Befolkningsprognos för Trollhättans kommun 2018-2023 Kommunprognosen Sammanfattning av prognosresultaten Enligt 2018 års prognos beräknas befolkningen öka med 4 953 personer från årsskiftet 2017/2018 fram till och med år 2023. Den genomsnittliga årliga ökningen blir 826 personer, varav 392 kvinnor och 434 män. Ökningstakten blir lägst första åren för att därefter stegras. Efter periodens mitt når ökningen sin topp år 2022 med 1 080 personer. Under år 2019 beräknas 59 000 invånare ha passerats och under år 2020 har folkmängden överskridit 60 000 enligt prognosen. Befolkningen i kommunen ökade år 2017 med 484 personer och uppgick vid förra årsskiftet till 58 238 invånare, varav 28 935 kvinnor och 29 303 män. Jämfört med förra årets prognos blir ökningstakten lägre under perioden och med toppen ett år senare. Förutsättningar Den ökande befolkningstillväxten förutsätter att födelsenettot blir fortsatt positivt och att den förväntade bostadsbyggnationen genomförs. Dessutom antas antalet kommunmottagna nyanlända proportionellt följa Migrationsverkets prognos från juli 2018. Prognosen som beskrivs i detta meddelande grundas under 6-årsperioden på kända planerade bostadsbyggnadsprojekt efter genomgångar och avstämningar av byggprojekt och detaljplanelista. På längre sikt har Trollhättans Stad en målbild om 70 000 invånare år 2030. Detta kräver en befolkningstillväxt om i snitt 905 personer per år. Denna målbild är också en förutsättning för Trollhättans kommuns översiktsplan som antogs 2014. För åren 2024-2030 görs inga antaganden om enskilda byggobjekt. Fruktsamhet, dödlighet och födelsenetto Förra året blev 676 barn födda i Trollhättan, i nivå med snittet för senare år. Av de som föddes var 315 flickor och 361 pojkar. Trenden sedan millennieskiftet har varit ett ökande antal födda. På riksnivå ökade fruktsamheten sedan millennieskiftet och nådde en topp 2010 varefter den minskat något. År 2017 låg den på 1,78 barn per kvinna. Statistiska centralbyrån bedömer i sin senaste prognos att fruktsamhetstalet kommer att öka under hela prognosperioden och vara 1,84 år 2023. Fruktsamheten i Trollhättan har de senaste åren legat ganska nära rikets och antas göra det även i fortsättningen. Antalet födda i kommunprognosen beror, förutom av fruktsamheten, även av antalet kvinnor i barnafödande åldrar. De stora kullar som föddes runt 1990 kommer nu upp i barnafödande åldrar. År 2018 beräknas 719 barn födas medan motsvarande antal år 2023 beräknas bli 853. Som jämförelse kan nämnas att i genomsnitt föddes 709 barn per år under 1990-talet och 591 per år under 2000-talets första decennium. 1
Antalet avlidna har varierat ganska mycket mellan enskilda år och det finns ingen tydlig trend sedan millennieskiftet. Förra året avled 539 personer, två fler än året innan. Av dessa var 292 kvinnor och 247 män. I prognosen beräknas antalet avlidna i snitt vara 554 personer per år och antalet minskar något fram till 2021 för att därefter ligga på samma nivå ett par år innan det ökar. Prognosen förutsätter att den genomsnittsnivå som dödlighetstalet haft i Trollhättan under de senaste åren i stort ska bestå under prognosperioden. Födelsenettot, som är skillnaden mellan antal födda och antal döda under en period, landade förra året på 137. Trenden är klart positiv sedan år 2000, om än med stora variationer mellan åren. År 2013 hade det största nettot sedan 1994, vilket berodde på ett ovanligt lågt antal avlidna i kombination ganska många födda. Prognosens födelsenetto ökar successivt från 158 