1
Innehållsförteckning Inledning... 3 Omvärld... 3 Sammanfattning av årets tre första månader... 4 Ekonomiskt resultat... 5 Arbetet med Tillväxtstrategin går vidare... 5 Och arbetet med Hälso- och sjukvårdsstrategin tar ett stort steg framåt... 5 Regional utveckling... 6 Kultur och Skola... 7 Hälso- och sjukvård... 8 Framtidsarbetet i praktiken... 12 Medarbetare... 13 Finansiell analys... 17 Driftredovisning... 24 Investeringsredovisning... 30 Resultaträkning... 33 Balansräkning... 33 Verksamhetsuppföljning... 34 2
Inledning Region Halland har uppdraget att tillgodose en god hälso- och sjukvård till alla som bor eller vistas i Halland. Regionen har också ett utvidgat ansvar för regional tillväxt och utveckling. De senaste årens kostnadsutveckling, främst inom hälso- och sjukvården, innebär en stor utmaning för Region Halland. Mål & Budget 2016 har därför fokus på arbetet för att få balans mellan intäkter och kostnader och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till invånarna. Uppföljningsrapport 1 redovisar aktiviteter och resultat som omfattar perioden januari mars 2016. Rapporten ger en bild av hur arbetet fortlöper, analyserar eventuella avvikelser och bedömer vissa resultatindikatorer i förhållande till uppställda mål. Rapporten redovisar också en prognos över det ekonomiska resultatet för helåret. Omvärld I Ekonominytt nr 07/2016 skriver Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om nya planeringsförutsättningar för åren 2016-2019, vilka innebär en kraftig nedrevidering jämfört med den prognos SKL publicerade i februari. SKL förutser nu betydligt svagare utveckling av arbetade timmar som en följd av att BNP-tillväxten innevarande år ser ut att bli lägre än vad SKL räknade med i februari och att SKL nu utgår från att arbetsmarknaden når balans år 2019 på en lägre sysselsättningsnivå än i förra prognosen. Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt i fjol med en ökning av BNP på närmare 4 procent. Framöver beräknas tillväxten bli något lägre och BNP väntas i år och nästa år öka med omkring 3 procent. Den svenska ekonomin fortsätter därmed att utvecklas starkare än ekonomin i många andra länder, vilket förklaras av en mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan samt att byggnadsinvesteringar växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält som en konsekvens av den omfattande flyktinginvandringen. Jämfört med bedömningen som presenterades i februari har en del förändringar skett. Den mest avgörande är en ny befolkningsprognos som innebär att befolkningen framöver inte växer lika mycket som i tidigare bedömning. I bedömningen från februari antogs befolkningen öka med uppemot 1 miljon mellan 2014 och 2019, men i den nya befolkningsprognosen begränsas ökningen till cirka 690 000. Skillnaden hänger samman med en inte lika omfattande nettoinvandring. Till det ska läggas att den svenska ekonomin under början av året har utvecklats svagare än beräknat, vilket dragit ner bedömningen för i år. Trots de nedjusteringar som gjorts är bilden att den svenska ekonomin utvecklas i relativt god takt i år och nästa år. Det innebär att svensk ekonomi lämnar lågkonjunkturen bakom sig och når konjunkturell balans. Konjunkturläget nästa år kan beskrivas i termer av mild högkonjunktur. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skatteunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer, vilket är ungefär dubbelt mot normalt. 3
Samtidigt når arbetslösheten nästa år ner mot 6,5 procent. Däremot avtar skatteunderlagstillväxten efter 2017 vilket till stor del beror på att arbetsmarknadsläget leder till svagare sysselsättningstillväxt. För åren 2018 och 2019 har ingen egentlig prognos gjorts. Den svenska ekonomin förutsätts nå konjunkturell balans och därefter utvecklas i linje med potentiell tillväxt. Det innebär BNP-ökningar på 1,8 procent dessa båda år och en tillväxt i inhemsk efterfrågan som är av ungefär samma omfattning. Den kommunala konsumtionen fortsätter att växa relativt snabbt till följd av de växande krav som den snabbt växande befolkningen ställer. Samtidigt utvecklas hushållens konsumtionsutgifter långsammare än under 2016 och 2017 till följd av en väsentligt svagare inkomstutveckling. Kollektivtrafikens och hälso- och sjukvårdens nettokostnader 2015 Verksamhetskostnaderna på riksnivå från bokslut 2015 kommer att ligga till grund för 2017 års utjämning. Då verksamhetskostnader ännu inte är fastställda har SKL gjort en bedömning av dessa utifrån preliminära uppgifter för utvecklingen mellan 2014 och 2015. I hälso- och sjukvården beräknas kostnaderna öka med 4,9 procent och i kollektivtrafiken med 6,5 procent. (Källa SKL Ekonominytt Nr 07/2016) Sammanfattning av årets tre första månader Årets tre första månader har börjat positivt för Region Halland. Utmaningar från 2015 med arbetet för en ekonomi i balans och ett paradigmskifte gällande hela hälso- och sjukvårdssystemets arbetssätt kvarstår och accentueras ytterligare. Piloterna i Framtidsarbetet pågår, men takten och intensiteten behöver öka. Likaså behöver förändringarna som testas i piloterna genomföras mer konsekvent enligt metoderna. Både för att tydligt kunna avläsa effekterna och också för att regionen ska få de nödvändiga byggstenarna för arbetet över gränserna. Detta kräver ett aktivt arbete av driftnämnderna. Bedömningen i respektive förvaltning är att den ekonomiska potentialen för 2016, ca 100 miljoner, kan uppnås till årets slut, vilket är i linje med Mål och budget 2016. Ett gemensamt resultat med förbättrade och mer sammanhängande flöden för patienterna och vård på rätt vårdnivå förutsätter gemensamma arbetssätt och metoder. Det är ett omställningsarbete som ställer stora krav på ledning och styrning och mod liksom handlingskraft i alla led. Det förutsätter också en förändrad uppföljning för att kunna följa förändringar, styra i önskad riktning och utvärdera verksamma arbetssätt i piloter, inom förvaltningar och regionövergripande. Det arbetet har startat. Utgångspunkten i Framtidsarbetets fas 1, att allt hänger ihop det vill säga att det som förändras inom ett område, en förvaltning, påverkar andra delar, bekräftas i fas 2. Det betyder också att Region Halland inte får ett önskat resultat på övergripande nivå när det gäller processer inom och mellan förvaltningarna, om inte delarna genomförs på ett likartat sätt. 4
Ekonomiskt resultat Region Hallands resultat efter tre månader uppgår till -48 mnkr, vilket är 30 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. För helåret 2016 prognostiseras resultatet till 2,5 mnkr, vilket är 47 mnkr bättre än årsbudgeten (Regionens årsbudget uppgick vid årets ingång till -44,7 mnkr). Prognosen förutsätter att besparingseffekten i det regiongemensamma framtidsarbetet uppnås med cirka 100 mnkr. Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande en ekonomisk obalans, prognostiserad budgetavvikelse är samma som efter februari månad och uppgår till -198 mnkr, varav -65 mnkr avser regionvården. Även Driftnämnden Psykiatri redovisar ett negativt resultat. För helåret prognostiseras resultat och budgetavvikelsen till -32 mnkr. Under årets tre första månader har de faktiska nettokostnaderna ökat med 6,7 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,0 procent. Under 2015 erhöll regionen en jämförelsestörande återbetalning från AFA Försäkring uppgående till 37 mnkr. Om denna post exkluderas, skulle nettokostnadsökningen varit 4,7 procent efter tre månader och den prognostiserade ökningen 4,6 procent vid årets slut. Omfattande åtgärder/insatser krävs inom regionen för att bromsa kostnadsutvecklingen och komma i långsiktig ekonomisk balans. Det övergripande målet med Framtidsarbetet är att visa resultat och ökat värde för patienten genom ökad samverkan i hälso- och sjukvårdssystemet, vilket inledningsvis kan innebära ökade kostnader för en del och minskade för andra, därför är det den aggregerade kostnadsutvecklingen som är det viktiga. Analysen och arbetet inom och över driftnämndgränser behöver intensifieras för att förstå förändringar av flöden såväl inom den egna förvaltningen som i hälso- och sjukvårdssystemet som helhet. Detta arbete kommer att fortsätta under året. Arbetet med Tillväxtstrategin går vidare Inom regional utveckling fortsätter arbetet med att genomföra Tillväxtstrategin. Årets första tre månader har inneburit förberedelser inför den kommande infrastrukturplanen och flera nya projekt inom social hållbarhet och näringsliv. Projekten innebär att nya samverkansmönster och samarbetskonstellationer skapas, vilka ska bidra till Tillväxtstrategins mål om hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete. Och arbetet med Hälso- och sjukvårdsstrategin tar ett stort steg framåt Arbetet med att ta fram en hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland som påbörjades under hösten 2015 resulterade under kvartal 1 i ett inriktningsbeslut för mål och delmål. Målet lyder: "En hälso- och sjukvård för bättre hälsa" och är därefter nedbrutet på fem delmål: 5
Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga Har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Med målbilden beslutad fortsätter nu arbetet med konkretisering, liknande den struktur som används i Tillväxtstrategin: strategiska val, prioriteringar och slutligen ned till åtgärder. Ramverket för strategin kommer att ha indikatorer och målvärden på olika nivåer för att på ett tydligt sätt kunna följas upp. Uppföljningen av hälso- och sjukvårdsstrategin kommer att integreras i sedvanlig ledning och styrning. Regional utveckling I Tillväxtstrategin har Regionfullmäktige pekat ut målen för tillväxtarbetet i Halland. Dessa är hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete. Region Halland leder och samordnar tillväxtarbetet med utgångspunkt i dessa tre målsättningar. Under årets tre första månader har verksamheterna inom regional utveckling genomfört en rad aktiviteter. Regional samhällsplanering har arbetat med att förbereda en ny regional infrastrukturplan, att genomföra bredbandsstrategin samt driva ett innovationsarbete inom Arena Grön Tillväxt. Som underlag till den kommande infrastrukturplanen håller en systemanalys på att tas fram. Under våren har det arbetet bland annat handlat om att kartlägga näringslivets transporter, vilket är en delmängd i den kommande systemanalysen. Beslut om regional infrastrukturplan för 2018-2029 tas under våren 2018. Vidare driver Region Halland på genomförandet av bredbandstrategin. Fibertillgången kartläggs på fastighetsnivå och Region Halland har nu upphandlat en samarbetspartner för 100 procentig utbyggnad av höhastighetsbredband i hela Halland. Det är ett målmedvetet steg som har sin grund i Tillväxtstrategi för Halland och den regionala Bredbandsstrategin med målsättning om att skapa högattraktivitet och god tillgänglighet i Halland. I Arena Grön Tillväxt fortsätter innovationsarbetet med jord, skog och vatten som bas. Under våren har två ansökningar lämnats in till forsknings- och innovationsfinansiären Vinnova. Den ena handlar om tester av cellulosabaserade produkter i sjukvården, och den andra om att använda sjukvården som testmiljö för textil från tidningspapper. Inom näringsliv är flera processer igång. Bland annat har projektet Destination Halland 2020 startat. Rekrytering pågår inom projektet och flera aktiviteter är påbörjade. Vidare har arbetet inom kompetensplattformen växlats upp. Sedan januari har en halvtidstjänst knutits till plattformen och en kommunikationsplattform är under framtagande. Avseende innovationsstöd för hela Halland är beslut tagna för de flesta 6
finansiella instrument och en kommunikationsplan håller på att utarbetas. Social hållbarhet har bland annat påbörjat projektet Bästa samverkansplatsen, vilket ska stärka samverkan mellan Region Halland och civilsamhället. Upplägg har tagits fram och kontakter tagits med aktörer inom civilsamhället. I den nyskapade Strategisk grupp integration, under Chefsgrupp Halland, har en handlingsplan tagits fram baserat på de utvecklingspunkter som lyftes i kartläggningen av asyl- och etableringsprocessen samt processen för ensamkommande barn. Fokus har flyttats från etablering av nyanlända till att långsiktigt stödja integration och inkludering. Från social hållbarhet kan även arbetet med att se över samverkansavtalet för vuxenutbildning lyftas. Det är nyligen påbörjat och möten med vuxenrektorerna har genomförts. Kultur och Skola Region Halland ansvarar för regional kulturpolitik med grund i den nationella samverkansmodellen och fördelar statliga och regionala anslag till kultur. Detta omhändertas genom kulturplanen för perioden 2014 2016. Kultur och skolans verksamheter ska bidra till målen stark konkurrenskraft och hög attraktivitet. För att uppnå dessa övergripande mål har under årets tre första månader en lång rad aktiviteter genomförts. Inom skolverksamheten har båda folkhögskolorna startat Studiemotiverande folkhögskolekurser, Etableringskurser för nyanlända samt Svenska i vården för asylsökande med tandläkar- eller läkarutbildning. Under perioden har handledarutbildningar inom socialt företagande förberetts. Katrineberg fortsätter att utveckla utbildning för kontakttolkar. Vuxenutbildningen på Munkagårdsgymnasiet har många deltagare och visar goda resultat avseende hur många som erhåller anställning efter avslutad kurs. Kultur i Halland har tillsammans med kommunerna genomfört dialogmöten för att ta reda på vilken kultur hallänningen önskar i sin kommun och region. Man har även genomfört dialoger med unga liksom med fria yrkesverksamma konstnärer. Art Inside Out har övergått från projekt till permanent verksamhet och har under perioden detaljplanerat årets första residens om stadsutveckling i Varberg samt förberett kommande repertoar tillsammans med kommunerna. Flera satsningar för ökad internationalisering har genomförts eller påbörjats: EU- finansierade Nordic Buzz för att utveckla de kreativa näringarna och vistelsestipendier till nationellt polskt skulpturcenter i Orúnsku är två exempel. Ett interregionalt samarbete, Regionsamverkan Sydsverige, har formerats kring dansutveckling. Stjärnlösa Nätter, en teaterföreställning för gymnasiet med utgångspunkt i hederskultur, som har nått samtliga kommuner, är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen, Region Halland, Riksteatern Halland och Boulevardteatern i Stockholm. Läsfrämjande och språkutvecklande aktiviter har genomförts, till exempel en utbildningsdag kring läsfrämjande för all folkbibliotekspersonal, en nationell konferens om små barns språkutveckling samt påbörjad satsning Språkstart Halland på asylboenden. 7
Sammanfattningsvis bedöms genomförda aktiviteter, där ovanstående bara utgör exempel, stärka såväl Hallands konkurrenskraft som attraktivitet. Hälso- och sjukvård Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland och tillgodose invånarnas behov av en säker och tillgänglig vård med hög kvalitet. Under perioden januari-mars har tillgängligheten minskat något i den specialiserade vården i Halland förhållande till samma period förra året. Arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancer fortsätter som planerat och fler cancerprocesser är nu igång. Tillgänglighet till specialistvård Tillgänglighet till nybesök inom ramen för den lagstadgade vårdgarantin (90 dagar) har försämrats januari-mars jämfört med samma period föregående år. 89 procent av patienterna som väntar på nybesök erbjuds tid inom 90 dagar. En bidragande förklaring är att hudkliniken vid Hallands sjukhus inte kunnat erbjuda tid inom vårdgarantins tidsgränser. 477 patienter hade i månadsskiftet februari/mars väntat mer än 90 dagar på ett besök vid kliniken. Detta är uppmärksammat och vårdval hud har tillförts resurser för att kunna erbjuda väntande patienter besök. Tillgängligheten till behandling/operation är däremot fortsatt god i relation till den lagstadgade vårdgarantin, med 97 procent måluppfyllelse. Region Hallands eget mål om att erbjuda tid för nybesök inom 60 dagar nås inte under årets två första månader. Som ovan beskrivet, så är väntande patienter till hudkliniken en del av förklaringen. Även inom kardiologin, lungkliniken och diabetesvården har man svårigheter att klara tillgänglighetsmålen till nybesök, liksom när det gäller andelen utförda hörapparatutprovningar inom 60 dagar. Inom psykiatrin har sjukfrånvaro och personalomsättning bidragit till att man inte nått tillgänglighetsmålen och endast 61 procent av väntande patienter har erbjudits nybesök inom 60 dagar. Det är fortsatt urologisk vård som har svårt att tillgodose tillgänglighetsmålet för behandling. Måluppfyllelse Tillgänglighet till specialiserad vård Januari 2016 Februari 2016 Mars 2016 Minst 80 % av patienterna ska ha fått besök/behandling inom 60 dagar Nybesök 72% 75% 82% Operation/åtgärd 72% 74% 75% Källa: SKL databas SiGne 8
Tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa Under 2015 nådde barn- och ungdomspsykiatrin för första gången på sju år målen inom den så kallade Psykiatriöverenskommelsen tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Årets första månader visar varierande resultat, men under mars uppnåddes målen för både nybesök och fördjupad utredning/behandling. Måluppfyllelse Barn och unga med psykisk ohälsa Januari 2016 Februari 2016 Mars 2016 minst 90 % av väntande till nybesök ska ha erbjudits tid inom 30 dagar minst 80 % av väntande till fördjupad utredning/behandling ska ha erbjudits tid inom 30 dagar Nybesök 80 % 92 % 95% Fördjupad utredning/behandling 68 % 71 % 84% Källa: SKL databas SiGne Ambulans och 1177 Andelen besvarade samtal inom 1177 under första kvartalet ligger något lägre än det nationella målvärdet på 85 procent. När det gäller tillgängligheten vid Ambulansens Prio 1-uppdrag (80 procent ska nås inom 10 min) så nås inte målet, utan siffran ligger på cirka 70 procent. Enligt förvaltningen pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra tillgängligheten inom ambulanssjukvården. Vårdgaranti Antalet patienter som hänvisats från Region Halland och fått vård hos annan vårdgivare har totalt sett minskat under perioden. Under januari till mars hänvisades 2416 patienter för nybesök jämfört med 2744 patienter under samma period föregående år. Minskningen beror bland annat på att antalet patienter som hänvisats från hudkliniken har minskat markant sedan sommaren 2015. De väntande patienterna har, som ovan beskrivet, haft påverkan på regionens totala måluppfyllelse avseende tillgänglighet. Även om de totala siffrorna för vårdgaranti gått ner, så syns en mindre ökning av antal patienter som skickats till vårdgaranti för behandling, jämfört med förra året. Kostnaden för vårdgarantin ackumulerat 2016 är för öppenvård 13 226 556 kronor och för slutenvården 6 748 091 kronor, det vill säga totalt runt 20 miljoner kronor. Motsvarande siffra för 2015 var 22 miljoner kronor. Standardiserade vårdförlopp Arbetet med Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården fortsätter och femton vårdförlopp är nu igång. Totalt har 471 patienter genomgått standardiserade vårdförlopp under perioden september 2015 till mars 2016. Av dessa patienter så har 114 stycken, det vill säga ungefär en fjärdedel, fått en cancerdiagnos. Övriga 357 9
patienter har alltså inte diagnosticerats med cancer och har därmed avslutat SVF innan start av behandling. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Antal patienter i Region Halland som genomgått Standardiserat vårdförlopp, sep 2015-mars 2016 68 48 1 170 57 8 10 97 12 471 Koordinatorsfunktioner har inrättats vid Hallands sjukhus för att remisser som gäller SVF ska hanteras så fort som möjligt. Preliminära uppgifter kring ledtider i implementerade SVF:er tyder på att Region Halland står sig väl både i relation till nationella målvärden och i förhållande till andra landsting. Ett mått som följs i processerna är andelen rätt märkta remisser från närsjukvård respektive Hallands sjukhus. I dagsläget är det ungefär en tredjedel av remisserna som utfärdats för aktuella diagnoser som märks på rätt sätt med SVF enligt rutin. Processerna har varit igång en kort tid och det handlar om att hantera komplexa informationsstrukturer eftersom ett stort antal medarbetare ute i verksamheten är involverade i det nya arbetssättet. Den 18 april startade sex nya SVF för bukspottskörtel, gallblåsa-gallvägar, hjärna, lever, myelom och äggstockscancer. SVF för maligna melanom beräknas starta upp före sommaren. SVF för okänd primärtumör och SVF allvarliga ospecifika symtom planeras att komma igång senast under hösten 2016. Kvalitet och patientsäkerhet Då flera av kvalitetmåtten som följs inom de olika förvaltningarna endast redovisats för årets två första månader så är det svårt att dra några slutsatser av utfallet. En redovisning av kvalitet görs därför till Uppföljningsrapport 2. I all korthet kan nämnas att på Hallands sjukhus vidtas åtgärder inom hjärtsjukvård för att klara rekommenderad ledtid från ankomst till sjukhus till PCI. Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar uppgår fortfarande inte till målvärdet om 75 procent och verksamheten kommer att analysera resultatet. Inom psykiatrin pågår ett projekt för att förbättra följsamheten till sökord, så att man bättre kan följa upp andel 10
patienter inom vuxenpsykiatrin som får vårdplan enligt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Uppföljning av området patientsäkerhet görs till Uppföljningsrapport 2, då ett samlat resultat från nationella mätningar finns att tillgå. Produktion och verksamhet När det gäller mottagningsbesök på Hallands sjukhus så kan färre läkarbesök noteras under första kvartalet 2016 medan andelen sjukvårdande behandlingar (som utförs av andra yrkeskategorier än läkare) har ökat. På akutmottagningarna syns en ökning av besök med 2,6 procent jämfört med motsvarande period 2015. Inskrivningarna har däremot minskat, vilket tyder på att det ökade inflödet till akutmottagningarna utgörs av patienter som återvänder hem efter besöket och inte vårdas på sjukhus. Hallands sjukhus arbetar aktivt med att i allt högre grad utföra undersökningar och provtagningar på akutmottagningen för att slutbehandla patienterna där. Antalet vårdtillfällen i slutenvård har sjunkit under första kvartalet 2016 på Hallands sjukhus och avviker därmed mot budget med minus 629 vårdtillfällen, samtidigt som fler patienter har skickats på vårdgaranti för behandling. Medelvårdtiden var i mars månad knappt fyra dagar, vilket är lägsta siffran hittills i år och i linje med den stabila trend som kunde ses under förra året. Antalet utskrivningsklara patienter har minskat till mindre än hälften januari till mars i år jämfört med förra året (59 patienter jämfört med 124 förra året), bland annat tack vare ett fruktsamt samarbete mellan Hallands sjukhus Varberg och Varbergs kommun. Inom den vuxenpsykiatriska öppenvården har antalet besök minskat med 5 procent jämfört med motsvarande period tidigare år. Minskningen kopplas av förvaltningen dels ihop med de stora bemanningsproblemen med hög sjukfrånvaro och vakanser inom psykiatrin, dels till att nybesöken som är mer tidskrävande har ökat och utgör en större andel av det totala antalet besök. Även inom Närsjukvården Halland har det totala antalet besök minskat med 4 procent jämfört med motsvarande period 2015, vilket till del förklaras av det nya Hemsjukvårdsavtalet med kommunerna. Enligt förvaltningen beror det också på sjukdom och annan frånvaro hos personal. Marknadsandelen, mätt som vårdpoäng, har minskat något och uppgår till drygt 56 procent. Driftnämnderna behöver intensifiera analysen av de stora förändringar som har skett i såväl flöden som tillgänglighet både ur nämndens eget perspektiv och i ett gemensamt systemperspektiv. Arbetet med den gemensamma analysen fortsätter under året. 11
