Månadsrapport efter september 2015 inklusive uppföljning av åtgärdsplan

Transkript

1 : Ärende nr 1 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer :L125 Västra Götalandsregionen, Södra Älvsborgs Sjukhus, ekonomistab Handläggare: Olof Johansson Telefon: E-post: sas@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Månadsrapport efter september 2015 inklusive uppföljning av åtgärdsplan Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner månadsrapport efter september 2015 inklusive uppföljning av åtgärdsplan. Sammanfattning av ärendet Ackumulerat resultatet t.o.m. september är minus 26,5 mnkr, vilket är avsevärt bättre än föregående år (minus 67,2 mnkr). Budgetavvikelsen är minus 28,5 mnkr. Intäkterna ackumulerat ökar med 5,1 procent (september plus 5,4 procent), och kostnaderna 3,3 procent (september plus 7,3 procent). Personalkostnaderna har ackumulerat ökat endast med 1,9 procent. Sammanvägda produktionen har minskat 1,5 procent, mest inom somatiska öppenvården där bassängbad är den stora delen. Antalet remisser har ökat något och beläggningen ligger i nivå med föregående år. Beredning Central samverkansgrupp Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Anna-Karin Jernberg ekonomichef Bilaga Månadsrapport efter september Skickas till - Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: Brämhultsvägen 53 Borås Varbergsvägen 50 Skene Telefon: Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

2 Södra Älvsborgs Sjukhus rapport 2015 Rapport för Södra Älvsborgs Sjukhus september 2015

3 1 Sammanfattning Ackumulerat resultatet tom sept är -26,5 mnkr, vilket är avsevärt bättre än föregående år (-67,2 mnkr). Budgetavvikelsen är -28,5 mnkr. Intäkterna ackumulerat ökar med 5,1 procent (september +5,4 procent), och kostnaderna 3,3 procent (september +7,3 procent). Personalkostnaderna har ackumulerat ökat endast med 1,9 procent. Kostnadsökningstakten är högre i september i form av sjukvårdsmaterial, läkemedel och köpt vård men även personalkostnader. Sjukvårdsmaterial präglas av större inköp för lab samt hjälpmedel. Köpt vård belastas av en justering om 1,6 mnkr. Personalkostnaderna har högre sociala avgifter för unga, sommarersättningar och minskat ledighetsuttag som delkomponenter. Bemanningssituationen är ansträngd. Vi ser nu en positiv trend för sjukfrånvaron, den sjunker jämfört med förra året och ligger på 6,38 procent i september (ack 6,75 procent). För september 2014 var siffran 7,33 procent (ack 6,85 procent). Sammanvägda produktionen har minskat 1,5 procent, mest inom somatiska öppenvården där bad är den stora delen. Antalet remisser har ökat något och beläggningen ligger i nivå med föregående år. Måluppfyllelsen för vårdgarantin är 70 procent för både mottagning och behandling (just nu). 2 Produktion Sammanvägda prestationer har minskat med 1,5 procent mot föregående år men är något över budget. Störst påverkan har den minskning som skett inom somatisk öppenvård. För den somatiska slutenvården har antalet vårdtillfällen minskat med 1,3 procent och medelvårdtiden har minskat med 1,2 procent till 4,9 dagar. Antalet psykiatriska vårddagar har minskat med 11,0 procent och medelvårdtiden för psykiatrin ligger på 10,6 dagar (-14 procent). Totalt är medelvårdtiden 5,31 dagar (-2,8 procent), för kvinnor 5,1 dagar och för män 5,6 dagar. Beläggning somatisk slutenvård (ack tom sep) är samma som 2014 (94,5 procent). Vuxenpsykiatrin låg förra året på 100,3 procent men har under 2015 sjunkit till 92,2 procent. Prestationerna i öppenvården har minskat med besök (-2,6 procent). Minskningen är procentuellt störst inom Neuro- och rehabiliteringskliniken (Bad st.), Barn- och ungdomskliniken samt Vuxenpsykiatrin. Det är både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar som minskar. Besök för kvinnor har minskat med 2,7 procent medan för männen är minskningen 1,8 procent. Antalet inskrivningsbesök på totalt har ökat med 0,9 procent, kvinnornas andel är 51 procent. Antalet registrerade remisser (exkluderat interna) har ökat med 1,4 procent jämfört med samma period förra året (exkl. Barnkliniken som genomförde systembyte våren 2014). 3 Vårdgaranti - tillgänglighet Nedan visas graden av måluppfyllelse för respektive väntetid i tabellform.

4 Mottagning Just nu 41% 58% 70% Faktiskt 46% 59% 72% Behandling Just nu 41% 59% 70% Faktiskt 36% 51% 67% BUP 30 Mottagning just nu 92% Mottagning faktiskt 82% Fördjupad utredning faktiskt 13% Behandling faktiskt 43% Den siste september hade 2992 personer väntat längre än vårdgarantigränserna varav 2218 till mottagning och 774 till behandling, vilket är 847 fler än Personal Jämfört med föregående år ökar antalet anställda med 53. Ökningen beror till stor del på gruppen undersköterskor som ökat med 61. Sjuksköterskor har minskat med 30. Nettoårsarbetare har ökat med 47. Vakanssituationen när det gäller sjuksköterskor är fortfarande ansträngd. Arbete pågår med uppgiftsväxling både på kort och lång sikt. Pilotprojekt planeras inom medicin, neurorehab och akutkliniken samt även ett uppdrag gällande fasta schema. Vårdadministrativ service analyserar vilka arbetsuppgifter som kan genomföras av administrativ personal. Kompletterande uppföljning av sommaren har genomförts via enkät till vårdenhetschefer med fokus på arbetsmiljö/arbetsbelastning, bl.a med avseende på dubbla arbetspass. Totalt, för både sjuksköterskor och undersköterskor, är det ca 900 genomförda extrapass, (varav ca 300 dubbelpass), ca 70 förskjutna semesterveckor och ca 75 förskjutna semesterdagar. Kostnaden för sommarersättningarna har varit högre i år jämfört med 2014, delvis beroende på att ersättningen har varit något högre i år. Övertiden totalt är fortsatt något lägre 2015 jämfört med samma period (september månad är preliminär). Den kvalificerade övertiden har dock ökat jämfört med 2014 och då främst för undersköterskor och biträdande vårdenhetschefer. Denna ökning beror till stor del på arbetade extra pass, för att täcka upp för vakanser samt för att klara bemanningen under sommaren. Sjukfrånvaron till och med september 2015 (6,75 procent) ligger under 2014 års nivå vid samma period (6,85 procent). Jämfört med 2014 är den korta sjukfrånvaron (dag 1-14) något högre och den långa (dag 60-) något lägre under Sjukfrånvaron är fortfarande hög i grupperna Rehabiliterande och förebyggande samt Undersköterskor. Sjukskrivningsmönstret för dessa båda grupper skiljer sig åt. Hos Rehabiliterande och förebyggande är sjukskrivningsorsaken till största delen psykisk ohälsa och om vi tittar på Undersköterskor så är sjukskrivningsorsaken för denna grupp belastningsskador. Två pilotprojekt pågår för dessa grupper. En av våra läkare samt företagssjuksköterska på Hälsan och Arbetslivet, träffar regelbundet cheferna för gruppen Rehabiliterande och Förebyggande för att stötta, råda och hjälpa dem med rehabiliteringsprocessen och sjukskrivningsorsaker. För Undersköterskor tittar vi på möjligheten till utökad ergonomiutbildning med repetition varje år samt vid behov. Undersköterskegruppen har också utökats i antal och förhoppningen är då att arbetsmiljön för gruppen blir bättre.