år 2018 och är i genomsnitt 234 per år under hela perioden t o m 2023. In- och utflyttning År 2017 flyttade 3239 personer till Trollhättan, varav 1 554 kvinnor och 1 685 män. Inflyttningen beräknas ligga i genomsnitt på 3 589 personer per år för prognosperioden. Från och med 2019, då bostadsproduktionen tagit fart, antas inflyttningen i första hand bero av bostadsbyggnationen. År 2017 flyttade 2 913 personer från kommunen, varav 1 418 kvinnor och 1 495 män. Utflyttningen beräknas till 2 997 personer i snitt per år under prognosperioden. Till följd av ökande totalbefolkning antas den också öka successivt. Skillnaden mellan antal inflyttare och antal utflyttare kallas flyttnetto. Tidigare år har flyttnettot svängt mycket, och i genomsnitt var det plus 28 personer per år under 1990-talet och plus 43 under 2000-talets första decennium. Trenden är dock ökande och 2013 uppnåddes plus 617 personer, det största flyttnettot sedan 1969. År 2017 var flyttnettot plus 137 personer. I årets prognos beräknar vi att antalet inflyttare överstiger antalet utflyttare med i genomsnitt 592 personer per år under prognosperioden, med de högsta värdet år 2022. Fortfarande under 2018 antas flyttnettots nivå i första hand bero på förväntad flykting- och anhöriginvandring, därefter är bostadsproduktionen dominerande faktor. Omfattningen av byggnation och inflyttning i framtiden är i mycket beroende på omvärldsfaktorer. Prognosens netto varierar mellan olika år främst med omfattningen på bostadsbyggandet. I genomsnitt för perioden antas att 450 bostäder tillkommer per år. Nivån på bostadsbyggnationen är i sin tur beroende av arbetsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen i stort, av högskolans utveckling och kommunikationerna. Dubbelspåret och den utbyggda E 45 mellan Trollhättan och Göteborg påverkar möjligheten för pendling och för våra företags utveckling, viktiga faktorer för framtida befolkningsförändring. Det är stor efterfrågan på bostäder och småhustomter, särskilt i Trollhättans tätort. I prognosen har antagits att knappt hälften av det årliga tillskottet av bostäder kommer att bebos av kommunens egen befolkning under prognosperioden. Flyktingmottagandet påverkar också, flyttnettot gent emot utlandet har ofta utgjort en betydande del av totala flyttnettot. Den omfattande inflyttningen av nyanlända som 2
ägt rum under senare år förväntas minska framöver utifrån Migrationsverkets prognos. De antas också allt mer kunna ta del av Trollhättans ökande bostadsutbud. Utfallet 2017 i förhållande till prognosen En prognos bygger på antaganden om fruktsamhet, dödlighet, flyttningar och bostadsbyggnation. Bostadsbyggandet under år 2017 nådde sin högsta nivå sedan 2008. I nybyggda hus tillkom totalt 207 bostäder varav 134 i flerbostadshus. Dessutom tillkom 34 bostäder genom ombyggnad av flerbostadshus. Relationen mellan bostadstillskott och flyttnetto visar ofta stor variation mellan enskilda år, t ex fortsätter verkningarna av ett års byggnation under kommande år genom successiv inflyttning och flyttkedjor. Sammanfattningsvis ökade befolkningen under 2017 med 485 personer, varav 166 kvinnor och 319 män. Det var 273 personer färre än vad prognosen angav för det året. Den största faktorn bakom den stora skillnaden var att inflyttningen överskattades, delvis förklarat av att antalet kommunmottagna flyktingar blev färre. Vidare blev utflyttningen större och födelsenettot mindre än vad prognosen beräknade. 