Trafiksäkra skolan Lärarhandledning Tema Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret
Samsas i trafiken Lärarhandledning Trafiksäkra Skolan ska ses som både en uppmaning och ett påstående. Övergripande mål Trafiksäkra skolan ska ge eleverna kunskap och möjlighet att aktivt undersöka, reflektera, analysera, jämföra, värdera samt ge förslag inom områden som rör deras trafiksäkerhetssituation. Målet når vi främst genom indelning i teman en aktiv probleminriktad inlärningsmetodik ett flexibelt utformat utbildningsmaterial Indelning i teman Genom indelning i teman vill vi dels lyfta fram angelägna områden inom trafiksäkerhet, dels ge läraren möjlighet att koncentrera sig på ett område i taget. Denna struktur ger eleverna en bättre chans till fördjupning och skolan möjlighet att bygga upp ett lätthanterligt trafiksäkerhetsbibliotek. Problembaserad inlärningsmetodik Trafiksäkerhet handlar mera om att komma till insikt, att befästa goda attityder och inse den egna rollen i sammanhanget, än att memorera trafikregler och trafikmärken. Materialet är därför uppbyggt så att eleverna genom egna undersökningar och vissa bakgrundsfakta, enskilt eller i gruppdiskussioner, ska kunna komma fram till attityder för ett säkert agerande i trafiken. Flexibelt utformat utbildningsmaterial Varje utbildningsgrupp och varje utbildare är unik. Materialet är därför utformat så att läraren kan välja vad och på vilket sätt han/hon vill ta upp det i varje tema. Skiftande ålder på grupperna kräver endast ett ändrat angreppssätt. Utbildningsmålet för respektive tema går ändå att nå. Temamål Samsas i trafiken Efter genomgånget tema ska eleven inse vikten av att visa hänsyn känna till olika trafikanttyper kunna ge förslag på hur man kan samarbeta i trafiken förstå äldres och funktionshindrades speciella problem
Metodiska tips Följande tips ska betraktas enbart som tips på hur materialet kan användas. Sid. 4 Sid. 5 Sid. 6 Sid. 7 I häftet Säkra vägar talar vi om vad trafik är, nämligen en förflyttning av människor eller fordon. Närhelst vi ska förflytta oss från ett ställe till ett annat, kan vi kalla oss trafikanter. Vi "trafikerar" en gata t ex av olika orsaker och på olika sätt. Orsakerna kan vara väldigt skiftande - en del finns där av yrkesskäl andra av privata. Vi förflyttar oss på olika sätt - till fots, på cykel, i bil, osv. Om du inte vill använda bilden, kan du låta barnen utgå från en verklig eller tänkt trafikplats. Vem kan tänkas trafikera den? Varför? Hur? Om du vill kan du även lägga in dimensionen när?. En gata kan på ett dygn anta flera olika skepnader. Olika grupper kan behandla olika tidspunkter och jämföra resultaten. Integreringen till svenskämnet och fri skrivning är lätt att se. För ditt fortsatta arbete bör du låta eleverna bli bekanta med uttrycken skyddade och oskyddade trafikanter. Eleverna vistas i trafiken mest som fotgängare eller cyklist, d v s som oskyddad trafikant. Oskyddade trafikanter är av förklarliga skäl en utsatt trafikantgrupp. På cykelbanan ska du ofta samsas med gående, andra cyklister och ibland mopedister. Reglerna är då desamma som på vägen. Du cyklar på höger sida och kör om till vänster. Om du kör om en gående kan ett pling på ringklockan vara till hjälp. Cykeln är ju ett tyst fordon. En cyklist ska dessutom visa stor hänsyn mot barn, åldringar och funktionshindrade. Du cyklar inte fortare än att du kan stanna om något plötsligt händer. Reglerna säger också att du som cyklist ska ge gående tid att gå åt sidan och inte köra för nära dem. Fältet ligger öppet att diskutera varför människor samarbetar, i vilka situationer och hur. Börja gärna med ett konkret område - trafik. Det blir då lättare att föra över diskussionerna på andra områden och även generellt. Frågorna varför, när och hur fungerar bra även här. Utgå från bilden eller någon annan trafikplats (se sid 4) och fyll den med trafikanter. Låt barnen tänka sig in i rollen av antingen fotgängare eller cyklist och komma fram till vilka andra trafikanter som kan påverkas av deras agerande. Låt dem göra en minneslista som resultat av diskussionerna för hur de som fotgängare kan bidra till "samspelet" mellan trafikantgrupper. Glöm inte att ta med i diskussionerna på vilken sida av vägen man går om det inte finns separat gångbana. Undersökningar har visat att många ele-
