BENGTSFORS KOMMUN 2015-11-13 Revisorerna Till Kommunstyrelsen,... _ BENC~TSFORS KOMMUN Kommunstyrelsen 2015 ~u~ 2 3 För kännedom Kommunfullmäktige Rapport - Granskning av underhåll av V A-nätet samt gator och Vi, av fullmäktige utsedda revisorer i Bengtsfors kommun, har med hjälp av sakkunnigt biträde från KPMG, granskat underhållet av V A-nätet samt gator och. Granskningen har syftat till att konstatera om kommunen har tillräcklig kunskap om kostnader som skjuts på framtiden samt belysa andra risker som är förenade med sänkt underhållsnivå avseende offentlig egendom som gator och ledningar. Vi efterlyser en konsekvensanalys inom VA-enheten som kan visa på vilket årligt utrymme för underhåll och förnyelse av ledningsnätet som krävs. Även om VA-enheten till synes har en god kontroll över åtgärdsbehov och status på kort sikt avseende ledningsnätet anser vi att en långsiktig underhålls- och förnyelseplan skall upprättas. På motsvarande sätt efterlyser vi en konsekvensanalys för gator och. Inläckaget är mycket omfattande och likaså vattenförlusterna vid utdebiteringen. I syfte att sänka driftkostnaderna och öka effektiviteten avseende vattenhanteringen behöver VA-enheten vidta åtgärder för att minska förekomsten av ovidkommande vatten till reningsverken. VA-enheten bör snarast införskaffa en datoriserad driftövervakning av verk och pumpstationer. Likaså bör kommunen sträva efter att få hela ledningsnätet digitaliserat och datorbaserat. Detta bl. a. i syfte att minska kostnaderna för åtgärder vid läckage. Sammantaget finns en genomgående uppfattning bland intervjuade att infrastrukturen inklusive ledningsnät och verk är stor i kommunen i förhållande till befolkningen. Detta resulterar i ovan redogjorda problembilder. Kommunstyrelsen uppmanas - med anledning av ovan redogjorda granskning - ta fram ett ordentligt beslutsunderlag inför framtida prioritering mellan olika verksamheter. Vi anser det som mycket väsentligt att underhållet tillförs ekonomiska medel för att undvika kapitalförstöring. Detta gäller på motsvarande sätt även gator och. Som framgår av det ovanstående anser vi att underhållet av gator, och ledningar är en fråga av största vikt för kommunens ekonomi. Ett varaktigt eftersatt underhåll av kommunens värden i form av gatu- och ledningsnät är i längden kostsamt. Givet nuvarande underhållstakt ackumuleras många mkr årligen i fördyrade kostnader till framtida generationer. Det är av största vikt att kommunstyrelsen begär in adekvata konsekvensbeskrivningar erforderliga anslag inte erhålls. i de fall då V i hänvisar till vår bilagda rapport för att läsa mer om granskningens resultat, våra bedömningar och rekommendationer.
BENGTSFORS KOMMUN 2015-11-13 Revisorerna Vi önskar att kommunstyrelsen senast den 13 januari 2016 inkommer med kommentarer till den genomförda granskningen. För kommunrevisionen Ordförande
Granskning av underhåll av VA-nätet samt gator och Granskningsrapport KPMGAB Antal sidor: 11 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.
