygga 8 Må bättr md motion på rcpt 10 När n älkad drabba av Alzhimr 12 Trygg hmma md äldrkötrka 14 Frågor och var om äldrvårdn 16 Kontn att bli pnionär 19 Hur värdättr vi åldrandt? 20 Stört bhov har förträd 21 Att mita in livkamrat 22 Kock-Ingla går hm ho pnionärrna 24 Bättr vård för äldr md flr jukdomar 26 I kortht 28 Korord 30 Dt här är Vätra Götalandrgionn 32 LYSSNA PÅ RM VIA INTERNET Näta nummr av Rgionmagaint kommr i april. www.vgrgion./rgionmagaint Vill du ha RM om taltidning ring 033 35 76 16 Anvarig utgivar: Krtin Einaron Chfrdaktör: Bttina Axlon Rdaktionkommitté: Bttina Axlon, Lna Alxandron, Ptr Birgrtam, Bo Carlon, Suann Hillbrgr, Jan Kallnbrg, Maud Pihlblad, Åa Sundll. Layout: Ptr Birgrtam/Cohn & Wolf Tryck: Kungbacka Graphic Upplaga: 740 000 x Kotnad/tidning: ca 2 kronor Rgionmagaint: Rgionn Hu, 462 80 Vänrborg Tl: 0521-27 50 00, 27 59 20 E-pot: rgionmagaint@vgrgion. Wbbplat: www.vgrgion./rgionmagaint Omlagbild: Anna Rhnbrg ISSN: 1651-644 REGIONMAGASINET 4.2008 3

Dt är aldrig för nt för att finna kärlkn. Borghild Gutavon, 84, och Bruno Nordnhäll, 83, blv förälkad på n bura för tio år dan. Nu är d ärbo och varj dag. 4 REGIONMAGASINET 4.2008

Borghild Gutavon, 84, och Bruno Nordnhäll, 83, blv förälkad på n bura för tio år dan. Nu är d ärbo och varj dag. Kärlkn blir lugnar md årn, mn rotikn finn kvar, ägr d båda. Aldrig för nt för karlk Borghild trodd att hon kull lva nam undr rtn av livt, dan hnn mak avld 1989. Mn n råkall dcmbrdag för tio år dan, träffad hon Bruno. Vi kull åka på n bura till Hlingfor md PRO. Platn brdvid mig var ldig, ägr Borghild. Bruno om ittr brdvid hnn i offan i hut i nordötra Götborg, fyllr nabbt på md mr dtaljr om dt förta mött. Jag att mig brdvid hnn. Vi fick dirkt god kontakt och upptäckt många gmnamma intrn. Undr ran tillbringad vi dn mta tidn tillamman, dt känd naturligt. D andra rkamratrna kallad o för dt älkand part, ägr Bruno och lr åt minnt. Mn dt var int jälvklart hur rlationn kull ut när d kom hm från Hlingfor. Vi var övrn om att ta dt lit vackrt i början och hur dt hla utvcklad ig, ägr Bruno. Eftr julhlgrna några vckor nar bjöd Borghild hm Bruno på middag för förta gångn. Och då a hon till honom att han kund ta tandbortn md ig. D rotika känlorna förvinnr int bara för att man blir äldr. Sx är fortfarand häftigt. På ätt Att kärlk och xull lut är tarka känlor om int förvinnr md åldrn, framgår tydligt i n undrökning om gjort vid Sahlgrnka akadmin. Chann till tt lyckligt förhålland och tt aktivt xliv långt upp i årn har aldrig varit törr, brättar forkarn Nil Bckman. Tillamman md tr forkarkollgor har Nil Bckman intrvjuat 70-åringar i Götborg om dra intällning till xualitt och förhållandn. Fyra kullar födda 1901-02, 1906-07, 1922 och 1930 ingår i tudin. Sammanlagt har 1 506 pronr intrvjuat, dan undrökningn tartad år 1971. Vi r att dagn äldr, båd kvinnor och män, gifta och ogifta, är mr xullt aktiva än tidigar. Tydligat är dt bland dm om är födda på 30-talt. Undr dra uppväxt förändrad attitydrna i amhällt kring xualitt. Dt blv btydligt lättar att få tag på prvntivmdl. Sxualundrviningn har nog ockå haft tor btydl, ägr Nil Bckman. Framförallt vrkar dn törr öppnhtn kring x ha gynnat kvinnorna. Dt har funnit mr tabun kring kvinnor xualitt än män. Nu kan vi att n förändring börjar k. År 1971 uppgav xmplvi 41 procnt av d 70-åriga kvinnorna att d aldrig upplvt orgam, nu är motvarand iffra x procnt. Enligt tudin har andln 70-åringar om uppgivit att d haft amlag och vi blir dt nklar md xualittn, ftrom man int längr bhövr vara livrädd för att kvinnan ka bli md barn, ägr Bruno. Närht, ömht och värm är viktigt i dra rlation. Jag kull int kunna tänka mig att ligga md någon om jag int har tarka känlor för, där kiljr kank vi äldr o åt från ungdomarna. Annar är x ungfär dtamma oavtt åldr, om man har hälan och konditionn i bhåll. Vår uppfotran har nog gjort att x har blivit tt tabublagt ämn för många äldr att tala om. Dt är dt mt privata, ägr Borghild. Kärlkn blir lugnar md årn, anr Bruno om varit gift två gångr, dt blir lättar att accptra varandra olikhtr och man vt att dt kan finna två llr tr idor i n fråga. Känlorna är lika djupa, mn jag har lättar att hantra tridightr. Jag kännr tt lugn övr att dt ordnar upp ig. Borghild och jag har aldrig varit riktigt oam. Kärlkn gr dm båda livglädj, gmnkap och trygght. D vrkar komplttra varandra. Borghild är dn om pratar mt och r till att akr och ting blir gjorda. Bruno är n lugn och trygg norrlänning. Han är noga, go och rar, brättar Borghild och r på Bruno md värm. Båda två är myckt aktiva förningmännikor. D gillar ockå att ra. Millnniumkiftt firad d i Kina. Vi vill hla tidn lära o nya akr. Dn drivkraftn dlar vi, ägr Bruno. D lvr om ärbo och träffa varj dag. Md 11:an pårvagn från Bruno parhu i Kortdala går dt lätt att ta ig till Borghild i Sandarna. Jag kull int vilja bli utlängd från botadn om Bruno gick bort för mig. Sambolagn är int tillräcklig. Därför känn dt tryggat att bhålla in lägnht. Mn itt piano har hon flyttat hm till Bruno. Där tår tt fotografi på hnn tr barnbarn. Bruno har nio barnbarn. På högtiddagar händr dt att alla träffa. Vi har atat på att kapa bra rlationr till våra nya familjmdlmmar och vännr. Dt tror jag är viktigt för att få dt att fungra, ägr Bruno. Åkr Borghild ut till ommartugan utan Bruno, påpkar gnat vännrna att han akna. D hör ihop nu. txt: Kritina Karlbrg Foto: Srgio jolovky Lyckligar förhållandn och aktivar xliv bland äldr undr dt nat årt, ökat jämfört md för 30 år dan. Bland gifta kvinnor från 38 till 56 procnt och bland ogifta från 1 till 12 procnt. Motvarand ökning ho männn är från 52 till 68 procnt för gifta och från 30 till 56 procnt bland ogifta. Nil Bckman anr att dt finn många flaktiga förtällningar om äldr xualitt, int bara ut i amhällt utan ockå i jukvårdn. Dn xulla lutn finn hlt klart kvar, mn drabba man av krämpor om potnproblm llr bivrkningar av mdicinr finn dt ingn jälvklar xualrådgivning att vända ig till. Jag mött n kvinna om jälv gick till läkarn och bad om ötrogn för att minka torrht vid amlag. Mn dt är int många om vågar ta upp d frågorna. Därför är dt xtra viktigt att vårdpronaln är öppn för att tälla frågor om x. Förutom tt aktivar xliv, framgår dt ävn av forkningrultatt att kvinnor och män kännr ig lyckligar i ina förhållandn i dag än för 30 år dan. Vad dt bror på vt man ännu int. En uppföljand tudi ka göra undr näta år. Att allt flr kiljr ig och int lvr kvar i olyckliga äktnkap plar äkrt roll. Dt har ockå blivit mr accptrat att kaffa n ny partnr på äldr dagar. txt: Kritina Karlbrg REGIONMAGASINET 4.2008 5

