Godkännande av månadsrapport efter september inklusive uppföljning av åtgärdsplan

1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2014-10-22 Diarienummer 521-2013:L131 Södra Älvsborgs Sjukhus, ekonomistab Handläggare: Anna-Karin Jernberg Telefon: 033-616 10 00 E-post: sas@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Godkännande av månadsrapport efter september inklusive uppföljning av åtgärdsplan Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner månadsrapport efter september. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus förklarar paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Sjukhusets resultat per september är minus 67,2 mnkr, vilket är 69,7 mnkr sämre än budget och 79,4 mnkr bättre än föregående år. Beläggningssituationen under sommaren har varit acceptabel men med höga kostnader för bemanning med ökande ersättningar för övertid, förskjuten semester och bemanningsföretag sjuksköterskor. Sjukhuset har fortsatta vakansproblem för sjuksköterskor och är beroende av bemanningsföretag för att säkra vårdplatserna. Produktionen minskar något jämfört med föregående år med minskande tillgänglighet och längre köer som följd. Verksamhetens kostnader jämfört med föregående år är 2,3 procent högre. Arbete med åtgärdsprogram för kostnadsbesparingar och effektiviseringar pågår inom de olika verksamheterna. Beredning Samverkan har skett med fackliga organisationer den 27 oktober. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Anna-Karin Jernberg ekonomichef Bilaga Månadsrapport efter september Skickas till Regionstyrelsen Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås Besöksadress: Brämhultsvägen 53 Borås Varbergsvägen 50 Skene Telefon: 033-616 10 00 Webbplats: www.vgregion.se/sas E-post: sas@vgregion.se

Datum SÄS diarienummer Sida 2014-10-30 521-2013:L131 1 (7) Handläggare Ekonomistab Månadsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus september 2014

Månadsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus september 2014 1 Sammanfattande kommentar om verksamheten Sjukhusets resultat per september är minus 67,2 mnkr, vilket är 69,7 mnkr sämre än budget och 79,4 mnkr bättre än föregående år. Sjukhuset har periodvis under våren tvingats stänga avdelningar på grund av VRE-smitta och utbrott av calici. Detta har resulterat i överbeläggningar och utlokaliseringar. Beläggningssituationen under sommaren har varit acceptabel men med höga kostnader för bemanning med ökande ersättningar för övertid, förskjuten semester och bemanningsföretag sjuksköterskor. Sjukhuset har fortsatta vakansproblem för sjuksköterskor och är beroende av bemanningsföretag för att säkra vårdplatserna. Produktionen minskar något jämfört med föregående år med minskande tillgänglighet och längre köer som följd. Verksamhetens kostnader jämfört med föregående år är 2,3 procent högre. Arbete med åtgärdsprogram för kostnadsbesparingar och effektiviseringar pågår inom de olika verksamheterna. Det ackumulerade resultatet är bekymmersamt trots en jämförelsevis låg kostnadsutveckling. Sjukhuset har fått rapporter om att fakturor inte inkommit korrekt men kostnader och intäkter är per september inte avvikande i denna mening. Prognosen oförändrat -91 mnkr. 1.1 Produktion Antalet individer med vårdkontakt har minskat med 462 stycken (0,5 procent) jämfört med föregående år. Barn- och ungdomsklinik samt HIVÖ står för största minskningen. Inom psykiatrin har antalet individer ökat med 517 stycken (6,4 procent). Sammanvägda prestationer har minskat med 1,6 procent (exkl. strål 2013 och justering för medicinsk rehab). Det är främst den somatiska slutenvården som gör att sammanvägningen minskar jämfört med föregående år. Mot bud-get är minskningen 0,7 procent. För den somatiska slutenvården har antalet vårdtillfällen minskat med 1 573 stycken (-6,9 procent). Förklaringen är att sjukhuset under hösten 2013 stängde en medicin avdelning med 24 vård-platser samt har stängt 4 vårdplatser på HIA, totalt 28 platser. Antalet psykiatriska vårddagar har ökat med 1 108 stycken (6,1 procent). Medelvårdtiden ligger totalt på 5,47 dagar vilket är en ökning med 3,6 procent. Medelvårdtiden inom somatiken är 5,00 dagar (+2,4 procent). Medelvårdtiden har ökat på samtliga somatiska kliniker förutom på medicin- och onkologkliniken. En förklaring är att behandling för diagnoser med tidigare kort vårdtid utförs mer i dagvård, vilket innebär ökad medelvårdtid. För psykiatrin är medelvårdtiden 12,47 dagar (+6,1 procent), BUP minskar med 26,8 procent medan VUP ökar med 8,5 procent. Prestationerna i öppenvården minskar jämfört med föregående år (-0,9 procent) om strålverksamheten exkluderas 2013. En större minskning ses inom rehabiliteringskliniken, bl.a. på grund av planerad minskning i badet utifrån åtgärdsplan. VUP och Akutkliniken ökar antalet besök mest. Det är både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar som minskar jämfört med föregå-ende år på totalen. Under 2014 har antalet besök på AVC uppgått till 37 440 stycken vilket är en ökning med 205 stycken (+0,6 procent). Av dessa har 12 023 stycken blivit inskrivna till slutenvården vilket är 8,3 procent färre än föregående år. Under året har de fem barnmottagningarna infört Elvis, vilket påverkar remissjämförelsen mot föregående år. Om dessa exkluderas är antalet registrerade remisser 1,3 procent färre än samma period föregående år. Ökningen är procentuellt störst inom vuxenpsykiatrin (+16 procent), Anestesi (+15,3 procent) och Kvinnokliniken (+9,5 procent) medan BUP minskat med cirka -24 procent och Ortopeden minskat med 16,4 procent.

Månadsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus september 2014 1.2 Vårdgaranti Nedan visas graden av måluppfyllelse för respektive väntetid i tabellform. Siffror anges för både just nu och faktiska då ersättning för den så kallade kömiljarden (60 dagar) kräver det. Sjukhuset klarar kvalificeringen (just nu) för kömiljarden för behandling. Gränsvärdet för faktiska 70 och 80 procent uppnås inte. För BUP uppnås inte målen. Mottagning 30 60 90 Just nu 42% 61% 71% Faktiskt 49% 67% 83% Behandling 30 60 90 Just nu 50% 78% 87% Faktiskt 40% 61% 76% BUP 30 Mottagning just nu 97% Mottagning faktiskt 82% Fördjupad utredning faktiskt 6% Behandling faktiskt 71% Den siste september hade 2145 personer väntat längre än vårdgarantigränserna varav 1891 till mottagning och 254 till behandling, vilket är 1403 fler än 2013. 1.3 Personal Jämfört med september månad 2013 ses en ökning av antalet tillsvidareanställda (93), en minskning av antalet visstidsanställda (-85) samt en ökning av antalet timanställda (17). Antalet nettoårsarbetare har minskat för motsvarande period. Minskning syns framför allt i grupperna Sjuksköterskor/barnmorskor, Rehabilitering och förebyggande samt Sjukhustekniker/labpersonal. Orsaken till detta är bl.a en ökad sjukfrånvaro samt ett flertal vakanser. Bemanningssituationen under sommarperioden har varit hanterbar. Särskilda ersättningar har tillämpats för sjuksköterskor/barnmorskor, när det gäller förskjutning av sommarsemestern och extra arbetspass. Detta har varit av stort värde för att klara sommarbemanningen. Flyttade semesterveckor under juni-augusti är ca 120 (0,6 mnkr), och drygt 6 600 extra pass har utförts (0,9 mnkr). Jämfört med föregående år har den totala övertiden minskat med 8,7 procent. Minskningen sker inom i stort sett alla personalgrupper förutom barnmorskor, som har den största procentuella ökningen (41procent). Kvinnokliniken valde att förlägga semestrarna i två perioder, vilket medförde många extrapass med övertidsersättning. Sjukfrånvaron är fortsatt hög. Det rullande 12-värdet är 6,79 procent. Korttidssjukfrånvaron är något lägre jämfört med samma period 2013, medan sjukfrånvaron över 60 dagar ökar markant. Sjukfrånvarotalen varierar kraftigt mellan olika verksamheter inom SÄS. 2 Ekonomisk avvikelseanalys Resultatet till och med september är -67,2 mnkr. Intäkterna har ökat med 5,9 procent. Kostnaderna har ökat med 2,4 procent jämfört med samma period förra året, om personalkostnaderna exkluderas är kostnadsökningen endast 0,04 procent. Budgetavvikelsen på 79,4 mnkr förklaras främst av kostnader för bemanning, köpt vård samt övriga kostnader. Resultaträkning (tkr) 3 (7)

Månadsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus september 2014 2.1 Intäkter Patientavgifterna understiger budget med 1,5 mnkr men ökar med 1,6 mnkr jämfört med samma period förra året. Ökningen gentemot utfallet förra året beror på att slutenvårdsavgiften har höjts från 80 till 100 kronor. Såld vård avtal överstiger budget med 11,5 mnkr, vilket förklaras av ökade intäkter kopplade till Kömiljarden, 14,4 mnkr som inte är budgeterade samt ökat förlossningstal som ger överskott med 3,2 mnkr. Överskottet mot budget motverkas bland annat av det utökade produktionsuppdraget som ger ett underskott mot budet på 4,7 mnkr samt underskott för koloskopier 1,6 mnkr. Såld vård asyl understiger budget med 5,1 mnkr. Avvikelsen beror på minskad produktion inom slutenvården men även av en kraftig övervärdering av budget för gömda flyktingar som utfördes enligt regional anvisning. Övrig såld vård överstiger budget med 3,9 mnkr. Antalet vårdtillfällen är lägre än för samma period förra året men vårdtyngden för de vårdade patienterna har ökat. Intäkterna för utskrivningsklara patienter som inte har överlämnats till kommunal omsorg har ökat. Försäljning av medicinsk service överstiger budget med 2,7 mnkr, vilket bland annat beror på försäljning av laboratorietjänster 2,0 mnkr samt ökad försäljning av transporttjänster 1,0 mnkr, framför allt till Halland och Jönköping. Dock finns en negativ avvikelse mot budget för försäljning av röntgentjänster. Övriga intäkter överstiger budget med 23,6 mnkr. Avvikelsen mot budget förklaras bland annat av intäkter för stimulansmedel inom psykiatrin 3,3 mnkr, kompetensutveckling och förstärkning av personal 5,5 mnkr, 6,3 mnkr i diverse övriga inom och utomregionala ersättningar t ex statsbidrag, 2 mnkr i retroaktiv ersättning för registrering i Senior Alert, 3,1 4 (7)

Månadsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus september 2014 mnkr för sjukskrivning och rehabiliteringsprocess samt 3,4 mnkr för regionalt finansierad läkemedel. Ökningen mot föregående år beror i huvudsak på regional ersättning för god tillgänglighet, beläggningsgrad, förstärkt yrkesintroduktion samt lönepolitisk satsning. 2.2 Kostnader Personalkostnaderna ökar med 3,9 procent gentemot föregående års utfall, vilket är något lägre än föregående års personalkostnadsökning. De totala personalkostnaderna understiger budget med 2,3 mnkr. Det finns dock negativa avvikelser inom personalkostnader, vilket i huvudsak är semester-, övertids- och jourkostnader samt övriga personalkostnader. De positiva avvikelserna gentemot budget återfinns på månadslön och sociala avgifter. Personalkostnadsökningen gentemot utfallet samma period förra året beror bland annat på att kostnader för övertid, semester och månadslön ökar. Nettokostnaden för övertid till skillnad från antalet timmar ökar genom minskat ledighetsuttag. Semesterkostnaderna är 13,3 mnkr över budget vilket beror på att ledighetsuttag av semester har varit lägre än väntat. En förskjutning till dyrare arbetskraft sker där antalet läkare och psykologer ökar och undersköterskor minskar. Detta har bidragit till att kostnader för läkarlönerna har ökat med 7,16 procent, 25,1 mnkr jämfört med samma period förra året. Medellönen har ökat med 3,3 procent tom mars månad jämfört med samma period förra året. Höjning av de sociala avgifterna med 1,1 procentenheter bidrar också till ökade personalkostnader. Höjningen innebär 11,8 mnkr i ökade kostnader till och med september utöver engångskostnaden på 1,3 mnkr för omvärdering av personalskulderna. Kostnaderna för köpt vård är 25,5 mnkr högre än budgeterat. Budgetavvikelsen beror på ökade kostnader för valfrihet 3,1 mnkr, kömiljardssatsning 13,0 mnkr samt övrig köpt vård 9,3 mnkr. Inom övrig köpt vård finns bland annat en faktura från Karolinska som avser ECMO-vård 2013. Trots att utfallet är lägre än föregående år finns en stor skillnad mot 2013 då SÄS betalade fakturor till SU för strålverksamheten 21,9 mnkr tom september. Kostnaderna för bemanningsföretag överstiger budget med 34,3 mnkr eftersom budgeten är satt till noll. Beslut har tagits om stopp av användande av bemanningsföretag med undantag för ett par verksamheter. De verksamheter som under föregående år haft tillåtelse att använda bemanningsföretag har ett fortsatt behov av hyrläkare. Från och med april har också Hjärtlungkliniken och Rehabkliniken använt sig av bemanningsföretag på grund av vakanser och sjukfrånvaro. Ett ökat behov av bemanningsläkare på akutkliniken har lett till utökad närvaro av bemanningsläkare nattetid. Utfallet är i nivå med föregående års resultat trots att inköp av sjukskötersketjänster har ökat med 4,0 mnkr jämfört med samma period förra året. Kostnaderna för läkemedel är 0,6 mnkr lägre än budgeterat. Kostnaderna för regionalt finansierade läkemedel ökar men det kompenseras av läkemedelsrabatter och minskade kostnader för läkemedel på HIVÖ som är en följd av läkarbrist. Kostnaderna för sjukvårdsmaterial överstiger budget med 4,1 mnkr. Inom denna grupp är det övriga sjukvårdsmaterial som avviker från budget, vilket beror på ett flertal volymökningar inom flera verksamheter samt val av förändring i behandlingsmetod. Avvikelsen både gentemot budget och utfallet samma period förra året beror även på att insulinpumpar, som nu bokförs som sjukvårdsmaterial, tidigare har hanterats som investering. Sjukhuset har även fakturerats för eftersläpande dialystjänster från apoteket på 1 mnkr varav 0,3 mnkr hör till 2013. Kostnaderna för lokal- och fastigheter överstiger budget med 1 mnkr. 0,4 mnkr avser retroaktiv fakturering av städ för BUM-mottagningarna. 5 (7)

Månadsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus september 2014 Avskrivningskostnaderna överstiger budget med 2,5 mnkr, vilket beror på fortsatt hög nivå hänförlig till vårdutveckling. Kostnader för Regionservice abonnemang är i nivå med budget. Regionservice övriga kostnader är i nivå med budget. Kostnader för Bild och laboratoriemedicin överstiger budget med 2,9 mnkr. Budgetavvikelsen beror till största delen av vidarebefordran av remisser till extern leverantör på grund av kapacitetsbrist på röntgen samt volymökningar inom vissa verksamheter. Kostnader för läkemedelsnära tjänster överstiger budget med 2,9 mnkr. Avvikelsen beror dels på kostnader för orderradsavgifter från Apoteket som avser 2013, orderradsavgiften har även höjts från 31 till 43 kronor. Avvikelsen beror även på kostnader för regionalt sjukhusapotek som har budgeterats inom övriga kostnader samt högre kostnader för tjänster kopplade till cytostatika läkemedel. Övriga kostnader överstiger budget med 14,4 mnkr. De kostnader som är kvar på ankomstregistreringskontona är låga, dessa kostnader kommer senare att bokföras som labprover, övriga kostnader, och bemanningsföretag. De största avvikelserna hänförs till övriga verksamhetsanknutna tjänster, som bland annat består av granskningstjänster för Bild- och laboratoriemedicin och köpta tjänster för hörselscreening. Även ökade kostnader för IT, Övriga kostnader för reparation och underhåll samt larm- och bevakning, mm. Övriga kostnader är 7,8 mnkr lägre än samma period förra året, vilket beror på att ett större fokus kring attest inför stängning av bokföringsperioden. Finansnetto överstiger budget 1,5 mnkr, när balansposten på 18,8 mnkr är exkluderad. Avvikelsen beror på ökade räntekostnader på grund av högre lån till Moderförvaltningen samt lägre ränteintäkter. 2.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans I samband med detaljbudgetens fastställande definierades åtgärder motsvarande 116 mnkr och med bedömd effekt om 85 mnkr. Den fastställda åtgärdsplanen har därefter reviderats utifrån regionstyrelsens beslut om att utge ersättning för bibehållen tillgänglighet, optimering av vårdplatser, krav på 90-procentig beläggning mm. Med hänsyn till dessa omständigheter måste 22 mnkr räknas bort i förhållande till planens ursprungliga mål om 85 mnkr. En ytterligare åtgärd som också omprövats är den allmänna översynen av personalkostnaderna där effekten innevarande år justeras ner från 29 mnkr till 10 mnkr. Detta innebär att åtgärdsplanens effekter har räknas ner till ca 50 mnkr jämfört med ursprungliga 85 mnkr. Till och med september kan åtgärder summeras till 23,4 mnkr. På grund av begränsad effekt i åtgärdsplanen har samtliga verksamheter påförts ett effektiviseringskrav under 2014 om minst en procent som ska resultera i långsiktigt hållbara åtgärder, vilka uppgår till ca 30 mnkr och successivt arbetas in i respektive verksamhet. Åtgärder inom ramen för effektiviseringskrav omhändertas främst inom område personal och läkemedel.. Därutöver har staber och service påförts ytterligare sparkrav. 6 (7)

Månadsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus september 2014 Åtgärder/uppdrag Grundmål Mål 2014 Effekt 1409 Prognos 2014 Bemanningsföretag läkare 10 000 7 300 5 160 10 000 Nattersättning 2 000 1 460 0 0 Semester- och jourledighet 3 000 2 190 590 2 190 Långhelger 10 000 7 300 4 800 7 300 Minskade personalkostnader 40 000 29 200 0 500 PC och telefoni 2 000 1 460 276 500 Läkemedel 3 000 2 190 6 400 5 000 Bilanvändning 1 000 730 435 500 Material 5 000 3 650 2 650 1 500 Specialistvårdskostnader 3 000 2 190 0 0 Översyn mottgningsverksamhet 10 000 7 300 0 0 Vårdplatsoptimering 20 000 14 600 0 0 Minskad lokalyta 2 000 1 460 1 000 1 000 Översyn administration 5 000 3 650 1 700 2 600 Summa 116 000 84 680 23 011 31 090 7 (7)

Dnr: HSN 6 108-2014 HSN 8 126-2014 SÄS 435-2014:L100 Överenskommelse om hälso- och sjukvård vid Södra Älvsborgs sjukhus 2015 Mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Sjuhärad (HSN 8) Mittenälvsborg (HSN 6) Och Södra Älvsborgs sjukhus 1(21)

Överenskommelse om hälso- och sjukvård vid Södra Älvsborgs sjukhus 2015 Dnr: HSN 6 108-2014 HSN 8 126-2014 SÄS 435-2014:L100 Överenskommelsen kan beställas från: Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) Borås Regionens hus Box 1726 501 17 Borås Tel: 010-441 00 00 Hemsidor för HSN 6, HSN 8: Överenskommelsen finns på Hälso- och sjukvårdsnämndernas hemsida under länken i högermenyn "Aktuella dokument från nämnden". http://www.vgregion.se/hsn8 http://www.vgregion.se/hsn6 Överenskommelsen finns också på Södra Älvsborgs sjukhus hemsida http://www.vgregion.se/sv/sas Kontaktpersoner: Lisbeth Mensas, Planeringsledare, HSNK Borås, tel 010-441 39 33 Marianne Segenstedt, Planeringsledare, SÄS, tel 033-616 13 57 2(21)

Innehåll 1. Allmänna förutsättningar... 5 1.1 Parter... 5 1.2 Giltighetstid... 5 1.3 Utgångspunkter... 5 1.4 Vision... 6 2. Omfattning... 6 2.1 Precisering av länssjukvårdsuppdraget... 6 2.2 Utbudspunkter... 6 2.3 Vårdvolymer... 7 2.4 Planerad vård... 7 2.5 Akut vård... 7 2.6 Närsjukvård... 7 2.7 Hälsofrämjande vård... 7 3. Samverkan och samarbete... 7 3.1 Samverkan mellan regionens sjukhus... 8 3.2 Samverkan med andra aktörer... 8 4. Åtaganden... 8 4.1 Kvalitetsmål enligt God Vård... 8 4.2 Hälsofrämjande vård... 11 4.3 Närvårdssamverkan... 11 4.4 Nämndernas prioriterade grupper... 11 4.5 Precisering av vissa vårdåtaganden och andra åtgärder... 14 5. Förändringar 2015... 17 5.1 Ordnat införande läkemedel och metoder... 17 5.2 Omfördelning FoU-medel... 17 5.3 Jämställda löner... 17 5.4 Logopedi... 17 5.5 BNUT-teamet... 18 6. Utvecklingsarbete... 18 6.1 Regiongemensam produktionsstyrning... 18 6.2 Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri 2014-2018... 18 6.3 Neonatalvård... 18 6.4 Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga (RS 640-2013, HSD-A 28-2014)... 18 6.5 Lokalt utvecklingsarbete... 19 3(21)

6.5.1 PRIO-satsning... 19 7. Ekonomi... 19 7.1 Ersättningsmodell... 19 7.2 Ekonomisk ersättning... 19 7.3 Ekonomiskt ansvar vårdgaranti... 19 8. Uppföljning... 19 8.1 Uppföljningsplan... 19 8.2 Leverans av vårddata och väntetidsuppgifter... 19 8.3 Informationsutbyte och dialog... 20 9. Ändrade förutsättningar... 20 10. Förutsättningar för överenskommelsen... 20 11. Information... 20 Bilaga 1 Ersättningsbilaga Bilaga 2 Förklaring ersättningar Bilaga 3 Riktade uppdrag Bilaga 4 Uppföljningsplan 4(21)

1. Allmänna förutsättningar 1.1 Parter Överenskommelsen är tecknad mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen (beställaren) och Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus (utföraren). Överenskommelsen tecknas för alla nämnders räkning av hälso- och sjukvårdsnämnderna i Mittenälvsborg, HSN 6, och Sjuhärad, HSN 8. 1.2 Giltighetstid Överenskommelsen gäller 1 januari 31 december 2015. 1.3 Utgångspunkter Syftet med överenskommelsen är att reglera och definiera 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende länssjukvård vid Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) för invånare i Västra Götalandsregionen (VGR). Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges (RF) budget för 2015, regionala planeringsdirektiv 2015 samt gällande nationella och regionala styrdokument. Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål- och inriktningsdokument ligger också till grund för överenskommelsen. Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 1.3.1 Mål och inriktning för nämnderna Av nämndernas övergripande mål och inriktning berör följande hälso- och sjukvården: En jämlik hälso- och sjukvård som kännetecknas av ett hälsofrämjande synsätt, hög tillgänglighet och god kvalitet och som ges inom givna resurser och på lika villkor En väl fungerande närvårdssamverkan som innebär att invånare med behov av vårdoch omsorgsinsatser från kommun och region ska erbjudas detta i en obruten vårdprocess/kedja Stärkt delaktighet hos befolkningen Följsamhet till RF:s mål Nämnderna har för 2015 valt att ha särskilt fokus på fyra grupper i befolkningen: Barn och ungdomar Äldre Personer med cancer Personer med psykisk ohälsa För varje grupp finns mål och framgångsfaktorer identifierade, se sid 12. 5(21)