Innehåll l. Sammanfattning 1 2. Inledning och bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Revis ionskriterier 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Metod 3 8. Granskningsresultat 4 8.1 Gator och 4 8.1.1 Allmän bakgrund 4 8.1.2 Bengtsfors 4 8.1.3 Kommentarer och bedömningar 7 8.2 V A-ledningar 8 8.2.1 Allmän bakgrund 8 8.2.2 Bengtsfors 8 8.2.3 Kommentarer och bedömningar 11 8.3 Slutsatser och rekommendationer 12
l. Sammanfattning Vi har av Bengtsfors kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens arbete med underhåll av VA-nätet och gator och. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2015. Granskningen syftar till att konstatera om kommunen har tillräcklig kunskap om kostnader som skjuts på framtiden samt belysa andra risker som är förenade med sänkt underhållsnivå avseende offentlig egendom som gator och ledningar. Vi efterlyser en konsekvensanalys inom VA-enheten som kan visa på vilket årligt utrymme för underhåll och förnyelse av ledningsnätet som krävs. Även om VA-enheten till synes har en god kontroll över åtgärdsbehov och status på kort sikt avseende ledningsnätet anser vi att en långsiktig underhålls- och förnyelseplan skall upprättas. På motsvarande sätt efterlyser vi en konsekvensanalys för gator och. Inläckaget är mycket omfattande och likaså vattenförlusterna vid utdebiteringen. I syfte att sänka driftkostnaderna och öka effektiviteten avseende vattenhanteringen behöver VA-enheten vidta åtgärder för att minska förekomsten av ovidkommande vatten till reningsverken. VA-enheten bör snarast införskaffa en datoriserad driftövervakning av verk och pumpstationer. Likaså bör kommunen sträva efter att få hela ledningsnätet digitaliserat och datorbaserat. Detta bl. a. i syfte att minska kostnaderna för åtgärder vid läckage. Sammantaget finns en genomgående uppfattning bland intervjuade att infrastrukturen inklusive ledningsnät och verk är stor i kommunen i förhållande till befolkningen. Detta resulterar i ovan redogjorda problembilder. Kommunstyrelsen uppmanas - med anledning av ovan redogjorda granskning - ta fram ett ordentligt beslutsunderlag inför framtida prioritering mellan olika verksamheter. Vi anser det som mycket väsentligt att underhållet tillförs ekonomiska medel för att undvika kapitalförstöring. Detta gäller på motsvarande sätt även gator och. Som framgår av det ovanstående anser vi att underhållet av gator, och ledningar är en fråga av största vikt för kommunens ekonomi. Ett varaktigt eftersatt underhåll av kommunens värden i form av gatu- och ledningsnät är i längden kostsamt. Givet nuvarande underhållstakt ackumuleras många mkr årligen i fördyrade kostnader till framtida generationer. Det är av största vikt att kommunstyrelsen begär in adekvata konsekvensbeskrivningar erforderliga anslag inte erhålls. i de fall då 1
2015-JJ-03 2. Inledning och bakgrund Vi har av Bengtsfors kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens arbete med underhåll av VA-nätet och gator och. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2015. Revisionen upplever att det finns ett behov av att klarlägga ett antal frågeställningar avseende investeringar, drift och underhåll och vad det kan innebära för kommunen i ekonomiskt- och verksamhetsmässigt perspektiv. Utifrån revisorernas erfarenheter från den övergripande granskningen, drar kommunens revisorer slutsatsen i sin riskanalys, att detta område behöver granskas. 3. Syfte Granskningen syftar till att konstatera om kommunen har tillräcklig kunskap om kostnader som skjuts på framtiden samt belysa andra risker som är förenade med sänkt underhållsnivå avseende offentlig egendom som gator och ledningar. Granskningen ska besvara följande kontrollmål: Organisation och ansvar? Mål och verksamhetsstyrning? Statistik och nyckeltal? Vilket beslutsunderlag finns? (Finns aktuella underhållsplaner för ledningsnät och gatuna "t?). Förnyelsetakten på lednings- och gatunät i förhållande till beräknad livslängd (anslagsutveckling över tid)? Underhåll kontra investering (regler för investeringsredovisning) Dokumentation avseende kort- och långsiktiga reinvesteringsbehov (konsekvensbeskrivningar/beslutsunderlag)? Samordning mellan gata/va och kommunala bolag vid ledningsgrävningar (skattekollektiv respektive avgiftskollektivet)? Kostnadsfördelning mellan skatte- och avgiftskollektiv vid samordning enligt ovan? Driftaspekter (avloppsstopp, vattenläckor, ovidkommande vatten)? Vattentäkter och vattenförsörjningen (strategier, planer etc.)? Vattenkvaliteten (kvalitetskrav) Kartläggning av rutinen för utdebitering av V A-avgifter 2