Hon pringr inga maraton, klättrar int i brg llr ldr gympagruppr. Mn hon tar n promnad md in rollator varj dag, i ur och kur. Hon är fna på kluriga korord och dan hon blv pnionär har hon upptäckt in krivartalang. Dt är roligt att bli gammal! Man förtår hur akr och ting hängr ihop på tt annat ätt än förr, tyckr Elma Olon, 89, om r till att ta vara på ljupunktrna i vardagn. Bät triv jag när livt går in Elma Olon bor i n tvårummar i Skärhamn. Hon har fyra vuxna barn och tio barnbarn och längtar rdan ftr att få fira in 90-årdag i april, tillamman md dm. Hon har haft tr hjärt infarktr, oprrat mot tarr och har tt utlitt knä om tällr till dt när hon går ibland. Mn hon tyckr ändå att dt är ganka härligt att bli gammal. Dt blir ju lit mra tid övr, mr friht att göra vad man vill och lit mindr anvar. J kank int kan lova att dt är lättar å bli gamml än å vr ung, mn dt är i alla fall int vårar. Och dt är då rakt ingt n ka gå och vr rädd för, kontatrar Elma på in utpräglad bohulänka. Hon växt upp om tt av åtta ykon i dt lilla fiklägt Skärhamn. Dt var dåliga tidr och ingn had något övrflöd. Som å många andra börjad Elma i unga år jobba på konrvn n av Tjörn många illfabrikr. Sdan träffad hon in John, gift ig, fick fyra barn, kött huhållt och hjälpt till i makn blomtrhandl. När barnn blv törr åtrgick hon till att kära ill i gafflbitar på fabrikn. Dt var tt jättbra jobb, man fick ju itta nr hla dagn! Och dt luktad å gott av kryddorna. Ofta gick jag upp mdan dt fortfarand var mörkt och då kund jag hur dt dagad utanför. Dt tyckt jag myckt om, minn Elma. I 60-åråldrn blv hon änka ftr att ha vårdat in juk mak n längr tid. Då had hon lutat på fabrikn och barnn var utflugna. Plötligt fann dt tid för Elma jälv. Hon anmäld ig till n tudicirkl i Stnungund, börjad kriva novllr och inåg att hon had talang. Priad novllr Jag vill int äga att jag börjad tt nytt liv. Mn n ny tid kank man kull kunna äga. Hon brättar md inlvl om glmakarn Emma, prätn på Käringön och alla d andra färgtarka karaktärrna om bfolkar hnn brättlr. D har priat i novlltävlingar, lät upp i radio och plat om kolpjär runt om i kolorna på båd Orut och Tjörn. När barnn uppträdr ittr jag gärna i publikn. Dt är lika pännand varj gång, ägr Elma och glittrar md ögonn. Hnn vtgiright ldr hnn tändigt in på En bomullproducrand tad i Turkit md A i mittn md hjälp av atla, upplagbok och tt inn för klurig htr lör Elma d flta korord. Egntlign kull jag ha Intrnt. Jag kan få n dator av min on, mn jag har provat och jag tror att jag kull fatna framför dn där makinn och dt vill jag int. nya vägar. Som nu, när hon fångat av Birgit Th Sparr lvnadöd, och börjat hålla uppkattad fördrag om författarinnan, på föramlinghm och äldrbondn. Dt är bra träning för minnt. Jag lär på och klockar här hmma. Fat it glömd jag båd tid och rum, dt var nätan magikt. Alla att å tyta och lynad att man kund höra n knappnål falla Skull gjort likadant ign Trot att Elma nya karriär tog fart nt i livt, örjr hon int att hon aldrig fick chann att läa vidar ftr ina x år i folkkolan. Fick jag lva om mitt liv å kull jag int göra något annorlunda. Jag är å nöjd md hur dt är. Mitt liv har int varit prfkt, mn ingn kan vara utan motgångar. Dt danar o, tyckr Elma. Själv lvr hon i nut och blickar int tillbaka å myckt. Fat hon tror att dt är viktigt att int opa orgrna undr mattan. Är jag ldn å är jag ldn. När jag förlorad mitt barnbarn i tunamin å grät jag flodr. Jag tälld hnn foto på bordt och tänd tt lju. Sdan krv jag n dikt till hnn om jag lät upp på bgravningn, ägr Elma, och lär md klar röt upp dn kank vackrat diktn hon någonin krivit. Sorgn övr dt förlorad barnbarnt måt få finna där mn idag kan hon ändå glädja övr vardagn. Bät triv jag när livt går in gilla gång. Dt finn tundr då jag kännr rn lycka. Dt är n känla jag får när allt fungrar, allt är bra. Elma brukar börja dagn md att hämta in tidningn till ängn. Hon bryr ig om vad om händr i världn och hon har koll på alltifrån finankrir och Volvo-varl till Libth Salandr och Mikal Blomkvit jakt på rättvia i Millnnium - böckrna. Eftr frukotn ordnar hon md mat, tädning och allt annat om måt till. Hmtjäntn hon had när hon var juk ad hon upp å fort hon kund. Elma klarar ig hlt jälv och tyckr att dt är lättar att hålla igång om hon har lit pr på ig. Mllan huhållgöromåln ägnar hon ig åt ådant hon tyckr är roligt. På hlgrna brukar hon bli bjudn på middag ho något av d fyra barnn och därmllan rinnr vckorna iväg nabbt: Dt blir å fort lördag hla tidn, tyckr jag! Viktigt lyna till ig jälv Varifrån hnn ljua livyn kommr, kan hon int riktigt vara på och råd till andra tyckr hon vor förmätt att g. Alla männikor är olika, dt viktiga är att man lynar till ig jälv. Dt är något man lär ig md årn. Att jag har n gudtro hjälpr äkrt till mn jag tror mr dt bror på vilkn läggning man har. Man måt accptra att livt int går på räl. Jag förökr att tänka mr på dt om är bra än dt om är dåligt, ägr Elma. För x år dan fick hon tr hjärtinfarktr på tr dygn. På oprationbordt förlorad hon å myckt blod att läkarn kickad ftr barnn. Fatän jag int var vakn å känd jag att d var där. Jag vill äga till dm att d int kull vara ldna för jag mådd å bra där jag var. Sdan d är jag int rädd för att dö. Idag mår Elma å bra att dt nätan är för bra för att vara ant och hon tyckr att hon har myckt att vara tackam övr. Mina barn har vuxit upp och är å fina, dt btydr myckt. Och jag båd r och hör och tår och går! Dn törta gåvan är att jag har huvudt i bhåll. Så myckt mr kan man int bgära. Txt: Jantt Brgntav Foto: Patrik Brgntav 6 REGIONMAGASINET 4.2008

gilla gång Elma Olon, 89, triv md livt på åldrn höt. Hon är ngagrad, pratglad och har nära till kratt. Jag har å myckt att vara tackam övr. Ibland tyckr jag nätan att livt är för bra för att vara ant. REGIONMAGASINET 4.2008 7