5 5 Ekonomi 5.1 Ekonomiskt resultat Resultatet ackumulerat till och med september är -26,5 mnkr vilket är 28,5 Mnkr sämre än budget. Resultatet för september är -17,5 mnkr, vilket är 11 mnkr sämre än budget. Avvikelsen beror i huvudsak på ökade kostnader för bemanning, köpt vård, läkemedel och sjukvårdsmaterial. Intäkter Intäkterna ackumulerat till och med september har ökat med 5,1 procent jämfört med samma period förra året och överstiger budget med 43,1 mnkr. Intäkterna för september är 6,9 mnkr bättre än budget i huvudsak beroende på övriga intäkter i form av inomregionala ersättningar för bla satsning på akutsjukvård, standardiserade vårdförlopp, läkemedel och psykiatri. Ackumulerade avvikelsen beror det i huvudsak på ovan nämnda samt engångsersättningar för Senior Alert och statsbidrag kopplade till psykiatri samt återföring moms kopplat till bemanningsföretag. Kostnader Kostnaderna till och med september har ökat med 3,3 procent jämfört med samma period förra året och överstiger budget med 71,6 mnkr. Personalkostnaderna understiger budget med 35,3 mnkr, i huvudsak beroende på personalbrist. Budgeten för personalkostnader skall även täcka kostnaderna för granskningstjänster 2 mnkr samt Bemanningsföretag 41,2 mnkr. Utfallet för personalkostnaderna i september är 2 mnkr bättre än budget vilket är mindre än tidigare månader. Personalkostnaderna för enbart september är högre än förra året relativt tidigare månader. Detta beror på att uttag av semester har minskat vilket ger ökade kostnader med 1,5 mnkr, ersättning utöver lön ökar med 0,5 mnkr, höjning av sociala avgifter för unga 1 mnkr och övertidsarbetet ökar 0,7 mnkr. Därutöver har även nettoårsarbetare och den utförda tiden ökat i september 2015 jämfört med september Kostnaderna för köpt vård överstiger budget med 11,7 mnkr. Avvikelsen beror på externa köp inom tillgänglighet som sjukhuset erhåller finansiering för. För september översteg utfallet budget med 3,5 mnkr där 1,6 mnkr är en kostnad för valfrihet som avser jan-aug och som tidigare betalats av beställarna. Kostnaderna för läkemedel är 12,5 mnkr över budget. De solidariskt finansierade läkemedlen är lägre än budget, men de övriga finansierade läkemedlen är högre än budgeterat. Budgetavvikelsen beror även på uteblivna patentutgångar samt volymökningar av övriga läkemedel. För september är avvikelsen 5,3 mnkr och består huvudsakligen av preparat mot hepatit och cancer. Kostnaderna för sjukvårdsmaterial överstiger budget med 11,8 mnkr. Avvikelsen beror på ökade kostnader för hjälpmedel, som är en följd av ett införande av nytt system för långtidsmätning av blodsocker. Denna användning är stoppad för nya patienter i väntan på beslut om finansiering. För september är budgetavvikelsen 2,9

6 mnkr beroende på stora inköp av laboratorie-artiklar men även hjälpmedel. Åtgärdsplanens effekter ligger i budget under hösten. Övriga kostnader överstiger budget med 39,1 mnkr. Avvikelsen består till största delen av en budgetjusteringspost på 23,7 mnkr men även på ökade kostnader för bland annat byte till IP-telefoni, granskningstjänster, Larm och bevakning etc. Det förekommer även ökade kostnader för mammografi som är en konsekvens av en ny gränsdragning i det nya avtalet som sjukhuset under 2015 inte fått finansiering för. För september finns en avvikelse mot budget men största delen är ej klara fakturor som hamnar på andra resultatrader samt budgetjusteringsposten. Resultaträkning (tkr) Utfall t.o.m Budget t.o.m Utfall t.o.m Budg Avvikelse Prognos per Patientavgifter Såld vård enligt avtal Såld vård asyl Övrig såld vård Försäljning av medicinsk servic Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Köpt vård Bemanningsföretag Läkemedel Sjukvårdsmaterial Lokal och fastighetskostnader Avskrivningar Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Finansnetto Resultat

7 5.2 Uppföljning av åtgärdsplan (Tkr) Mål Effekt Prognos 2015 Effektiviseringskrav Reduktion Bemanningsföretag/ Personalkostnader Sjukfrånvaro, övertid (minskad kostnad 10 %) Ägarplan Vuxenpsykiatriska Läkemedel Material Resekostnader Patient- och intygsavgifter Finansnetto Matsvinn Förbättrad medicinsk kvalitet Minskad Valfrihetskostnad Nya kommunikationskanaler vid rekrytering Verksamhetsplan X-matris Resultat enkel medarbetarenkät SSK (NPS) mätmetod etableras Sjukfrånvaro 7,3/7,3 8,0/7,3 7,9/7,1 6,8/6,9 6,4/6,5 6,2/6,0 4,9/5,5 5,8/5,7 6,4/6,2 Resultat enkel patientenkät (NPS) 78/80 80/80 81/80 80/80 79/80 79/80 75/80 81/80 77/80 Ekonomiskt resultat -5,0/0,8-6,8/-3,6 3,7/7,7-24,7/-18,4-5,8/-6,4-18,3/-8,3 30,2/25,9 17,8/10,9-17,6/-6,5 Kvalitet enligt Kvartalen Total vistelsetid < 4 t (TVT) 53/45 45/47 47/51 51/55 52/60 58/64 55/68 58/73 55/77 Överbeläggningar och utlokaliseringar Väntetid första besök/behandling< 60 dgr Andel VRI enligt infektionsverktyget 6,6/3,0 x,x/3,0 6,4/3,0 7,9/6,1 5,8/5,7 9,3/5,4 7,6/5,4 6,0/5,0 5,1/4,5 66/67 64/72 67/77 71/81 71/85 73/85 80/83 58/70 52/73 3,49/<5,0 3,04/<5,0* 6,4/<5,0 5,8/<5,0 5,4/5,5 5,1/5,2 5,5/5,1 5,2/5,0 6,15/4,9 Trycksår uppkomna på 2,9/<3,0 2,1/<3,0 2,8/<3,0 2,2/<3,0 2,9/3,0 2,4/3,0 2,1/3,0 2/2,1 2,5/3,0 J F M A M J J A S

8 : Ärende nr 2 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer :L100 Västra Götalandsregionen/Södra Älvsborgs Sjukhus/ekonomistab Handläggare: Lars Levin Telefon: E-post: lars.levin@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Överenskommelse mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus om hälso- och sjukvård vid Södra Älvsborgs Sjukhus 2016 Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar för sin del att godkänna överenskommelse om hälso- och sjukvård vid Södra Älvsborgs Sjukhus Sammanfattning av ärendet Ärendet avser förslag till beslut om en vårdöverenskommelse 2016 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus. Överenskommelse är ettårig i enlighet med regionfullmäktiges budget 2016 och regionstyrelsens planeringsdirektiv. I överenskommelsen preciseras att produktionen under 2016 inte fullt ut kan finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det är förvaltningen vid Södra Älvsborgs Sjukhus bedömning att obalansen uppgår till i storleksordningen 100 mnkr. Fördjupad beskrivning av ärendet I överenskommelsen regleras och definieras 2016 års inriktning, volymer och ersättning avseende länssjukvård vid Södra Älvsborgs Sjukhus (). Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till 2015 års överenskommelse samt innehåller en plan för uppföljning av verksamheten. I överenskommelsen preciseras att produktionen under 2016 inte fullt ut kan finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det är förvaltningen vid Södra Älvsborgs Sjukhus bedömning att obalansen uppgår till i storleksordningen 100 mnkr. Metoder, åtgärder, riktlinjer som inte finansieras och innebär ökade kostnader för kommer inte att kunna genomföras om detta äventyrar styrelsens arbete med ekonomi i balans. Det innebär att inom ramen för de resurser som är tillgängliga ändå kommer att sträva efter högsta möjliga måluppfyllelse. Måluppfyllelsen kommer att redovisas. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden är medveten om att beslutade mål är mycket svåra att nå. Utgångspunkter är regionfullmäktiges budget för 2016, de regionala planeringsdirektiven för 2016 samt nationella och regionala styrdokument. Budgeten är regionens överordnade styrdokument. Vid en målkonflikt mellan olika styrdokument och Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: Brämhultsvägen 53 Borås Varbergsvägen 50 Skene Telefon: Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

9 Datum Diarienummer :L100 2 (2) budgeten gäller den senast antagna budgeten. Vidare ligger södra hälso- och sjukvårdsnämndens mål- och inriktningsdokument och strategiska frågor från till grund för överenskommelsen. Ett viktigt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Förändringar 2016 har i den dialog som förts under 2015 framfört att sjukhuset har stora svårigheter att klara sitt basåtagande inom flera områden. har särskilt lyft fram cancer-, ögon- och neonatalsjukvård samt barnlogopedi där sjukhuset har en stor ökning av sökande barn med allvarliga språkstörningar. ser ett starkt ökat behov av vård som bland annat beror på en ökad andel äldre i befolkningen, ökat insjuknande i cancer och generellt sett ökande remissinflöde. Tillsammans med de förbättrade behandlingsmetoder som idag kan erbjudas - och som ger förhöjd livskvalitet för patienterna- leder detta till att behöver ökad finansiering för att klara sitt basåtagande och hålla tillgängligheten. De områden lyft fram ovan överensstämmer väl med nämndens mål/ inriktning och prioriterade grupper. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden beräknas inför 2016 ha ett visst ekonomiskt utrymme till sitt förfogande för förstärkning med 15,5 mnkr för befintligt basåtagande. Beredning Tjänstemän från Koncernkontoret och företrädare för har tillsammans berett överenskommelsen för Presidierna för södra hälso- och sjukvårdsnämnden har med anledning av arbetet med överenskommelsen samrått vid x tillfällen. Presidiet för Södra Älvsborgs Sjukhus har dessutom under året samrått med presidiet för västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Anna-Karin Jernberg ekonomichef Bilaga Överenskommelse om hälso- och sjukvård vid Södra Älvsborgs Sjukhus 2016 inklusive bilagor. Skickas till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden

10 Dnr: HSNS :L100 Överenskommelse om hälso- och sjukvård vid Södra Älvsborgs Sjukhus 2016 Mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Södra Älvsborgs Sjukhus 1(40)

11 Överenskommelse om hälso- och sjukvård vid Södra Älvsborgs sjukhus 2016 Dnr: HSNS :L100 Överenskommelsen kan beställas från: Koncernkontoret Regionens hus Box Borås Tel: Hemsida för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden: Överenskommelsen finns på Hälso- och sjukvårdsnämndens hemsida under länken i högermenyn "Aktuella dokument från nämnden". Överenskommelsen finns också på Södra Älvsborgs Sjukhus hemsida Kontaktpersoner: Harriet Johnson Dimberg, planeringsledare, Koncernkontoret, tfn Lars Levin, produktionscontroller,, tfn Marianne Segenstedt, planeringsledare,, tfn (40)

12 Innehåll 1. Allmänna förutsättningar Parter Giltighetstid Utgångspunkter Vision Omfattning Precisering av länssjukvård Precisering av region- och rikssjukvård (högspecialiserad vård) Utbudspunkter Vårdvolymer Planerad vård Akut vård Hälsofrämjande vård Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete Närsjukvård Samverkan mellan sjukhusen i VGR Samverkan med andra aktörer Åtagande RF:s mål Södra hälso- och sjukvårdsnämndens mål... 9 Precisering av vissa åtaganden utifrån nämndens mål Förändringar Ordnat införande Styrmodell regionservice IS/IT medel Satsning på jämställda löner Regional produktionsstyrning Utvecklingsarbete Akut- och prehospitalverksamhet Psykiatrisatsning Cancersjukvård Neonatalvård Ekonomi Ersättningsmodell Ekonomisk ersättning Ekonomiskt ansvar vårdgaranti Uppföljning Uppföljningsplan (40)

13 8.2 Leverans av vårddata och väntetidsuppgifter Informationsutbyte och dialog Ändrade förutsättningar Förutsättningar för överenskommelsen Information Bilaga 1 Sammandrag av ersättningar, volymer och priser 2016 Bilaga 2 Principer för ersättning till sjukhus i VGR Bilaga 3 Riktade uppdrag och särskild framställan Bilaga 4 Basvolymer och tillgänglighetssatsningar i egen regi 2016 Bilaga 5 Uppföljningsplan 1. Allmänna förutsättningar 1.1 Parter Denna vårdöverenskommelse är tecknad mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götaland och Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus (). Överenskommelsen tecknas för alla nämnders räkning av Södra hälso- och sjukvårdsnämnden. 1.2 Giltighetstid Överenskommelsen gäller den 1 januari 31 december (40)

14 1.3 Utgångspunkter Syftet med överenskommelsen är att reglera och definiera 2016 års inriktning, volymer och ersättning avseende länssjukvård vid Södra Älvsborgs sjukhus () för invånare i Västra Götaland. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till förra året samt uppföljning av verksamheten. Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges (RF) budget för 2016, regionala planeringsdirektiv för 2016 samt nationella och regionala styrdokument. Nämndens mål- och inriktningsdokument samt strategiska frågeställningar från ligger också till grund för överenskommelsen. Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 1.4 Vision VGR:s vision Det goda livet och värdegrund ska prägla all verksamhet. Förtydligande av visionen återfinns på 2. Omfattning övergripande uppdrag är att ge länssjukvård till invånare i Västra Götaland samt öppenvård till invånare i övriga landet som väljer att söka vård vid sjukhuset i enlighet med patientlagen. 2.1 Precisering av länssjukvård Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag på primärvårdsnivå eller är av karaktären riks- eller regionsjukvård. har ett helhetsansvar för den vård som ges inom alla sjukhusets specialiteter och verksamheter. Utöver länssjukvårdsuppdraget har också ansvar för att inom sina specialiteter bistå med kunskaper till vårdgrannar i syfte att öka den samlade kompetensen inom närsjukvården och verka för en sammanhållen vårdprocess för den enskilde vårdtagaren. 2.2 Precisering av region- och rikssjukvård (högspecialiserad vård) Högspecialiserad vård är ett sammanfattande begrepp för region-, rikssjukvård samt vård av rikssjukvårdskaraktär. Regionsjukvård definieras som den vård som samordnas med VGR som upptagningsområde. Rikssjukvård - enligt Socialstyrelsens beslut och vård av rikssjukvårdskaraktär - definieras som all vård med hela Sverige som upptagningsområde. Under p 3.2 Samverkan mellan sjukhusen i VGR beskrivs ansvarsfördelningen inom högspecialiserad vård mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och övriga sjukhus i VGR. 2.3 Utbudspunkter Verksamheten ska bedrivas vid de utbudspunkter där idag bedriver verksamhet inom ramen för denna överenskommelse. I särskilda fall kan ändringar av utbudspunkter göras av utförarna under överenskommelsetiden efter samråd med nämnden. Precisering av vårdutbud Utöver verksamheterna vid ska sjukhuset: - Bedriva Lundströmmottagningen, Alingsås, som är en regional högspecialiserad utredningsenhet för könsidentitetsstörningar, huvudsakligen transsexualism - Tillhandhålla gynekolog motsvarande 50 procent till Närhälsans gynekologimottagning i Ulricehamn samt gynekolog till Närhälsans specialistmödravård i Sjuhärad med undantag av Mark Svenljunga 5(40)

15 På Alingsås lasarett bedriver : - Mottagning för specialiserad ögonsjukvård - Ljusmottagning - Ambulansverksamhet - Laboratorieverksamhet - Ortopedteknisk verksamhet 2.4 Vårdvolymer ska tillhandahålla vård enligt överenskommen volym, bilaga 1. Prestationer och vårdvolymer är grund för fakturering och priser enligt VGR:s ersättningsmodell. Verksamheten ska planeras över årets tolv månader så att god tillgänglighet kan upprätthållas under hela året. Inom ramen för överenskommelsen finns också ett antal definierade tillgänglighetsområden med fastställda basvolymer i enlighet med den regionala produktionsstyrningen. När har fullgjort basvolymen inom respektive område kan ytterligare medel avropas efter utförda åtgärder. Tillgänglighetsområden, basvolymer samt medel som kan avropas framgår av bilaga Planerad vård Den planerade vården ska kännetecknas av god tillgänglighet och god kvalitet. Patienter ska erbjudas tid till besök och behandling inom vårdgarantin. Valfrihet gäller och ska ge adekvat information till den patient som vill utnyttja valfriheten. ansvarar ekonomiskt och administrativt för valfrihetsvård för patienter från Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda kommuner. Tillämpningsanvisningar för valfrihetsvård i VGR, se beslut dnr RS Akut vård har ett helhetsansvar för verksamheten dygnet runt inom sjukhusets alla specialiteter. För att tillgodose det medicinska omhändertagandet som krävs vid livshotande tillstånd eller akut allvarligt insjuknande/skada ska specialiserad akutsjukvård bedrivas dygnet runt inom. Tillgängligheten vid akutmottagningen ska vara god och ska verka för att väntetiderna och genomloppstiderna kortas. Patienter som söker på akutmottagningen, men som inte bedöms vara i behov av länssjukvård, ska hänvisas till rätt vårdnivå. 2.7 Hälsofrämjande vård har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska prägla all verksamhet på. Det är i det vardagliga mötet med patienter och närstående som hälso- och sjukvården kan nyttja sin hälsofrämjande potential i form av specifik kunskap, förtroende, breda kontaktytor och lokal närvaro. Sjukhuset har ett ansvar i sitt möte med patienten att främja den goda hälsans positiva effekter. ska ingå i nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), ha kompetens inom områdena hälsofrämjande och förebyggande och ska fortsätta att utveckla det hälsofrämjande arbetet i enlighet med intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer och regionuppdrag (RS ). 6(40)