171 färre flyttade in och 83 fler flyttade ut om man jämför prognos och verklighet. Flyttnettot för förra året blev 326 personer, i förra årets prognos beräknades nettot till plus 580. Det föddes 34 färre barn än prognostiserat medan antalet avlidna blev 7 personer fler än vad prognosen angav. Om man jämför utfallet i olika åldersgrupper i femårsintervall finner man att folkmängden blev mindre än prognosens beräkningar främst i åldrarna 0-4 år, 15-19 år och 25-29 år. De få åldersklasser där prognosen något underskattade antalet invånare återfinns främst bland äldre, såsom 75 79 och 85 89 år. Tabell och diagram Nedanstående tabell visar befolkningsförändringar 2018 2023 enligt kommunprognosen. Här visas också de faktiska siffrorna för år 2017. År Folkmängd Födda Döda In-flyttande Födelsenetto Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2017 58 238 676 539 137 3 239 2 913 326 484 2018 58 626 719 561 158 3 121 2 891 230 388 2019 59 484 744 556 188 3 600 2 930 670 858 2020 60 436 775 553 222 3 695 2 965 730 952 2021 61 349 804 551 253 3 677 3 017 660 913 2022 62 429 831 551 280 3 870 3 070 800 1 080 2023 63 192 853 551 302 3 569 3 109 460 762 Diagrammet överst på nästa sida visar den faktiska befolkningsutvecklingen i Trollhättans kommun sedan 1950 (heldragen linje) och prognosen för tiden 2018-2030 (streckad linje). Ökningen åren 2024-2030 är avpassad så att befolkningsmålet om 70 000 invånare ska når år 2030. 3
80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 - BEFOLKNING 1950-2017 SAMT PROGNOS TILL 2030 Befolkning 2018 års prognos Diagrammet nedan visar förändringarna i vissa åldersgrupper där prognosens resultat fram till 2023 jämförs med år 2017. Diagrammet läses på följande sätt: Ju högre respektive kurva befinner sig ovanför nollstrecket desto fler invånare finns det i åldersgruppen jämfört med 2017. 700 600 500 400 300 200 100 0-100 -200 MÅLGRUPPSFÖRÄNDRINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL 2017 ÅLDERSGRUPPER -300 år 2017 år 2018 år 2019 år 2020 år 2021 år 2022 år 2023 0 1-5 6-15 16-18 19-24 65-79 80-w Av diagrammet kan man bland annat se att antalet barn i grundskoleåldrarna 6-15 år förväntas öka från 2017, det ökade barnafödandet slår igenom. Antalet barn i föroch grundskoleåldrarna 1-15 år är enligt prognosen tillsammans 1 072 fler år 2023 än år 2017. Gruppen 16-24 år, med gymnasie- och högskoleelever nådde sin topp 2011-2012 varefter en minskning skett. Först 2020 är antalet invånare i dessa åldersklasser sammanlagt större än år 2017. En orsak är de minskade födelsekullarna på 1990-talet. Antalet invånare som är 65 år och däröver beräknas också öka successivt under perioden och är enligt prognosen 738 fler år 2023. 4
Delområdesprognosen En prognos även för kommunens delområden har gjorts för åren 2018-2023. Kommunprognosen utgör ramen för delområdesprognosen. Delområdesprognosen baseras dels på antaganden om vilken inflyttning som blir följden av bostadsbyggandet, dels på antaganden om så kallad utglesning i befintlig bebyggelse. Utglesningstal är en sammanfattning av nettoeffekten av dödlighet samt in- och utflyttning i varje delområde. Kommunen är uppdelad i närmare hundra prognosområden, där varje område tillhör en områdestyp. Med hjälp av områdestyper skiljer man på olika typer av bebyggelse och befolkningsstruktur. Delområdesprognosens resultat är delvis beroende av vilken bostadsbyggnation som antas för prognosperioden. Osäkerhet om när planerade projekt kommer igång och om när inflyttning sker bidrar till att prognosresultaten för enskilda år ofta avviker från den faktiska