4. Avgränsning Granskningen omfattar kommunstyrelsens övergripande arbete med underhåll V A-nätet samt gator och. Underlaget för granskningen omfattas i första hand av rutinbeskrivningar, uppgifter ur kommunens redovisning och övriga dokument samt de svar vi erhåller från intervjuer av kommunens personal. Arbetet har avgränsats till att översiktligt beskriva arbetet med underhållsplaneringen. Inom området gator och avser vi huvudsakligen granska beläggningsunderhållet eftersom det är det planerade underhållet som avser skydda kommunens kapital i fonn av gator. 5. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om rutinerna uppfyller Kommunallagen Tillämpbara interna regelverk och policys God ekonomisk hushållning 6. Ansvarig nämnd Granskningen avser huvudsakligen kommunstyrelsen. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudier av relevanta dokument Faktainsamling av underlag Intervjuer med berörda tjänstemän såsom teknisk chef, samt med verksamhetsansvariga för gator och V A 3
8. Granskningsresultat 8.1 Gator och 8.1.1 Allmän bakgrund Det finns ingen lag som reglerar hur kommuner skall underhålla gator och. I Plan och bygglagen regleras att "Kommunen skall svara för underhållet av gator och sådana allmänna platser som kommunen är huvudman för". Underhåll motiveras dock av att person och godstransporter måste fungera på ett effektivt och säkert sätt, vilket också har betydelse för den samhällsekonomiska effektiviteten. Kommunens gator representerar också ett stort värde som måste bevaras samt att åtgärda dåligt underhållna tillgångar ofta kan bli mycket kostsamt. Effektivt underhåll handlar således om god ekonomisk hushållning. Underhållsåtgärder är långsiktiga (> 1 år) och har normalt ett bestående värde. Underhåll kan, redovisningstekniskt, vara svårt att särskilja från både ren drift(< 1 år) och reinvesteringar. Underhåll kan delas in i periodiskt underhåll (planerat och förebyggande) och löpande underhåll (mindre planerat och mer akut). Det periodiska underhållet syftar till att bevara anläggningen och minimera det löpande underhållet, medan det löpande underhållet innebär reparationer av redan uppstådda mindre skador. För gator och innebär det periodiska underhållet normalt utbyte av asfaltsbeläggning (slitlager) medan det löpande underhållet mindre lagningsarbete så som "potthål", justering av kantsten etc. Gatan består ytligt av en beläggning och därunder en gatukropp, som förutom uppgiften att stabilisera gatan även har ett antal ledningar (elledningar, va-ledningar, tele- och dataledningar, kabel TV, fjärrvärme m.m.). Beläggningen skall skydda det större kapitalet, gatukroppen, samt skapa driftsäkerhet i ledningsnätet. Dessutom skall beläggningen givetvis vara ändamålsenlig för trafikens framkomlighet. Underhållet av gatunätet omfattar åtgärder som avser att vidmakthålla gatunätets funktion och prestanda. Underhållet indelas allmänt i dels förebyggande underhåll dels avhjälpande underhåll (akuta åtgärder). Om underhållet varaktigt brister uppkommer behov av förnyelse/ombyggnad av gatukroppen. Denna rapport avser främst det förebyggande underhållet eftersom det är detta som vidmakthåller det kommunala kapitalet. SKL beräknar att en asfaltbeläggning i genomsnitt kan ligga i 20 år innan gatan måste läggas om. Spännvidden mellan hög- lågtrafikerade gator har i en utredning bedömts till 15-25 år och i en annan till 10-30 år. Det innebär att underhållscykeln för omläggning av gatornas beläggning inom hela kommunen bör omfatta cirka 20 år. Det innebär att 5 % av ytan bör omläggas varje år för att motsvara den normala förslitningen. 8.1.2 Bengtsfors Inom Bengtsfors kommun finns det ca 1 O mil gator och gång- och cykel där kommunens ansvar för beläggningsunderhåll. Det finns två trafikerade broar som kommunen har ansvaret för. En svängbro som inspekteras varje år och en träbro som gås igenom med viss regelbundenhet. 4