1.4 Vision VGRs vision Det goda livet och regionens värdegrund ska prägla all verksamhet. Förtydligande av visionen återfinns på http://www.vgregion.se/vision. 2. Omfattning SÄS övergripande uppdrag är att ge länssjukvård till invånare i VGR samt öppen vård till invånare i övriga landet som väljer att söka vård vid sjukhuset i enlighet med patientlagsstiftningen från jan 2015. 2.1 Precisering av länssjukvårdsuppdraget Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som inte omfattas av uppdrag på primärvårdsnivå eller är av karaktären riks- eller regionsjukvård enligt Regionala medicinska riktlinjer i Västra Götaland om ansvarsfördelning mellan vårdgivare. Utöver länssjukvårdsuppdraget har SÄS också ansvar för att inom sina specialiteter bistå med kunskaper till vårdgrannar i syfte att öka den samlade kompetensen inom närsjukvården och verka för en sammanhållen vårdprocess för den enskilde vårdtagaren. 2.2.1 Precisering av vårdutbud Utöver verksamheterna vid SÄS ska sjukhuset bedriva: - Lundströmmottagningen, Alingsås, som är en regional, högspecialiserad utredningsenhet för könsidentitetsstörningar, huvudsakligen transsexualism - tillhandhålla gynekolog motsvarande 50 % till Närhälsans gynekologimottagning i Ulricehamn samt gynekolog till Närhälsans specialistmödravård i Sjuhärad med undantag av Mark Svenljunga På Alingsås lasarett bedriver SÄS för närvarande: - Mottagning för specialiserad ögonsjukvård - Ljusmottagning - Ambulansverksamhet - Laboratorieverksamhet - Ortopedteknisk verksamhet Vidare har SÄS samverkansavtal med Alingsås lasarett som innebär att vara konsult till Alingsås lasarett inom psykiatri, infektion och onkologi (Dnr A111/07:8) 2.2 Utbudspunkter Verksamheten ska bedrivas vid de utbudspunkter där SÄS idag bedriver verksamhet inom ramen för denna vårdöverenskommelse. I särskilda fall kan ändringar av utbudspunkter göras av utförarna under överenskommelsetiden efter samråd med hälso- och sjukvårdsnämnden enligt gällande reglemente för Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus (RF 159/10; 177/10). 6(21)

2.3 Vårdvolymer SÄS ska tillhandahålla vård enligt överenskommen volym. Prestationer och vårdvolymer är grund för fakturering och priser enligt VGRs ersättningsmodell. Verksamheten ska planeras över årets tolv månader så att god tillgänglighet kan upprätthållas under hela året. 2.4 Planerad vård Den planerade vården ska kännetecknas av god tillgänglighet och god kvalitet. Patienter ska erbjudas tid till besök och behandling inom vårdgarantin. Valfrihet gäller och SÄS ska ge adekvat information till den patient som vill utnyttja valfriheten. SÄS ansvarar ekonomiskt och administrativt för valfrihetsvård för patienter från Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda kommuner. För en beskrivning av hur valfrihetsvården ska tillämpas i VGR se RSK 398-2010. 2.5 Akut vård SÄS har ett helhetsansvar för verksamheten dygnet runt inom alla sjukhusets specialiteter. För att tillgodose det medicinska omhändertagandet som krävs vid livshotande tillstånd eller akut allvarligt insjuknande/skada ska specialiserad akutsjukvård bedrivas dygnet runt inom SÄS. Tillgängligheten vid akutmottagningen ska vara god och SÄS ska verka för att väntetiderna och genomloppstiderna kortas. Patienter som söker på akutmottagningen, men som inte bedöms vara i behov av länssjukvård, ska hänvisas till rätt vårdnivå. 2.6 Närsjukvård Alla invånare ska, oberoende av bostadsort, erbjudas en god nära sjukvård. Den nära sjukvården ska tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt. 2.7 Hälsofrämjande vård SÄS har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska prägla all verksamhet på SÄS. Det är i det vardagliga mötet med patienter och närstående som hälso- och sjukvården kan nyttja sin hälsofrämjande potential i form av specifik kunskap, förtroende, breda kontaktytor och lokal närvaro. Sjukhusen har ett ansvar i sitt möte med patienten att främja den goda hälsans positiva effekter. 3. Samverkan och samarbete Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan utnyttja varandras kunskaper och bygga upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån kunskap och patientens perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta ska ske genom bred samverkan över organisations- och specialitetsgränser. Sjukhuset ska samverka med primärvård, kommun och andra sjukhus i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser såsom exempelvis 7(21)

omhändertagande av äldre, psykiskt funktionsnedsatta eller barn och ungdomar. Sjukhuset ska också medverka i arbetet med att skapa tydliga gränser mellan vilka patienter och vilka sjukdomstillstånd som ska handläggas på respektive vårdnivå utifrån och att implementera dessa i vardagen. 3.1 Samverkan mellan regionens sjukhus Inom den planerade vården ska en samordning ske mellan regionens sjukhus för att effektivt nyttja sjukvårdens resurser. 3.2 Samverkan med andra aktörer SÄS ska delta i närvårdssamverkan tillsammans med primärvård och den kommunala hälsooch sjukvården. Sjukhuset ska samverka med försäkringskassan i frågor som rör patienters rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess samt även samverka med samordningsförbunden. 4. Åtaganden Hälso- och sjukvården i VGR ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet samt följa regionala prioriteringar. De övergripande kvalitetsmålen är att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv och ges i rätt tid. Kvalitetsmålen sammanfattas i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). All vård i VGR ska präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt. 4.1 Kvalitetsmål enligt God Vård 4.1.1 Säker vård Säker hälso- och sjukvård innebär att patienter inte ska drabbas av vårdskador. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt systematiskt förebyggande arbete och utveckling av en god säkerhetskultur. Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras till att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetsberättelse ska upprättas årligen. SÄS åtar sig att Arbeta för att minska vårdskador Identifiera vårdskador inklusive självmordsförsök genom markörbaserad journalgranskning 8(21)

4.1.2 Patientfokuserad vård Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Patienten ska bli bemött och bekräftad som individ och ett hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i arbetet med patienter och anhöriga. Information ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. SÄS åtar sig att Involvera patienterna i vård och behandling Systematiskt inhämta patienternas synpunkter på vården och lägga dessa till grund för ständigt förbättringsarbete Ge alla patienter och närstående ett gott bemötande 4.1.3 Kunskapsbaserad vård Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Verksamheten ska fortlöpande kombinera evidensbaserad kunskap med kliniskt kunnande och patientens förutsättningar och önskemål. De vårdmetoder ska användas som bäst främjar patienternas hälsa och livskvalitet vilket innebär att över- och underbehandling minimeras. SÄS åtar sig att Registrera i Kvartalen Delta fullt ut i rekommenderade kvalitetsregister (RS 2210-2012 (5)) 4.1.4 Jämlik vård Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Omotiverade skillnader i bemötande och vård måste analyseras och åtgärdas. Ett normkritiskt förhållningssätt ska genomsyra alla verksamheter. Jämställd vård ingår som en del i kvalitetsprincipen jämlik vård. Jämställdhetsarbetet har sin grund i kvinnors och mäns olika villkor. När genusskillnader synliggörs skapas kunskap om faktiska förhållanden. Med könsuppdelad statistik som verktyg skapas möjligheter att utveckla verksamheterna efter både kvinnors och mäns behov. 9(21)

SÄS åtar sig att Fortlöpande som en integrerad del i verksamheten utveckla en mer jämlik vård utan oskäliga skillnader Samverka med Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV) i syfte att utveckla sjukhusets verksamhet i sin helhet Anpassa information så den är tillgänglig för människor med funktionsnedsättningar Undersöka om könsskillnad föreligger i hjärtsjukvården (fem kvalitetsindikatorer), RF:s mål Undersöka om könsskillnad föreligger i strokesjukvården (fyra kvalitetsindikatorer), RF:s mål 4.1.4.1 Funktionsnedsättning Att ha funktionsnedsättning medför ofta ett större behov av sjukvård. I verksamheterna ska finnas en medvetenhet och kunskap om funktionsnedsättning vilket ska återspeglas i bemötandet. Verksamheterna ska bedrivas enligt regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och information i anpassad form, det vill säga lokaler och information ska vara anpassade och tillgängliga för alla oberoende av funktionsnedsättning. SÄS åtar sig att Följa regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet Tillse att all personal har kunskap i bemötande av personer med funktionsnedsättning Ansluta samtliga verksamheter till Tillgänglighetsdatabasen 4.1.5 Effektiv vård Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserad på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Inomregionala skillnader i vård ska identifieras i hela vårdkedjan från första till sista kontakt och kvalitetsbristkostnader i form av väntetider, omarbetningar, felbehandlingar med mera ska minimeras genom systematiskt arbete. SÄS åtar sig att Aktivt arbeta med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Delta i arbetet med regiongemensam produktionsstyrning 4.1.6 Vård i rätt tid Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Vårdgarantierna och de mål som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden 10(21)

ska följas. Sjukhuset har också att följa regionens utvecklingsplan för akutmottagningar som bland annat fastställt ledtider för tid till läkare (TTL) och total vistelsetid (TVT) på akutmottagningen. SÄS åtar sig att Erbjuda alla patienter vård inom av regionen fastställd vårdgaranti Arbeta för att nå målen för ledtider på akutmottagningen Ansluta samtliga kliniker till Mina vårdkontakter och utveckla arbetet med patientstyrd tidbokning som telefonframkomlighet, Internet etc. i takt med möjliggörande av VGR IT 4.2 Hälsofrämjande vård SÄS är ett hälsofrämjande sjukhus och har som sådant uppgiften att främja hälsa, förebygga sjukdom samt att fördjupa arbetet att utveckla ett mer hälsofrämjande synsätt i det dagliga arbetet. I mötet med patienter och anhöriga ska sjukhuset verka för att öka deras kunskaper och vilja att göra hälsosamma livsstilsval samt att stödja och stärka dem i att ta ansvar för sin egen hälsa. Genom egenvårdsinformation ges patientgrupper med livsstilsrelaterade sjukdomar bättre förutsättningar att själva förändra och hantera sin livssituation. VGR ingår i Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). SÄS åtar sig att Implementera Regionuppdrag Socialstyrelsens nationella riktlinjer gällande sjukdomsförebyggande metoder 2011 tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor stöd för styrning och ledning (RS 138-2011) 4.3 Närvårdssamverkan Närvårdssamverkan ska bidra till att invånarna har tillgång till vård på lika villkor och att patienter/vårdtagare ges bästa möjliga vård och omsorg oavsett var de befinner sig i vården. SÄS åtar sig att Delta i närvårdssamverkan Vara konsult till vårdgrannar i syfte att öka den samlade kompetensen inom den nära vården och verka för en sammanhållen vårdprocess för den enskilde vårdtagaren 4.4 Nämndernas prioriterade grupper Både HSN Mittenälvsborg och HSN Sjuhärad har för 2015 valt att ha särskilt fokus på fyra grupper i befolkningen: barn och ungdomar äldre 11(21)