16 3. Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete 3.1 Närsjukvård Alla invånare ska, oberoende av bostadsort, erbjudas en god nära sjukvård. Den nära sjukvården ska tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt. Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan dra nytta av varandras kunskaper och bygga upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån kunskap och patientens perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta ska ske genom bred samverkan över organisations- och specialitetsgränser vilket sker inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Fokus för närvårdssamverkan är de patienter/vårdtagare och grupper som samtidigt och samordnat har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och region. En välfungerande närvårdssamverkan ska för patienten/vårdtagaren innebära närhet, kontinuitet, trygghet och tillgänglighet i kontakt med vården. Det betyder att den enskilde inte ska påverkas när ansvaret för vården delas, eller går över från en vårdgivare till en annan. Närvårdssamverkan ska också förebygga framtida vård- och omsorgsbehov för invånarna i Södra Älvsborg Samverkan mellan sjukhusen i VGR Sjukhusen i VGR ska samarbeta för att effektivt nyttja sjukvårdens resurser. ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet vid samtliga sjukhus i VGR. Förändringar av uppdrag och ersättning med anledning av fattade beslut ska dokumenteras och undertecknas av berörda parter innan förändring gäller. Vårdansvaret för högspecialiserad vård (se p.2.2) definieras genom regiondirektörens verkställighetsbeslut Tillämpningsregler avseende vårdansvar för högspecialiserad vård (RS ). Sista utposten och FoUU Uppdraget som sista utpost i VGR:s hälso- och sjukvård innebär att SU ska bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer, till exempel vid stora olyckor och katastrofer samt då mer specialiserad kompetens behövs. Varje sjukhus har ansvar för att klara sitt grunduppdrag. Parallellt och samordnat med uppdraget som sista utpost har SU ett forsknings-, utvecklings- och utbildningsuppdrag (FoUU). 3.3 Samverkan med andra aktörer ska samverka med primärvård och kommuner i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser till exempel omhändertagande av äldre personer, personer med behov av samordnad vård och omsorg, personer med psykisk sjukdom/psykisk ohälsa, våld i nära relationer samt barn och unga. ska medverka i arbetet med att skapa tydliga gränser mellan vilka patienter och vilka sjukdomstillstånd som ska handläggas på respektive vårdnivå och att implementera dessa i vardagen. ska medverka och vid behov ta initiativ till: medicinsk samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte med primärvården och vårdgrannar konsultationsverksamhet och utbildning till primärvården och vårdgrannar Vårdgivare i Västra Götaland ska arbeta för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, i enlighet med VGR:s ledningssystem. Det innebär att utfärda läkarintyg av god kvalitet samt samverka med Försäkringskassan, andra berörda aktörer och vårdgrannar i frågor som rör patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. 7(40)

17 4. Åtagande Den huvudsakliga utgångspunkten i överenskommelsen är RF:s budget med mål för I avsnitt 4.1 nedan beskrivs sjukhusets åtaganden med anledning av målen i budgeten. Utöver RF:s mål har Södra hälso- och sjukvårdsnämnden satt två prioriterade mål som beskrivs i avsnitt 4.2. Målen kommer att följas upp i uppföljningsplanen. 4.1 RF:s mål 2016 Det strategiska målet för hälso- och sjukvården är en sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter. Till det strategiska målet knyts i budgeten tre prioriterade mål med tillhörande fokusområden. Samtliga prioriterade mål berör vården på och finns beskrivna i tabell 1. Tabell 1 Åtaganden utifrån RF:s prioriterade mål 8(40)

18 4.2 Södra hälso- och sjukvårdsnämndens mål I Mål- och inriktning framgår nämndens prioriteringar. Dokumentet lyfter fram de RF:s prioriterade mål Fokusområde Åtagande för Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Patientens ställning inom hälso- och sjukvård ska stärkas Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvård ska prestera bättre än genomsnittet i nationella register och jämförelser. Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomföra den regionala psykiatriplanen Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt Förbättra akutvårdkedjan Minska antalet vårdskador Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Skapa ett sammanhållet - Fortsätta arbetet att förbättra tillgängligheten till barnpsykiatriska utredningar - Fullfölja uppdraget att utveckla samlad åldersoberoende ätstörningsvård - Implementera den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri (RUP), se avsnitt 6.2 nedan. - Ge råd och stöd för att utveckla första linjens insatser till barn och ungdomar med psykiska besvär - Ge patienten individuellt anpassad information om vårdgarantin, faktiska väntetider och information om möjligheten att välja annan vårdgivare - Verka för att tid för utredning och behandling som inte omfattas av vårdgarantin ges inom 90 dagar - Medverka i det regionala strukturarbetet, där syftet är ett mer effektivt nyttjande av VGR:s samtliga resurser och kortare väntetider. - Medverka i arbetet med att utveckla och tydliggöra gränsdragningen mellan sjukhusets och övriga vårdgivares uppdrag, såsom exempelvis primärvården och närsjukhusen - Involvera patienterna och i förekommande fall närstående i vård och behandling, inklusive läkemedelsanvändning - Informera patienten om egenvård och om adekvata metoder för behandling - Genomföra systematiska mätningar av patienternas syn på vården och lägga dessa till grund för ständigt förbättringsarbete - Inom psykiatrin aktivt arbeta för ökad brukarmedverkan och ökat brukarinflytande - Anpassa information så den är tillgänglig för människor med funktionsnedsättningar - Fortsätta förbättra akutvårdkedjan utifrån upprättad handlingsplan - Fortsätta arbeta enligt verksamhetsplan där förebyggande av vårdskador ingår som en del - Följa den regionala medicinska riktlinjen om läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser - Tillämpa samordnad individuell vårdplanering (SIP) - Samverka med primärvård och kommuner enligt vårdsystem beskrivning i avsnitt 3.2 Närsjukvård viktigaste målen och vad som behövs för att nå en bättre hälsa hos befolkningen eller hos olika behovsgrupper i befolkningen. Exempel på sjukhusets åtagande med anledning av dessa mål redovisas i tabell 2. Målen kommer att följas upp i uppföljningsplan och i politisk dialog. Tabell 2 Åtaganden utifrån Södra hälso- och sjukvårdsnämndens mål 9(40)

19 Precisering av vissa åtaganden utifrån nämndens mål Barn- och ungdomsmedicinsk vård vid har i uppdrag att tillhandahålla barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård i kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda med lokala utbudspunkter 1. Därutöver ska Borås: Tillhandahålla slutenvård, specialistmottagning och akutmottagning för barn och ungdomar med sjukdomar som inte ska omhändertas på Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Nämndens prioriterade mål En jämlik hälso- och sjukvård som kännetecknas av ett hälsofrämjande synsätt, hög tillgänglighet och god kvalitet En väl fungerande närvårdssamverkan som innebär att invånare med behov av vård- och omsorgsinsatser från kommun och region ska erbjudas detta i en obruten vårdprocess/kedja Fokusområde Erbjuda vård som är Jämlik Hälsofrämjande Tillgänglig Av god kvalitet Nämndens prioriterade grupper är - Barn - Cancer - Äldre - Psykisk ohälsa Åtagande för - Fortlöpande utveckla en mer jämlik vård utan oskäliga skillnader som en integrerad del i verksamheten - Implementera regionuppdraget till följd av nationella riktlinjer gällande sjukdomsförebyggande metoder (RS ) - Uppfylla vårdgarantin) och erbjuda alla patienter vård inom av VGR fastställd vårdgaranti (jfr RFs mål) - Arbeta för att nå mål för ledtider på akutmottagningen - Delta i rekommenderade kvalitetsregister - Delta i arbetet med regional produktionsstyrning - Erbjuda barn- och ungdomsmedicinsk vård, se nedan - Införa standardiserade vårdförlopp (SVF) i cancersjukvård - Utveckla det mobila närsjukvårdsteamet - Erbjuda psykiatrisk öppenvård, se nedan - Erbjuda ätstörningsvård, se nedan (BUM) Tillhandahålla barnlogopedisk mottagningsverksamhet Målgrupp och omfattning ansvarar för akut och planerad sjukvård, som kräver den specialiserade vårdens resurser, till barn och ungdomar i åldern 0 18 år med behov av öppen och/eller sluten vård i enlighet med regionala medicinska riktlinjer (HSD-D ; HSD-D ). När barnet/ungdomen fyller 18 år övergår stöd- och behandlingsansvar, om inget annat anges, till vuxenverksamhet. Övergången bör förberedas tillsammans med berörd patient och närstående och remiss sändas i god tid före 18-årsdagen. Fram till att den unge tagits emot inom den nya verksamheten har den som remitterat patientansvar. Åtagande Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna ansvarar för sjukdomstillstånd hos barn och ungdomar som i enlighet med regionens riktlinjer inte ska omhändertas på vårdcentral och där sjukhusets specialistresurser inte krävs (HSD-D ). I uppdraget ingår det att utreda, behandla och följa upp sjukdomstillstånd samt resultat av behandling. BUM-mottagningarna ska: Ha öppettider anpassade till patienternas behov 1 BUM Viskan (centrala Borås), BUM Skene, BUM Ulricehamn, BUM Alingsås och BUM Lerum 10(40)