Framtidsarbetet i praktiken Sedan Regionstyrelsen tog beslutet att åtgärdsarbetet ska genomföras i enlighet med resultaten från analysen i fas 1, har arbetet pågått i tre olika faser. Syftet är att öka kvaliteten, skapa bättre flöden utifrån patienten och minska kostnaderna och kostnadsökningstakten. Detta ska på sikt bidra till en nytänkande hälso- och sjukvård som är bättre rustad för framtidens behov. Direkt efter beslutet lades tyngdpunkten på kommunikation och förankring internt i organisationen och i politiska forum. Inom organisationen gjordes förankringen till första linjens chef som tog de centrala budskapen successivt vidare till sina medarbetare. Förutom att starta en beredskap inför olika förändringar gav detta också en bekräftelse på avdelningsnivå för det som kommit fram under analysen. Den andra fasen, som innebar en detaljerad plan, inleddes jämsides med förankringen och var intensiv under hela hösten. Planeringen har inneburit att arbeta fram regiongemensamma arbetssätt, metoder och organisering som ska möjliggöra att nå den beslutade ekonomiska potentialen tillsammans med förändrade flöden och ökad kvalitet. Den tredje fasen i arbetet som innebär att testa metoder och arbetssätt i praktiken, i så kallade piloter, pågår. Betydelsen av arbetet är att hitta regiongemensamma funktionella byggstenar som kan kombineras och sättas samman för att åstadkomma flöden och förändringar såväl inom som mellan förvaltningarna och på övergripande nivå. Piloterna är uppbyggda utifrån den teoretiska beräkningen av var den ekonomiska och kvalitetsmässiga potentialen finns samt var flödena utifrån patienten behöver förbättras för att kunna åstadkomma regiongemensamma förbättringar. I verkligheten kan det bli förskjutningar mellan dessa områden. Förändringstakten varierar också. Efterhand tillkommer dessutom ytterligare områden som identifieras som betydelsefulla för gemensam effektivisering. Den totala ekonomiska potentialen till och med 2018 är beräknad till omkring 400 miljoner kronor. Utvecklad arbetsfördelning: använda kompetens och resurser rätt genom att rätt person/funktion ska utföra rätt arbetsuppgifter. Förväntas kunna frigöra läkartider, minska hyrpersonal, förbättra flödena. Antalet piloter ska utökas successivt. Utjämnad bemanning: i ökad omfattning låta patientflöden styra bemanningen via en förändrad schemaläggning och ökat teamarbete för fler funktioner. Antalet piloter ska utökas successivt 12
Halvera vårdskadorna: ett av regionfullmäktiges mål tillika en del av den ekonomiska potentialen. Tvärprofessionell grupp från samtliga förvaltningar bildas. Gemensam strategi och handlingsplan för ökat tryck i arbetet. Processen för oplanerad vård från hem till hem: regionövergripande arbete för att ge vård på rätt vårdnivå och minska antalet återinläggningar Kvarvarande effektiviseringar från GAS: genomförs i samtliga förvaltningar under 2016. Som stöd i genomförandet används alltså gemensamma arbetssätt och metoder, stödteam regionalt och i respektive förvaltning. Det kan ge ett gemensamt lärande, förändringar över gränserna och möjlighet till en adekvat styrning på respektive nivå. Piloterna ska utgå från ett dokumenterat nuläge och arbetet följs upp kontinuerligt både i förvaltningarna och genom ett centralt team med funktioner bland annat från HR och ekonomi och förändringsledning. Resultat efter 3 månader: Bedömningen i respektive förvaltning är att den ekonomiska potentialen för 2016, cirka 100 mnkr, kommer att uppnås vid årets slut. En förutsättning är att intensiteten i piloterna ökar och att de förändringar som testas i piloterna genomförs konsekvent med gemensamma arbetssätt och metoder. Både för att tydligt kunna avläsa effekterna och också för att få de nödvändiga byggstenarna för arbetet över gränserna. Det önskade och förväntade resultatet på övergripande nivå, det vill säga, på en systemnivå, gällande processer inom och mellan förvaltningarna kommer inte att uppnås om inte delarna genomförs på ett likartat sätt. Medarbetare Under första kvartalet har en rad aktiviteter genomförts för att stärka kompetensförsörjningen. Som exempel kan nämnas att språkpraktik i svenska för asylsökande läkare och tandläkare är igång på folkhögskolorna i Löftadalen och Katrineberg. Syftet med satsningen är att korta vägen till arbete genom att erbjuda språkundervisning och praktisk inblick i den svenska vården. Initiativet kommer att pågå till och med februari 2017. Dessutom är beslut fattat i Regionstyrelsen att till hösten starta ett kompetenscentrum på Andersbergs vårdcentral. Syftet är att etablera en utbildningsvårdcentral för läkare och sjuksköterskor med utländsk examen där teori ska varvas med praktik. Projektet kommer att pågå till och med december 2018. Målet Region Halland som en tydlig och attraktiv arbetsgivare mäts genom indikatorerna sjukfrånvaro, mertid/övertid, personalomsättning och HME (Hållbart Medarbetarengagemang). 13
Sjukfrånvaron är för första kvartalet 2016 högre än förra året. Dock har Region Halland en lägre nivå jämfört med många andra landsting. Mertid/ övertid visar över tid en något sjunkande trend. För personalomsättning utarbetas rapporter för att kunna mäta omsättningen på ett mer ingående sätt. HME kommer mätas under hösten i samband med medarbetarundersökningen. Tidsanvändning Timmar omräknat till heltidstjänster 1501-1503 1601-1603 Total tid 7577 7562-15 Ledigheter 1238 1267 29 Sjukfrånvaro 408 443 35 Arbetad tid 5931 5852-79 För perioden har Region Halland en lägre arbetad tid än föregående år. Det är dels ett högre uttag av ledigheter* och en högre sjukfrånvaro, vilket påverkar den arbetade tiden. Total införd tid i Region Hallands system är 15 heltidstjänster lägre än förra året, vilket tyder på en viss effektivisering, att regionen har vakanser och/eller att det var fler röda dagar under 2016. Dock är sjuksköterskor och läkare de yrkesgrupper som bidrar mest till den minskade arbetade tiden för perioden. *I ökningen av ledigheter under perioden märks speciellt Semester och Tillfällig föräldraledighet. Timmar genererade av timanställda motsvarar för perioden 212 heltidsanställda, vilket är strax över förra årets värde på 207. Andelen närvarotid som utgörs av mertid och övertid har för perioden varit 1,5 procent, vilket är något över förra årets värde (1,4 procent). Över tid ses dock en något minskad trend, men regionen är vaksam på dess utveckling givet trenden sedan hösten 2015. Mertid/Övertid av närvarotid, Region Halland 14
Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro av total tid, Region Halland Sjukfrånvaron är för perioden 6,0 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än motsvarande period förra året. Liksom tidigare år har regionen en säsongseffekt i början på året där sjukfrånvaron är något högre. Ökningen ligger främst i den mellanlånga (+0,2 procent) och långa (+0,3 procent) sjukfrånvarointervallen i jämförelse perioderna emellan. Detta stöds också i ett R12 perspektiv. Kvinnor har fortsatt en högre sjukfrånvaro än män 6,6 procent (+0,6 procentenhet) respektive 3,9 (+0,3 procentenhet). Yrkesgrupperna undersköterskor samt ekonomi och transport fortsätter ha högst sjukfrånvaro, medan nivån för medicinska sekreterare är på en lägre nivå än förra året. Enligt SKL hade Region Halland (tillsammans med Kalmar) lägst sjukfrånvaro (5,0 procent) av samtliga regioner och landsting i Sverige för helåret 2015. Sjukfrånvaro (kort, mellan, lång), r12, Region Halland 15
Kostnader inhyrd personal Kostnader inhyrd personal (Läkare och sjuksköterskor) Kostnaderna för inhyrda läkare och sjuksköterskor är ca 7,4 mnkr över förra årets nivåer ackumulerat under samma period. Av dessa är ca 6,1 mnkr inhyrda läkare och resterande för sjuksköterskor. Psykiatrins bemanningssvårigheter ligger bakom största delen av dessa kostnader på läkarsidan (5,2 mnkr), medan PSH och Ambulansen har de största kostnaderna på sjuksköterskesidan. HS ligger i linje med föregående år för sjuksköterskor men gällande läkare har kostnaderna ökat jämfört med 2015, vilket beror på uppkomna vakanser, föräldraledigheter samt för viss kompetens som pensionerade läkare fortfarande bistår med. NSVH har ca 1,7 mnkr lägre kostnader för perioden än förra året. Snittanställda Snittanställda Region Halland ligger under föregående års antal snittanställda för perioden (-17). Detta är främst på grund av utvecklingen inom Hallands sjukhus (-32) och PSH (-9) och ses främst i grupperna sjuksköterskor och rehab/paramedicin. 77 procent av tillsvidare- och visstidsanställda arbetar heltid, vilket är en ökning med ca 1 procentenhet. Ökningen syns bland kvinnor och numera arbetar 73 procent av kvinnorna heltid. 16