utvecklingen. De förväntade bostadsbyggnadsprojekt har kunnat hållas ganska konkreta med hänsyn till läge och storlek under de 6 första åren till och med 2023 och därmed kunnat ligga till grund för en delområdesprognos. Utöver bostadsbyggandet har befolkningsutvecklingen också påverkats av hur inflyttningen av nyanlända fördelas mellan stadsdelarna. Prognosen gör dock inga antaganden om en sådan fördelning. Tabellen på sista sidan visar prognosberäkningarnas resultat för delområden i Trollhättans kommun, perioden 2018-2023. De områden som ökar mest framöver på grund av den antagna byggnationen är Hjortmossen, Torsred (Hälltorps Gård), Källstorp (med framtida stadsdelen Vårvik), Skoftebyn (Innovatum), Tingvalla, Lextorp, Gärdhem (Alingsåker) och Dannebacken (Gulsparven). Även några områden beräknas öka trots att det inte förväntas ske någon mer omfattande byggnation där, såsom Kronogården. Omständigheter kan naturligtvis uppkomma som påverkar befolkningsutvecklingen i kommunens delområden utöver beräkningarna i denna prognos. Till exempel skulle en tåghållplats i Upphärad öka förutsättningarna för tillväxt i kommunens södra delar. Delområdesprognosens resultat tas fram också på andra områdesindelningar och olika åldersklasser enligt önskemål. Det kan exempelvis gälla skolupptagningsområden för utbildningsförvaltningen. För mer information och tabeller kontakta undertecknad Göran Carlsson Planeringssekreterare Trollhättans Stad, Kontoret Tillväxt och utveckling Tel: 0520-497962 E-post: goran.ksf.carlsson@trollhattan.se 5
BEFOLKNINGSPROGNOS PÅ DELOMRÅDEN INOM TROLLHÄTTANS KOMMUN Område 2017 faktisk 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Centrum norra 3 316 3 456 3 542 3 579 3 537 3 492 3 459 Centrum södra 2 645 2 675 2 673 2 747 2 808 2 793 2 784 Hjortmossen 3 233 3 220 3 206 3 194 3 228 3 474 3 638 Tingvalla, Håjum 1 489 1 497 1 598 1 791 1 783 1 828 1 850 Kronogården 5 909 6 022 6 153 6 277 6 436 6 593 6 764 Karlstorp 2 765 2 782 2 802 2 823 2 889 2 950 2 965 Sylte 3 319 3 327 3 340 3 411 3 477 3 488 3 512 Lextorp 4 436 4 462 4 565 4 596 4 730 4 754 4 793 Skoftebyn, Innovatum 3 356 3 345 3 337 3 652 3 708 3 838 3 851 Västergärdet 98 95 93 93 92 92 92 Hjulkvarn 1 527 1 517 1 510 1 501 1 493 1 484 1 477 Dannebacken 2 194 2 194 2 494 2 505 2 508 2 509 2 516 Stavre 1 916 1 916 1 919 1 923 1 923 1 921 1 927 Sandhem västra 1 240 1 226 1 249 1 232 1 213 1 193 1 175 Sandhem östra 1 945 1 923 1 901 1 876 1 850 1 822 1 798 Halvorstorp, Stallbacka, Hedeäng 1 815 1 815 1 814 1 810 1 803 1 793 1 785 Strömslund 1 865 1 853 1 843 1 830 1 851 1 837 1 827 Torsred 1 629 1 752 1 807 1 889 2 000 2 073 2 094 Edsvid 377 376 373 372 369 368 365 Källstorp, Vårvik 979 958 937 919 972 1 308 1 565 Björndalen 1 494 1 484 1 473 1 458 1 532 1 605 1 681 Lärketorpet framtida 0 0 0 0 70 140 212 Skogshöjden 2 042 2 084 2 091 2 092 2 087 2 081 2 082 Överby 408 412 417 417 415 412 408 Norra Björke glesbygd 299 296 296 293 291 287 286 Väne-Åsaka glesbygd 987 980 971 959 946 933 921 Gärdhem 1 150 1 143 1 260 1 361 1 462 1 495 1 499 Norra Björke tätort 187 190 188 189 188 189 188 Åsaka tätort 305 328 343 356 356 354 353 Velanda 766 773 782 791 853 857 862 Upphärad glesbygd 590 590 590 586 585 579 578 Rommele 353 349 349 345 343 341 339 Fors 670 669 668 667 674 677 681 Upphärad tätort 564 561 558 576 573 590 609 Sjuntorp 2 058 2 047 2 037 2 020 2 002 1 977 1 956 Lagmansered 221 220 217 213 212 209 206 rest 91 90 90 90 91 91 92 Summa 58 238 58 626 59 484 60 436 61 349 62 429 63 192 6