personer med cancer personer med psykisk ohälsa För varje grupp finns ett antal mål/framgångsfaktorer som nämnderna avser att följa i vårdöverenskommelsen. 4.4.1 Barn och ungdomar Barns och ungdomars hälsa är i huvudsak god, men bilden är inte enbart positiv. Ohälsan har fortlöpande förskjutits från fysisk ohälsa till psykosocialt betingade besvär. Nedstämdhet och oro hos framförallt flickor har ökat markant under senare år. Antalet barn och ungdomar med en neuropsykiatrisk diagnos ökar väsentligt liksom barn och ungdomar med allergier och diabetes. Förekomsten av övervikt och fetma hos barn och ungdomar är fortfarande hög. Detta ställer höga krav på hälso- och sjukvården. I regionens riktlinjer för verksamheter som möter barn och unga med psykisk ohälsa, störning och/eller psykisk funktionsnedsättning är utgångspunkten att så tidigt som möjligt upptäcka och identifiera psykiska problem. Enligt dessa riktlinjer ska vårdcentralerna erbjuda den första linjens vård. För att säkerställa rätt omhändertagande på rätt vårdnivå är samverkan mellan den specialiserade psykiatriska vården, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), den allmänmedicinska vården, den specialiserade barnsjukvården inklusive barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna och barn- och ungdomshabiliteringen viktig. Nämnderna har följande mål för barn och unga: Barn och ungdomar ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor Barn och ungdomar ges förutsättningar för psykisk hälsa och välbefinnande Barn och ungdomar erbjuds en kunskapsbaserad vård och behandling på rätt vårdnivå med rätt kompetens SÄS åtar sig att: Barn- och ungdomspsykiatrin samverkar med vårdgrannar i arbetet med psykisk ohälsa Barn- och ungdomspsykiatrin deltar i närvårdssamverkan Den samlade barnsjukvården samverkar med vårdgrannar såsom barn- och ungdomshabiliteringen och elevhälsovården kring gemensamma målgrupper exempelvis barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 4.4.2 Äldre Äldres hälsa har väsentligt förbättrats de senaste decennierna och idag är många personer vid god vigör långt upp i åren. Vi lever allt längre vilket innebär ökad risk för nya sjukdomar samtidigt som fler överlever genom sjukvårdens insatser. För att bättre tillgodose äldres behov behöver en mer situations- och individanpassad hälso- och sjukvård utvecklas. Detta ställer större krav på sjukvården och omsorgen vad gäller resurser, kunskap och samverkan. Nämnderna har följande mål för äldre: Äldre ges förutsättningar för en god och hälsosam ålderdom Äldre får en sammanhållen vård på rätt vårdnivå i sin närhet 12(21)

SÄS åtar sig att: Fortsatt samverka med Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV) för att belysa tillgängligheten på akutmottagningen ur det breda jämlikhetsperspektivet 4.4.3 Personer med cancer Antalet personer som drabbas av någon form av cancer har ökat konstant de senaste två decennierna. Var tredje person i Sverige insjuknar någon gång i cancer. Överlevnaden i många former av cancersjukdomar har successivt förbättrats. Idag kan många personer leva länge med en cancersjukdom. Många cancersjukdomar är undvikbara genom förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården samt förändrade levnadsvanor. Nämnderna har följande mål för personer med cancer: Minskning av antal personer som insjuknar i cancer Personer med cancer erbjuds en vård och behandling med hög kvalitet som är tillgänglig i enlighet med regionens fastställda vårdgaranti Vid livets slutskede erbjuds personer med cancer vård och behandling som hjälper personen att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och ge en god symtomlindring SÄS åtar sig att: Ge personer med cancer vård och behandling med hög kvalitet som är tillgänglig i enlighet med regionens fastställda vårdgaranti Tillse att personer i livets slutskede vid behov bereds möjlighet att komma direkt till förutbestämd vårdavdelning, så kallad Öppen retur Palliativa teamet ska vara konsult till kommunernas hemsjukvård och vårdcentralerna i enlighet med Hälso- och sjukvårdsavtal 2012-2016 4.4.4 Personer med psykisk ohälsa Fler än 50 procent av kvinnor och 25 procent av män riskerar att någon gång råka ut för en depression eller andra psykiska besvär. Även mildare symptom kan innebära högre risk att senare drabbas av allvarlig psykisk sjukdom. Det är lika viktigt att personer som söker hjälp bemöts med respekt, inlevelse och förståelse som att behandlingen är anpassad efter dennes behov och önskningar. Ges hjälpen på det sättet, i ett tidigt skede, behöver inte de sociala och personliga konsekvenserna av en psykisk ohälsa bli så stora. Nämnderna har följande mål för personer med psykisk ohälsa: Personer med psykisk ohälsa erbjuds en evidensbaserad vård och behandling på rätt vårdnivå med rätt kompetens Personer med svårare och komplexa psykiatriska sjukdomstillstånd möter en väl fungerande vård som samverkar med boendekommunen 13(21)

SÄS åtar sig att: Utveckla en samlad, åldersoberoende ätstörningsenhet i enlighet med specificerat uppdrag 4.5 Precisering av vissa vårdåtaganden och andra åtgärder 4.5.1 Barn- och ungdomsmedicinsk vård vid SÄS SÄS har i uppdrag att tillhandahålla barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård i kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda med lokala utbudspunkter 1. Därutöver ska SÄS Borås: Tillhandahålla slutenvård, specialistmottagning och akutmottagning för barn och ungdomar med sjukdomar som inte ska omhändertas på Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUM) Tillhandahålla barnlogopedisk mottagningsverksamhet 4.5.1.1 Målgrupp och omfattning SÄS ansvarar för akut och planerad sjukvård, som kräver den specialiserade vårdens resurser, till barn och ungdomar i åldern 0 18 år med behov av öppen och/eller sluten vård i enlighet med regionala medicinska riktlinjer (HSD-D 3-2012; HSD-D 4-2012). När barnet/ungdomen fyller 18 år övergår stöd- och behandlingsansvar, om inget annat anges, till vuxenverksamhet. Övergången bör förberedas tillsammans med berörd patient och närstående och remiss sändas i god tid före 18-årsdagen. Fram till att den unge tagits emot inom den nya verksamheten har den som remitterat patientansvar. 4.5.1.2 Åtagande Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna ansvarar för sjukdomstillstånd hos barn och ungdomar som i enlighet med regionens riktlinjer inte ska omhändertas på vårdcentral och där sjukhusets specialistresurser inte krävs (HSD-D 4-2012). I uppdraget ingår det att utreda, behandla och följa upp sjukdomstillstånd samt resultat av behandling. BUM-mottagningarna ska: Ha öppettider anpassade till patienternas behov Erbjuda akut bedömning och behandling enligt regionala medicinska riktlinjer Erbjuda vårdcentralernas BVC-verksamhet barnmedicinsk konsultation 2-3 ggr/termin, beroende på behov 2 Tillhandhålla sjuksköterskeledda mottagningar inom områdena o Astma/allergi o Inkontinens/enures/enkopres Arbeta förebyggande och behandlande av barn och ungdomar med övervikt och fetma genom så kallade Obesitasteam i enlighet med regionens Handlingsprogram mot övervikt och fetma Särskilt uppmärksamma barn till missbrukare, psykiskt eller allvarligt somatiskt sjuka samt barn som utsatts för eller bevittnat våld (1982:763) 1 BUM Viskan (centrala Borås), BUM Skene, BUM Ulricehamn, BUM Alingsås och BUM Lerum 2 Krav- och kvalitetsbok, 2015. Västra Götalandsregionen 14(21)

4.5.1.3 Samverkan Individnivå SÄS åtar sig att samverka med vårdgrannar inom regionens hälso- och sjukvård såsom vårdenheterna inom VG Primärvård inklusive BVC, barn- och ungdomshabilitering och hälsa, ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatri. I de fall patienten får insatser från flera vårdgivare ska initiativ tas för att det upprättas en samordnad individuell plan. Närvårdssamverkan SÄS ansvarar för att verksamheterna inom den somatiska öppenvården samverkar inom den nära vården genom att: Samverka med vårdgrannar inom regionens hälso- och sjukvård såsom vårdenheterna inom VG Primärvård inklusive BVC, barn- och ungdomshabilitering och hälsa, ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatri samt övriga aktörer som krävs utifrån barnets/ungdomens behov Vara remissinstans och konsultationshjälp i barn- och ungdomsmedicinska frågor för vårdcentralerna och elevhälsan i området 4.5.2 Psykiatrisk öppenvård vid SÄS SÄS har i uppdrag att tillhandahålla specialiserad psykiatrisk öppenvård i kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda med lokala utbudspunkter 3. Mottagningarna i Borås, Mark, Alingsås och Lerum bedriver också viss subspecialiserad öppenvård. 4.5.2.1 Målgrupp och omfattning Vuxna, 18 år eller äldre. Gentemot barn- och ungdomspsykiatrin ska en flexibel åldersgräns tillämpas vilket innebär att ungdomar som insjuknar i svår psykisk sjukdom av vuxenkaraktär omfattas av uppdraget även före 18 års ålder. 4.5.2.2 Åtagande SÄS åtar sig att tillhandahålla specialiserad psykiatrisk öppenvård med medicinska, psykologiska och sociala insatser med tyngdpunkt i de behandlingsmetoder som är högst prioriterade i nationella och regionala riktlinjer för respektive sjukdomstillstånd. Patienten ska få information om evidensläget för olika behandlingsmetoder och vara delaktig i valet av behandlingsmetod. Uppdraget omfattar bedömning, utredning, diagnostik, behandling, rådgivning, rehabilitering, förskrivning av hjälpmedel och uppföljning vid psykiska sjukdomar, syndrom och beteendestörningar enligt kapitel F i ICD-10. I uppdraget ingår också utfärdande av intyg. Skriftliga rutiner ska finnas för generella och individuella suicidpreventiva åtgärder. Efter känt suicidförsök ska besök erbjudas snarast, dock inom 24 timmar. Patienter som uteblir från avtalat besök ska följas upp. SÄS ska uppmärksamma barn som bor tillsammans med patient och särskilt beakta barnets behov av information, råd och stöd (1982:763). 4.5.2.3 Samverkan Individnivå SÄS har i uppdrag att utföra konsultationsarbete gentemot vårdcentraler anslutna till VG Primärvård i Södra Älvsborg. Ansvarsfördelning mellan primärvård och specialistpsykiatri 3 Borås, Mark, Kind (Svenljunga, Tranemo), Ulricehamn (med viss reducerad verksamhet), Vårgårda, Alingsås, Lerum 15(21)