Hälftn av d vnka kvinnorna och n fjärddl av männn bräkna få n fraktur orakad av bnkörht. Allidig kot, ollju och motion kan förbygga jukdomn. Dan är tt bra ätt att få igång kroppn gna bnbyggarcllr, tipar Ewa Warn, forkar och övrläkar vid Sahlgrnka akadmin. vår nya folkjukdom Allt flr rikrar att drabba av bnkörht. En jukdom om innbär att uppbyggnadn av ny bnvävnad int är tillräcklig och att klttt blir mindr hållfat. Därmd ökar rikn för kador i form av prickor och brott (frakturr). Dt är n dold jukdom. Tyvärr upptäck dn oftat fört när n fraktur rdan har upptått. Därför är dt xtra viktigt att männikor lär ig hur bnkörht kan förbygga, ägr Ewa Warn när vi träffa i hnn arbtrum på griatrika klinikn på Mölndal jukhu. Sdan 50-talt har antalt frakturr om oraka av bnkörht mr än fördubblat i Svrig. Omkring 300 000 kvinnor och 150 000 män bräkna vara bnköra, vanligat är dt bland kvinnor övr 50 och män övr 70 år. Mn ävn yngr pronr kan drabba. Upprpad frakturr, ärftlight i familjn och tigand åldr är några kända rikfaktorr. Tillamman md Norg toppar Svrig världtatitikn övr d mt drabbad ländrna. Britn på ollju om gör att kroppn kan producra D-vitamin, kan vara n orak till dn dytra tatitikn. Mn forkarna har fortfarand många frågtckn kring dn kraftiga ökningn. Kank handlar dt om vår livtil. Starkar bn på landt I n tudi har vi mätt bntätht ho tadbor och jordbrukar. Dt viar ig att jordbrukarna om vita myckt utomhu och kropparbtar har n tarkar bnmaa än tadborna. Vi har ockå jämfört bfolkningn i Götborg och Varbrg. Stortadborna had vagar bnmaa, brättar Ewa. Säkrt är att lvnadvanor om kot och motion plar tor roll i att förbygga bnkörht. Att motionra rglbundt är viktigt. Promnadr, gympa, tavgång, tyrkträning, tnni llr kank dan. Aktivittr där man rör ig i olika riktningar, gör må kutt och blatar klttt, ättr igång tillvrkningn av nya bnbyggarcllr. Tango, gammaldan llr Lindanc kan vara lutfyllda altrnativ för dn om vill paa på att förna nytta md nöj. D nda rörlr om bör undvika om man rdan har tt förvagat kltt är tyngr lyft och höga llr långa hopp, till xmpl att hoppa i land från n båt. Mn d flta aktivittr är bättr än att itta till för myckt. Simning och cykling om int blatar klttt, gr itällt balan och mukltyrka om i in tur minkar rikn för fallolyckor. Varirad kot viktigt Ett annat ätt att förbygga bnkörht är att äta n varirad kot. Ätr man allidigt, är frik och varkn bantar llr användr ig av Dan är dn bäta mdicinn För Birgit Andraon 83 år, Mair Lumdn 75 år och Margarta Sandgrn 64 år, har dan blivit tt ätt att få tarkar kltt. Alla tr har diagnon bnkörht. Dt är viktigt att röra ig myckt. Jag tyckr om att dana, å n bättr mdicin kan jag int hitta, ägr Birgit om går på dan mint två gångr i vckan. D tr kvinnorna lidr av bnkörht dan många år. D bhandla md läkmdl och ätr kalktablttr. Dan n utmärkt motionform när man vill förbygga bnkörht. Kul är dt ockå tyckr Ulla och Run Laron om gärna tar ig n vängom. någon pcill dit, bhöv ingt xtra tillkott av D-vitamin llr kalcium. Mn att vita utomhu n tund varj dag, dt bhövr alla. Solljut gör att hudn bildar D-vitamin om bhöv för att kroppn ka bvara tt tarkt kltt. I itt arbt träffar Ewa många äldr patintr md frakturr. Skador om kan innbära lång tid på jukhu och tort lidand för d om drabba. Jag mötr gamla om int varit Dt är ockå viktigt att vara utomhu och få ollju. Jag promnrar och går tavgång, brättar Mair. Båd Birgit och Mair har haft flra frakturr och prickor i klttt undr årn. Mn dan d fick vtkap om bnkörhtn, har d varit förkonad. Jag förökr att förbygga md motion och allidig kot å myckt jag kan, ägr Birgit innan hon gr ig ut i dann virvlar på Kulturhut Falkn i Götborg. VETA MERA: utanför in dörr på många månadr. Och n när d gr ig ut för förta gångn på läng, brytr d lårbnhaln. D har blivit å förvagad av allt innittand. Dt är tragikt att, ägr Ewa. Vi måt bli bättr på att informra båd unga och gamla, att bnkörht faktikt går att förbygga. Txt: Kritina Karlbrg Foto: Anna Rhnbrg Att öka hjälp Kontakta vårdcntraln. D kan rmittra dig vidar för utrdning, rådgivning och mdicink bhandling, om du bdöm att vara i rikzonn. Vill du vta mr? Lä mr på vard.vgrgion. undr jukdomar och ymtom. Förläning: Vårda ditt kltt hur man jälv kan göra något för att minka rikn att drabba av bnkörht. Profor Krtin Landin Wilhlmn brättar. 15 januari klockan 18 i Hjärtat rum vid cntralntrén på Sahlgrnka jukhut. 8 REGIONMAGASINET 4.2008

RÖR PÅ DIG! All forkning pkar åt amma håll: n Man blir gladar, frikar och lvr längr om man rör på ig. n Hälovintrna är lika tora för båd ung och gammal, å dt är aldrig för nt att börja. n Och dt är ingn hårdträning om kräv tvärtom! n Promnadr varannan dag i kombination md övningar för muklr och balan tt par gångr i vckan kan göra undrvrk. Rgionmagaint rdr ut bgrppn VÄND! Ebb Börjon, 74, har vrklign anammat dt här md träning i mogn åldr. Nu promnrar han n dryg halvtimm tavgång varj dag. En dl tyckr att dt r löjligt ut att gå md tavar mn dt är bara fördomar. Om d bara vit hur bra dt är! Man kjutr ifrån md tavarna och kommr in i n bra gångtakt. Och å är dt könt att ha tavarna om töd för balann, tyckr han. REGIONMAGASINET 4.2008 9

Bättr åldrdom md rglbundn träning Dt rådr ingn tvkan om att rglbundn motion kan g o n bättr åldrdom. Båd i förbyggand yft och för att minka d krämpor vi rdan har. Ävn om gnr och åkommor vi drabba av påvrkar hur vi åldra, å tydr myckt på att via kronika jukdomar bror mr på n tillaittand tillvaro än på jälva åldrandt. Ävn myckt gamla männikor kan alltå förbättra kondition, balan och tyrka. Dn om tränar får ockå n bättr koordination och rörlight vilkt minkar rikn för att ramla och kada ig. På köpt mår dn om hållr i gång allmänt bättr och blir båd piggar och gladar. Studir viar att: Äldr om börjar tyrkträna kan på två månadr hämta in förlorad mukltyrka ftr tt par dcnnir inaktivitt. En 90-åring kan öka in mukltyrka md mllan 50 och 200 procnt gnom att lyfta viktr. Måttlig motion halvrar rikn att dö i förtid. Lätt, rglbundn motion halvrar rikn att få trok. Fyik aktivitt minkar rikn för hjärt- och kärljukdom ho äldr. Fyikt aktiva pronr löpr mindr rik att utvckla åldrdmn. Äldr pronr om hållr igång upplvr högr livkvalitt. Fyikt aktiva får flr år utan funktionndättning. För frika äldr innbär träning btydligt lägr rikr än att int träna. Ävn äldr juka pronr kan md rätt träning må bättr. Träning på rcpt bra ockå i förbyggand yft När Ebb Börjon fick itt motionrcpt bokad han n tid ho hälopdagog Jnny Axhd på ditriktjukgymnatikn Hdn by, på Hönö. Hon är anvarig för arbtt md fyik aktivitt på rcpt (FaR) i Öckrö kommun och r bara fördlar md att äldr rör ig mr. Fyik aktivitt på rcpt kan kriva ut itällt för mdicin llr om tt komplmnt. Dt kan ockå vara bra i förbyggand yft när man r att livtiln är n rikfaktor, förklarar Jnny Axhd. När någon fått tt rcpt på fyik aktivitt kan Jnny utforma tt träningprogram anpaat till varj patint hälotilltånd. Dt minkar rikn för kador, int mint när dt gällr äldr. Patintn får föra träningdagbok å att dt blir tydligt vad han llr hon faktikt gör. Start i litn kala Dt brukar vara bra att börja i litn kala och föröka hitta motion om blir n naturlig dl av vardagn, ägr Jnny. En viktig dl i hnn arbt är att motivra d om har vårt att komma igång. Dt om är roligt är att d kännr av ffktrna ganka nabbt, ofta rdan innan d går att mäta. D orkar mr, får ökad kroppkontroll, bättr jälvförtrond och jag märkr att d vrkar gladar. En dl patintr kan ftr tt tag minka in mdicinring mdan andra hlt kan ta bort dn. För många är dn förbättrad livkvalittn dn törta blöningn. D äldr patintrna om kommr till mig för att änka itt blodtryck llr hålla in diabt i chack blir väldigt glada när d plötligt orkar lka mr md Jnny Axhd är hälopdagog och FaR-amordnar i Öckrö kommun. Patintr om får fyik aktivitt på rcpt kan vända ig till hnn för att få hjälp att komma igång md lämplig träning. ina barnbarn. Barnbarnn btydr å myckt för många och kan vara n bättr morot än mdicinka värdn, kontatrar Jnny. Stavgång mt populärt Ho d äldr är tavgång dn aboluta favoritn bland motionformrna. Dt är lätt att komma igång och man kan jälv välja tmpo. Stavarna gr ockå tt töd när man går, om kan känna tryggt. Andra populära aktivittr är baängträning och tyrkträning. Sniorträningn på vårt gym är alltid välbökt, våra pnionärr är jättduktiga. Vi har n dam om fyllt 85 och om tränar rglbundt, å dt är aldrig för nt att börja! Txt: Jantt Brgntav Foto: Patrik Brgntav 10 REGIONMAGASINET 4.2008