ver inte vet att man ska gå på den sida av vägen där man ser den trafik som kommer mot dem, d v s på vägens vänstra sida. Sid. 8-9 Sid. 10 Sid. 11 Sid. 12 Hela uppslaget är tänkt att få till stånd en förståelse för äldres problem i trafiken. Av de skadade i trafiken som är över 65 år är den övervägande orsaken till olyckan fall eller snubblingar och halkningar med ben- eller handledsfraktur som resultat. Den yttersta orsaken är många gånger ungdomars framfart på cykel, inlines eller skateboards. Det är inte kollisioner som får de äldre att falla utan den plötsliga överraskelsen och rädslan när t ex en cykel svischar förbi på trottoaren. Även "byggtekniska hjälpåtgärder" kan eleverna hjälpa till att tänka ut. I skolan, i trafiken, på posten, i affären Överallt finns tendenser till att stressa och försöka komma före. Vilka elever vill inte komma först ut på rasten för att "tinga" fotbollsmålet eller hopphagen? Sidan kan du använda till en allmän diskussion om hänsyn m m som du säkert har gjort många gånger i skolsammanhang. Knyter du upp resonemanget kring trafik får barnen ett annat perspektiv på problemet med de allvarliga följder som stress och "jag-ska-komma-först"-tänkande kan få. Låt eleverna arbeta i smågrupper. Kanske är dina elever redan inskolade i ett problembaserat tänkande. Annars kan sidan bli en startövning där grupperna får hjälp med delfrågor som Vad är problemet? (definiera problemet) Varför har det blivit så? (analysera problemet) Vilka olika möjligheter har vi att åtgärda problemet? (idégenerering) Vilken av lösningarna tycker vi är bäst (konkret lösningsförslag) Vill du låta eleverna lösa trafikrelaterade problem som verkligen existerar i er närhet, är detta en bra fortsättning på häftets "övning". Mission possible är här en bra integreringsuppgift. Både bild och språk ska kombineras. Naturligtvis uttnyttjar du möjligheten att även göra slogans för samarbetet inom klassen, arbetsenheten eller skolan. Sid. 14-15 Låt sidorna bli inledning till en diskussion om Nollvisionen. Vi kan aldrig acceptera att människor dör i trafiken. Nollvisionens innebörd noll dödade och noll svårt skadade kan bli svår att förklara och diskutera även med elever i de högre årskurserna. Många vuxna har svårt att förstå budskapet och säger att det är nonsens att tro att vi ska nå dit. Men ställ då frågan: -Hur många döda är lagom många döda, om din egen familj skulle drabbas?
Nollvisionen bygger på tre huvudtankar: Ett misstag i trafiken ska inte behöva bestraffas med döden! Vi ska forma vårt trafiksystem efter hur mycket våld den mest utsatta gruppen tål! Dina elever hör som oskyddade trafikanter till den gruppen. Trafiksäkerhet skapar vi tillsammans! För att kunna uppfylla Nollvisionen har bl a våra kommuner skrivit in åtgärder i sina kommunala trafiksäkerhetsprogram. Men vi har alla vår privata eller familjenollvision. Vi bryr oss om våra närmsta. Kör försiktigt! Se dig för! Ring när du kommer fram! Låt eleverna ta fram åtgärder som ska uppfylla deras egen, klassens eller skolans Nollvision!
Besök gärna vår hemsida: www.malmo.se/trafiksakraskolan Skicka gärna in elevernas arbeten antingen via mail eller med internpost. Det kan gälla enstaka intressanta intervjuer, teckningar egna berättelser, undersökningar mm, och behöver inte vara stort upplagda projekt. Vi publicerar bidragen på hemsidan.