Merparten av såväl gator och som VA-nätet i kommunen anlades under 1960-talet och framåt då asfalten utgjorde ny standard för beläggningar. Utbyggnaden av Bengtsfors skedde främst under 1960- och 1970-talet. För underhållet och skötseln av gator och, park och fastighet finns en enhet bestående av totalt tolv personer som leds av en enhetschef. Därutöver finns projektledare teamledare och tekniker. Enheten eftersträvar att utföra arbetsuppgifter med egen personal istället för utlejd personal. Arbetsbeskrivningar finns på gruppnivå. Kravprofiler för de olika tjänsterna sätts i samband med anställningar. Rutinbeskrivningar finns inom respektive yrkeskategori. Årliga inventeringar sker av gator och. Samtliga gator och inspekteras efter vintern i syfte att identifiera tjälskador och liknande. De kartor som kommunen haft över gator och som liksom V A ansågs inte tillräckligt bra för att veta exakt från vilken tid de olika näten byggts. Med anledning av detta gjordes under 2011 en mer noggrann utredning och åtgärdsplaner upprättade. Inför planerat vägunderhåll tas hänsyn tíll kommande fjärrvärmeinstallationer och liknande. De olika enheterna vet i god tid innan en åtgärd ska utföras. För utbyggnaden av bredband finns det också samarbete med det kommunala bolag som ansvarar för detta. De intervjuade ser en stor fördel i att flera enheter liksom kommunala bolag som ansvarar för olika delar sitter i samma hus och kan föra en dialog kontinuerligt. Vid åtgärder där flera parter är involverade sker en delning av kostnader mellan VA och gator och. Bedömningar för denna fördelning görs efter genomgång från fall till fall. De underhållsplaner som upprättas är fyraåriga och uppdateras kontinuerligt. Vid våra intervjuer framkommer att underhållsplanen för gator och i stort sett är en önskelista över åtgärder som skulle behöva vidtas. Samtliga åtgärder är dock inte beloppssatta. Det finns inte något standardmått för vilken kvalitet en gata eller väg skall ha men de vid inspektioner som sker görs en professionell bedömning. Vissa gator har så kallad BK.I-klassning som innebär vissa bärighetskrav med en viss standard som ska upprätthållas. Detta avser dock ett fåtal gator av kommunens gator. Ramavtal finns med en entreprenör avseende beläggningsarbeten till ett fast kvadratmeterpris som gör kostnaden lätt att bedöma. Sprickor och liknande vägskador lagas årligen efter genomförd besiktning och underhållet avser i huvudsak enbart akuta åtgärder. De största hoten mot gatukapitalet utgörs av ledningsgrävningar, trafikens belastning samt väderberoendet som tjäle och nederbörd som tränger ner í gatukroppen på grund av dålig beläggning. Ledningsgrävning är oftast förorsakade av ledningsproblem men skapar framtida sättningar i gatukroppen som inte kan observeras vid grävningstillfället. Grävningsföreskrifter, vars syfte är att trygga kvaliteten i återställningsarbetet och säkerställa den tidigare tekniska livslängden vid grävningsarbete, är under framtagande. Dessa tas fram tillsammans med övriga Dalslandskommuner. Det är tänkt att ett färdigt dokument ska kunna börja tilllämpas under hösten 2015. Föreskrifterna reglerar bl. a. ansvaret för olika delar och rent praktiskt hur grävning och återställning ska ske liksom avgifter i samband med grävning och ersättning för eventuell standardsänkning och förtida underhåll. Dessa frågor är särskilt viktiga då grävning sker i nya. 5
Det förekommer relativt mycket klagomål på med stort behov av underhåll. Dessa kommer kommunen till handa bl. a. via mail eller telefon. Via kommunens hemsida finns en särskild rubrik "Din synpunkt" där allmänheten kan rapportera in synpunkter. För att hantera synpunkterna finns ett internt system som heter "Infrakontroll" där ärenden förtecknas och också kan prioriteras. Ärenden som gäller gator och liksom vatten och avlopp rapporteras in i systemet. Det finns även karta med aktuella ärenden och annan status och det går att få tydlig statistik såsom antal skapade ärenden och antal avslutade. Statistik finns över vidtagna åtgärder och underlag för uppföljning. Trenden går mot minskad livslängd på gator och och man räknar idag med en teknisk livslängd på 20 år. Inom tekniska kontoret försöker man att bli bättre att jobba med investeringsbudgeten och att denna synliggörs till politiken. Som nämnts ovan finns ett uppdrag från tekniska utskottet att ta fram grävningsföreskrifter som reglerar ansvaret mellan gator och VA samt fiber. Fiberutbyggnad och liknande får konsekvenser för kvaliteten på gator och. De vi intervjuat efterlyser även föreskrifter för hur ledningars djup på gator och ska ligga. Kommunen gör själva ingen avstämning avseende årligt underhåll och omläggning i förhållande till behov och det totala gatu- och vägnätet. En låg årlig genomsnittlig omläggning kan vara oroväckande men behöver inte i sig vara alarmerande, dels för att det inte är så precisa tidsbegrepp, dels för att det kan hämtas in genom utökat underhåll. 