Mnkr Finansiell analys 100 50 0-50 -100-150 -200-250 -300 Resultat 2012-2016 2012 2013 2014 2015 Prog 2016 Resultat Balanskravsresultat RESULTAT - Regionens resultat efter tre månader uppgår till -48 mnkr, vilket är 30 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförsämring med 37 mnkr, men då ingick det i 2015 års resultat en jämförelsestörande intäkt av engångskaraktär, vilken avsåg återbetalningen av premier från AFA Försäkring. Exkluderas denna engångspost innebär resultatet en resultatförbättring med 1 mnkr. Hälso- och sjukvården har förbättrat resultatet med 13 mnkr, medan regionens övriga verksamhet har försämrat resultatet med 12 mnkr, vid en jämförelse med motsvarande period föregående år. - Region Hallands resultat för 2016 prognostiseras till 2,5 mnkr vid årets slut, vilket är 47 mnkr bättre än årsbudgeten 1). Prognosen förutsätter att årets besparingseffekt i det regiongemensamma framtidsarbetet uppnås med 100 mnkr. - Driftnämnden Hallands sjukhus och Driftnämnden Psykiatri har fortfarande ekonomiska obalanser. Prognostiserat resultat och budgetavvikelse är -198 mnkr för Driftnämnden Hallands sjukhus, varav -65 mnkr avser regionvården och för Driftnämnden Psykiatri är prognosen -32 mnkr. En central reserv avsattes i budget 2016 för de obalanser som identifierades i budgetarbetet. Denna reserv uppgår till 175 mnkr och ligger centralt under regiongemensamma kostnader och finansiering. - Jämfört med 2015 års resultat innebär prognosen en resultatförbättring med 26 mnkr. I 2015 års resultat ingick en jämförelsestörande intäkt av engångskaraktär, vilken avsåg återbetalning av premier från AFA Försäkring med 37 mnkr. Om återbetalningen från AFA Försäkring exkluderas 2015, så innebär 2016 års prognos en resultatförbättring med 63 mnkr. 17
1) Regionens årsbudget uppgick vid årets ingång till -44,7 mnkr. ÅRETS RESULTAT 3 mån 3 mån 3 mån Progn (mnkr) 2014 2014 2015 2015 2016 2016 Årets resultat -105,2-194,5-11,2-23,4-48,2 2,5 Resultat i förhållande till verksamhetens -5,2% -0,5% -2,2% nettokostnad -2,5% -0,3% 0,0% I tabellen som följer ser vi att tremånadersresultatet exklusive jämförelsestörande poster är 1 mnkr respektive 57 mnkr bättre än de två föregående årens tremånadersresultat. Det prognostiserade resultatet, exklusive jämförelsestörande poster, beräknas bli positivt vilket är första året sedan 2011. RESULTATUTVECKLING Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos (mnkr) 2014-03 2014 2015-03 2015 2016-03 2016 Resultat -105-194 -11-23 -48 3 Återbetalning premier från AFA Försäkring RESULTAT exkl jämförelsestörande poster 38 37-105 -194-49 -61-48 3 Balanskravet Kommunallagens balanskrav innebär att regioner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. 2015 års balanskravsresultat uppgick till -29,4 mnkr, hur detta resultat ska återställas kommer att behandlas i samband med arbetet med budget 2018. Regionens balanskravsresultat 2016 prognostiseras bli lika med årets resultat, det vill säga 2,5 mnkr. Regionfullmäktige har beslutat att inte återställa det uppkomna balanskravsresultatet för 2013 (-45,1 mnkr) och 2014 (-194,5 mnkr), genom att åberopa synnerliga skäl, med hänvisning till regionens starka finansiella ställning. Skatte- och nettokostnadsutveckling Regionens största intäktskälla är regionskatten som står för cirka 72 procent av de externa intäkterna. Detta innebär att skatteintäkternas utveckling har en avgörande betydelse för regionens ekonomi. Utfallet för regionens skatteintäkter efter tre månader uppgår till 1 802 mnkr vilket innebär en ökning med 5,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas skatteintäkterna till 7 213 mnkr, vilket är 31 mnkr mer än årets budget. Jämfört med 2015 beräknas skatteintäkterna öka med 5,9 procent. Skatteprognosen grundas på uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting. Den stora ökningen av skatteintäkterna beror på 18
den starka tillväxten i svensk ekonomi, vilken för med sig att sysselsättningen och skatteunderlaget växer snabbt. Efter tre månader uppgår generella statsbidragsintäkter och utjämning till 328 mnkr vilket innebär en minskning med 2,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas intäkterna för generella statsbidrag och utjämning till 1 343 mnkr, vilket är 58 mnkr högre än budgeterat och beror dels på statens generella förstärkning till landstingen med 1 miljard kronor, där Region Hallands andel prognostiseras till 32 mnkr, dels ett budgetöverskott på 26 mnkr i regionens kostnads- och intäktsutjämning. Jämfört med föregående år innebär prognosen en ökning med 2,9 procent för generella statsbidrag och utjämning, här står statens extra generella förstärkning om 32 mnkr för 2,4 procentenheter av ökningen. Prognostiserat finansnetto beräknas bli 17 mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott med 10 mnkr. Överskottet beror på lägre finansiella kostnader avseende pensionsskulden. Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 4,5 procent under årets första tre månader, jämfört med samma period 2015. För helåret 2016 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 5,4 procent. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING 3 mån 3 mån 3 mån Progn 2014 2014 2015 2015 2016 2016 Skatt och statsbidrag 0,8% 1,4% 7,6% 6,9% 4,5% 5,4% Nettokostnader 5,2% 4,3% 1,6% 4,0% 6,7% 5,0% Justerad nettokostnad 1) 5,2% 3,3% 3,5% 4,4% 4,7% 4,6% 1) Justerad nettokostnad där återbetalningarna från AFA (2013, 2015) exkluderas. Under årets tre första månader har de faktiska nettokostnaderna ökat med 6,7 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,0 procent, vilket kan jämföras med den budgeterade nettokostnadsökningen på 4,4 procent för 2016 (budget 2016 i förhållande till utfall 2015). Under 2015 erhöll regionen en jämförelsestörande återbetalning från AFA Försäkring uppgående till 37 mnkr. Om denna post exkluderas, skulle den justerade nettokostnadsökningen varit 4,7 procent efter tre månader och den prognostiserade ökningen 4,6 procent vid årets slut. 19
% 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Skatte- och nettokostnadsutveckling 2012 2013 2014 2015 Prog 2016 Skatt statsbidrag Faktiska nettokostnader I diagrammet ovan kan vi utläsa en kraftig procentuell ökning av skatt- och statsbidragsintäkterna under 2012 och 2015, vilket beror på att regionen höjde regionskatten dessa år. Riksdagens beslut 2013 om förändringar i kostnadsutjämningssystemet, innebar successivt ökade kostnader för Region Halland under 2014 och 2015, vilket resulterade i att procentuell ökningstakt av skatt och statsbidrag blev lägre under dessa år, än vad de annars skulle varit. Under 2016 ligger utvecklingen av skatt och statsbidrag kvar på en hög nivå, vilket främst beror på en positiv utveckling av skatteintäkterna. Det som oroar i prognosen är att ökningstakten av nettokostnaderna ser ut att öka något jämfört med föregående år. Det är viktigt att nettokostnaderna inte ökar snabbare än regionens skatteintäkter och statsbidrag. En viktig förutsättning för att detta inte ska ske är att Framtidsarbetet får förväntad effekt och att driftnämnder och styrelser håller sig inom de av regionfullmäktige tilldelade budgetramarna. Nettokostnadsandelen och dess utveckling Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. Vid en andel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Många kommuner och regioner/landsting har som mål att resultatet ska vara 2 procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen. Detta innebär en nettokostnadsandel på högst 98 procent, denna nivå brukar räknas som en god ekonomisk hushållning. Då regionens budget för 2016 är underbudgeterad, beslutades i Mål och budget 2016 att nettokostnadsandelen inte skulle vara styrande som mål under planperioden. 20