FAKTA FaR: När jag fick vta att jag kund lippa n mdicin om jag börjad träna å btämd jag mig dirkt. Jag gillar int mdicinr och jag tyckr att dt är roligt att röra mig. Nu mår jag jättbra, ägr Ebb Börjon, 74, om tränar på gymmt två gångr i vckan. Därmllan går han tavgång n dryg halvtimm varj dag. Hllr motion än mdicin för Ebb För tt år dan fick Ebb Börjon, 74, n propp i itt na öga och n blödning i dt andra. Dt viad ig att han had högt blodtryck och n bgynnand åldrdiabt. För att hålla ina höga ockrvärdn i chack fick han välja mdicin llr motion. Han vald motion. När jag fick vta att jag kund motionra itällt för att äta diabtmdicin å anammad jag dt dirkt. Nu går jag tavgång n halvtimm varj dag och å tränar jag på gymmt två gångr i vckan. Mn jag had aldrig kommit igång utan rcptt. Dn där gula papprlappn gav mig n park i häckn! Träningn har givit rultat. Ebb värdn har förbättra, midjmåttt har minkat och jälv kännr han ig btydligt tarkar: Jag orkar myckt mr nu! Jag bor på Kalvund om är n litn ö utan mataffär. Vårt hu liggr högt upp, mitt på ön, å dt blir till att bära när vi har handlat. Förut fick jag alltid ätta nr matkaarna och hämta andan ftr förta backn mn nu orkar jag hla vägn ifrån färjlägt utan problm. När Ebb i omra fick ont i tt knä gjord han upphåll i träningn och märkt dirkt hur orkn förämrad. Motion är n bhandlingform utan ngativa bivrkningar, om man bortr från träningvärk. Itällt har dn n maa poitiva bivrkningar om tt tarkar immunförvar, ökad tyrka och livkvalitt, ägr hälopdagog Jnny Axhd. Kondition är färkvara, mn nu är jag igång ign och jag mår jättbra, ägr Ebb om tyckr att flr bord tta tavgång. Jag har faktikt att fart på flra vännr och bkanta om ockå går md tavar nu! Fat jag promnrar hlt nam. Jag har ttat att gå i grupp mn d andra hängr int md i mitt tmpo, krattar Ebb och gr ig iväg md ina nyinköpta tavar i tt fat grpp. Dt förta part har han rdan litit ut. Att röra på ig är nyttigt å nyttigt att dt numra ordinra om bhandling mot tt tort antal jukdomtilltånd. Mn att läkarn ägr till in patint att han kull må bra av att röra på ig räckr int. Fyik aktivitt på rcpt, FaR, gr btydligt bättr ffkt. Flr patintr kommr igång md träningn och rultatn följ ockå upp bättr av jukvårdn. Itällt för att gå till apotkt och hämta ut mdicin får patintn löa in itt rcpt gnom att börja röra på ig. Rcptt gör att dt blir tydligar och lit mr på allvar, båd för patintn jälv och för o inom jukvårdn, anr ditrikt- och diabtkötrka Maria Johanon på Öckrö vårdcntral. I Vätra Götalandrgionn har antalt FaR-rcpt ökat från 110 tyckn år 2004 till 5 195 tyckn 2007. FaR kan kriva ut om bhandling, jälvtändigt llr i kombination md mdicin, vid xmplvi hjärt-kärljukdomar, typ 2-diabt, högt blodtryck, bnkörht, övrvikt, dmn, tr llr dprion. FaR kriv ockå ut i förbyggand yft. Dn om får tt motionrcpt kan välja att börja träna på gn hand llr kontakta jukgymnat llr hälopdagog. Inom förninglivt blir dt allt vanligar md FaR-utbildad ldar och anpaad aktivittr om lättgympa, tavgånggruppr, dan och imning. Ofta finn dt niorgruppr. Aktivittrna får man bkota jälv. Fyik aktivitt på rcpt kriv bland andra ut av läkar, jukkötrkor, jukgymnatr och arbttraputr. Fråga ftr FaR på närmat vårdcntral! Lä mr på www.vgrgion./far REGIONMAGASINET 4.2008 11

För tr år dan fick kontnärn Stanly Hlin hutru Alzhimr jukdom. Skapandt och anhöriggruppn i Lrum har blivit viktiga vntilr för honom, när livt känn tungt. Man kan känna ig väldigt nam om anhörig. När n älkad drabba av Alzhimr I trädgårdn tår n tor målning. Dn förtällr n kvinna md långt böljand hår om plockar vinbär i tt färgprakand landkap. Dt är mina minnbildr av Gungrd. Hon är omgivn av frukt och grönakr ftrom hon odlat myckt. Jag har målat hnn på platr om hon tyckr om. Här i trädgårdn, på vårt land utanför Falköping och bland brgn i Ötrrik, brättar Stanly Hlin. Vi btraktar han målning om tagat upp md hjälp av rp och n pad om tryckt nr i jordn. Numra bor Stanly Hlin, 79, nam i dt tora blå trähut tt tnkat från banvalln i Norund, n litn ort n mil ödr om Alingå. Barnn och fotrbarnn är dan läng utflyttad. Sdan två år bor hutrun Gungrd, 78, på Hmjögårdn, tt dmnbond några kilomtr längr bort. Jag går och hälar på hnn varj ftrmiddag och tannar till hon omnar på kvälln. Jag märkr att Gungrd tyckr om att jag ittr brdvid ängn när hon ka ova. Vi får n fin tund tillamman då. Stanly och Gungrd har varit gifta i 53 år. 1968 flyttad part md ina tr barn från n lägnht i Götborg till hut i Norund. Där tartad makarna gallri och kontnäratljé i anlutning till botadn. Gungrd har arbtat om txtilkontnär och Stanly om målar och grafikr. Han är fortfarand yrkvrkam. Jag är i atljén varj dag. Arbtt har nog hjälpt mig från att int dppa ihop, när livt känn tungt. Börjad för tr år dan Dt var för tr år dan om Gungrd fick d förta ymtomn. Vi had prci kommit hm från Lanzarot. Kvälln ftr var vi på GötborgOpran. När vi åkt hm i biln, märkt jag att Gungrd körd kontigt. Ryckigt och nära mitträckt. Morgonn därpå mådd hon illa och vi åkt in till jukhut i Alingå. Där upptäckt man att hon haft n litn trok. Mn dn var int värr än att hon fick åka hm amma dag. Eftr dt har jukdomförloppt gått ganka nabbt. Stanly tar fram några av Gungrd tovad kyddänglar. Att tillvrka Waldorfdockor och tovad figurr var hnn ignum om kontnär. Dn förta ängln har rätt proportionr, mn ju mr Gungrd injuknar dto tydligar märk dt på änglarna. Dn ita kyddängln om hon tillvrkat liknar n huvudfoting. Md långa bn, litn kropp och tt uttrycklöt anikt. Alzhimr är n grym jukdom. Dn tar ifrån männikan hnn förmågor och förtånd. Från att ha varit n drivand och initiativrik pron, blv Gungrd gradvi mr förvirrad och trött. Förut var hon alltid väldigt noga. Nu börjad hon hänga tvättn hullr om bullr ut på torklinan. Hon gjord kontiga akr om att ätta gafflar i blomkrukan och gömma ina handväkor ut i trädgårdn. Då kund hon int bo hmma längr Dt vårat blutt kom när Gungrd fick vårt att klara in gn hygin. Då blv ituationn ohållbar och hon kund int bo kvar hmma. Jag tror att hon mår bra på Hmjögårdn. Hon har kvar amma glimt i ögonn om hon haft undr hla livt. Dt märk att hon väck till liv när hon får timulan från andra männikor. Stanly och Gungrd träffa varj dag mn undr hlt andra förhållandn än förut. Tidigar fixad Gungrd dt mta. Nu är dt ombytta rollr. Jag tar anvar för allt. 12 REGIONMAGASINET 4.2008