20 Erbjuda akut bedömning och behandling enligt regionala medicinska riktlinjer Erbjuda vårdcentralernas BVC-verksamhet barnmedicinsk konsultation 2-3 ggr/termin, beroende på behov 2 Tillhandhålla sjuksköterskeledda mottagningar inom områdena o Astma/allergi o Inkontinens/enures/enkopres Arbeta förebyggande och behandlande av barn och ungdomar med övervikt och fetma genom så kallade Obesitasteam i enlighet med regionens Handlingsprogram mot övervikt och fetma Särskilt uppmärksamma barn till missbrukare, psykiskt eller allvarligt somatiskt sjuka samt barn som utsatts för eller bevittnat våld (1982:763) Psykiatrisk öppenvård vid har i uppdrag att tillhandahålla specialiserad psykiatrisk öppenvård i kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda med lokala utbudspunkter 3. Mottagningarna i Borås, Mark, Alingsås och Lerum bedriver också viss subspecialiserad öppenvård. Målgrupp och omfattning Vuxna, 18 år eller äldre. Gentemot barn- och ungdomspsykiatrin ska en flexibel åldersgräns tillämpas vilket innebär att ungdomar som insjuknar i svår psykisk sjukdom av vuxenkaraktär omfattas av uppdraget även före 18 års ålder. Åtagande åtar sig att tillhandahålla specialiserad psykiatrisk öppenvård med medicinska, psykologiska och sociala insatser med tyngdpunkt i de behandlingsmetoder som är högst prioriterade i nationella och regionala riktlinjer för respektive sjukdomstillstånd. Patienten ska få information om evidensläget för olika behandlingsmetoder och vara delaktig i valet av behandlingsmetod. Uppdraget omfattar bedömning, utredning, diagnostik, behandling, rådgivning, rehabilitering, förskrivning av hjälpmedel och uppföljning vid psykiska sjukdomar, syndrom och beteende-störningar enligt kapitel F i ICD-10. I uppdraget ingår också utfärdande av intyg. Skriftliga rutiner ska finnas för generella och individuella suicidpreventiva åtgärder. Efter känt suicidförsök ska besök erbjudas snarast, dock inom 24 timmar. Patienter som uteblir från avtalat besök ska följas upp. ska uppmärksamma barn som bor tillsammans med patient och särskilt beakta barnets behov av information, råd och stöd (1982:763). Samverkan har i uppdrag att utföra konsultationsarbete gentemot vårdcentraler anslutna till VG Primärvård i Södra Älvsborg. Ansvarsfördelning mellan primärvård och specialistpsykiatri framgår av en regional medicinsk riktlinje som fastställts av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ). I de fall patienten får insatser från flera vårdgivare ska initiativ tas för att det upprättas en samordnad individuell plan (SIP). Tillgänglighet Öppettiderna ska anpassas till patienternas behov. Mottagningarna ska erbjuda regelbundna mottagnings- och telefontider. När mottagningen är stängd hänvisas till annan mottagning och till 1177 för rådgivning. Patienter och närstående ska kunna lämna meddelande via telefonsvarare eller Mina Vårdkontakter Ätstörningsbehandling vid 2 Krav- och kvalitetsbok, Västra Götalandsregionen 3 Borås, Mark, Ulricehamn (med viss reducerad verksamhet), Vårgårda, Alingsås, Lerum 11(40)

21 ska erbjuda en samlad åldersoberoende ätstörningsbehandling som vänder sig till personer med ätstörning som inte ska tas omhand av annan vårdgivare enligt VGR:s riktlinjer. Behandlingen ska bedrivas inom öppen-, dag- och heldygnsvård som en del i en för patienten sammanhållen vård- och behandlingsprocess. Målet med att utveckla en samlad åldersoberoende ätstörningsbehandling är att erbjuda behandling av hög kvalitet och hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka det friska och att patienten ska bli fri från sin ätstörning ätstörningsbehandlingen som erbjuder ska vara attraktiv och tillgänglig för patienter med behov av specialistvårdens resurser minska behovet av valfrihetsvård Verksamheten ska erbjuda en sammanhållen vård och behandling i hela vårdkedjan som bygger på en uttalad helhetssyn. Samverkan ska ske med: Berörda specialiteter - somatiska och psykiatriska Vårdcentraler och enheter inom den offentligt finansierade vården i VGR såsom exempelvis ungdomsmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Kommunernas elevhälsovård Syftet med samverkan är dels att medverka till tidig upptäckt, men även att kunna erbjuda närhet till somatisk vård för patienter med svåra kroppsliga komplikationer. Verksamheten ska bedrivas preventivt och kompetensöverföring ska ske till aktörer i Sjuhärad som kan tänkas möta personer med ätstörning. Kvalitet 1. Behandlingen ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig i enlighet med regionala medicinska riktlinjer (HSD-A ) 2. Verksamheten ska delta fullt ut i RIKSÄT 3. Behandlingen ska vara baserad på samspel mellan vårdgivare och patient. Patient och närstående ska vara delaktiga och ges inflytande i utformandet av behandlingen. Varje patient ska ha en individuell behandlingsplan 4. ska årligen genomföra en undersökning kring patientupplevd kvalitet Mobilt team Till verksamheten finns ett projekt med Mobilt team knutet. Projektet förväntas pågå till och med 2016 för att sedan implementeras i ordinarie verksamhet. Projektet finansieras separat. Tillgänglighet Verksamheten ska bedrivas 52 veckor per år i den omfattning som krävs för att fullfölja uppdraget enligt denna kravspecifikation. 5. Förändringar 2016 Nedan beskrivs förändringar av innehåll, vårdvolymer och/eller finansiering och ersättningsnivåer. 5.1 Ordnat införande Inom VGR tillämpas en process för ordnat införande av nya riktlinjer, metoder och läkemedel Modellen med ordnat införande bygger på en central introduktionsfinansiering under ett till tre år för nya metoder och riktlinjer. Syftet är att ge tid för verksamheten att anpassa, utmönstra och effektivisera för ett långsiktigt åtagande. På motsvarande sätt är ordnad utmönstring en metod för att ta bort sådan som inte ger ett mervärde. När introduktionsfinansieringen upphört regleras åtagandet i vårdöverenskommelsen. Ordnat införande läkemedel Ordnat införande för läkemedel som från och med 2016 ska finansieras av HSN värderas i 2015 års prisnivå 7,0 mnkr. ersätts genom särskild framställan. 12(40)

22 Ordnat införande metoder Ordnat införande avseende metoder uppgår till 5,2 mnkr. ersätts genom särskild framställan. 5.3 Styrmodell regionservice VGR har infört en ny styrmodell för servicesamspelet från den 1 januari Som ett led i förändringen reduceras ersättningsutrymme till med 9,8 mnkr. 5.4 IS/IT medel IS/IT-medel fördelas till nämnder och styrelser som en kompensation för finansiering av s.k. röda tjänster. andel uppgår 3,9 mnkr och ersättningsutrymmet utökas med beloppet. 5.5 Satsning på jämställda löner I RF:s budget 2016 har 50 mnkr avsatts till jämställda löner. För innebär satsningen ett utökat ersättningsutrymme på 7,3 mnkr. 5.6 Regional produktionsstyrning Förändringar med anledning av produktionsplanering i VGR Som en följd av den beslutade produktionsplaneringen i VGR (RS ) har södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelse tecknat en tilläggsöverenskommelse för Den förändringar för operationer av ventrikelcancer (magsäckscancer) och rektalcancer. Operation Förändring 2015 Överenskommelse 2016 Antal Ersättning (tkr) 75 % av DRG Ersättning (tkr) 100 % av DRG Ventrikelcancer Rektalcancer Ekonomisk förstärkning från nämnden ser ett starkt ökat behov av vård som bland annat beror på en ökad andel äldre i befolkningen, ökat insjuknande i cancer och generellt sett ökande remissinflöde. Tillsammans med de förbättrade behandlingsmetoder som idag kan erbjudas - och som ger förhöjd livskvalitet för patienterna- leder detta till att behöver ökad finansiering för att klara sitt basåtagande och hålla tillgängligheten. har i dialogen under 2015 framfört att sjukhuset haft stora svårigheter att klara sitt basåtagande inom flera områden. har i detta avseende särskilt lyft fram cancer-, ögon- och neonatalsjukvård. Även inom barnlogopedi ses en stor ökning av sökande barn med allvarliga språkstörningar. Inom neonatalvården behöver personalförstärkningar göras för att ska kunna garantera en patientsäker vård. Områdena som lyft fram överensstämmer väl med nämndens mål/ inriktning och prioriterade grupper. Nämnden ger därför ett resurstillskott på totalt 15,5 mnkr till för att sjukhuset ska klara sitt basåtagande. Dessutom får förstärkning för nytt uppdrag Barnahus och för kostnadsökningar i samband med förändring inom klinisk mammografi Förstärkning för befintligt basåtagande Förstärkningen på totalt 15,5 mnkr riktas till nedanstående områden 13(40)