5 000 4000 3 000 2 256 2 000 I Underhåll gator och 3 843 I 3 025 1 752 I 1 716 1000 o I I 2011 2012 2013 2014 2015 (budget) Av tabellen ovan framgår hur stort underhållet varit inom gator och under de senaste fem åren. 2015 års siffror avser budgeterat underhåll. Investeringar gator och 8000 6879 6806 I I 6000 4306 4535 4000 2 512 I I 2 000 o I 2011 2012 2013 2014 2015 (budget) 6
Av tabellen ovan framgår hur stora investeringarna varit inom gator och under de senaste fem åren. 2015 års siffror avser budgeterade investeringar. Det som vi bedömer som allvarligt är dock att det inte verkar finns något enskilt år som har en underhållsnivå som är i närheten av den rekommenderade underhållscykeln om 20 år. Detta är dock ett problem som delas med majoriteten av landets kommuner. Om underhållet eftersätts ett par år och sedan återställs till normal nivå bör inget dramatiskt inträffa eftersom ombyggnadsbehoven inte inträffar med regelbundenhet utan styrs av de olika hot som gatukroppen utsätts för. Läget blir dock extra prekärt om merparten av gatunätet är 20 år gammalt, vilket är fallet i Bengtsfors. Ett sätt att bedöma effekten av ovanstående kan vara följande. Om underhållscykeln varaktigt är längre än de erforderliga innebär detta att ett antal kvadratmeter gatuyta varje år läggs till det uppskjutna underhållet. Effekten av uppskjutet underhåll blir någon gång under perioden att ett ombyggnadsbehov uppstår. När beläggningen inte längre förmår att skydda gatukroppen riskerar denna att skadas. Ombyggnad av gatukroppen bedöms kosta ca fem gånger mer än det planerade underhållet. Det betyder att varje års uppskjutna beläggningsunderhåll riskerar ett ombyggnadsbehov som är ca fem gånger större än det årligen "inbesparade" beläggningsunderhållet. Under de första åren torde endast en mindre del av detta aktualiseras, men med tiden kan det bli en starkt accelererande del ( en kostnadsbomb). För broar är de största hoten läckande isolering med kloridinträngning i konstruktioner som följd vilket leder till betongskador och rost i armeringar. Det är väsentligt att sköta besiktningen av broar för att i god tid kunna planera åtgärder. Det är brister i detta hänseende som gjort att man i flera fall på andra håll i landet fått stänga av broar på grund av för sent upptäckta ombyggnadsbehov. Eftersatt underhåll ger därför ofta mer dramatiska konsekvenser för broar än för gator. Dock har Bengtsfors kommun endast två broar som trafikeras vilka besiktigas regelbundet varför detta inte bör utgöra ett väsentligt problem i nuläget. Konsekvenserna av eftersatt underhåll är, förutom kapitalförstöring som är huvudämnet i denna granskning, även bristande trafiksäkerhet, halkolyckor för gångtrafikanter samt skador på fordon och förlängda restider. 8.1.3 Kommentarer och bedömningar Underhållsplaner finns och avser kommande fyra år, men det har framkommit att dessa i huvudsak anger vad mati skulle vilja göra istället för vad som faktiskt planeras. Flera av de tänkta åtgärderna är inte heller beloppssatta. Det har vid våra intervjuer också framkommit att det beläggningsunderhåll som genomförs i huvudsak avser akuta åtgärder. Vi anser att det är viktigt att det finns en standard definierad utefter vilken kvalitet som gator och förväntas hålla. I syfte att klargöra gränsdragningar av trygga kvaliteten i återställningsarbetet har grävningsföreskrifter tagits fram. Samarbetet mellan kommunens olika avdelningar har också förbättrats under senare år och vi ser positivt på de olika initiativ som tagits. Det finns även ett IT-stöd för att hantera klagomål och synpunkter på såväl gator och som VA-nätet och det går tydligt att följa ärendenas status. Budgeten för underhåll av gator och har i stort sett legat på samma nivå under de senaste fem åren. Vi anser att förutsättningarna inför en underhållsbudget bör definieras utifrån det un- 7