I atljén på övrvåningn av hut, md utikt övr tambanan och jön Sävlångn, växr nya motiv fram. Jut nu arbtar Stanly md målningar inför n kommand uttällning i Götborg. För Stanly har livt totalt förändrat, dan hutrun injuknad. Tidigar fixad Gungrd dt mta. Nu är dt ombytta rollr. Jag tar anvar för allt. Han upplvr ockå n tor namht. Dt känn om att jag har förlorat hnn. Jag hamnar ockå utanför i ociala ammanhang. Folk drar ig undan. Dt finn myckt okunkap kring Alzhimr jukdom om jag tror gör männikor oäkra. Gnom dmnjukkötrkan Eva-Britt Johanon har han kommit i kontakt md n anhöriggrupp i Lrum. D träffa n gång i månadn, fikar, pratar och gör utflyktr. Jag är int å myckt för trapi och ånt. Mn gruppn har varit tt bra ätt att utbyta rfarnhtr md andra. Stanly barn och vännr vill att han ka följa md dm ut och ra. Han tvkar. Jag har vårt att åka ifrån Gungrd. Ävn om hon kank int minn mig när jag int är där, märkr jag att hon lyr upp varj gång jag kommr. Jag kull nog känna kuld om jag rt bort. Dn mt framträdand känlan ho Stanly är annar något oväntat: ilka. Innan Gungrd jukdom var jag n lugn och mild pron. Nu bruar jag lätt upp. Dt känn orättvit att n tark männika om Gungrd ka drabba, hon om har haft förmåga att göra å myckt gott för andra männikor. Dt gör mig jättarg. Han kännr ockå irritation övr politikr om gör nddragningar i äldrvårdn, utan att fört ta rda på hur vrklightn r ut. Dn om drabbat av Alzhimr kan int föra in talan jälv, utan är hlt brond av rvicn om g. Hittar kraft i itt kapand I atljén på övrvåningn av hut, md utikt övr tambanan och jön Sävlångn, växr nya motiv fram. Jut nu arbtar Stanly md målningar inför n kommand uttällning i Götborg. Han ka tälla ut tillamman md onn om är fotograf. På väggn hängr n målning md klara gröna och gula färgtonr. På tt taffli tår n tavla md virvlar i olika blå nyanr. Jag målar ofta växtdlar om frökaplar llr utnitt av blad. Undr nar tid har mina målningar innhållit mr lju än tidigar. Dt är nog n motvikt till dt om känn vårt, ägr Stanly och pkar på n tavla md lätta gula färgtråk. På kvällarna, ftr bökn ho Gungrd, brukar han gå till in atljé. När jag har målat några timmar, brukar jag hitta min gn rytm ign. Och få ny kraft. Txt: Kritina Karlbrg Foto: Anna Rhnbrg n Lä mr om Alzhimr jukdom på vard.vgrgion. undr jukdomar och ymtom och undr patint- och närtåndbrättlr. FAKTA ALZHEIMERS: Vid Alzhimr jukdom dör nrvcllrna i hjärnan onormalt fort. Minnproblm, pråkvårightr, britand tiduppfattning, problm md varblivning och vårightr att ronra och planra är vanliga ymtom. Orakrna till jukdomn är i tort tt okända, mn rikfaktorr är hög åldr och ärftlight. Anhörigtöd: Dmnjukdomar om Alzhimr kalla ibland för d anhöriga jukdom. Hla livt påvrka och blatningn kan bli tor. Bhövr du töd om närtånd, kontakta bitåndhandläggarn i din kommun. REGIONMAGASINET 4.2008 13

Äldrjukkötrka Ingla Thorll i Borå fungrar om pindln i nätt. Gnom att hon lär känna ina patintr i hmmiljö å får hon n hlhtbild om är guld värd. Jag har tt bra kontaktnät och kan hjälpa till att kontakta arbttraput, jukgymnat, kurator, diakon llr läkar om jag tyckr att dt bhöv. Ingla har n väldig btydl för o äldr männikor. Hon är å värdfull och jag är tackam att hon finn. Jag förtår int hur jag kull klara mig utan hnn, ägr Kati Johanon, 92, om in äldrjukkötrka. Äldrjukkötrkan på bök dt känn tryggt! En jukkötrka om kommr hm till d äldr, har tid att lyna, hjälpr till md nklar bhandlingar och r till att mdicinringn blir rätt. Dt låtr om n dröm mn dan i fjol är dt vrklight på tio platr i Vätra Götaland. Och äldrjukkötrkorna får idl lovord båd av patintr, anhöriga och övrig jukvårdpronal. När äldrjukkötrka Ingla Thorll ringr på 92-åriga Kati Johanon dörr är hon väntad. Undr dt nat årt har hon gjort flra hmbök här och d båda har lärt känna varandra väl. Idag ka d gå ignom Kati mdicinr och lår ig nr brdvid varandra i dn gröna offan. Förut var dt väldigt jobbigt för mig att köta alla mina tablttr jälv. Jag var å rädd att göra fl att jag fick hjärtklappning. Ibland blv jag å trad att jag blv yr. Dt var tur att Ingla kund hjälpa mig att få ordning på dt. Jag vt int hur jag kull klara mig utan hnn, ägr Kati. Hon är n alrt dam om har ordning på dt mta. Mn att hålla rda på fmton olika mdicinr kan känna övrmäktigt för vm om hlt. Ingla har hjälpt hnn att gå övr till n apodo där d flta tablttrna liggr förpackad i dagliga portionpåar. Apodon är fortfarand ny och n dl frågtckn bhövr räta ut. Ska tuggtablttn ta tillamman md d andra? Och hur var dt nu md dn där lilla gula, morgon llr kväll? Ingla förklarar och viar, lugnt och pdagogikt. Hon brömmr Kati för hnn noggrannht och tillamman btämmr d att Ingla ka komma tillbaka i näta vcka, innan dt är dag att gå till apotkt. Hon vt prci hur jag har dt! Jag kännr mig väldigt trygg när Ingla kommr hit. Jag kan fråga hnn om mdicinrna och om jag int mår bra. Hon vt ju prci hur jag har dt! Och å kan jag ringa hnn när jag vill på dagn. Dt är å värdfullt att vta vm om varar i andra ändn, tyckr Kati och ättr fingrt på prci dt om är yftt md äldrjukkötrkorna. Nämlign att öka trygghtn och dt mdicinka välbfinnandt ho gamla och juka. Äldrjukkötrkan är tänkt att fungra om vårdcntraln förlängda arm. En mdicinkt kunnig pron om lär känna patintn, är lätt att nå och, kank allra viktigat, gör hmbök. Int bara för att patintrna ofta har vårt att ta ig till vårdcntraln, utan ockå för att dt är lättar att kapa förtrond i n trygg miljö utan tr. Förta gångn vi träffa brukar jag avätta tt par timmar. Då hinnr jag få n god uppfattning om patintn häla och livituation, ägr Ingla. Hmbökn gör dt lättar att bdöma om patintn vrkar klara ig bra på gn hand. Viar hon tckn på dmn? Rör hon ig obhindrat? Finn dt tillräckligt md mat hmma? Förvara mdicinn rätt? En dl av mitt jobb handlar om att coacha dm i att hantra vardagn. Dt finn myckt oro bland d äldr och många har ingn att fråga till råd. Då kan dt känna lugnand att få töd av någon md mdicink kunkap, ägr Ingla. En ocial funktion Hnn bök fyllr ockå n ocial funktion och dt händr att hon tackar ja till n kopp kaff. Om dt är någon om vrklign är i tort bhov av att prata å kan jag hjälpa till att kontakta n kurator llr diakon. Dt brukar fungra bra. Ävn anhöriga upplvr äldrjukkötrkan om n trygght. Hmbökn är n avlatning för d närtånd, ofta barnn, om annar kull få ta ldigt från jobbt för att hjälpa mamma llr pappa till vårdcntraln för att kolla blodtryck llr ta provr. Via anhöriga bor för långt bort för att kunna hjälpa. En äldr dam har in dottr i Italin. Vi har kontakt via mjl och hon är väldigt tackam övr att jag hållr tt öga på hnn mamma, brättar Ingla. Undr hmbökn tittar hon ockå på rnt praktika akr om att dt int ka finna farliga mattkantr att nubbla på. Om någon kull vara hjälpt av tt handtag i duchn llr n förhöjd äng å förmdlar hon kontakt md n arbttraput. Att träffa patintn i hmmiljö gr förtå n myckt bättr hlhtbild än tt läkarbök. Dt är n tor fördl! Dt handlar om patintäkrht Läkmdlgnomgångn är n annan viktig dl i arbtt. Att till att d äldr tar rätt mdicinr, i rätt mängd, vid rätt tidpunkt på dagn och int i n olämplig kombination md något annat. Dt är n fråga om patintäkrht! Dt kan vara å nklt att n läkar bytr tyrka på n mdicin. Om patintn int uppfattar dt utan fortättr att ta lika många tablttr om vanligt å kan dt 14 REGIONMAGASINET 4.2008

