Reflektion över vår säkerhetskultur. MaPSaF, Manchester Patient Safety Framework

Relevanta dokument
1. Beskrivning av verktyget

1. Övergripande kvalitetsengagemang

Primärvårdens nationella kvalitetsdag PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin

Säkerhetskulturtrappan från A till E ETT DIALOGVERKTYG FÖR VERKSAMHETER ATT KARTLÄGGA OCH UTVECKLA SITT ARBETE MED PATIENTSÄKERHET

Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar

Åtgärdsplan. Datum

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013

ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE?

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Susanne Wallin Pettersson. Ut ur startblocken! - Så skapar du ett fabulöst patientsäkerhetsarbete genom att nyttja juridiken rätt!

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Stöd till ledare angående kvalitetsförbättringar/verksamhetsutveckling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Patientsäkerhetsberättelse

Prestation Resultat Potential

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013

Inkludering och mångfald

Lönepolicy för Umeå universitet

HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen

1(8) Styrdokumentshierarki. Styrdokument

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy Verkställande direktör

Likabehandlingsplan

Nutritionsdagen 2015

Nya föreskrifter och allmänna råd

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Patientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige (2013) 1 mars (6)

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014


1.1 VAD ÄR EN RISKANALYS NÄR SKA EN RISKANALYS GÖRAS? HUR GÖR MAN EN RISKANALYS?...

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

MEDARBETARSKAP I REGION KRONOBERG VI SOM ÄR MEDARBETARE I REGION KRONOBERG SER VARANDRA OCH VÅR DEL I HELHETEN

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

En kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI

Kvalitetsarbete förbättrade resultat för patient, medarbetare, och verksamhet

Trygghetsplan. Dalkarlsbergs förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Strategisk plan

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

U-CARE Vå rd Påtientså kerhetsberå ttelse fö r 2013

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Säkerhetshantering i arbetet

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

POLISENS LEDARKRITERIER

Patientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige 1 mars (6)

Riktlinjer för styrdokument Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Utmaningar i ett svenskt perspektiv. Challenges in a Swedish perspective

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Patientsäkerhetsberättelse

Flygplatschefsseminarium

24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

På kommande sidor kan du läsa mer om CFI, dess innehåll och uppbyggnad.

Kompetens för teamarbete i palliativ vård

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

SOSFS 2011:9 ersätter

Teamarbete med patienten i centrum 3863

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bild Riktlinjer för styrdokument

Transkript:

Reflektion över vår säkerhetskultur. MaPSaF, Manchester Patient Safety Framework

Vad ska vi göra? Kartlägga, reflektera och utveckla vårt arbete med patientsäkerhet Genom teambaserad övning/workshop kan vi skapa en bild av vår verksamhets patientsäkerhetskultur och reflektera över hur vi kan utveckla den 2

Vad är detta? Ett verktyg för självreflektion och för att kartlägga patientsäkerhetskulturen i verksamheten. Verktyget omfattar 9 områden med 5 nivåer som symboliserar olika mognad av patientsäkerhetskulturen Vi får en definition och en sammanställning av patientsäkerhetskulturen på vår enhet relaterat till de genomgångna områdena. Detta sammantaget ger en helhetsbild över vår patientsäkerhetskultur 3

Övergripande kvalitetsarbete Prioritering av patientsäkerhet Förmåga att uppfatta incidenter och identifiera dessa Undersökning/utredning av patientsäkerhetsrisker Organisationens lärande efter en händelse Hur kommuniceras patientsäkerhetsaspekter Personalpolitik och patientsäkerhetsaspekter Personalutbildning och träning kring patientsäkerhet Teamets säkerhetsarbete 9 områden Hur mycket investeras i att utveckla kvalitetsagendan? Vad anses vara det huvudsakliga skälet till policys och riktlinjer? Vilka försök görs för att se bortom organisationen för samverkan och förnyelse? Hur seriöst ser man på patientsäkerhetsfrågan i organisationen? Var ligger ansvaret för patientsäkerhetsfrågor? Vilka rapporteringssystem finns? Hur rapporteras avvikelser? Vem undersöker avvikelser och hur görs det? Vad är syftet? Lär man sig något av den? Vad sker efter en händelse? Vilka mekanismer finns för att lära sig av den? Hur introduceras förändringar? Hur utvärderas de sedan? Vilka kommunikationssystem finns? Vilka är deras funktion? Hur är kvaliteten på dokumentationen av en händelse och hur sparas den? Kommuniceras den sedan ut i organisationen för att öka säkerheten? Hur hanteras säkerhetsfrågor på arbetsplatsen? Hur hanteras personalproblem? Hurdana är rekryterings- och anställningsförfaranden? Hur, när och varför utvecklas tränings- och utbildningsprogram om patientsäkerhet? Vad tycker personalen om dem? Hur och varför har teamen utvecklats? Hur leds teamen? Hur mycket teamarbete görs kring patientsäkerhet?