derhållsbehov som finns baserat på den standard som ska eftersträvas. Som beskrivits ovan riskerar eftersatt underhåll att urholka dessa delar av kommunens tillgångar och kan därmed inte anses vara förenligt med god ekonomisk hushållning. 8.2 V A-ledningar 8.2.1 Allmän bakgrund Utbyggnaden av vatten- och avloppsledningarna i Sverige startade på 1800-talet som ett hälsoarbete för att förbättra tillgången till vatten och minska sanitära problem genom avloppsavledning. Därefter har utbyggnaden följt samhällsutbyggnaden i övrigt. Det betyder att under de år samhället expanderade byggdes många ledningar. Miljonprogramsutbyggnaden under 1960 och 1970- tallen är det tydligaste exemplet. Stora delar av Sveriges ledningar är från den tiden. Från början var det hälsa och hygien som var anledning till utbyggnaden av V A, men med tiden har miljöfrågorna fått allt större betydelse, samtidigt som hälsoaspekterna är fortsatt viktiga. En stor andel av de ledningar som lagts under första delen av 1900-talet ligger kvar, och andelen som är ersatt utgör en grund för att bedöma hur länge materialen håller. För nyare material, även ledningar som är 20-40 år, är det svårare att bedöma hur länge de håller eftersom så liten andel hittills har bytts ut. På vattenledningsnätet säger driftstörningarna en hel del om ledningsnätets status. De material som läggs ned idag är nyare och detta bör innebära mindre driftstörningar, och hur driftstörningarna utvecklar sig med tiden går inte att säga. På avloppsledningsnäten finns inte samma möjligheter att bedöma ledningars status utifrån ett nyckeltal motsvarande "lagade läckor". En spillvattenledning kan vara trasig länge utan att någon lägger märke till det. I stället finns det möjlighet att i alla fall invändigt inspektera ledningarna med hjälp av TV-inspektioner. 8.2.2 Bengtsfors Totalt finns fem V A-anläggningar i kommunen. Till varje anläggning finns ett vattennät och ett anläggningsnät. Inom kommunen finns det ca 346 km vattenledningar, därav ca 154 km vattenledningar, 107 km spillvattenledningar 85 km dagvattenledningar. Till detta kommer 5 vattenverk, 5 avloppsreningsverk och 44 pumpstationer. Antal VA-abonnenter är ca 2 960 stycken. För underhållet och skötseln av VA-nätet finns en avdelning bestående av totalt nio personer som leds av en enhetschef. Därutöver finns projektledare teamledare och tekniker. Ledningsnätet finansieras av VA-avgifter. VA-lagstiftningen medför att kommunen inte tillåts överföra medel från V A-kollektivet till verksamhet inom skattekollektivet. V A-kollektivet betalar såväl ledningsgrävningar som verklig kostnad för återställande av sättningarna i gatan under garantitiden. Detta är ett accepterat sätt att rättvist fördela kostnaderna mellan kollektiven. Det är svårt att beräkna livslängden på ledningsnätet. Livslängden anses till stor del bero på miljön som ledningen ligger placerad i, tidigare materialvalspolicy och historiska materialkvaliteter. Avskrivningar görs normalt på 50 år. 8
I den upprättade budgeten för 2015 finns årligen ett utrymme för underhåll och förnyelse av ledningsnätet med 15 mkr och 2 Mkr för vattenverken. Denna nivå har i princip gällt från och med 2012 och är en klar förbättring jämfört med tidigare år. Nuvarande budgetförutsättningar innebär en utbytestakt på 112 år. Detta är för visso är en lång tid, men utbytestakten är på intet sätt unik vid jämförelse med landets kommuner. En V A-plan som anger en långsiktig strategi är under framtagande och är i stort sett klar. Planen, som i sin tur baserar sig på en VA-översikt, ska upp för politiskt antagande inom kort. V A-översikten, som är en mer omfattande kartläggning av nuläge och framtid, utgjorde vid tidpunkten för vår granskning också ett utkast. Underhåll VA 15000 12368 I 10000 6 547 6 392 7068 5000 I I o I 5090 I 2011 2012 2013 2014 2015 (budget) Av tabellen ovan framgår hur stort underhållet varit inom V A under de senaste fem åren. 2015 års siffror avser budgeterat underhåll. 