Ävn dn ociala kontaktn md äldrjukkötrkan har tor btydl för d äldr. Dt är å roligt när Ingla kommr, hon är alltid å go och glad. Hon är rna vitamininjktionn, min Ingla, ägr Kati Johanon, 92, md värm i rötn. plötligt bli dubbl do. Är dt n blodtryckmdicin å kan dt luta md att hon blir yr, fallr llr vimmar vilkt kan få allvarliga följdr. Vid bhov bokar Ingla ockå tid ho doktorn. Hon kan till att provr är tagna rdan för bökt llr bidra md information om patintn om undrlättar för läkarn att g rätt ordination. Eftr nart två år i tjänt anr Ingla Thorll att dt finn tt normt bhov av äldrjukkötrkor. Dt rådr ingn tvkan om att våra patintr kännr ig tryggar och har n äkrar läkmdlhantring nu. Dutom avlatar vi dn övriga jukvårdn. Jag hoppa att flr gamla kan rbjuda dn här rvicn i framtidn. Txt: Jantt Brgntav Foto: Patrik Brgntav ÄLDRESJUKSKÖTERSKA I PRIMÄRVÅRDEN: Inom Vätra Götaland rgionn finn dt tio äldrjukkötrkor. D utgår ifrån Himdal vårdcntral i Borå, Kyrkbyn i Götborg, Tjörn, Lykil, Kunghamn, Lilla Edt, Trollhättan, Vargön/Torpa, Brålanda och Vårgårda. Projktt tartad 2007 och ka pågå hla 2009. Hälo- och jukvårdnämndrna i Vätra Götaland har fått i uppdrag att undr 2009 vrka för att äldrjukkötrkor ka finna på flr vårdcntralr. Man kan få äldrjukkötrka när man är övr 65 år och bor kvar hmma. Dn törta gruppn är mllan 80 och 90 år. D patintr om kommr ifråga kan ha hmtjänt mn får int ha kommunal hmjukvård. Äldrjukkötrkan tjäntgör bara på dagtid. Hon har tlfonrådgivning och gör hmbök ho ina patintr. Hon kan kontrollra blodtryck, ta provr, g injktionr och lägga om år. Hon har ockå möjlight att kriva ut via typr av rcpt, informra, g råd och gå ignom mdicinringn. En utvärdring viar att 15 av 32 patintr mdici nring ändrad ftr äldrjukkötrkan övryn. Oro, viktand hälotilltånd llr bhov av nklar bhandlingar i hmmt är d vanligat anldningarna till att man uppökr äldrjukkötrka. Kontaktn kan vara långvarig llr bara undr n kortar priod, till xmpl ftr n jukhuvitl. Man kan få kontakt md hnn via vårdcntral, jukhu, hmtjänt llr kommunn bitåndhandläggar. Dt går ockå bra att jälv, llr md hjälp av n anhörig, kontakta n äldrjukkötrka dirkt. REGIONMAGASINET 4.2008 15

Att bli gammal kan ofta innbära att kroppn int riktigt fungrar om man vill. Orkn räckr int till och kank hängr int alltid minnt md om man kull önka. Då bhövr man hjälp. Mn vart ka man vända ig? Här följr n litn vägldning. Frågor & var om äldrvårdn Anhörig FRÅGA: Vm räkna gntlign om anhörig? Min fatr tår mig väldigt nära, hon börjar bli gammal och har inga gna barn. Kan jag få anhörigtöd för att vårda hnn? SVAR: Md anhörig, llr närtånd om dt ockå kalla, mna vanlign n pron i familjn llr nära läkting. Mn anhöriga kan ockå vara grannar, vännr llr andra närtånd. För att du ka få n konomik rättning för att du vårdar din fatr kräv att du avtår från ditt vanliga arbt. Exmpl på rättningar är till xmpl aitan rättning och närtåndpnning. Som anhörig kan man anöka om töd från Föräkringkaan llr kommunn. Vid kontakt md kommunn, vänd dig till bitåndhandläggarn för äldromorgn. Villkor och nivår varirar mllan olika kommunr. FRÅGA: Min pappa går nart på knäna. Han har tagit hand om vår dmnta mamma i flra år, han är jälv båd gammal och juklig. Skull han kunna få någon lag hjälp? SVAR: Vänd dig i förta hand till din vårdcntral för vidar hjälp. Vid bhov av inatr i hmmt kontakta bitåndhandläggarn för äldromorgn i din kommun, om bdömr om dt till xmpl bhöv hjälp i hmmt, dagvrkamht llr ärkilt bond. En annan form av anhörigtöd är att hmtjäntn kötr omvårdnadn undr n dl av dygnt. Dagvrkamhtr av olika lag kan vara n annan form av avlöning. På n dl håll går dt ockå att få hjälp på nattn för att man om anhörig ka få vila. Prata md bitåndhandläggarn för äldromorgn i din kommun. Bond FRÅGA: Dt äg att alla vill bo kvar hmma till d dör. Mn min mamma har dt å namt och trot hmtjänt mår hon int bra. Hon vill in på tt hm. Mn dt vrkar ju nätan omöjligt idag. SVAR: Kontakta bitåndhandläggarn för äldromorgn i din kommun. Han llr hon bdömr om din mamma bhövr mr hjälp hmma llr kull må bra av att dlta i dagvrkamht. Ibland har ävn Röda kort llr andra idlla förningar olika typr av aktivittr och uppökand vrkamht för äldr. Dn om har tt omfattand och varaktigt bhov av hjälp, om int kan tillgodo av hmtjänt, kan anöka om ärkilt bond. Dt är kommunn bitåndhandläggar om bdömr om man bhövr ärkilt bond. Dt kan till xmpl vara gruppbond, rvichu, llr åldrdomhm. Botadanpaning För dn om vill bo kvar hmma kan botadn bhöva anpaa. Man kan till xmpl ta bort tröklar och intallra dörröppnar llr trapphi. Om du vill ha hjälp md botadanpaning, kontakta din vårdcntral. Om du rdan är känd av kommunn ta kontakt md bitåndhandläggarn llr kommunrhabilitringn. Färdtjänt FRÅGA: Kan vm om hlt få färdtjänt när man är gammal? SVAR: Enligt lagn om färdtjänt, har dn om bhövr dt, rätt till färdtjänt. Kommunn bdömr och blutar. Man måt ha läkarintyg på in funktionndättning. Ta därftr kontakt md kommunn färdtjänthandläggar. För dn om vill bo kvar hmma kan botadn bhöva anpaa. God man FRÅGA: Min on brukar hjälpa n gammal grann. Han bytr gardinr till jul och hjälpr hnn varj månad att btala räkningar. Grannn är rätt förvirrad, tänk om hon anklagar min on för förkingring. SVAR: Om grannn är dmnt kan hon vara brättigad till n god man. En god man är n pron om får förtrondt att köta konomin för äldr, dmnta och andra om bhövr ådan hjälp. Ofta är dt n anhörig om anökr om och blir utdd till god man. Mn ävn n hlt nutral pron kan fungra om god man. Närtånd llr kommunn bitåndhandläggar kan ta kontakt md kommunn övrförmyndar om hjälpr till md anökan, tillättr och har tillynanvart för god män. Tingrättn blutar om god man ka förordna. Din on kan kank fortätta hjälpa hnn md praktika btyr mn int ha hand om hnn räkningar. 16 REGIONMAGASINET 4.2008