framgår av en regional medicinsk riktlinje som fastställts av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 25-2012). I de fall patienten får insatser från flera vårdgivare ska initiativ tas för att det upprättas en samordnad individuell plan. 4.5.2.4 Tillgänglighet Öppettiderna ska vara anpassade till patienternas behov. Mottagningarna ska erbjuda regelbundna mottagnings- och telefontider. När mottagningen är stängd hänvisas till annan mottagning och till 1177 för rådgivning. Patienter och närstående ska kunna lämna meddelande via telefonsvarare eller Mina Vårdkontakter. 4.5.3 Ätstörningsbehandling vid SÄS SÄS ska erbjuda en samlad åldersoberoende ätstörningsbehandling som vänder sig till personer med ätstörning som inte ska tas omhand av annan vårdgivare enligt VGR:s riktlinjer. Behandlingen ska bedrivas inom öppen-, dag- och heldygnsvård som en del i en för patienten sammanhållen vård- och behandlingsprocess. Målet med att utveckla en samlad åldersoberoende ätstörningsbehandling är att erbjuda behandling av hög kvalitet och hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka det friska och att patienten ska bli fri från sin ätstörning ätstörningsbehandlingen som SÄS erbjuder ska vara attraktiv och tillgänglig för patienter med behov av specialistvårdens resurser minska behovet av valfrihetsvård Verksamheten ska erbjuda en sammanhållen vård och behandling i hela vårdkedjan som bygger på en uttalad helhetssyn. Samverkan ska ske med: Berörda specialiteter - somatiska och psykiatriska Vårdcentraler och enheter inom den offentligt finansierade vården i Västra Götalandsregionen såsom exempelvis ungdomsmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Kommunernas elevhälsovård Syftet med samverkan är dels att medverka till tidig upptäckt, men även att kunna erbjuda närhet till somatisk vård för patienter med svåra kroppsliga komplikationer. Verksamheten ska bedrivas preventivt och kompetensöverföring ska ske till aktörer i Sjuhärad som kan tänkas möta personer med ätstörning. 4.5.3.1 Kvalitet 1. Behandlingen ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig i enlighet med regionala medicinska riktlinjer (HSD-A 29-2014) 2. Verksamheten ska delta fullt ut i RIKSÄT 3. Behandlingen ska vara baserad på samspel mellan vårdgivare och patient. Patient och närstående ska vara delaktiga och ges inflytande i utformandet av behandlingen. Varje patient ska ha en individuell behandlingsplan 4. SÄS ska årligen genomföra en undersökning kring patientupplevd kvalitet 4.5.3.2 Mobilt team Till verksamheten finns ett projekt med Mobilt team knutet. Projektet förväntas pågå till och med 2016 för att sedan implementeras i ordinarie verksamhet. Projektet finansieras separat. 16(21)

4.5.3.3 Tillgänglighet Verksamheten ska bedrivas 52 veckor per år i den omfattning som krävs för att fullfölja uppdraget enligt denna kravspecifikation. 4.5.4 Ögonsjukvård SÄS har i uppdrag att under 2015 bedriva en mottagning för ögonsjukvård på Alingsås lasarett. Mottagningen planeras vara öppen fyra dagar per vecka bemannad med sjuksköterska och sekreterare. Två dagar per vecka är mottagningen bemannad med läkare och sjuksköterskor, och upp till en dag per vecka dessutom undersköterska och ortoptist. Mottagningen kommer att kunna behandla glaukom, makula, samt vara remiss- och allmänmottagning. Därtill kommer ögonbottenundersökningar att utföras vid mottagningen. Det beskrivna öppethållandet och innehållet skall gälla som en inriktning och kommer att justeras om patientunderlaget inte fyller mottagningen. Under semester och jul- och nyår kan mottagningen komma att vara stängd beroende på bemanningssituationen. 5. Förändringar 2015 5.1 Ordnat införande läkemedel och metoder Inom VGR tillämpas en process för ordnat införande av nya riktlinjer, metoder och läkemedel vilken innebär prioritering för ökad patientnytta och effektivare hälso- och sjukvård. Ordnat införande är ett systematiskt sätt att föra in betydelsefulla förändringar i rutinsjukvården. På motsvarande sätt är ordnad utmönstring en metod för att ta bort sådan som inte ger ett mervärde. Modellen med ordnat införande bygger på att ägaren enligt VGRs styrmodell svarar för en introduktionsfinansiering under ett till tre år för nya metoder och riktlinjer. Syftet är att ge tid för verksamheten att anpassa, utmönstra och effektivisera för ett långsiktigt åtagande innan nya metoder ska ingå som del i ordinarie verksamhet och regleras i överenskommelse med beställarna. Introduktionen sker efter en strukturerad process och prioritering inom ramen för Program- och prioriteringsrådet. 5.2 Omfördelning FoU-medel 2015 överförs FoU-medel på sammanlagt 51 mnkr till regionstyrelsen från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Se planeringsdirektiv 2015, RS 16-2014. Beslutat i RS 140617. För SÄS del innebär det ett avdrag med 5,1 mnkr. 5.3 Jämställda löner Satsningen på jämställda löner som tidigare finansierats av personalutskottet (2013 och 2014) kommer fr.o.m. 2015 att finansieras genom vårdöverenskommelsen. Medlen är nivåhöjande. Sammantaget innebär det ett utökat ersättningsutrymme motsvarande 18,3 mnkr vilket ingår i SÄS ordinarie ersättning. 5.4 Logopedi SÄS får ett nytt uppdrag inom logopedi. Målgruppen är i första hand patienter inskrivna i kommunal hemsjukvård som är ny- och återinsjuknade i stroke samt patienter med annan 17(21)

förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom som bedöms vara i behov av logopedisk rehabilitering. Ersättningen uppgår till 750 tkr. 5.5 BNUT-teamet Barn- och ungdomshabiliteringens grundåtagande är att erbjuda habiliterande åtgärder på specialistnivå till barn och ungdomar med medfödda eller tidigt uppkomna varaktiga funktionsnedsättningar som ger stora svårigheter i vardagen. Patienter som remitteras till habiliteringen ska vara utredda och ha diagnos inom habiliteringens målgrupper. Utredning av barn- och ungdomar ska ske inom länssjukvården. Sedan 1995 har SÄS fakturerat Habilitering & Hälsa för utredningstjänster inom dessa målgrupper. Av denna anledning är parterna överens om att 2015 växla 1,5 mnkr från Habilitering & Hälsa till SÄS. 6. Utvecklingsarbete 6.1 Regiongemensam produktionsstyrning Sjukhuset ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet vid regionens samtliga sjukhus. 6.2 Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri 2014-2018 RF har beslutat om Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri 2014-2018 (RF 875-2013). I utvecklingsplanen beskrivs ett antal strategiska och prioriterade områden och därtill kopplade insatser för önskvärd framtida utveckling av vård och stöd till personer med psykisk ohälsa med behov av specialistpsykiatrin i Västra Götaland. SÄS ska implementera utvecklingsplanen i takt med kommande beslut om regionala uppdrag som avser genomförande av utvecklingsplanen. 6.3 Neonatalvård RS har fattat beslut i ärendet Översyn och utredning av neonatalvården i Västra Götalandsregionen 2013 (2014-05-20, RS 2458-2012). I beslutet uppdrog regionstyrelsen till regiondirektören att utreda och genomföra föreslagna åtgärder i ärendet (nr 1- nr 6). Berörda utförarstyrelser och hälso- och sjukvårdsnämnder fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för övriga föreslagna åtgärder (nr 7) inom ramen för gällande vårdöverenskommelser. SÄS och övriga berörda sjukhus i regionen kommer att bereda frågorna i uppdraget tillsammans med beställarna under 2015. 6.4 Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga (RS 640-2013, HSD-A 28-2014) Riktlinjen innebär en förskjutning av gränsdragningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabiliteringen för vissa barn med autismspektrumstörningar. En regiongemensam arbetsgrupp ska under hösten belysa konsekvenserna för respektive utförare ur resurs- och kompetensförsörjningssynpunkt. 18(21)

6.5 Lokalt utvecklingsarbete 6.5.1 PRIO-satsning Nämnderna har beslutat om att under 2015 använda statliga stimulansmedel för Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa PRIO till följande två ändamål: Implementering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni. Genom att projektanställa en utvecklingsledare på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken för att fokusera på samverkan. Hela satsningen regleras i två separata avtal mellan SÄS och hälso- och sjukvårdsnämnderna. 7. Ekonomi 7.1 Ersättningsmodell RF har beslutat om ersättningsmodell för sjukhusvård. Ersättningsmodellen ska styra mot målen rätt kvalitet, god tillgänglighet, bra bemötande och valfrihet. Under 2015 används inte målrelaterad ersättning. 7.2 Ekonomisk ersättning SÄS får ekonomisk ersättning, 2 892 Mnkr enligt bilaga 1. Ersättningen utbetalas i enlighet med de riktlinjer som gäller för respektive ersättningsform. En förklaring av ersättningen finns i bilaga 2. I bilaga 3 beskrivs riktade uppdrag och särskild framställan. 7.3 Ekonomiskt ansvar vårdgaranti SÄS har ett såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt ansvar för vårdgarantin. Det ekonomiska ansvaret innebär att SÄS betalar för den garantivård patienter som inte har kunnat beredas plats vid sjukhuset får hos andra vårdgivare. 8. Uppföljning 8.1 Uppföljningsplan Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt fastställd uppföljningsplan med ett antal indikatorer och aktiviteter, bilaga 4. Vid redovisning av individbaserad statistik ska denna presenteras könsuppdelad där administrativa system så tillåter. 8.2 Leverans av vårddata och väntetidsuppgifter SÄS ska lämna uppgifter till vårddatabasen Vega. Uppgifterna lämnas enligt gällande tidplan, filspecifikationer samt definitioner och regelverk av begrepp och termer. I uppgifterna ska dessutom ingå av sjukhuset köpt vård som ersätts med abonnemang eller riktat uppdrag. SÄS åtar sig också att månatligen enligt aktuella föreskrifter rapportera väntetidsuppgifter till SKL 4 (Väntetider i vården) och till hälso- och sjukvårdsavdelningen. 4 Sveriges kommuner och landsting 19(21)

8.3 Informationsutbyte och dialog Parterna ska träffas kontinuerligt för att informera varandra om väsentliga förändringar som är av vikt för båda parterna, till exempel förändringar i vårdinnehåll, volymer, ekonomi och utbudspunkter. Vid dessa tillfällen representeras nämnden/rna av tjänstemän på HSNK 5 Borås och styrelsen för SÄS av tjänstemän på sjukhuset. Parterna kommer upprätta en årsplan för kontinuerlig dialog under verksamhetsåret. 9. Ändrade förutsättningar Om det under avtalstiden inträffar väsentliga förändringar i förutsättningar för ingången överenskommelse, t ex i vårdströmmar och ökat remissinflöde som SÄS inte har möjlighet att påverka, har varje part rätt att yrka omförhandling. Omförhandling ska begäras skriftligt. 10. Förutsättningar för överenskommelsen Denna överenskommelse innebär att SÄS, trots kostnadssänkande åtgärder kommer att få svårt att nå en ekonomi i balans under år 2015. Mot bakgrund av idag kända fakta kommer inte det ekonomiska trycket att lätta. Produktionen under år 2015 förutsätts ligga i nivå med utfall för år 2013 (= med planerad nivå för 2014). Det kan inte fullt ut finansieras av hälsooch sjukvårdsnämnderna. Nya metoder, åtgärder, riktlinjer som innebär ökade kostnader för SÄS kommer inte att kunna genomföras om detta äventyrar sjukhusets arbete med ekonomi i balans. SÄS tillförs inga riktade medel för att nå Regionfullmäktiges beslutade mål för 2015 avseende väntetider på akutmottagningen liksom ambulanssjukvården. Det innebär att SÄS inom ramen för de resurser som är tillgängliga ändå kommer att sträva efter högsta möjliga måluppfyllelse. Måluppfyllelsen kommer att redovisas. Beställaren är medveten om att beslutade mål är mycket svåra att nå. 11. Information HSN ansvarar för att informera befolkningen om överenskommelsen. Sjukhusdirektören ansvarar för att informera personalen vid SÄS om överenskommelsen. Västra Götaland i oktober 2014.. XX Ordförande i HSN XX Styrelseordförande X 5 HSNK= Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli 20(21)