23 Cancersjukvård 9,0 mnkr Ögonsjukvård 2,5 mnkr Neonatalsjukvård 2,0 mnkr Barnlogopedi 2,0 mnkr Förstärkning för nytt uppdrag Barnahus får ett nytt uppdrag att delta i verksamheten vid Barnahus Älvsborg. Uppdraget ska utföras enligt villkoren i det samverkansavtal som upprättats mellan deltagande parter. Ersättningen för 2016 uppgår till 1,1 mnkr Förstärkning för vidgat uppdrag inom klinisk mammografi har ansvar för kostnader inom klinisk mammografi. Under 2015 gjordes en ny upphandling av mammografi som bland annat innebar att innehållet i den kliniska mammografin förändrades får ett resurstillskott på tkr för ökade kostnader i samband med förändringen. 6. Utvecklingsarbete Regionalt utvecklingsarbete 6.1 Akut- och prehospitalverksamhet Satsning på bättre akutsjukvård i VGR, HSS beslut dnr Vården av livshotande sjukdomar är ett av de högst prioriterade områdena inom hälso- och sjukvården. Tillgängligheten vid akutmottagningarna ska vara god och sjukhusen ska verka för att väntetider kortas. Vid socialstyrelsens mätningar av väntetider vid landets sjukhusbundna akutmottagningar har flera mottagningar i VGR tillhört de mottagningar som har relativt sett längre väntetider. Därför har det i RF:s budget för 2015 avsatts resurser för en särskild satsning för att utveckla akutsjukvården, minska väntetider på sjukhusens akutmottagningar och införa fasta läkartjänster på akutmottagningarna och på sikt akutläkare. För detta tillförs 100 mnkr från och med 2015 varav 97 mnkr fördelas utifrån en nyckel baserad på antal akuta besök. Ytterligare 50 mnkr tillkommer år 2016 och 2017, vilket innebär att 2017 finns 200 mnkr för denna satsning. Målet är att senast 2018 uppnå målet att vid 90 procent av besöken ska patienten ha en total vistelsetid (TVT) om högst 4 timmar. För att nå det målet har förvaltningarna tagit fram sina egna handlingsplaner med delmål mot 90 procent. Delmålen kommer att följas upp två gånger per år. De delmål som sjukhusförvaltningarna har identifierat har de gjort utifrån respektive utgångsläge och hur snabbt man tror att man kan nå förbättringar. Ett regiongemensamt arbete tillsammans med sjukhusen har påbörjats för att förbättra och utveckla verksamheten med bl a införandet av akutläkare 6.2 Psykiatrisatsning RF har beslutat om en regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri (RF ). I den beskrivs ett antal strategiska och prioriterade områden och därtill kopplade insatser för önskvärd framtida utveckling av vård och stöd till personer med psykisk ohälsa med behov av specialistpsykiatrin i Västra Götaland. Utvecklingsplanen ska implementeras i takt med att erforderliga beslut fattas om regionala uppdrag. I budget 2015 tillfördes HSS medel med syfte att finansiera arbetet med den regionala utvecklingsplanen för psykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri. Satsningen fortsätter och utökas Medel fördelas direkt från HSS till sjukhusen. 14(40)

24 För 2015 fördelades budgetförstärkningen inom områdena neuropsykiatriska utredningar för barn, neuropsykiatriska utredningar för vuxna och för att förstärka behandlingsformer för vård av patienter med självskadebeteende. 6.3 Cancersjukvård Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården är en del i en nationell satsning som ska leda till kortare väntetider, en mer jämlik cancervård och ett lärande i det fortsatta arbetet. SVF innehåller tre delar: etablering av stödjande strukturer, kompetensförsörjningsåtgärder samt system för mätning av ledtider. Under 2015 infördes SVF i VGR för fem cancerdiagnoser. akut myeloisk leukemi (blodcancer) huvud- och halscancer matstrupe- och magsäckscancer prostatacancer cancer i urinblåsa och övre urinvägar Under 2016 införs SVF i VGR för ytterligare ett antal cancerdiagnoser. 6.4 Neonatalvård Regionstyrelsen (RS) fattade 2013 beslut i ärendet Översyn och utredning av neonatalvården i VGR 2013 ( , RS ). I beslutet uppdrog RS till regiondirektören att utreda och genomföra föreslagna åtgärder i ärendet (nr 1- nr 6). Berörda utförarstyrelser och hälso- och sjukvårdsnämnder fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för övriga föreslagna åtgärder (nr 7) inom ramen för gällande vårdöverenskommelse. Under 2016 fortsätter arbetet med att klarlägga vårdprocessen inom neonatalvården i VGR. Lokalt utvecklingsarbete Öppenvårdspsykiatri för vuxna Under 2015 har behovet av att redovisa en långsiktigt hållbar organisation för den specialistpsykiatriska öppenvården framförts från sjukhuset. Vuxenpsykiatriska kliniken har i uppdrag att organisera verksamheten så att den blir mindre sårbar än idag. Utgångspunkten är patienternas behov samt VGR s psykiatriplan och Psykiatriberedningens arbete. Sammanfattningsvis konstateras att mindre enheter spridda i det geografiska området inte själva klarar av att erbjuda den kvalificerade vård som befolkningen kan ställa rättmätiga krav på. Det finns således goda och välgrundade skäl för en ökad samordning och centralisering. Vuxenpsykiatriska kliniken har de senaste åren gjort flera strukturella förändringar avseende organisering av verksamheten. Sedan organiseringen av psykiatrin med många geografiskt utspridda utbudspunkter i Södra Älvsborg har förändringar skett som påverkat verksamhetens utveckling. Hälso- och sjukvårdsansvaret för psykiatrisk vård är delat mellan kommun, primärvård och specialistvård. Delar av de uppgifter som psykiatrin tidigare haft, som i huvudsak varit av omvårdnadskaraktär möts numera upp av kommunala insatser. Likaså har primärvården idag ett tydligare ansvar för första linjens psykiatri. Specialistpsykiatrins hälso- och sjukvårdsansvar utvecklas allt mer mot kvalificerade specialistinsatser. Utvecklingen inom kunskapsområdet psykiatrisk vård har bidragit till ett ökat utbud av specialiserade behandlingsmetoder. Detta är en utveckling som gått i snabb takt och som allt jämnt fortskrider. Öppenvården centreras på sikt till mottagningar i Borås, Skene, Alingsås och Lerum. Vårdutbudet kommer även fortsättningsvis att samordnas mellan mottagningarna. Som komplement till ordinarie 15(40)

25 öppenvård och nuvarande mobil verksamhet ska särskilda resurser avsättas för att utveckla konceptet specialiserad mobil verksamhet i närområdet. Förändringen följs upp och särskilt fokus ägnas åt den grupp av patienter som riskerar att inte fångas upp av specialistpsykiatrin. 7. Ekonomi 7.1 Ersättningsmodell RF har beslutat om ersättningsmodell för sjukhusvård. Ersättningsmodellen ska styra mot målen rätt kvalitet, god tillgänglighet, bra bemötande och valfrihet. Under 2016 används inte målrelaterad ersättning. 7.2 Ekonomisk ersättning får ekonomisk ersättning med tkr enligt bilaga 1. Ersättningen utbetalas i enlighet med de riktlinjer som gäller för respektive ersättningsform. En förklaring av ersättningen finns i bilaga 2. I bilaga 3 beskrivs riktade uppdrag och särskild framställan. 7.3 Ekonomiskt ansvar vårdgaranti har ett såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt ansvar för vårdgarantin. Det ekonomiska ansvaret innebär att betalar för den garantivård patienter som inte har kunnat beredas plats vid sjukhuset får hos andra vårdgivare. 8. Uppföljning 8.1 Uppföljningsplan Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt fastställd uppföljningsplan med ett antal indikatorer och aktiviteter, bilaga 4. Vid redovisning av individbaserad statistik ska denna presenteras könsuppdelad där administrativa system så tillåter. 8.2 Leverans av vårddata och väntetidsuppgifter ska lämna uppgifter till vårddatabasen Vega. Uppgifterna lämnas enligt gällande tidplan, filspecifikationer samt definitioner och regelverk av begrepp och termer. I uppgifterna ska dessutom ingå av sjukhuset köpt vård som ersätts med abonnemang eller riktat uppdrag. åtar sig också att månatligen enligt aktuella föreskrifter rapportera väntetidsuppgifter till SKL 4 (Väntetider i vården) och till koncernkontoret. 8.3 Informationsutbyte och dialog Parterna ska träffas kontinuerligt för att informera varandra om väsentliga förändringar som är av vikt för båda parterna, till exempel förändringar i vårdinnehåll, volymer, ekonomi och utbudspunkter. Vid dessa tillfällen representeras nämnden av tjänstemän inom koncernkontoret och styrelsen för av tjänstemän på sjukhuset. Parterna kommer upprätta en årsplan för kontinuerlig dialog under verksamhetsåret. 9. Ändrade förutsättningar Om det under avtalstiden inträffar väsentliga förändringar i förutsättningar för ingången överenskommelse, t ex i vårdströmmar och ökat remissinflöde som inte har möjlighet att påverka, har varje part rätt att yrka omförhandling. Omförhandling ska begäras skriftligt. 4 Sveriges kommuner och landsting 16(40)