Hmjukvård FRÅGA: Vm kan få hmjukvård? SVAR: Du kan få hmjukvård om du av mdicinka käl int har möjlight att ta dig till vårdcntraln och därför bhövr få vård i hmmt. Pronr om bor i ärkilt bond kan ockå få hmjukvård. Dt är din läkar på jukhut llr vårdcntraln om krivr rmi om hmjukvård. Därftr gör n vårdplanring där läkar llr annan lgitimrad jukvårdpronal planrar hur vårdn ka utforma. Hmjukvårdn pronal arbtar dygnt runt md inatr om jukkötrkor är utbildad för. Hmtjänt/hmvård Hjälpmdl FRÅGA: Dt är trit att kontatra att man blivit å gammal å man int n kan öppna n vanlig burk, att dt är vårt att gå, och pinamt nog ävn komma nr på toaltttoln. Jag går int ofta till doktorn, mn kull nog bhöva några hjälpmdl hmma. SVAR: Vänd dig i förta hand till din vårdcntral om du bhövr hjälpmdl. Oftat är dt arbttraput, jukgymnat llr ditriktkötrka om gör n bdömning och lånar ut hjälpmdl om du har bhov av dt. Om du har ärkilt bond, till xmpl i äldrbond, rvichu llr gruppbond llr får hmjukvård anvarar kommunn för att låna ut via hjälpmdl. Kontakta pronaln på dt ärkilda bondt llr kommunjukkötrka för mr information. Mdicinkt färdigbhandlad FRÅGA: Jag blir int klok på vårdn. Min mamma fick n trok och hamnad på jukhu. Hon är fortfarand int bra mn ka ändå kriva ut från jukhut. Hon var mdicinkt färdigbhandlad a doktorn. SVAR: Att man är mdicinkt färdigbhandlad btydr int att man är frikförklarad, utan att jukhut int kan göra flr mdicinka inatr. I amband md utkrivningn gör n vårdplanring där d fortatta inatrna planra. Brond på din mamma bhov kan dt vara till xmpl hjälp i hmmt, rhabilitring hmma, dagvrkamht, ärkilt bond llr något annat. Trygght FRÅGA: Pappa bor fortfarand kvar hmma i in botad. Eftr n trok har han vårt att köta ig jälv, han larvar myckt md matn och lvr på fralla och kaff. Vad kan man om gammal gntlign få hjälp md? Hur dålig måt man vara för att få hmtjänt? SVAR: Hmtjänt är till för dm om på grund av funktionndättning llr jukdom har vårt att klara d dagliga ylorna. Vänd dig till bitåndhandläggarn för äldromorgn i din kommun. Handläggarn blutar om man har rätt till töd och i å fall i vilkn form. Vid bdömningn r man övr hla livituationn och tar hänyn till ociala förhållandn, hälotilltånd och livtil. Grundn är att man md hjälp av hmtjäntn ka kunna bo kvar hmma och int bhöva flytta till tt äldrbond. Hörlproblm Fråga: Min gamla pappa har börjat höra väldigt dåligt på ita tidn. Vart ka han vända ig för att få hjälp? SVAR: Din pappa kan i förta han vända ig till vårdcntraln för att få hörln undrökt. Läkarn på vårdcntraln kan i in tur kicka rmi till audionom vid n audionommottagning llr hörcntral. Vätra Götalandrgionn tillhandahållr hörapparatr och andra hörltknika hjälpmdl om förtärkning till dörr- och tlfonignal och hörlinga till tv och radio. Inom Vätra Götalandrgionn är hörhjälpmdl kotnadfria. Trygghtlarm och tlfonrvic undrlättar för många äldr och dämpar oron. Md trygghtlarm når du pronal om kan komma och hjälpa dig dygnt runt oavtt om du bor hmma llr på tt äldrbond. Larmt bär man i tt band runt handldn llr haln. Kontakta bitåndhandläggarn för äldromorgn i din kommun. VÄND! Läkmdl FRÅGA: Jag tyckr att min fatr tar alldl för myckt pillr. Hon har mdicin mot allt, och har nog jälv ingn ordning på vad hon tar. Man har ju hört å myckt om att äldr blir övrmdicinrad. Och ibland glömmr hon ina pillr. Vad kan jag göra? Måt jag vrklign ta alla da pillr? I via kommunr finn äldrjukkötrkor om kan hjälpa till att gå ignom mdicinrna. SVAR: Du llr din fatr kan ringa vårdcntraln och b att få tt bök för gnomgång av hnn mdicinr. I via kommunr finn äldrjukkötrkor om hjälpr till md dtta. Lä mr på id 14-15. Dn om bor på tt kommunalt äldrbond kan b om hjälp ho in anvariga jukkötrka om i in tur kan koppla in läkar. Ibland kan dt vara lit krångligt ftrom jukhun och vårdcntralrna int har amma journalytm. Vätra Götalandrgionn arbtar jut nu md n övrgripand tratgi för att få bättr övrblick och hlhtyn på äldr läkmdl. Ett trygghtlarm gör att du kan komma i kontakt md pronal dygnt runt om du till xmpl kull ramla och lå dig hmma. REGIONMAGASINET 4.2008 17

Vm anvar för vad? Vänd dig till kommunn för utrdning av Särkilt bond Korttidbond Dagvrkamht Anhörigtöd Färdtjänt Trygghtlarm Botadanpaning Ldagarrvic God man Hjälpmdl Färdtjänt Hmtjänt/hmvård Hmjukvård Dt finn 49 kommunr i Vätra Götaland och n dl kan ha ärkilda tjäntr. Dt är viktigt att titta på hur dt r ut i jut din kommun/taddl. Kontakta bitåndhandläggarn om du är oäkr på vad om finn där du bor. Räckr dt att larva md matn för att man ka få hmtjänt, llr vad gällr gntlign? Kontakta bitåndhandläggarn för äldromorgn i din kommun å får du vta mr. Vätra Götalandrgionn anvar Sjukhu Vårdcntralr Hjälpmdl för rörl och förflyttning Hjälpmdl för att bättr Hjälpmdl för att höra bättr Mdicintknik utrutning för hmjukvård Inkontinnhjälpmdl Näringproduktr Tolkrvic Frågor & var om äldrvårdn (fort från förra idan) Tolkhjälp FRÅGA: Mamma är uppvuxn i Finland, har arbtat i Svrig hla itt liv, mn ändå int lärt ig vnka. Hon käm och talar aldrig om när hon ka till jukhut. Och å förtår hon aldrig vad d agt till hnn. Kan hon få hjälp av n tolk? SVAR:Förtår man int vnka har man rätt till n pråktolk när man bökr jukhu. Säg till när du bokar tid för bök på mottagningn. Vätra Götalandrgionn användr alltid utbildad tolkar, och tolkrvic är grati för dig om användar. Du har rätt att få information på tt ätt om gör att du förtår. Dt gällr ockå om du har hörl- llr talvårightr och då vändr du dig till Tolkcntraln för döva. Du kan ockå b jukvårdpronaln om hjälp md bokningn. Tolkrvic för döva är grati. Skrt Uppgiftr om dina pronliga förhållandn kydda av krtlagn och av btämmlr om tytnadplikt. All pronal inom hälo- och jukvårdn och ocialtjäntn har tytnadplikt. Varkn jukvårdjournal llr dokumntation från bitåndbdömningn får lämna ut till andra utan ditt amtyck. Du har jälv rätt att ta dl av din journal och dokumntationr. Och kan, md via undanta, bgära n kopia. Lagar Hälo- och jukvårdlagn talar om vård på lika villkor för hla bfolkningn. Dn om har tört bhov av jukvård ka ha förträd till vårdn. Socialtjäntlagn, (SoL) 4 kap paragraf 1, gr dig rätt till hjälp i hmmt, äldrbond, dagvrkamht och annat bitånd om du jälv int kan få dina bhov tillgododda på annat ätt. Rättightr Du har alltid rätt att få din anökan om äldromorg prövad i din hmkommun. Tänkr du flytta och har tt varaktigt bhov av hjälp har du rätt att anöka om bitånd i dn nya kommunn. Du har ockå möjlight att anöka om tillfällig hjälp i n annan kommun, till xmpl undr n mtrvitl. Man brukar kunna få hjälp av bitåndhandläggarn md att kriva dn formlla anökan. Du har rätt till tt kriftligt bitåndblut. Om du är minöjd md blutt har du rätt att få rda på vart du ka vända dig för att klaga. Patintnämnd I Vätra Götalandrgionn finn fyra patintnämndr, om är fritånd från hälo- och jukvårdn. Nämndrna hjälpr patintr och anhöriga när d int lycka löa problm om upptått i kontakt md hälo- och jukvårdn. Patintnämndn utrdr alla klagomål och hjälpr dig att förmdla kontakt md rätt myndight llr intan om du vill driva tt ärnd vidar. All kontakt md Patintnämndn är kotnadfri. Patintnämndn arbtområd omfattar all offntligt finanirad hälo- och jukvård, amt via ocialtjäntfrågor inom äldromorgn. Tlfonnummr till patintnämdrna finn på idan 31. Txt: Bttina Axlon, Maud Pihlblad ILLUSTRATIONER: Yvonn Hijl 18 REGIONMAGASINET 4.2008