20 000 15 000 10 000 5 000 o 3 674 Investeringar VA 'i' 'ï' I I 17 070 18 188 2011 2012 2013 2014 2015 (budget) Av tabellen ovan framgår hur stora investeringarna varit inom V A under de senaste fem åren. 2015 års siffror avser budgeterade investeringar. De tjänstemän vi intervjuat beskriver att det tidigare funnits en otroligt hög belastning på reningsverken och på reningsverket i Bengtsfors är belastningen fortsatt alltjämt stor. Större åtgärder bedöms behövas vid flera anläggningar. Ca 74 % av allt vatten som under 2014 kom in till kommunens reningsverk har utgjorts av ovidkommande vatten (skillnad mellan debiterad vattenmängd och behandlat spillvatten). Mängden ovidkommande vatten är således mycket hög. Atgärdsplaner för spill- och dagvattennäten har upprättats där åtgärder föreslås som bl. a. måste minska inläckaget av grund- och dräneringsvatten och parera för flödestoppar. Under 2015 har det varit relativt många fel noterade. Vid tiden för vårt granskningsbesök fanns 21 registrerade ärende som avser läckor, saknar vatten etc. Totalt har 95 fel registrerats det senaste året. 9
Från början saknades en struktur över hur vissa ledningar var placerade och förteckningen över kommunens ledningsnät var heller inte särskilt tydlig. Som exempel kunde ledningar gå genom flera privata trädgårdar. Kunskapen om var ledningar gick fanns hos enskilda medarbetare. Kartläggningen har förbättrats med tiden och dokumenterats. Omläggning av gata styr också vilka insatser som görs inom V A-avdelningen. Exempelvis filmas ledningar på de sträckor som planeras att beläggas i syfte att vid behov byta ledning. I syfte att samordna och effektivisera har tekniska kontoret tagit initiativet till ett helhetsgrepp som omfattar såväl gata och V A som fastigheter för ett område. I helhetskonceptet ingår perspektiv som trafiksäkerhet, tomter, planer, V A etc. Ett sådant projekt har bedrivits under en treårsperiod och nu pågår återställning och projektet ska utvärderas under hösten 2015. Samordningen med gatuenheten uppges fungera bra. Vattenförlusterna är relativt stora. Totalt debiteras 54 % av det som produceras. Vattenförluster om 1 O % har vi i liknande granskningar som relativt låga men att debitera 54 % av det vatten som produceras får bedömas som höga vattenförluster. Kommunens underhållsåtgärder påverkar naturligtvis omfattningen av vattenförlusterna. En formaliserad långsiktig underhålls- och förnyelseplan saknas. Enheten har dock enligt våra intervjuer en god kontroll över ledningsnätets status genom de utredningar, besiktningar, tillsyn och filmningar som sker kontinuerligt inom avdelningen. Ledningar kan i sig visa sig vara av acceptabel kvalitet, men material i skarvar och liknande kan vara dåliga, vilket kan ge upphov till läckor. Spolningsplan för VA - ledningsnätet finns inom avdelningen och externa entreprenör anlitas för spolningen. Många spolningsinsatser genomfördes under 2013 och VA-avdelningen avvaktar för närvarande med spolningsinsatser. Det finns ett behov, men det är ytterst en kostnadsfråga. Behovet av spolning anses dock inte utgöra något akut problem i dagsläget. Totalt finns fem vattenverk varav grundvatten utvinns i fyra av dem och ytvatten i ett. I vattentäkten i Gustavsfors har kvaliteten måst höjas. Det finns i dagsläget inte några reservvattentäkter. Förslag på åtgärder är under framtagande men i dagsläget finns ingen hantering. Brandkåren får rycka ut i fall något händer. Säkerheten kring reservoarer bedöms som tillfredsställande. En gång i månaden tas prover på alla vattenverk. Prover tas på olika sätt såsom råvatten och vatten ut i ledningsnätet. Enligt särskilda program sker detta tillsammans med miljökontoret. Inget vatten har bedömts som otjänligt. Avvikelser hanteras och åtgärder vidtas så att de förebyggs. Kommunen har höga driftskostnader på ett av vattenverken p.g.a. höga järnvärden. Årliga miljörapporter bl.a. innehållande mätresultat och en självutvärdering av verksamheten upprättas får vati och ett av de fem reningsverken. Det finns i dagsläget inget bra system för driftövervakning. Totalt finns tre olika system. VAchefen vill åtgärda detta omedelbart med ett bättre fungerande system, men projektet är försenat. Det finns i nuläget inte någon tydlig kravspecifikation trots att det finns en finansieringsplan för ett nytt system. Det kommunala bolaget Bengtsfors Energi Handel AB sköter all debitering av VA-avgifterna. Samtliga taxor debiteras via en gemensam faktura (fjärrvärme, V A, renhållning, el). Bolaget erhåller uppgifter vid taxeändringar och uppgifter om förbrukning. Eftersom ett kommunalt bolag ansvarar för denna rutin begränsas vår granskning av detta, men det har inte framkommit något i rapporteringen från bolagets revisorer som skulle tyda på att denna intäktsrutin inte skulle fungera tillfredsställande. Alla hushåll har vattenmätare sedan tidigare och i nya hus är installation av 10