Nettokostnadsandelen efter tre månader uppgår till 102,3 procent, vilket är en försämring med 1,8 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Men om återbetalningen från AFA Försäkring exkluderas i 2015 års värden, så skulle nettokostnadsandelen ha uppgått till 102,4 procent efter tre månader 2015, i en sådan jämförelse innebär årets tremånaders värde en marginell förbättring med 0,1 procentenhet. Prognosen för 2016 pekar på en nettokostnadsandel på 100,0 procent, det vill säga årets löpande intäkter täcker de löpande kostnaderna. Årets prognostiserade värde innebär en förbättring med 0,3 procentenheter jämfört med 2015 års utfall. Men om återbetalningen från AFA Försäkring exkluderas i 2015 års bokslutsvärde, så skulle nettokostnadsandelen ha uppgått till 100,7 procent, vilket skulle innebära att årets prognostiserade nettokostnadsandel har förbättrats med 0,7 procentenheter. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 101,4 procent (2011 2015). NETTOKOSTNADSANDEL 3 mån 3 mån 3 mån Progn 2014 2014 2015 2015 2016 2016 Verksamhetens 102,8 99,6 97,1 97,1 99,5 96,8 andel 1) Avskrivningar 1) 3,7 3,8 3,5 3,4 3,2 3,4 Finansnetto 1) 2) -1,0-0,8-0,1-0,2-0,4-0,2 Nettokostnadsandel 105,5 102,6 100,5 100,3 102,3 100,0 1) I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. 2) De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. Investeringar Investeringar redovisas utförligare under avsnitt investeringsredovisning. INVESTERINGAR (MNKR) 3 mån 3 mån 3 mån Progn (mnkr) 2014 2014 2015 2015 2016 2016 Investeringar 45 267 49 356 122 535 Årets investeringsbudget omsluter 535 mnkr, vilket är 140 mnkr mer än föregående års anslag. Periodens investeringar uppgår till 122 mnkr, vilket är 73 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 535 mnkr innebär att alla nämnder och styrelser planerar att förbruka hela årets investeringsanslag för utrustning och fastigheter. Soliditet Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. En hög soliditet visar att en stor del av tillgångarna är finansierade med skatteintäkter (eget kapital) och att en 21
mindre del har lånefinansierats. En hög soliditet ger större ekonomiskt handlingsutrymme. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter tre månader till -14,8 procent, vilket är en förstärkning med 1,9 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Förstärkningen beror på att pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelser minskar i värde. Enligt Mål och budget 2016 bör soliditeten på lång sikt vara positiv även när pensioner inklusive löneskatt intjänade före 1998 inkluderas. Regionen uppfyller inte det långsiktiga soliditetsmålet. Soliditeten enligt blandmodellen, det vill säga exklusive pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelsen, uppgick till 40,8 procent efter tre månader, vilket innebär en försvagning med 1,8 procentenheter. Försvagningen beror på regionens negativa tremånadersresultat och balansomslutningens ökning. Region Halland har i jämförelse med andra regioner och landsting en stark soliditet. SOLIDITET Inklusive ansvarsförbindelse 3 mån 3 mån 3 mån 2014 2014 2015 2015 2016-15,3% -16,4% -16,7% -14,8% -14,8% Likviditet LIKVIDA MEDEL 3 mån 3 mån 3 mån (mnkr) 2014 2014 2015 2015 2016 Likvida medel 2 606 2 724 2 543 2 857 2 723 Likvida medel i för- 129,2% 124,0% 124,5% hållande till verksam- 34,7% 35,0% hetens nettokostnad Regionens likvida medel efter tre månader uppgår till 2 723 mnkr, vilket är en ökning med 180 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Genom att sätta de likvida medlen i förhållande till verksamhetens nettokostnader kan vi utläsa att nyckeltalet har stärkts något jämfört med föregående år och ligger kvar på en stabil nivå. En stor del av de likvida medlen är reserverade för pensioner genom politiska beslut. Av de likvida medlen förvaltas pensionsmedlen till största delen i fonder. KASSALIKVIDITET 3 mån 3 mån 3 mån 2014 2014 2015 2015 2016 Kassalikviditet 186% 201% 217% 216% 210% Kassalikviditeten har försvagats med 7 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år, men ligger ändå kvar på en stabil nivå. 22
Pensionsåtagande Regionens totala pensionsåtagande, inklusive löneskatt, uppgick den 31 mars 2016 till 6 001 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 0,1 procent eller 8 mnkr jämfört med samma period 2015. Av pensionsåtagandet avser 3 702 mnkr pensioner som är äldre än 1998 och 2 298 mnkr avser därefter intjänade pensionsförmåner. Detta innebär att 62 procent av pensionsskulden redovisas utanför balansräkningen och 38 procent beaktas i balansräkningen. PENSIONSÅTAGANDE INKL LÖNESKATT 3 mån 3 mån 3 mån (mnkr) 2014 2014 2015 2015 2016 Avsättning 1 929 2 032 2 131 2 218 2 298 Ansvarsförbindelse 3 973 3 863 3 861 3 732 3 702 Summa åtagande 5 902 5 895 5 992 5 950 6 001 Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av regionen, medan andra ligger utanför regionens kontroll. Ett sätt att visa beroendet av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell, från Mål och budget 2016, redovisas hur ett antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. KÄNSLIGHETSANALYS (mnkr) Löneökning med 1 procent inklusive arbetsgivaravgift -41 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -28 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -9 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) + 21 Förändrad utdebitering med 10 öre +/- 66 1) Inom hälso- och sjukvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. 23
Driftredovisning ACK HELÅR Resultat Resultat Per budget Avvikelse Resultat Rull 12 mån Prognos Prognos (mnkr) jan-mar jan-mar jan-mar jan-mar apr 2015 - resultat budg avvik Driftnämnd/styrelse 2015 2016 2016 2016 2015 mar 2016 2016 2016 DN Hallands sjukhus -51,4-62,5-7,2-55,2-173,3-184,3-198,0-198,0 Somatisk specialistvård -51,8-37,2-7,0-30,3-132,6-118,0-132,5-132,5 Regionvård 0,1-26,1 0,0-26,1-42,0-68,2-65,0-65,0 Medicinsk service 0,6 0,2 0,0 0,2 1,2 0,8 0,0 0,0 Vårdval -0,7 0,0 0,0 0,0-1,1-0,5-0,5-0,5 Tandvård 0,4 0,7-0,2 0,9 1,3 1,5 0,0 0,0 DN ambulans diagnostik hälsa 0,9 9,1-3,3 12,5 4,0 12,2 6,9 6,9 Ambulansverksamhet 1,9-0,2-0,6 0,3-3,9-6,0 1,5 1,5 Sjukresor -2,7 1,1 0,0 1,1 3,4 7,1 4,0 4,0 Sjukvårdsrådgivning -0,9 0,1-0,2 0,3 0,2 1,2 0,0 0,0 Medicinsk service 1,5 4,2-2,6 6,8 2,6 5,3 0,0 0,0 Mödrahälsovård 0,9 0,2 0,0 0,2 3,3 2,6 0,0 0,0 Ungdomsmottagning -0,5 0,0 0,0 0,0-1,0-0,4 0,0 0,0 Handikappverksamhet 0,4 1,7 0,0 1,7-0,5 0,8 1,5 1,5 Hjälpmedelsverksamhet 0,3 2,0 0,0 2,0 0,0 1,7 0,0 0,0 DN Psykiatri -6,6-6,5 0,2-6,7-28,1-28,0-32,2-32,2 Psykiatriverksamhet -3,3-2,5 0,2-2,7-17,0-16,3-20,0-20,0 Rättspsykiatriks vård 1,9-1,0 0,0-1,0 6,9 4,0-2,5-2,5 Vårdval -5,2-3,0 0,0-3,0-17,9-15,7-9,8-9,8 DN Närsjukvården -4,1-7,2-6,7-0,5-3,6-6,7-5,5-5,5 Vårdval -3,5-4,0-7,5 3,5-2,8-3,3 0,0 0,0 Tandvård -0,6-3,2 0,7-3,9-0,8-3,5-5,5-5,5 Lokala nämnder 0,9 1,2 0,0 1,2 2,7 3,1 0,3 0,3 Halmstadsnämnden 0,2 0,2 0,0 0,2 0,5 0,5 0,1 0,1 Varbergsnämnden 0,1 0,2 0,0 0,2 0,4 0,5 0,0 0,0 Kungsbackanämnden 0,2 0,2 0,0 0,2 0,6 0,6 0,2 0,2 Falkenbergsnämnden 0,1 0,2 0,0 0,2 0,4 0,4 0,0 0,0 Laholmsnämnden 0,1 0,2 0,0 0,2 0,4 0,5 0,0 0,0 Hyltenämnden 0,1 0,2 0,0 0,2 0,5 0,6 0,0 0,0 N hemsjukvård o hjälpmedel 1,0-0,9 0,0-0,9 0,1-1,8 0,0 0,0 Patientnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 DN Kultur och skola -0,5-2,6-4,8 2,3-2,5-4,5-2,8-2,8 Skola -1,0-3,9-4,8 0,9-2,4-5,4-1,8-1,8 Kultur 0,5 1,4 0,0 1,4-0,1 0,8-1,0-1,0 DN Regionservice 6,0 1,5-3,1 4,6 0,0-4,5 0,0 0,0 Regionstyrelsen 16,6 35,7 0,1 35,6-0,6 18,5-33,2-33,2 Hälso- o sjukvårdsfinansiering -4,4 16,5 0,0 16,5-55,6-40,8-31,4-31,4 Förtroendevalda RF RS 2,7 3,2 0,1 3,0 13,8 14,2-1,4-1,4 Regionkontoret 4,1 9,0 0,0 9,0 12,3 17,2-0,8-0,8 Drift utvecklingsprojekt 3,7-0,3 0,0-0,3 4,6 0,6 0,0 0,0 E-plan utveckling 12,1 2,1 0,0 2,1 25,0 21,0 0,0 0,0 Tillväxt utveckling 0,0 5,1 0,0 5,1-0,4 4,7 0,0 0,0 Hallandstrafiken 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ALMI -1,7 0,1 0,0 0,1-0,3 1,5 0,3 0,3 Revision 1,0 1,0 0,0 1,0 0,2 0,2 0,0 0,0 Regiongem./finansiering 25,0-17,1-53,5 36,4 177,3 135,2 267,0 311,7 A RESULTAT -11,2-48,2-78,4 30,2-23,4-60,4 2,5 47,2 N o t Noter: A) Årsbudget regionen -44,698 mnkr. Mptyp alla. 24