XX Ordförande i HSN.. Jan Blomqvist Tf. Hälso- och sjukvårdschef Borås.. Thomas Wallén Sjukhusdirektör SÄS 21(21)

Bilaga 2 Ekonomi Ersättning Ersättningen är fördelad mellan abonnemang, prestationsersättning, ersättning för riktade uppdrag samt särskild framställan. Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inte härom avtalats eller beslutats i särskild ordning. Fast ersättning och Prestationsersättning För den prestationsrelaterade somatiska öppenvården ersätts sjukhuset med en rörlig ersättning som motsvarar 50 procent av fullpriser per prestation, dels en fast andel för återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården så kallat verksamhetsanslag. Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG pris per poäng. Sjukhuset ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en gemensam diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen, så kallade kostnadsytterfall, får sjukhuset utöver DRGpriset en särskild ersättning. Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av gemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG O) och sjukhusspecifika priser per DRG poäng. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för olika typer av besök. För vuxenpsykiatrisk slutenvård ersätts sjukhuset med 80 procent fast och 20 procent rörlig ersättning. Den rörliga delen ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 procent av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 procent. Öppenvården inom vuxenpsykiatrin ersätts med 40 procent fast ersättning och 60 procent rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen betalas ut efter specifika priser för olika typer av besök. Barn och ungdomspsykiatrin ersätts med 50 procent fast och 50 procent rörlig ersättning. Sistnämnda baseras på vårddagar i slutenvården respektive besök i öppenvården. Riktade uppdrag Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt regionens ersättningsmodell utgå för uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso och sjukvården, som forskning och utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att prestationsersätta så som t ex ambulansverksamhet och receptläkemedel samt nystartad verksamhet Riktade uppdrag betalas ut med en tolftedel per månad Alla riktade uppdrag finns beskrivna i bilaga 3.

Bilaga 2 Särskild framställan Uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym ersätts efter särskild avstämning. Särskilda ersättningsmodeller Förlossning. En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningssjukvården. Modellen gäller enbart patienter från VGR. För respektive verksamhetsår fastställs en planeringsnivå avseende planerat antal förlossningar. Upp till planeringsnivån ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell, det vill säga 50 procent fast ersättning och 50 procent rörlig DRG ersättning. Denna ersättning ingår i det samlade ersättningstaket för sjukhuset. Vid volymer utöver planerat antal förlossningar utgår ersättning med 75 procent av gällande fullpris för DRG. Vid färre antal förlossningar i jämförelse med planeringstalet sker reglering mot det samlade ersättningstaket för sjukhuset enligt gällande ersättningsmodell. Det innebär att om sjukhuset inte når upp till ersättningstaket sker ett avdrag med 50 procent per prestation.

Bilaga 3 Riktade uppdrag och särskild framställan För följande åtaganden ersätts SÄS med en fast ersättning. Akutmottagning SÄS ska vid akutmottagningen bedriva akutverksamhet dygnet runt inom specialiteterna internmedicin, kirurgi och ortopedi. Under jourtid klockan 16:00-08:00 samt helger ska akutverksamhet även bedrivas inom övriga specialiteter med undantag av barnmedicin, psykiatri och förlossningsvård som har separata akutmottagningar. Verksamheten utgörs huvudsakligen av patientmottagande, prioritering, akut intensivvård, akutinläggning av patienter som kräver sluten vård, akut poliklinisk behandling och katastrofberedskap. I akutmottagningens uppdrag ingår också att ta emot primärvårdspatienter, barn som vuxna, mellan klockan 22:00 07:00. Ambulansverksamhet Ambulanssjukvården ska omhänderta, bedöma, behandla och transportera de personer som insjuknar eller skadas inom Södra Älvsborg och som behöver prehospital vård. Verksamheten bedrivs i Alingsås, Borås, Skene, Vårgårda, Tranemo, Herrljunga, Lerum, Svenljunga och Ulricehamn. Transport av liggande patienter SÄS åtar sig att genomföra liggande transporter inom ambulanssjukvården SÄS upptagningsområde. SOS-alarm Avtalet med SOS-alarm avser nämndernas kostnad för befolkningen i Södra Älvsborg. Hjälpmedel vid medicinsk behandling, SÄRNÄR och inkontinenshjälpmedel Hjälpmedel vid medicinsk behandling avser de produktanvisningar som ingår i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, område Medicinsk behandling (dock inte produktanvisning 043306 madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention). Även kostnader för SÄRNÄR, och inkontinensprodukter ersätts genom dessa medel. Ortopedteknik/Ortopedtekniska hjälpmedel Ortopedtekniska hjälpmedel är till för att korrigera eller kompensera en funktionsnedsättning eller avsaknad av kroppsdel. Ortopedtekniska avdelningen svarar för utprovning och tillverkning av ortoser, proteser och ortopedtekniska skor efter remiss från läkare eller ordination av arbetsterapeut. Regelverk för hjälpmedel gäller vid ordination. Rehabiliteringsvistelser och klimatvård Medel för rehabiliteringsvistelser och klimatvård för patienter inom Södra Älvsborg, remitterade från SÄS. SÄS ansvarar för handläggning och beslut för personer boende i Sjuhärad och Mittenälvsborg i enlighet med regionens beslut om rehabiliteringsvistelser och klimatvård. Köpt vård Kostnad för köpt vård från andra huvudmän där SÄS har kostnadsansvaret för utförd vård. Remittering görs efter medicinsk prövning enligt upprättade rutiner inom sjukhuset.

Regionmuseum Medel för bedrivande av Medicinska museet. Receptläkemedel, ApoDos, behandlingshjälpmedel, livsmedel Kostnadsansvaret för receptläkemedel ligger på sjukhusen. Samordnare FYSS/FaR SÄS vidareutvecklar sin förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) som en del i klinikernas arbete med fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Utvecklingsarbetet sker i samverkan med primärvårdens och kommunernas pågående gemensamma utvecklingsarbete med FYSS/FaR. SÄS ska delta i nämndernas och Västra Götalandsregionens uppföljning av arbetet med fysisk aktivitet på recept. Hälsofrämjande sjukhus Hälsokoordinator hälsofrämjande sjukhus Avser medel för hälsokoordinator inom hälsofrämjande sjukvård. Rökavvänjningsstöd inför op Patienter vid SÄS kan nu få kvalificerad rådgivning via SÄS rökavvänjningsstöd. Målgruppen är patienter som ska göra ett rökstopp i samband med operation samt övriga dagligrökare. Rökavvänjningsstödet är avsett att användas för patienter både inom öppen- och slutenvård. SÄS rökavvänjningsstöd erbjuder kvalificerad rådgivning i form av individuell behandling bestående av samtalsstöd som vid behov kombineras med läkemedelsanvändning. Hörselscreening SÄS ansvarar för att hörseltester på nyfödda utförs. Palliativ vård-pris Resursförstärkning till Palliativa resursteamen (PRIS) i Borås i syfte till att i samverkan med andra vårdgivare ge patienter med komplexa symtom och behov av symtomlindring i livets slutskede en så god lindrande vård som möjligt oberoende av boende-/vårdform. Bukaortascreening Screeningprogrammet omfattar 65-åriga män. Valfrihetsvård SÄS ansvarar ekonomiskt och administrativt för valfrihetsvård för patienter från södra Älvsborg. Enteral nutritionsteam (fd SÄRNÄR) SÄRNÄR- teamet blir en permanent verksamhet och ändrar namn till Resursteamet för enteral nutrition. Verksamheten syftar till att i samverkan med andra vårdgivare omhänderta patienter med behov av sondnäring och tillbehör för matning. Medicinsk fotvård SÄS har det ekonomiska ansvaret för fotvård som remitteras till fotvårdsterapeut som inte är anställd av SÄS.

EVAR (Endovascular aorta repair) EVAR är en behandlingsmetod vid aortaaneurysm. Tidigare har SÄS remitterat dessa patienter till SU. Metoden ses emellertid nu som en del i länssjukvården. Ätstörningsbehandling SÄS ska erbjuda en samlad åldersoberoende ätstörningsbehandling som vänder sig till personer med ätstörning som inte tas omhand av annan vårdgivare enligt VGR:s riktlinjer. Behandlingen ska bedrivas inom öppen-, dag- och heldygnsvård som är en del i en för patienten sammanhållen vård- och behandlingsprocess.

Bilaga 2 Ekonomi Ersättning Ersättningen är fördelad mellan abonnemang, prestationsersättning, ersättning för riktade uppdrag samt särskild framställan. Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inte härom avtalats eller beslutats i särskild ordning. Fast ersättning och Prestationsersättning För den prestationsrelaterade somatiska öppenvården ersätts sjukhuset med en rörlig ersättning som motsvarar 50 procent av fullpriser per prestation, dels en fast andel för återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården så kallat verksamhetsanslag. Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG pris per poäng. Sjukhuset ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en gemensam diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen, så kallade kostnadsytterfall, får sjukhuset utöver DRGpriset en särskild ersättning. Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av gemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG O) och sjukhusspecifika priser per DRG poäng. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för olika typer av besök. För vuxenpsykiatrisk slutenvård ersätts sjukhuset med 80 procent fast och 20 procent rörlig ersättning. Den rörliga delen ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 procent av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 procent. Öppenvården inom vuxenpsykiatrin ersätts med 40 procent fast ersättning och 60 procent rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen betalas ut efter specifika priser för olika typer av besök. Barn och ungdomspsykiatrin ersätts med 50 procent fast och 50 procent rörlig ersättning. Sistnämnda baseras på vårddagar i slutenvården respektive besök i öppenvården. Riktade uppdrag Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt regionens ersättningsmodell utgå för uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso och sjukvården, som forskning och utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att prestationsersätta så som t ex ambulansverksamhet och receptläkemedel samt nystartad verksamhet Riktade uppdrag betalas ut med en tolftedel per månad Alla riktade uppdrag finns beskrivna i bilaga 3.

Bilaga 2 Särskild framställan Uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym ersätts efter särskild avstämning. Särskilda ersättningsmodeller Förlossning. En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningssjukvården. Modellen gäller enbart patienter från VGR. För respektive verksamhetsår fastställs en planeringsnivå avseende planerat antal förlossningar. Upp till planeringsnivån ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell, det vill säga 50 procent fast ersättning och 50 procent rörlig DRG ersättning. Denna ersättning ingår i det samlade ersättningstaket för sjukhuset. Vid volymer utöver planerat antal förlossningar utgår ersättning med 75 procent av gällande fullpris för DRG. Vid färre antal förlossningar i jämförelse med planeringstalet sker reglering mot det samlade ersättningstaket för sjukhuset enligt gällande ersättningsmodell. Det innebär att om sjukhuset inte når upp till ersättningstaket sker ett avdrag med 50 procent per prestation.