26 10. Förutsättningar för överenskommelsen Produktionen under 2016 kan inte fullt ut finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnderna. Metoder, åtgärder, riktlinjer som inte finansieras och innebär ökade kostnader för kommer inte att kunna genomföras om detta äventyrar styrelsens arbete med ekonomi i balans. Det innebär att inom ramen för de resurser som är tillgängliga ändå kommer att sträva efter högsta möjliga måluppfyllelse. Måluppfyllelsen kommer att redovisas. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden är medveten om att beslutade mål är mycket svåra att nå. 11. Information Södra hälso-och sjukvårdsnämnden ansvarar för att informera befolkningen om överenskommelsen. Sjukhusdirektören ansvarar för att informera personalen vid om överenskommelsen. Västra Götaland i oktober Christina Brandt Göran Larsson Ordförande Södra hälso- och sjukvårdsnämndenstyrelseordförande Södra Älvsborgs Sjukhus 17(40)

27 .. Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Thomas Wallén Sjukhusdirektör 18(40)

28 Bilaga 1 Sammandrag av ersättningar, volymer och priser till Södra Älvsborgs sjukhus för vård av Västra Götalänningar år volym 2016 A'PRIS Inomregionala ERSÄTTNING ERSÄTTNING 100% priser PER tkr AVTALSTYP, tkr A1 DRG-KLINIKER, sluten vård, 50% rörligt Sjukhusvårdtillfällen DRG-poäng (viktlista 2016) Genomsnittsvikt 0,8976 Kostnadsytterfall B1 ÖPPENVÅRD enl Nord-DRG-O, 50% rörligt Antal besök DRG-poäng Genomsnittsvikt 0,0972 C1 ÖPPENVÅRD, 50% rörligt Antal besök Läkarbesök Övriga besök E1 PSYKIATRISK KLINIK, sluten vård (80 % fast ersättning) Vårdtillfällen (10% av det rörliga) Vårddagar (90% av det rörliga) E2 PSYKIATRISK KLINIK, öppen vård (40 % fast ersättning) Antal besök Läkarbesök Övriga besök F1 BUP, sluten vård, 50% rörligt Vårddagar F2 BUP, öppen vård, 50% rörligt Antal besök Läkarbesök Övriga besök PRESTATIONSERSATT VERKSAMHET RIKTADE UPPDRAG Akutmottagning Ambulansverksamhet Transport av liggande patienter SOS-alarm Hjälpmedel vid medicinsk behandling Ortopedteknik/Ortopedtekniska hjälpmedel Rehabiliteringsvistelser och klimatvård Köpt vård Regionmuseum 718 Receptläkemedel (inkl APOdos, behandlingshjälpmedel och livsmedel) Samordnare FYSS/FaR 591 Hälsofrämjande sjukhus Hälsokoordinator hälsofrämjande sjukhus 684 Rökavvänjning inför operation 644 Hörselscreening 945 Palliativ vård Bukaortascreening Valfrihetsvård Enteral nutritionsteam (fd SÄRNÄR) Medicinsk fotvård 601 EVAR Ätstörningsenhet Barnahus Tillskott utan åtagande Resurstillskott, cancer, ögon, barnlogopedi, neonatal Särskils framställan Ordnat införande ERSÄTTNING RIKTADE UPPDRAG TOTAL ERSÄTTNING (tkr) (40)

29 Bilaga 2 Principer för ersättning till sjukhus i VGR Ersättning Ersättningen är fördelad mellan abonnemang, prestationsersättning, ersättning för riktade uppdrag samt särskild framställan. Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inte härom avtalats eller beslutats i särskild ordning. Fast ersättning och prestationsersättning För den prestationsrelaterade somatiska öppenvården ersätts sjukhuset med en rörlig ersättning som motsvarar 50 procent av fullpriser per prestation, dels en fast andel för återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården så kallat verksamhetsanslag. Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en gemensam diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen, så kallade kostnadsytterfall, får sjukhuset utöver DRG-priset en särskild ersättning. Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av gemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG-O) och sjukhusspecifika priser per DRG-poäng. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för olika typer av besök. För vuxenpsykiatrisk slutenvård ersätts sjukhuset med 80 procent fast och 20 procent rörlig ersättning. Den rörliga delen ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 procent av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 procent. Öppenvården inom vuxenpsykiatrin ersätts med 40 procent fast ersättning och 60 procent rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen betalas ut efter specifika priser för olika typer av besök. Barn- och ungdomspsykiatrin ersätts med 50 procent fast och 50 procent rörlig ersättning. Sistnämnda baseras på vårddagar i slutenvården respektive besök i öppenvården. Patientavgifter Sjukhuset debiterar patientavgifter enligt de regler som fastställts av VGR. Vid beslut om förändring av patientavgiftens storlek justeras det samlade ersättningsutrymmet så att förändringen blir ersättningsneutral för sjukhuset. Patientavgifterna behålls av sjukhuset. Riktade uppdrag Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt VGR:s ersättningsmodell utgå för uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso- och sjukvården, som forskning och utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att prestationsersätta så som t ex ambulansverksamhet och receptläkemedel samt nystartad verksamhet. Riktade uppdrag betalas ut med en tolftedel per månad. Alla riktade uppdrag finns beskrivna i bilaga 3. Särskild framställan Uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym ersätts efter särskild avstämning. Särskilda ersättningsmodeller Förlossning. En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningssjukvården. Modellen gäller enbart patienter från VGR. För respektive verksamhetsår fastställs en planeringsnivå avseende planerat antal förlossningar (DRG P01-P06, Basår 2013). Upp till planeringsnivån ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell, det vill säga 50 procent fast ersättning och 50 procent rörlig DRG-ersättning. Denna ersättning ingår i det samlade ersättningstaket för sjukhuset. Vid volymer utöver planerat antal förlossningar utgår ersättning med 75 procent av gällande fullpris för DRG. Vid färre antal förlossningar i jämförelse med planeringstalet sker reglering mot det samlade ersättningstaket för sjukhuset enligt gällande ersättningsmodell. Det innebär att om sjukhuset inte når upp till ersättningstaket sker ett avdrag med 50 procent per prestation. Riktade uppdrag och särskild framställan 20(40) Bilaga 3

30 Inom områdena nedan ersätts antingen genom fast ersättning eller genom avrop. Riktade uppdrag Akutmottagning ska vid akutmottagningen bedriva akutverksamhet dygnet runt inom specialiteterna internmedicin, kirurgi och ortopedi. Under jourtid klockan 16:00-08:00 samt helger ska akutverksamhet även bedrivas inom övriga specialiteter med undantag av barnmedicin, psykiatri och förlossningsvård som har separata akutmottagningar. Verksamheten utgörs huvudsakligen av patientmottagande, prioritering, akut intensivvård, akutinläggning av patienter som kräver sluten vård, akut poliklinisk behandling och katastrofberedskap. I akutmottagningens uppdrag ingår också att ta emot primärvårdspatienter, barn som vuxna, mellan klockan 22:00 07:00. Ambulansverksamhet Ambulanssjukvården ska omhänderta, bedöma, behandla och transportera de personer som insjuknar eller skadas inom Södra Älvsborg och som behöver prehospital vård. Verksamheten bedrivs i kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Skene, Vårgårda, Tranemo, Herrljunga, Lerum, Svenljunga och Ulricehamn. Transport av liggande patienter åtar sig att genomföra liggande transporter inom ambulanssjukvården upptagningsområde. SOS-alarm Avtalet med SOS-alarm avser nämndernas kostnad för befolkningen i Södra Älvsborg. Hjälpmedel vid medicinsk behandling, SÄRNÄR och inkontinenshjälpmedel Hjälpmedel vid medicinsk behandling avser de produktanvisningar som ingår i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, område Medicinsk behandling (dock inte produktanvisning madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention). Även kostnader för SÄRNÄR, och inkontinensprodukter ersätts genom dessa medel. Ortopedteknik/Ortopedtekniska hjälpmedel Ortopedtekniska hjälpmedel är till för att korrigera eller kompensera en funktionsnedsättning eller avsaknad av kroppsdel. Ortopedtekniska avdelningen svarar för utprovning och tillverkning av ortoser, proteser och ortopedtekniska skor efter remiss från läkare eller ordination av arbetsterapeut. Regelverk för hjälpmedel gäller vid ordination. Rehabiliteringsvistelser och klimatvård Medel för rehabiliteringsvistelser och klimatvård för patienter inom Södra Älvsborg, remitterade från. ansvarar för handläggning och beslut för personer boende i kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Skene, Vårgårda, Tranemo, Herrljunga, Lerum, Svenljunga och Ulricehamn i enlighet med VGR:s beslut om rehabiliteringsvistelser och klimatvård. Köpt vård Kostnad för köpt vård från andra huvudmän där har kostnadsansvaret för utförd vård. Remittering görs efter medicinsk prövning enligt upprättade rutiner inom sjukhuset. Regionmuseum Medel för att bedriva Medicinska museet. Receptläkemedel, ApoDos, behandlingshjälpmedel, livsmedel har kostnadsansvar för receptläkemedel. Samordnare FYSS/FaR vidareutvecklar sin förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) som en del i klinikernas arbete med fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Utvecklingsarbetet sker i samverkan med primärvårdens och kommunernas pågående gemensamma utvecklingsarbete med FYSS/FaR. ska delta i nämndernas och VGR:s uppföljning av arbetet med fysisk aktivitet på recept. Hälsofrämjande sjukhus Hälsokoordinator hälsofrämjande sjukhus Avser medel för hälsokoordinator inom hälsofrämjande sjukvård. Rökavvänjningsstöd inför operation Patienter vid kan nu få kvalificerad rådgivning via rökavvänjningsstöd. Målgruppen är patienter som ska göra ett rökstopp i samband med operation samt övriga dagligrökare. Rökavvänjningsstödet är avsett att användas för patienter både inom öppen- och slutenvård. 21(40)