Kommentarer av det ekonomiska resultatet Region Hallands resultat för 2016 prognostiseras till 2,5 mnkr med en budgetavvikelse på 47,2 mnkr. Resultatet för hälso- och sjukvården prognostiseras till -260 mnkr. Läs mer om koncernens resultat i den finansiella analysen. Nedan kommenteras respektive nämnd/styrelse. Omfattande åtgärder/insatser krävs inom regionen för att bromsa kostnadsutvecklingen och komma i långsiktig ekonomisk balans. Konkretisering av åtgärder/insatser görs i särskild handlingsplan, i det regiongemensamma framtidsarbetet. Enligt Mål och budget 2016 ska framtidsarbetet uppnå en besparingseffekt på 100 mnkr under 2016. Enligt Driftnämnden Hallands sjukhus hade de vid 2016 års ingång en ingående obalans eller justeringspost på minus 145 mnkr, vilken avser nämndens verksamhet exklusive regionvården. Nämnden redovisar efter tre månader ett negativt ekonomiskt resultat med -62 mnkr, vilket är 55 mnkr sämre än budgeten för motsvarande period. Regionvården står för -26 mnkr och resterande verksamheter, främst den somatiska specialistvården, för -29 mnkr av budgetavvikelsen efter tre månader. Nämndens tremånadersresultat är 11 mnkr sämre än motsvarande resultat föregående år. Den ekonomiska obalansen för Driftnämnden Hallands sjukhus kvarstår. Resultatet och budgetavvikelsen prognostiseras till -198 mnkr, vilket är samma belopp som efter februari månad. Regionvården* står för -65 mnkr och resterande verksamheter, främst den somatiska specialistvården, för -133 mnkr av nämndens prognostiserade resultat. Nämndens prognos är 25 mnkr sämre än 2015 års utfall. En central reserv avsattes i budget 2016 för de obalanser som identifierades i budgetarbetet. Denna reserv uppgår till 175 mnkr och ligger centralt under regiongemensamma kostnader och finansiering. Rörande framtidsarbetet skriver DN Hallands sjukhus: Arbetet i de olika piloterna pågår enligt plan, exempelvis inom området utjämnad bemanning och utvecklad arbetsfördelning. Två workshops kring vakansproblematiken allmänsjuksköterskor har genomförts. Planering av modell för hur Hallands sjukhus specialistvårdsavdelningar i framtiden bör organiseras har påbörjats. Hallands sjukhus bidrar fortsatt aktivt i arbetet med utveckling av den oplanerade hälso- och sjukvården och samarbetet med Brigham and Women s Hospital i Boston. *Inför 2016 har en ny ersättningsmodell införts avseende regionvården i Södra sjukvårdsregionen. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa redovisar efter tre månader ett positivt resultat med 9 mnkr, vilket är drygt 12 mnkr bättre än periodens budget. Tremånadersresultatet är cirka 8 mnkr bättre än resultatet motsvarande period föregående år. 25
Resultatet och budgetavvikelsen prognostiseras till 6,9 mnkr. De verksamheter vilka prognostiserar överskott är främst sjukresor (4,0 mnkr), ambulansverksamheten (1,5 mnkr) och handikappverksamheten (1,5 mnkr). Nämndens prognostiserade överskott motsvarar nämndens del i framtidsarbetet. Nämndens övriga verksamheter prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Driftnämnden Psykiatri har under flera års tid redovisat ett negativt resultat. Driftnämnden redovisar efter tre månader ett negativt resultat uppgående till -7 mnkr, vilket är i nivå med föregående år. Årets första månader har präglats av hög beläggning inom heldygnsvården, såväl inom barn- och ungdomspsykiatrin, som inom vuxenpsykiatrin. Samtidigt som beläggningen har ökat, kan det under perioden noteras stora bemanningsproblem och hög sjukfrånvaro, vilket bland annat har medfört vårdplatsneddragningar vid kliniken i Varberg och stabsläge. Den höga sjukfrånvaron tillsammans med en allt värre vakanssituation har medfört ökade kostnader för övertid, timanställd personal och bemanningsföretag inom vuxenpsykiatrin. Förvaltningen arbetar aktivt med att få ned sjukfrånvaron. Resultat och budgetavvikelsen prognostiseras till -32 mnkr, vilket är 4 mnkr sämre än 2015 års utfall. Psykiatriverksamheten står för 20 mnkr av den negativa budgetavvikelsen, rättspsykiatrisk vård för drygt 2 mnkr och vårdvalsverksamheten för 10 mnkr. Av psykiatriverksamhetens prognos på -20 mnkr, ingår -7 mnkr avseende 2016 års PRIO-satsning, här har Regionstyrelsen gett klartecken till denna PRIO-satsning. Prognosen innehåller en viss osäkerhet beroende på den allvarliga situationen inom heldygnsvården och även på beroendevårdens utveckling som har en stor påverkan på resultatet. Prognosen bygger på att den nya beroendeverksamheten är fullfinansierad på helåret. Arbetet i framtidsarbetet går enligt plan och psykiatrin har nu fem pilotenheter, tre öppenvårdsmottagningar och två heldygnsvårdsavdelningar. I heldygnsvården testas modellen utjämnad bemanning och i öppenvården testas modellen utvecklad arbetsfördelning. Effekten av framtidsarbetet förväntas framförallt innebära en kvalitetshöjning, bättre arbetsmiljö och bättre möjlighet att på sikt rekrytera personal, och också en viss ekonomisk besparing. Driftnämnden Närsjukvården Halland redovisar efter tre månader ett negativt resultat med -7 mnkr, vilket är i nivå med periodens budget. Resultat och budgetavvikelsen prognostiseras till -5,5 mnkr, vilket är 2 mnkr sämre än 2015 års utfall. Närsjukvården har en underliggande ekonomi i balans. Prognosen är i sin helhet hänförligt till det fortsatta införandet av det nya journalsystemet VAS-T i folktandvården. Nämnden har hos Regionstyrelsen begärt att få disponera eget kapital för dessa införandekostnader. I samband med införandet uppstår dels kostnader för själva införandet, men även intäktsbortfall i samband med utbildning och inkörning. Närsjukvården Halland fortsätter under 2016 arbetet med det regiongemensamma framtidsarbetet för att öka kvalitet, skapa bättre flöden utifrån patienten och att minska kostnaderna. I prognosen ingår för närvarande inga effekter av framtidsarbetet. Det pågår en fördjupad analys kring effekterna och i vilken mån effekterna realiseras hos Närsjukvården och/eller hos andra delar i det halländska 26
sjukvårdssystemet. De lokala nämnderna redovisar totalt efter tre månader ett positivt resultat med 1,2 mnkr. Budgetavvikelsen prognostiseras till 0,3 mnkr, vilket är 2,4 mnkr sämre än 2015 års utfall. Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Patientnämnd och Revision prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Driftnämnden Kultur och skola redovisar efter tre månader ett resultat uppgående till -2,6 mnkr, vilket är 2,3 mnkr bättre än periodens budget. Resultat och budgetavvikelsen prognostiseras till -1 mnkr för kulturverksamheten. Avvikelsen avser finansieringen av den nya verksamheten Art Inside Out. När beslutet om inrättandet togs av regionstyrelsen under 2015, var en del av de ekonomiska konsekvenserna att få möjlighet att disponera eget kapital upp till 1,5 mnkr, om inte staten beviljade ökat statsbidrag. Statsbidraget höjdes inte. Resultat och budgetavvikelsen prognostiseras till -1,8 mnkr för skolverksamheten. Sämre elevunderlag än budgeterat och uteblivna intäkter från hallandskommunerna till internaten innebär en stor belastning på gymnasieskolornas ekonomi. En åtgärdsplan har tagits fram med syfte att nå en ekonomi i balans. Driftnämnden Regionservice redovisar efter tre månader ett resultat uppgående till drygt 1 mnkr, vilket är 4 mnkr bättre än periodens budget. Som en del i regionens långsiktiga strategi för ekonomisk balans har Regionservice i uppdrag att genomföra kostnadseffektiviserande åtgärder motsvarande den årliga prisökningen. Driftnämnden får därför inte ta ut någon kompensation för pris- och löneökningar 2016, för de tjänster man avtalar om priser med övriga nämnder/förvaltningar. För några av nämndens verksamheter prognostiseras ett underskott trots åtgärdsplaner, men för nämnden i sin helhet är helårsprognosen ett nollresultat. Eventuella överskott kommer att återbetalas till Regionstyrelsen. Regionstyrelsen redovisar efter tre månader ett resultat uppgående till 36 mnkr, vilket främst härrör från hälso- och sjukvårdsfinansiering (16 mnkr) och regionkontoret (9 mnkr). Tremånadersresultatet är 19 mnkr bättre än resultatet motsvarande period föregående år. Resultat och budgetavvikelsen prognostiseras till -33 mnkr för regionstyrelsen. Större delen av underskottet förväntas uppstå inom hälso- och sjukvårdsfinansiering med drygt 31 mnkr. De delar som här förväntas få störst budgetavvikelse är läkemedel (-60 mnkr), avtals- och taxevård (-25 mnkr) och gemensam verksamhetsutveckling (46 mnkr). Regionstyrelsen är kostnadsansvarig för förmånskostnader för läkemedel, medan kostnadsansvaret för läkemedel som används direkt för behandling av patient ligger hos respektive driftnämnd. Läkemedelsdelen förväntas ge ett budgetunderskott med 60 mnkr. Detta beror på en kombination av ökande volymer, prishöjningar på befintligt sortiment och introduktion av nya behandlingar. Ökningen kan till stor del härledas i ökade kostnader för de läkemedel som används vid cancer och 27