vattenmätare obligatoriskt. Varje användare läser själv av och rapporterar in uppgifterna. Anläggningsavgiften i Bengtsfors uppgår för en normal villa till 71 % av avgiften för riket i snitt. För hyreshus med 15 lägenheter är motsvarande andel 56 %. Avseende årskostnaden är brukningsavgiften för en villa i Bengtsfors 123 % jämfört med riket och för flerbostadshus 120 %. Kostnaderna är också högre jämfört med snittet för Dalslandskommunerna. Höjning av V A-avgifternas fasta delar är troligtvis att vänta. Kommunen kommer behöva bygga ett nytt reningsverk och vattenverken har ett investeringsbehov på ca 1 OO Mkr framöver. Det finns effektiviseringar att uppnå och de intervjuade anser att det går att hitta och välja smartare lösningar. En sådan åtgärd kan vara att bygga ihop ledningsnäten med ett verk och reningsverk, vilket kan innebära driftbesparingar. Bengtsfors geografiska struktur innebär dock en viss begränsning av hur långt effektiviseringar är möjliga. 8.2.3 Kommentarer och bedömningar De budgeterade medel som finns avsatta för underhåll och förnyelse av vattenledningsnätet innebär en utbytestakt på drygt 100 år. På samma sätt som för gator och anser vi att det bör finnas en formaliserad långsiktig underhålls- och förnyelseplan. Detta bl. a. i syfte för att kunna bedöma om utbytestakten är rimlig i förhållande till det verkliga behovet. Antalet läckor och nyckeltal som ovidkommande vatten vid reningsverket och vattenförluster vid utdebitering av producerat vatten indikerar att det finns vissa brister i ledningsnätet och att belastningen på reningsverken är hög. Vi ser positivt på det arbete som pågår med framtagande av såväl VA-översikt som VA-plan. Samordning med andra enheter och kommunala bolag har också förbättrats under senare år och åtgärder kan genomföras gemensamt. Det saknas ett system för driftövervakning och det saknas reservvattentäkter. Ombyggnationer av reningsverk och effektiviseringar i form av samordning av verk, ledningsnät och reningsverk är frågor som finns på agendan. 11
8.3 Slutsatser och rekommendationer Vi efterlyser en konsekvensanalys inom VA-enheten som kan visa på vilket årligt utrymme för underhåll och förnyelse av ledningsnätet som krävs. Även om VA-enheten till synes har en god kontroll över åtgärdsbehov och status på kort sikt avseende ledningsnätet anser vi att en långsiktig underhålls- och förnyelseplan skall upprättas. På motsvarande sätt efterlyser vi en konsekvensanalys för gator och. Inläckaget är mycket omfattande och likaså vattenförlusterna vid utdebiteringen. I syfte att sänka driftkostnaderna och öka effektiviteten avseende vattenhanteringen behöver V A-enheten vidta åtgärder för att minska förekomsten av ovidkommande vatten till reningsverken. V A-enheten bör snarast införskaffa en datoriserad driftövervakning av verk och pumpstationer. Likaså bör kommunen sträva efter att få hela ledningsnätet digitaliserat och datorbaserat. Detta bl. a. i syfte att minska kostnaderna för åtgärder vid läckage. Sammantaget finns en genomgående uppfattning bland intervjuade att infrastrukturen inklusive ledningsnät och verk är stor i kommunen i förhållande till befolkningen. Detta resulterar i ovan redogjorda problembilder. Kommunstyrelsen uppmanas - med anledning av ovan redogjorda granskning - ta fram ett ordentligt beslutsunderlag inför framtida prioritering mellan olika verksamheter. Vi anser det som mycket väsentligt att underhållet tillförs ekonomiska medel för att undvika kapitalförstöring. Detta gäller på motsvarande sätt även gator och. Som framgår av det ovanstående anser vi att underhållet av gator, och ledningar är en fråga av största vikt för kommunens ekonomi. Ett varaktigt eftersatt underhåll av kommunens värden i form av gatu- och ledningsnät är i längden kostsamt. Givet nuvarande underhållstakt ackumuleras många mkr årligen i fördyrade kostnader till framtida generationer. Det är av största vikt att kommunstyrelsen begär in adekvata konsekvensbeskrivningar i de fall då erforderliga anslag inte erhålls. Karlstad dag som ovan G ~/1()1 David Bäcker / Certifierad kommunal revisor 12