Bilaga 3 Riktade uppdrag och särskild framställan För följande åtaganden ersätts SÄS med en fast ersättning. Akutmottagning SÄS ska vid akutmottagningen bedriva akutverksamhet dygnet runt inom specialiteterna internmedicin, kirurgi och ortopedi. Under jourtid klockan 16:00-08:00 samt helger ska akutverksamhet även bedrivas inom övriga specialiteter med undantag av barnmedicin, psykiatri och förlossningsvård som har separata akutmottagningar. Verksamheten utgörs huvudsakligen av patientmottagande, prioritering, akut intensivvård, akutinläggning av patienter som kräver sluten vård, akut poliklinisk behandling och katastrofberedskap. I akutmottagningens uppdrag ingår också att ta emot primärvårdspatienter, barn som vuxna, mellan klockan 22:00 07:00. Ambulansverksamhet Ambulanssjukvården ska omhänderta, bedöma, behandla och transportera de personer som insjuknar eller skadas inom Södra Älvsborg och som behöver prehospital vård. Verksamheten bedrivs i Alingsås, Borås, Skene, Vårgårda, Tranemo, Herrljunga, Lerum, Svenljunga och Ulricehamn. Transport av liggande patienter SÄS åtar sig att genomföra liggande transporter inom ambulanssjukvården SÄS upptagningsområde. SOS-alarm Avtalet med SOS-alarm avser nämndernas kostnad för befolkningen i Södra Älvsborg. Hjälpmedel vid medicinsk behandling, SÄRNÄR och inkontinenshjälpmedel Hjälpmedel vid medicinsk behandling avser de produktanvisningar som ingår i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, område Medicinsk behandling (dock inte produktanvisning 043306 madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention). Även kostnader för SÄRNÄR, och inkontinensprodukter ersätts genom dessa medel. Ortopedteknik/Ortopedtekniska hjälpmedel Ortopedtekniska hjälpmedel är till för att korrigera eller kompensera en funktionsnedsättning eller avsaknad av kroppsdel. Ortopedtekniska avdelningen svarar för utprovning och tillverkning av ortoser, proteser och ortopedtekniska skor efter remiss från läkare eller ordination av arbetsterapeut. Regelverk för hjälpmedel gäller vid ordination. Rehabiliteringsvistelser och klimatvård Medel för rehabiliteringsvistelser och klimatvård för patienter inom Södra Älvsborg, remitterade från SÄS. SÄS ansvarar för handläggning och beslut för personer boende i Sjuhärad och Mittenälvsborg i enlighet med regionens beslut om rehabiliteringsvistelser och klimatvård. Köpt vård Kostnad för köpt vård från andra huvudmän där SÄS har kostnadsansvaret för utförd vård. Remittering görs efter medicinsk prövning enligt upprättade rutiner inom sjukhuset.

Regionmuseum Medel för bedrivande av Medicinska museet. Receptläkemedel, ApoDos, behandlingshjälpmedel, livsmedel Kostnadsansvaret för receptläkemedel ligger på sjukhusen. Samordnare FYSS/FaR SÄS vidareutvecklar sin förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) som en del i klinikernas arbete med fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Utvecklingsarbetet sker i samverkan med primärvårdens och kommunernas pågående gemensamma utvecklingsarbete med FYSS/FaR. SÄS ska delta i nämndernas och Västra Götalandsregionens uppföljning av arbetet med fysisk aktivitet på recept. Hälsofrämjande sjukhus Hälsokoordinator hälsofrämjande sjukhus Avser medel för hälsokoordinator inom hälsofrämjande sjukvård. Rökavvänjningsstöd inför op Patienter vid SÄS kan nu få kvalificerad rådgivning via SÄS rökavvänjningsstöd. Målgruppen är patienter som ska göra ett rökstopp i samband med operation samt övriga dagligrökare. Rökavvänjningsstödet är avsett att användas för patienter både inom öppen- och slutenvård. SÄS rökavvänjningsstöd erbjuder kvalificerad rådgivning i form av individuell behandling bestående av samtalsstöd som vid behov kombineras med läkemedelsanvändning. Hörselscreening SÄS ansvarar för att hörseltester på nyfödda utförs. Palliativ vård-pris Resursförstärkning till Palliativa resursteamen (PRIS) i Borås i syfte till att i samverkan med andra vårdgivare ge patienter med komplexa symtom och behov av symtomlindring i livets slutskede en så god lindrande vård som möjligt oberoende av boende-/vårdform. Bukaortascreening Screeningprogrammet omfattar 65-åriga män. Valfrihetsvård SÄS ansvarar ekonomiskt och administrativt för valfrihetsvård för patienter från södra Älvsborg. Enteral nutritionsteam (fd SÄRNÄR) SÄRNÄR- teamet blir en permanent verksamhet och ändrar namn till Resursteamet för enteral nutrition. Verksamheten syftar till att i samverkan med andra vårdgivare omhänderta patienter med behov av sondnäring och tillbehör för matning. Medicinsk fotvård SÄS har det ekonomiska ansvaret för fotvård som remitteras till fotvårdsterapeut som inte är anställd av SÄS.

EVAR (Endovascular aorta repair) EVAR är en behandlingsmetod vid aortaaneurysm. Tidigare har SÄS remitterat dessa patienter till SU. Metoden ses emellertid nu som en del i länssjukvården. Ätstörningsbehandling SÄS ska erbjuda en samlad åldersoberoende ätstörningsbehandling som vänder sig till personer med ätstörning som inte tas omhand av annan vårdgivare enligt VGR:s riktlinjer. Behandlingen ska bedrivas inom öppen-, dag- och heldygnsvård som är en del i en för patienten sammanhållen vård- och behandlingsprocess.

Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-10-16 Diarienummer HSN8-148-2014 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lisbeth Mensas Telefon: 010-441 39 33 E-post: lisbeth.mensas@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad Mobilt team för ätstörningsbehandling Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad ställer sig bakom SÄS projekt Mobilt team för ätstörningsbehandling 2. Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad finansierar projektet med 4.3 mnkr 3. Finansiering sker inom ramen för befintlig budget Beskrivning av ärendet Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) får i vårdöverenskommelsen för 2015 i uppdrag att starta en samlad åldersoberoende ätstörningsbehandling. Behandlingen ska bedrivas inom öppen-, dag- och heldygnsvård. Målet är att behandlingen som erbjuds ska vara av hög kvalitet, ha ett hälsofrämjande förhållningssätt och syfta till att patienten blir fri från sin ätstörning. För att ytterligare differentiera vårdutbudet har SÄS för avsikt att även starta ett mobilt team för att prova arbetsmetoden under 2014-2016. Teamet kommer att samverka med verksamheter som möter unga med ätstörningar såsom exempelvis elevhälsa, ungdomsmottagningar, idrottsföreningar mm. Teamet kommer också att kunna erbjuda familjefokuserad behandling i patientens hem. Se bifogad projektplan från SÄS. Bedömning Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli bedömer att projektet med Mobilt team är ett utvecklingsprojekt som syftar till en kvalitetshöjning inom ätstörningsbehandling. Det är även ett sätt att prova arbetsmetoden samtidigt med införandet. I Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri (Dnr. RF 875-2013) betonas vikten av samverkan mellan psykiatriska och somatiska specialiteter. I utvecklingsplanen föreslås också att mobila team kopplas till den specialiserade öppenvården främst för den yngsta åldersgruppen. Finansiering Kansliet föreslår att Hälso- och sjukvårdsnämnden finansierar projektet med totalt 4,3 mnkr. 300 000:- avser utgifter för 2014, för 2015 och 2016 avsätts ytterligare 2 mnkr per år. Finansiering sker genom att utrymme finns inom ramen för nämndens budget för 2014. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se/hsnk E-post: hsnk@vgregion.se

Datum 2014-10-16 2 (2) Diarienummer HSN8-148-2014 Barnperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndenskansli gör bedömningen att barn och ungdomar inte påverkas negativt av förslaget till beslut. Beredning Information enligt MBL 19 är genomförd i hälso- och sjukvårdsnämndens MBL-grupp då gruppen avböjt förhandling. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till Thomas Wallén, Södra Älvsborgs Sjukhus

Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.2 Dokumenttyp: Projekt: Projeknr: Projektplan Ätstörning Mobilt team Dokumentbeskrivning: Att utveckla ett mobilt team inom sen samlade ätstörningsenheten vid SÄS Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Bengt-Arne Andersson Ewa Hedström Okt 2014 Projektplan Mobilt team - ätstörning

1. Inledning 1.1 Bakgrund Inom ramen för arbetet med Vårdöverenskommelsen 2015 har ett uppdrag tilldelats SÄS avseende att erbjuda en samlad åldersoberoende ätstörningsvård som vänder sig till personer med ätstörning. Personerna ska inte tas omhand av annan vårdgivare enligt VGRs riktlinjer. Behandlingen ska bedrivas inom öppen-, dag- och heldygnsvård som en del i en för patienten sammanhållen vård- och behandlingsprocess. Målet med att utveckla en samlad åldersoberoende ätstörningsbehandling är att erbjuda behandling av hög kvalitet och hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att patienten ska bli fri från sin ätstörning ätstörningsbehandlingen som SÄS erbjuder ska vara attraktiv och tillgänglig för patienter med behov av specialistvårdens resurser minska behovet av valfrihetsvård Enligt HSNK ska verksamheten erbjuda en sammanhållen vård och behandling i hela vårdkedjan som bygger på en uttalad helhetssyn. Samverkan ska ske med: berörda specialiteter - somatiska och psykiatriska vårdcentraler och enheter inom den offentligt finansierade vården i Västra Götalandsregionen kommunernas elevhälsovård Syftet med samverkan är framförallt att medverka till tidig upptäckt. Utifrån ovanstående formulerade uppdrag har SÄS identifierat att en grundläggande framgångsfaktor är att etablera ett s.k. mobilt team som fokuserar på att möta barn/ungdomar/vuxna tidigt.

1.2 Övergripande målbild Etablera en åldersoberoende ätstörningsbehandling/-vård som omfattar alla vårdnivåer och ger rätt vårdinsats tidigt i vårdförloppet i södra Älvsborg. Inom ramen för denna målbild ska en form av mobilt team etableras. 1.3 Mål Utmärkande för SÄS ätstörningsvård är; SÄS värdegrund genomsyrar innehållet i ätstörningsvården Ger rätt behandling och vård tidigt tidiga insatser förbättrar behandlingsresultat, påskyndar tillfrisknandet och undviker slutenvård utifrån uttalad evidens Fokus på samverkan tidig upptäckt genom tydliga och säkrade kontaktkanaler Åtgärder sätts in snabbt Vård och behandling riktas till bred målgrupp där det för varje individ formas specifika och riktade insatser individuell plan Sammanhållen vård och behandling i hela vårdkedjan som bygger på en uttalad helhetssyn Vårdens innehåll präglas av en läkande miljö där rehabiliteringsinsatser sätts in utifrån individuella behov såväl i öppen och sluten vård Nära tillgång till somatisk specialiserad sjukvård vilket borgar för patientsäker vård då problembilderna ofta är eller kan bli komplexa Kompetensöverföring och nära samarbete med aktörer såsom elevhälsan/motsvarande Utveckla olika nätverksformer där fokus ligger på ökad delaktighet och inflytande med varje patient och närstående samt utforma hållbar egenvård Regelbundet utveckla former för ökad patientdelaktighet Aktivt medverka i regionala och nationella nätverk utifrån ett utvecklings- och forskningsperspektiv i syfte att säkerställa en vård av yttersta klass med evidens Kontinuerligt följa upp vårdinsatserna utifrån ett patientperspektiv i syfte att förbättra och utveckla vården Utifrån ovanstående målbild och mål utgör mobilt team den förutsättning som beräknas ge positiva resulat relaterat till just tidig upptäckt. 3