immunsjukdomar. Inom denna grupp handlar det delvis om en ökad användning och om skiften till nya behandlingsalternativ, men också om att vissa kostsamma läkemedel som tidigare rekvirerats direkt till vården nu kan förskrivas på recept inom läkemedelsförmånen. Efter tre månader är kostnaderna inom avtals- och taxevården 10 mnkr lägre än periodens budget, men på helåret prognostiseras en negativ budgetavvikelse på 25 mnkr, främst beroende på kostnader för vårdgarantier. För styrelsens gemensamma medel för verksamhetsutveckling prognostiseras en positiv budgetavvikelse med 46 mnkr. Regionens driftbidrag till Hallandstrafiken AB beräknas till 402 mnkr, vilket är i enlighet med budget. Regiongemensamma kostnader och finansiering är enda verksamheten som inte har en nollbudget, utan årsbudgeten uppgår till -44,7 mnkr. Resultatet efter tre månader uppgår till -17 mnkr, vilket är 36 mnkr bättre än periodens budget. Resultatet prognostiseras till 267 mnkr och budgetavvikelsen till 312 mnkr. Större förklaringsposter till den prognostiserade budgetavvikelsen är: - Kostnader avseende pensioner och pensionsskuldens förändring beräknas ge en positiv budgetavvikelse med 44 mnkr. Centralt reserverade medel avseende ingående obalanser ger en positiv budgetavvikelse med 175 mnkr, vilken ska möta eventuella negativa budgetavvikelser i verksamheten. 2016 års effektiviseringskrav i regionens gemensamma framtidsarbete uppgår till 100 mnkr och budgeteras centralt som en kostnadsminskning. Prognosen är att kostnadsbesparingen kommer att uppnås inom respektive nämnd. - Skatteintäkterna beräknas enligt SKL:s senaste skatteunderlagsprognos överstiga budget med 31 mnkr. Även kostnads- och intäktsutjämningen beräknas lämna ett överskott mot budget med 26 mnkr. I höstpropositionen beslutades om en generell förstärkning till landstingen på sammanlagt en miljard kronor. Denna förstärkning är obudgeterad och beräknas ge ett budgetöverskott på 32 mnkr för Region Halland. 28
Driftredovisning, 2016-03 (mnkr) Hälso- och sjukvård resp. övrig verksamhet ACK HELÅR Resultat Resultat Per budget Avvikelse Resultat Rull 12 mån Prognos Prognos jan-mar jan-mar jan-mar jan-mar apr 2015 - resultat budg avvik Driftnämnd/styrelse 2015 2016 2016 2016 2015 mar 2016 2016 2016 DN Hallands sjukhus -51,4-62,5-7,2-55,2-173,3-184,3-198,0-198,0 DN ambulans diagnostik hälsa 0,9 9,1-3,3 12,5 4,0 12,2 6,9 6,9 DN Psykiatri -6,6-6,5 0,2-6,7-28,1-28,0-32,2-32,2 DN Närsjukvården -4,1-7,2-6,7-0,5-3,6-6,7-5,5-5,5 Lokala nämnder 0,9 1,2 0,0 1,2 2,7 3,1 0,3 0,3 N hemsjukvård o hjälpmedel 1,0-0,9 0,0-0,9 0,1-1,8 0,0 0,0 Patientnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 RS Hälso- o sjukvårdsfinans. -4,4 16,5 0,0 16,5-55,6-40,8-31,4-31,4 Summa hälso- och sjukvård -63,6-50,2-17,0-33,2-253,5-246,1-259,9-259,9 N o t DN Kultur och skola -0,5-2,6-4,8 2,3-2,5-4,5-2,8-2,8 DN Regionservice 6,0 1,5-3,1 4,6 0,0-4,5 0,0 0,0 RS Övrigt 21,0 19,2 0,1 19,1 55,0 59,3-1,8-1,8 Revision 1,0 1,0 0,0 1,0 0,2 0,2 0,0 0,0 Regiongem./finansiering 25,0-17,1-53,5 36,4 177,3 135,2 267,0 311,7 A Summa övrig verksamhet 52,4 2,0-61,3 63,4 230,1 185,7 262,4 307,1 RESULTAT -11,2-48,2-78,4 30,2-23,4-60,4 2,5 47,2 Noter: A) Årsbudget regionen -44,698 mnkr. Mptyp alla. Bolagen Hallandstrafikens resultat präglas av högre intäkter än budget som till största delen beror på trafiksatsningar som genomförts under året. Pågatågens förlängning över länsgränsen har skapat halvtimmestrafik mellan Helsingborg och Halmstad och resandeutvecklingen i främst Varberg och Kungsbacka stadsbusstrafik har varit positiv. Utfall av resandet driver samtidigt ökade trafikkostnader samt att justerat regelverk för resegarantier från april månad förväntas öka bolagets kostnader. Teater Hallands prognos stämmer väl överens med budget. Den negativa avvikelsen orsakas av tillkommande kostnader för rekrytering av ny teaterchef. Januari mars (mnkr) Hallandstrafiken AB Teater Halland AB Intäkter exkl. driftbidrag Kostnader Resultat Driftbidrag för perioden Prognos 2016 inkl. driftbidrag 109,6 197,5-87,9 100,5 +0,5 0,1 3,8-3,7 3,7-0,2 29
Investeringsredovisning Investeringar per Utfall Utfall Årsbudget Prognos Prog.budg. Utfall nämnd/styrelse (mnkr) 2015-03 2016-03 2016 2016 avvikelse 2015 UTRUSTNING/INVENTARIER DN Hallands sjukhus 21,6 35,3 104,0 104,0 0,0 99,2 Ambulans o medicinsk diagnostik 0,5 0,6 79,0 79,0 0,0 22,0 Hälsa och funktionsstöd 0,2 0,1 2,7 2,7 0,0 1,2 DN ambulans diagnostik hälsa 0,7 0,7 81,7 81,7 0,0 23,2 DN Närsjukvård 1,0 0,1 11,0 11,0 0,0 4,6 DN Psykiatri 0,0 0,0 5,8 5,8 0,0 2,3 DN Regionservice 0,7 1,5 25,0 25,0 0,0 15,3 Kultur i Halland 0,1 0,1 0,6 0,6 0,0 0,6 Skolförvaltningen 0,1 2,4 2,4 0,0 3,6 DN kultur och skola 0,2 0,1 3,0 3,0 0,0 4,2 Regionkontoret (RS) 0,1 1,0 1,0 0,0 0,5 Utrustning ram oförutsett 1,5 1,5 0,0 Ofördelade investeringsmedel 49,0 49,0 0,0 Regiongemensam verksamhet (RS) 0,0 0,0 SUMMA UTRUSTNING/INVENTARIER 24,3 37,7 282,0 282,0 0,0 149,1 Regionkontoret (RS) 3,0 3,0 0,0 1,1 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 0,0 0,0 3,0 3,0 0,0 1,1 FASTIGHETSINVESTERINGAR DN Regionservice 24,8 84,2 84,3 250,0-165,7 205,5 Kvarstående budgetram fastigheter 165,7 0,0 165,7 SUMMA FASTIGHETSINVESTERING 24,8 84,2 250,0 250,0 0,0 205,5 SUMMA INVESTERINGAR 49,1 121,9 535,0 535,0 0,0 355,7 Not.Ofördelade investeringsmedel 49 mnkr avser 19 mnkr reinvestering robot, plus två stycken MR-kameror à 15 mnkr per styck. I DN Psykiatris budget à 5,8 mnkr ingår 2,5 mnkr omdisponering från ram oförutsett enligt beslut i RS. 30
Mnkr 600 Investeringar 2012-2016 500 400 300 200 100 0 2012 2013 2014 2015 Prog 2016 Årets investeringsbudget uppgår till 535 mnkr och är uppdelad på fastigheter 250 mnkr, immateriella tillgångar 3 mnkr och 282 mnkr avseende utrustning. Årets investeringsbudget är 140 mnkr högre än föregående år. Investeringarna efter tre månader uppgår till 122 mnkr, vilket är 73 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Investeringarna i fastigheter uppgår till 84 mnkr efter tre månader och utrustning till 38 mnkr. För 2015 prognostiseras investeringsutfallet till 535 mnkr, varav fastigheter 250 mnkr. Alla nämnder prognostiserar ett utfall i nivå med budget. FASTIGHETER STÖRRE ENSKILDA Hallands sjukhus Varberg, ny mottagningsbyggnad för dialys med mera Uppförande av ny byggnad för Dialys- och njurmottagning. Byggnaden kommer även innehålla mottagning för smärtrehab. Byggnaden ska stå klar våren 2016 och uppnå certifieringen Miljöklass Guld. Totalkostnaden för projektet förväntas understiga ursprunglig budget med cirka 5 mnkr. Hallands sjukhus Halmstad, akutmottagningen Omstrukturering av akutmottagningens befintliga lokaler, samt utökning av nuvarande yta i och med att gamla centralarkivets angränsande ytor tas i anspråk för administrativa lokaler. Detta möjliggör fler undersökningsrum och ett bättre patientflöde genom akutmottagningen. Hallands sjukhus Halmstad, Norra Klockhuset, iordningställande av tomställda lokaler Byggnad 072 på sjukhusområdet i Halmstad har i tidigare planer angivits som rivningsobjekt. En omprövning har gjorts av nyttan i förhållande till upprustningskostnaden. Enligt nytt beslut ska byggnaden rustas upp för ytterligare 20-25 års drift. Slutkostnaden blir billigare än budgeterat framförallt på grund av ett gynnsamt läge för upphandling. Regionen har kunnat teckna avtal till ett betydligt lägre pris än vad som från början var kalkylerat. 31