Om kontn att bli pnionär När hla livt varit fyllt av arbt, barnuppfotran, hurnovring, tädning, matinköp och fyllda tvättkorgar hur könt är dt då int att få gå i pnion? Md viga ovmorgnar, långa frukotar och härliga golfrundor. Mn är dt vrklign å nklt att bara lämna in yrkroll, ina arbtkamratr och trukturn i tillvaron? Eftr år av inrutat liv tår dn blivand pnionärn inför n hlt obokad tillvaro. Då kan dt ta lit tid att finna ig tillrätta md itt nya liv. För n dl går dnna tora övrgång i livt märtfritt, för andra är dt mr kvalfyllt att lämna arbtlivt och amtidigt hitta nya akr att göra om känn mningfulla. Dt är om att få itt förta barn. Man vt att dt är n tor omtällning, mn man kan int förtälla ig vad dt innbär, ägr äldrforkarn och ociologn Bo G Erikon vid Götborg univritt. Dt finn lika många ätt att gå i pnion om dt finn pnionärr, för ju äldr vi blir, dto mr olika blir vi. Nätan alla juåringar är utomhu daglign, mn ingn cyklar Vättrnrundan. Bland 80-åringar finn n dl om ällan går ut, mn ockå d om cyklar Vättrnrundan, ägr Bo G Erikon. Eftr något år har d flta pnionärr hittat tt ätt att lva. Mn i början kan många upplva dt vårt, ärkilt om arbtt har varit dt om gtt livt innhåll. Tlfonn lutar ringa, man får int längr information från arbtplatn och man tyckr ig ha förlorat in yrkidntitt. Då kan man bli ndtämd tt tag, mn är man van att ha många järn i ldn är man nart igång ign md nya ngagmang. Dt finn d om brukar äga att d aldrig haft å myckt att göra om ftr pnionringn! Från upprymd till dprimrad Sdan finn dt d om tt arbtt om tt nödvändigt ont. Där arbtt kank varit monotont, trigt llr tungt för kroppn. D brukar upplva pnionringn om n bfril och vara riktigt upprymda när d går. Mn ftr tt tag märkr d att dt int är någon truktur på dagarna. Då kan d bli bvikna och till och md dprimrad. Bo G Erikon förklarar att ocial gmnkap är orhört viktigt i n ådan ituation. Att få amtala md andra gr bkräftl. När man lämnat arbtt har man ockå förlorat n ocial arna. Därför kan dt vara n god idé att börja planra rdan för pnionn. Till xmpl att kaffa ig n hobby llr ngagra ig i n förning. Man kan ockå välja att trappa nr på jobbt och på å vi ha n fot kvar i arbtlivt till man är rdo för att vara pnionär på hltid. Har gna planr Bo G Erikon blir jälv pnionär i april och tillhör dm om båd har n fot kvar i arbtlivt och amtidigt planrar för nya, pännand aktivittr. Att gå i pnion är ingt om oroar mig. Vi har å myckt planrat rdan. Han brättar om pnionärpärmn han gjort tillamman md hutrun. Där har d krivit upp roliga projkt d vill göra llr om d rdan bokat. Rdan två vckor ftr pnionringn väntar n ra md kanalbåt i Wal, och 2012 har d planrat n ra md vtranjärnväg till Nordkalottn. Till vardag ka d fortätta junga i in kör och ha abonnmang på GötborgOpran. Några procnt tjäntgöring blir dt ockå undr n övrgångpriod. Mn trot in fina planring är Bo G Erikon ändå lit oäkr på vad pnionringn kommr att innbära. Och påminnr om vad han tidigar a. Dt blir om att få dt förta barnt. Txt Anna-Lna Bjarnbrg Foto Srgio Jolovky HUR FÖRBEREDER MAN SIG? Tr ätt att hantra livt om pnionär: Aktivitt att hlt nklt rätta arbtt md andra aktivittr, till xmpl inom förningliv llr andra ngagmang. Gradvi ndtrappning arbtt finn kvar om n dl av livt, till lut kank bara md några procnt. Paivitt gnom att bara vara. Varför int bara njuta av att int bhöva prtra något? Hur förbrdr man ig för pnionn? Här är några tip: Planra för nya aktivittr och intrn rdan innan pnionringn. Att ägna ig åt n ngagrand vrkamht har viat ig vara n viktig ingrdin för många av dm om är nöjda md in pnionärtillvaro. Gör n grovplan för hla årt. Att planra på båd kort och lit längr ikt är n god tratgi för många. En dl männikor bhövr hållpunktr i vardagn om gr truktur åt tillvaron. Dt kan handla om att gå upp amma tid varj dag, ha btämda mattidr och liknand. Bo G Ericon är äldrforkar, ociolog och nart ockå pnionär. Källa: Ulla Holm/Att gå i pnion är ingn barnlk REGIONMAGASINET 4.2008 19

Dt lär finna n indiantam där ordt för ung och vackr är dtamma om för gammal och ful. D användr förmodlign int ord om köttbrg llr tärand för att bkriva in åldrand bfolkning. Mn är vi i Svrig vrklign å dåliga på att värdätta d äldr? Åldrandt hur värdättr vi dt? Synn på äldr handlar myckt om hur vi värdättr o jälva tyckr Danil Brattgård. Vit lvr vi i tt amhäll där ungt är vackrt. Där rynkor ka dölja llr lyfta och där vi ka prtra för att känna o värdfulla. Själv tyckr jag bara dt är vackrt md tt gammalt anikt, ägr Danil Brattgård, jukhuprät och akkunnig i tik vid Etikt forum på Sahlgrnka Univrittjukhut i Götborg. Lövn utanför Danil Brattgård arbtrum lyr i gult och rött. Tänk om ockå livt höt kund vara lika vackr. För är dt int å vi gärna vill att vår åldrdom ka bli? En lag färgprakand final då vi får gläna och kimra n tund innan dt är dag att dra ig tillbaka. Då vi lippr prtra och då vi värdra utifrån d pronlightr vi är och int utifrån hur vi r ut llr vad vi gör. Viktn av jälvkänla Danil Brattgård tyckr att dt handlar lika myckt om att ätta värd på o jälva om hur omgivningn r på o. Om vi har byggt upp vår jälvkänla gnom våra prtationr är dt lätt att vi krivr nr vårt gt männikovärd när vi int längr orkar prtra å myckt. Då gör omgivningn dt ockå. Mn räckr dt vrklign att tycka om ig jälv? Sr vi int tt hårdnand klimat där bara d om är unga och framgångrika räkna? Dt är nog int längr å naturligt för ungdomar att ra ig på bun för att g plat åt äldr pronr. Mn jag tyckr myckt har blivit bättr på nar år. Dt är n välkänd grundtank inom tikn att vi kan mäta n kultur yn på männikovärdt gnom att hur man tar hand om ina gamla och ina döda. Här tyckr ig Danil Brattgård n poitiv utvckling. Att vi till xmpl är mr mdvtna om hur vi hantrar livt lutkd och lynar mr på anhöriga och patintr. Att dn om vill dö hmma får göra dt. Önkar flxiblar bond Sdan tyckr jag att myckt kan bli bättr. Som att äldrbondna kund bli mr flxibla och int å fata i in uppdlning av niorlägnhtr, äldrbondn och dmnbondn. Ett par om lvt tillamman tt hlt liv ka int bhöva kilja åt när dn n blir dmnt, ägr Danil Brattgård. Han är därmot int å äkr på att dt var bättr förr när man bodd flra gnrationr tillamman på gårdn och d äldr att på undantag. Int hllr tror han att man i andra kulturr ättr å tort värd på d äldr om vi ibland förtällr o. S på Indin, till xmpl. Int är d gamla å myckt värda där. Och n indiankultur md n å kallad vi åldrman kull int paa i vårt amhäll. I n ådan kultur ingår ockå att lägga ig i d unga framtid. Och jag kull int kunna tänka mig ha ynpunktr på vad mina barn väljr för yrkbana llr vm d giftr ig md! Förlutrna om väntar o när vi blir äldr är våra att göra något åt; vi har ingt jobb längr, d kroppliga funktionrna vikr, körkortt dra in, vi mitr nära och kära. Samtidigt är åldrandt n möjlight att vad om är viktigt i livt, mnar Danil Brattgård. Gamla männikor är n tillgång i amhällt md ina livrfarnhtr. D kan ockå hjälpa andra att hitta mningn md livt gnom att d har mr övrblick och kan höja ig övr in amtid. Så kan åldrandt bli tt växand, prci om dt htr på nglka, to grow old. Man blir int gammal. Man växr ig gammal. Txt: Anna-Lna Bjarnbrg Foto: Srgio JolovkY 20 REGIONMAGASINET 4.2008