2. Mobilt team En hälsofrämjande specialistenhet fungerar som en hälsoresurs. Genom att sprida kunskap och ge verktyg fördröjer eller förhindrar det mobila teamet ett nytt behov av specialistsjukvård för personer med ätstörningar. Mobilt team ger möjlighet till både preventiva och tidiga insatser. Detta förbättrar behandlingresultat, påskyndar tillfrisknandet och undviker slutenvård utifrån uttalad evidens. Det mobila teamet ska nå en bred målgrupp eftersom personer med ätstörningar, vid sidan av de direkta ätstörningssymptomen, utgör en mycket heterogen grupp. Utifrån varje individ upprättas en individuell vårdplan, för sammanhållen vård med uttalad helhetssyn oavsett vårdnivå. Det mobila teamet fokuserar på samverkan, vilket möjliggör tidig upptäckt genom tydliga och säkrade kontaktkanaler. Överföring av kompetens till och nära samarbete med, aktörer såsom vårdcentraler, ungdomsmottagning/-ar, elevhälsa och friskvård/idrottsorganisationer medför att åtgärder kan sättas in snabbt. Samverkanspartners ska vara så väl informerade av det mobila teamet att de på egen hand, eller efter konsultation av det mobila teamet kan upptäcka personer med ätstörningar i ett tidigt skede och sätta in rätt behandling snabbt. I sjuhäradsområdet finns ett stort antal vårdcentraler, skolor med barn/ungdomar 13-19 år, dessutom Högskolan i Borås där många unga vuxna studerar. Elevhälsoteam är exempel på aktörer att samarbeta med. Därtill finns Fritids- och folkhälsoförvaltningen inom Borås stad och folkhälsosamordnare i övriga kommuner. Det finns cirka 35 friskvårds-/gymanläggningar och 65 idrottsföreningar i sjuhäradsområdet som har personer med ätstörningar som medlemmar. Företag som Viktväktarna, Itrim och liknande aktörer finns också som möter personer med ätstörningar. Patient och närstående ska genom olika nätverksformer få ökad delaktighet och inflytande samt utveckla en hållbar egenvård. Detta sker genom anhörigträffar varannan vecka på Ätstörningsenheten SÄS. 4

3. Planering 3.1 Arbetssätt arbetsupplägg tillgänglighet Teamet arbetar dag och viss kvällstid för att vara tillgängligt tider i veckan då verksamheter som möter personer med ätstörningar har aktiviteter. Arbetssättet är uppsökande av verksamheter där personer med ätstörningar kan finnas, genomförande av insatser i form av föreläsningar, konsultation och närvaro samt utvärdering av dessa. Det kliniska inslaget sker via bedömning i patientens hemmiljö för att öka förståelsen för den enskildes situation och motivera patient och dess närstående till vård och behandling. Bedömningen ses som ett erbjudande som ingår för alla patienter. Efter särskilda behov kan vården i enskilda fall erbjudas med ytterligare hembaserade insatser. Det direkta akutuppdraget omhändertas av akutmottagningarna. Akuta försämringar hos pågående patienter tas i första hand om på ätenheten och som backup finns alltid akutmottagningarna. 3.2 Organisation Medarbetare som ingår i mobilt team arbetar inom ätstörningsteamet på SÄS, barn och ungdomspsykiatrisk mottagning och vuxenpsykiatrisk mottagning. 3.3 Tidplan för drift Rekrytering startar skyndsamt och driftstart planeras till 1 december. 3.4 Kommunikation Mobilt team har inledningsvis sin arbetsplats på Ätstörningsenheten SÄS, antingen på barn och ungdomspsykiatrisk mottagning eller vuxenpsykiatrisk mottagning. Deltar i behandlingskonferens på agendan uppmärksammas redovisning och dialog rörande hälsofrämjande insatser och mobilt team. 3.5 Samarbetsformer 3.6 Uppföljning Se Mobilt team samverkan. Kommer att utvecklas successivt. De samarbeten som äger rum dokumenteras och arkiveras för att på ett systematiskt sätt utvärderas och följas upp. 5

Besök registreras. Som arbetsverktyg föreslås outlookkalendern där möten bokas upp med direkt inbokning av uppföljningsintervall man bestämmer med aktören. Utvärdering av insatser de mobila teamet gör sker utifrån ett patientperspektiv genom enklare enkäter och/eller tyck-till låda vid besök på skolor, idrotteevenemang, friskvårdscenter etc. Samverkansaktörer erhåller enkät för utvärdering av samarbetet årligen och vid eventuellt avslutad kontakt. Kliniska insatser följs upp via kvalitetsregister, RiksÄt 3.7 Kompetens och resursbehov Tvärprofessionellt sammansatt där formell kompetens går hand i hand med reell kunskap från området och färdigheter för uppgiften. Personer som arbetar i mobila teamet bör således ha kunskap och erfarenhet av arbete med personer med ätstörning. Därtill bör erfarenhet av eller intresse för konsultativt arbete finnas. Den pedagogiska färdigheten värdesätts högt inklusive viljan att hålla föreläsning/utbildning för aktörer med olika förkunskaper om ätstörningar bör vara stor. Resursbehovet uppskattas till 3-4 heltidstjänster beräknat på att det är personer som också ingår i arbetet på Ätstörningsenheten SÄS, barn/ungdom eller vuxenmottagningen. Personalkostnader och omkostnader (bil) uppgår till 2 MKr årligen. 6

7.

1 (2) Yttrande Datum 2014-10-21 Diarienummer 275-2014:V180 Sjukhusledning Handläggare: Bengt-Arne Andersson Telefon: 033-616 10 00 E-post: sas@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Vårdkoordinatorer för patienter med psykisk ohälsa motion av Marith Hesse (M) och Lisbeth Sundén (M) RS1496-2014 Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ställa sig bakom förvaltningens yttrande. 2. Styrelsen för Södra Älvsborg Sjukhus anser att motionen med detta yttrande är besvarad. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus förklarar paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Förslaget, enligt motionen, innebär att ett projekt med vårdkoordinatorer för patienter med psykisk ohälsa testas i primärvården. Förvaltningen ser att insatsen med vårdkoordinatorer för patienter med psykisk ohälsa ligger i linje med den regionala utvecklingsplanen för psykiatrin. För förvaltningen innebär förslaget inte att någon verksamhet ska startas upp vid sjukhuset. Förvaltningen konstaterar emellertid att det redan idag i primärvården finns initiativ med någon form av vårdkoordinatorer för patienter med psykisk ohälsa. Motivering Regionstyrelsen har valt att remittera en motion i Regionfullmäktig till bland annat styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus. Motionen bär titeln Vårdkoordinatorer för patienter med psykisk ohälsa, Marith Hesse (M) och Lisbeth Sundén-Andersson (M). Enligt motionen är psykisk ohälsa i dag ett folkhälsoproblem där det finns stöd för att utbildade vårdkoordinatorer skulle kunna göra skillnad i vården av denna patientgrupp. Förslaget i motionen är att starta ett projekt med vårdkoordinatorer för patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Förvaltningen kan konstatera att förslaget inte innebär att sjukhuset ska införa vårdkoordinatorer, det ska ske i primärvården. Enligt den information som förvaltningen har finns emellertid redan i dag ett projekt inom primärvården som motsvarar förslaget i motionen. Förvaltningen ser vidare att förslaget i motionen ligger i linje med den regionala utvecklingsplanen för psykiatri. Förvaltningen anser att de redan igångsatta aktiviteterna inom primärvården som syftar till att införa någon form av vårdkoordinatorer för patienter med psykisk ohälsa är fullt tillräckliga. Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås Besöksadress: Brämhultsvägen 53 Borås Varbergsvägen 50 Skene Telefon: 033-616 10 00 Webbplats: www.vgregion.se/sas E-post: sas@vgregion.se

Datum 2014-10-21 Diarienummer 275-2014:V180 2 (2) Det finns, menar förvaltningen, en risk att olika initiativ kan komma att krocka med varandra om motionen genomförs. Slutligen vill också förvaltningen peka på en möjlig följd av en utveckling med vårdkoordinatorer, care-manager, case-manager och andra samordnande funktioner inom vården. Det kan, menar förvaltningen, finnas en risk att sjukvården i stället för att rikta resurser till direkt klinisk verksamhet, tillskapas ytterligare samordnande funktioner. Det är resurser i den kliniska verksamheten som till syvende och sist gör skillnad. Beredning Yttrandet har beretts av verksamhetschefen vid vuxenpsykiatriska kliniken Bengt-Arne Andersson. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Suzanne Guregård Biträdande sjukhusdirektör Bilaga - Skickas till Regionstyrelsen

1 (4) Rapport Datum 2014-10-24 Diarienummer 82-2014:L133 Södra Älvsborgs Sjukhus, ekonomistab Handläggare: Olof Johansson Telefon: 033-616 10 00 E-post: sas@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Uppföljning av plan för intern kontroll Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har följt upp verksamheten vid Södra Älvsborgs Sjukhus enligt den plan för intern kontroll som styrelsen antog i början av året. Detta är rapport nummer två i ordningen 2014. Uppföljningen har skett utifrån följande rubriker: Budget och uppföljning Åtgärdsprogram Inköp Bevakning av ekonomiservice hos Regionservice Kontroll av internetbankbetalningar God ekonomisk hushållning Riktad undersökning medarbetare och leverantörer Övrigt Uppföljningsaktiviteter Budget och uppföljning Sjukhuset har ett beviljat underskott på 25 mnkr för 2014 men detta är inte budgeterat. Årets prognos på -91 mnkr sattes i delårsbokslutet för mars och gäller även i delårsbokslutet för augusti. Följaktligen finns en avvikelse på detta på 66 mnkr. I tidigare rapporter har resonemang förts om tillförlitlighet och metod i prognosarbetet. Detta görs även fortsättningsvis. Sedvanligt diagram används, se nedan. Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås Besöksadress: Brämhultsvägen 53 Borås Varbergsvägen 50 Skene Telefon: 033-616 10 00 Webbplats: www.vgregion.se/sas E-post: sas@vgregion.se

Datum 2014-10-24 Diarienummer 82-2014:L133 2 (4) Tom augusti är det 12-månaders rullande resultat minus 123,7 mnkr. Detta är en väsentlig förbättring sedan förra delårsrapporten. En positiv trend ses sedan årsskiftet. Värdet har kraftigt närmat sig prognosen jämfört med mars. Förbättringen är av sådan storlek att den kan beskrivas som ett trendbrott även i ett längre perspektiv. Huvudsaklig orsak till detta är att sjukhuset har erhållet bidrag tom augusti från regionstyrelsen och moderförvaltningen på 73 mnkr för bl.a. tillgänglighet. Detta bidrag är en förutsättning för trendbrottet d.v.s. om inte motsvarande finansiering erhålls nästa år så faller trenden tillbaka. Åtgärdsprogram I delårsrapporten för augusti redovisas effekter i åtgärdsprogrammet på 19 mnkr (det tillkommande effektiviseringskravet på en procent i alla verksamheter oräknat). Ursprungligt värde på åtgärdsplanen var 116 mnkr med bedömd effekt på 85 mnkr. I internkontrollrapporteringen för 2012 framfördes resonemang om att lägga in en riskkomponent för att hantera möjligheten att åtgärder inte ger fullt genomslag och därmed lägga prognos därefter. Inför 2013 har detta gjorts redan i planeringsfasen vilket är bra. Kopplingen mellan åtgärdsplan och resultatutveckling verkar vara förhållandevis svag. Inköp Leverantörstroheten mättes i delårsrapporten under ett av fullmäktigemålen och var 84 procent. Det regionala måltalet är 86 procent. Regionservice/Inköp arbetar med att öka kvaliteten i datafångsten vilket innebär gradvis högre trohet. Några områden som redovisas som sämre trohet är köpt vård och handledning inom psykiatrin samt konferenser, reparation och investeringar. Investeringar kan diskuteras om de