5 NIVÅER E- Skapande A- Patologisk Varför ska vi ödsla tid på patientsäkerhets problem? B-Reaktiv Vi tar patientsäkerhet på allvar och gör något när det inträffat en händelse C- Byråkratisk Vi har system som tar hand om patientsäkerheten D- Proaktiv Vi är på tårna hela tiden och tänker på patientens säkerhet och händelser som kan inträffa Patientsäkerhet är en integrerad del i allt vi gör 5

Dimension 1 A B C D E Det är ett lågt Riktlinjer för kvalitet Attityden mot Det är en äkta önskan engagemang kring att görs vid specifika kvalitetsarbetet är defensiv. och entusiasm i hela kvalitet i vården är direktiv eller hotande Ledning och chefer organisationen att ge en nödvändigt och inspektioner. motiveras i kvalitetsarbetet högkvalitativ vård. Vi har viktigt. Denna av externa krav och en hög servicegrad. inställning märks i möjlighet till ekonomiskt Ledning och chefer anser hela tillskott. Personalen på att kvalitet är allas organisationen. golvet är inte med i ansvar. processen och ser den som en ledningsgrej. Övergripande kvalitetsengagemang Väldigt lite tid och resurser används för mätning och förbättring av kvaliteten. Om någon kartläggning görs anses den ha liten betydelse och det blir ingen respons på det som upptäcks. Policys och riktlinjer finns för att tillfredsställa lagstiftning men dessa varken används, uppdateras eller revideras. Beteende att göra som man vill ignoreras eller tolereras liksom dålig vårdkvalitet. Det saknas äkta motivation och entusiasm för kvalitetsarbetet. Det som görs är ytligt och för att det ska se bra ut. Analyser görs bara efter speciella incidenser och nationella direktiv, inte utifrån lokala behov. Små insatser görs för att åtgärda det som man hittar i analysen. Ett minimum av policydokument och riktlinjer finns. Dessa är ofta inaktuella och oanvända om inte en incident inträffar som tvingar fram en revidering. Man tar bara fram nya riktlinjer som svar på incidenter och klagomål Mycket mätningar förekommer. Det saknas övergripande strategi som kopplar åtgärderna till organisatoriska och lokala behov. Resultat används bara om man upptäckt en incident. Personalen överöses med reviderade och uppdaterade policydokument och riktlinjer som sällan är förankrade i verksamheten. Patienterna kan vara med i kvalitetsarbetet men mest för syns skull, inte med äkta engagemang Hela organisationen plus patienter och invånare involveras i kvalitetsarbetet. Organisationen strävar efter att vara framstående och utmärkt. Den jämför sina resultat med andras. Verksamheterna är med i kvalitetsarbetet och äger frågan. Resultaten används och leder till förbättringar. Policys och rutiner utvecklas och revideras av personalen. Detta är basen för åtgärder i vården. Patienter och allmänhet är med i verksamhetens beslutsfattande för att stimulera och uppmuntra patientcentrerad vård. En kvalitetskultur är inbäddad i verksamheten och integrerad i beslutsfattandet på alla nivåer. Organisationen är ledande i kvalitetsarbetet samt värderar och jämför sitt utförande med andra verksamheter både inom och utanför vården. Mindre enheter inom organisationen skapar och utför egna kvalitetsmätningar som är resultatfokuserade i samarbete med patienter och allmänhet. I denna förutseende verksamhet är personalen vaksam och alert på potentiella patientsäkerhetsrisker. Över tiden gör detta att policydokument och rutiner blir mindre nödvändiga eftersom patientsäkerhetsaspekten hela tiden finns i allas medvetande. Patienterna är rutinmässigt med i kvalitetsarbetet på ett meningsfullt sätt med ständigt pågående bidrag och feedback.

Dimension 9 A B C D E Teamets säkerhetsarbete Varje anställd jobbar huvudsakligen för sig själv och när det förekommer team så är de ineffektiva gällande patientsäkerhetsarbetet. Det finns spänningar mellan teammedlemmarna och det är en stel hierarkisk struktur. Teamen kan mer liknas vid en grupp människor som förts samman med en undermålig chef utan vision eller verksamhetsidé Man arbetar i team, men dessa har blivit tillsagda att arbeta ihop och medlemmarna ger endast läpparna bekännelse till teamarbete. Medarbetarna jobbar bara som ett team när det görs en händelseanalys. Team sätts ihop på grund av yttre krav. Det är en tydlig hierarki i varje team som motsvarar hierarkin i hela organisationen. Team arbetar ihop men individerna i teamet känner sig inte förbundna till det. Team sätts ihop på grund av yttre krav, t.ex. lagar, socialstyrelsen riktlinjer m.m. och teamens insats följs inte upp för att se om de gjorde någon nytta eller inte. Det finns en ledningsgrupp för patientsäkerhet/riskanal ys. Anställda ser teamarbete som mindre viktigt och ger endast läpparnas bekännelse till idén om självstyrande team. Erfarenhetsutbytet mellan säkerhetsteamen är sparsamt Teamstrukturen ändrar form hela tiden och personerna tar sina passande roller vid aktuell tidpunkt och händelse. Teamen samarbetar, anpassar sig samt bidrar aktivt till agendan kring riskhantering i organisationen. Effektiviteten i teamen utvärderas och ändringar görs när det är nödvändigt. Teamen kan involvera personer som är utanför organisationen. Teamen är flexibla med olika personer som kan bidra på olika sätt när det behövs. Teamens sammansättning och arbete handlar mer om en förståelse och vision om patientsäkerhet snarare än geografisk närhet. Detta sätt att arbeta är det som accepteras av organisationen. Alla är lika betydelsefulla och känner full frihet till att bidra. Alla är en del i olika riskhanteringsteam på alla nivåer i verksamheten.

8

Interaktiv del Hur ser patientsäkerhetskulturen ut hos oss? Läs igenom pappren - För dig själv

1. SKRIV NER DINA UPPFATTNINGAR 10

2. JOBBA I PAR Diskutera dina uppfattningar med personen bredvid dig Förklara varför du gjorde dina val 11

3. GRUPPDISKUSSION Var placerade du dina kryss? Varför? Vilken information använde du för att fatta beslut? Vilken annan information behöver du? 12

4. HANDLINGSPLAN Vilka är våra styrkor och svagheter? Vilken nivå vill vi nå i de olika delarna? Hur kommer vi dit? Vilka behöver involveras för att det ska ske? Vad är nästa steg? 13

14 FRÅGOR?