31 rökavvänjningsstöd erbjuder kvalificerad rådgivning i form av individuell behandling bestående av samtalsstöd som vid behov kombineras med läkemedelsanvändning. Hörselscreening ansvarar för att hörseltester på nyfödda utförs. Palliativ vård-pris Resursförstärkning till Palliativa resursteamen (PRIS) i Borås i syfte till att i samverkan med andra vårdgivare ge patienter med komplexa symtom och behov av symtomlindring i livets slutskede en så god lindrande vård som möjligt oberoende av boende-/vårdform. Bukaortascreening Screeningprogrammet omfattar 65-åriga män. Valfrihetsvård ansvarar ekonomiskt och administrativt för valfrihetsvård för patienter från Södra Älvsborg. Ingående kommuner framgår i avsnitt 2.5 i överenskommelsen. Enteral nutritionsteam (f.d. SÄRNÄR) Resursteamet för enteral nutrition syftar till att i samverkan med andra vårdgivare omhänderta patienter med behov av sondnäring och tillbehör för matning. Medicinsk fotvård har det ekonomiska ansvaret för fotvård som remitteras till fotvårdsterapeut som inte är anställd av. EVAR (Endovascular aorta repair) EVAR är en behandlingsmetod vid aortaaneurysm. Tidigare har remitterat dessa patienter till SU. Metoden ses emellertid nu som en del i länssjukvården. Ätstörningsbehandling ska erbjuda en samlad åldersoberoende ätstörningsbehandling som vänder sig till personer med ätstörning som inte tas omhand av annan vårdgivare enligt VGR:s riktlinjer. Behandlingen ska bedrivas inom öppen-, dag- och heldygnsvård som är en del i en för patienten sammanhållen vård- och behandlingsprocess. Barnahus har 2015 fått ett nytt uppdrag att delta i verksamheten vid Barnahus Älvsborg. Uppdraget ska utföras enligt villkoren i det samverkansavtal som upprättats mellan deltagande parter och gäller samverkan/samråd när det finns misstankar om att barn och ungdomar 0-18 år är utsatta för brott. Tillskott utan åtagande Avser att täcka ekonomiska obalanser utan ytterligare prestationskrav. Särskild framställan får ersättning efter särskild framställan för uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym. För 2016 ska göra särskild framställan för kostnader för ordnat införande av läkemedel och metoder (se avsnitt 5.1 ovan). Avstämning sker i oktober Basvolymer och tillgänglighetssatsningar i egen regi Bilaga 4 Koncernledningsgruppen hälso-och sjukvård 24/9 2015, utdrag ur beslutsunderlag Slutlig fördelning av vissa produktionsvolymer i egen regi (40)

32 Under 2016 kommer VGR fortsatt följa upp planerad produktion inom de diagnosområden som utgör PK. Inom dessa diagnoser har VGR störst problem med tillgängligheten och 80 % av patienter som väntar på första besök och behandling finns här. Koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård har beslutat om basvolymer och tilläggsuppdrag för 2016 i enlighet med detta dokument. Produktionsvolymer för 2016 utgår från de volymer som har funnits under 2015 om inte förändringar i VÖK medför ändrade volymer. I de beslutade volymerna för 2016 finns justeringar gjorda för NU-sjukvården och FSS och SkaS utifrån förändrade uppdrag i VÖK. Basvolymer inom urologi som inte tidigare funnits på KS har tagits. Volymer inom ryggkirurgi och ledproteskirurgi är justerade efter tidigare beslut i koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård. Utöver basvolymer som finansieras inom VÖK finns tilläggsuppdrag som finansieras mot avrop enligt särskild ordning. Överenskomna volymer biläggs berörda sjukhusförvaltningars VÖK 2016 som informationsbilaga. Framtagna produktionsvolymer kommer att följas inom PK Ekonomisk uppföljning av tilläggsuppdrag sker enligt särskild rutin på samma sätt som (Se bilaga 3) De volymer som nu beslutas kan under året behöva justeras t.ex. beroende på förändringar i sjukhusens förmåga att uppfyllda sina åtaganden eller till följd av förändringar i datafångst efter övergång till nytt produktionsplaneringssystem. Bland annat signalerar några sjukhus att man beräknar kunna göra rekrytering av ryggkirurger vilket efter överenskommelse kommer att innebära överföring från extern vård till egen regi. Bas och tilläggsvolymer 2016 för framgår av nedanstående tabell. Besök/ behandling Område Totalt Bas Tillägg Besök Ortopedi Hud Ögon ÖNH Gynekologi Urologi Allmän kirurgi Behandling Rygg Gynekologi Övrig ortopedi Allmän kirurgi ÖNH Övriga ögon Urologi Protes Katarakt Obesitas Utöver de externa avtal och tilläggsuppdrag som beskrivs ovan följer koncernkontoret produktionen av obesitasoperationer som ersätts mot avrop enligt särskild rutin i bilaga 3. Enligt preliminär plan kommer VGR under 2016 att utföra 765 obesitas- operationer fördelade mellan sjukhusen Behandling obesitas Sjukhus Antal 23(40)

33 SU 325 NU 90 SkaS Totalt 765 Koloskopier 2010 fattade HSU beslut om särskild finansiering av satsning inom koloskopier för att säkra tillgängligheten till dessa undersökningar som kommit att ersätta radiologisk diagnostik av sjukdomar i tjocktarmen. Satsningen fortsätter under 2016 och ersätts enligt särskild ordning som tidigare. Externa produktionsuppdrag Under 2016 kommer VGR i enlighet med beslut i regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ingå nya avtal med externa leverantörer inom kataraktkirurgi. Upphandling kommer också att ske inom ryggkirurgi. Sen tidigare finns det ramavtal inom hudsjukvård och övrig ortopedi. Upphandlade volymer inom regiongemensamma avtal ska fördelas mellan sjukhusen på ett sätt som bäst tillgodoser det samlade behovet inom VGR. 24(40)

34 Dnr HSNS Bilaga :L100 Uppföljningsplan 2016 Överenskommelse mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Södra Älvsborgs Sjukhus 25(40)

35 Detta är en plan för uppföljning av vårdöverenskommelse Den omfattar ett antal uppföljningsområden och ska belysa om uppdraget genomförts enligt överenskommelsen. Former och tidpunkt för redovisning är anpassade beroende på uppföljningsområde. I regel sker redovisning i samband med sjukhusets ordinarie delårs- och/eller årsrapportering till regionen. Avstämning och dialogmöte är två uppföljningsformer som avviker från ordinarie rapportering. Avstämning innebär att sjukhuset redovisar information på initiativ av Koncernkontoret. Dialogmöte innebär att sjukhuset träffar Koncernkontoret för uppföljning av specifikt vårdområde. Uppföljningsplanen är indelad i tre avsnitt Avsnitt 1: Uppföljning av ersättning och prestationer. redovisar dessa delar i särskild ordning (via månadsuppföljning/delårsrapporter) Avsnitt 2: Uppföljning av politiska mål från RF och HSNS. Avsnitt 3: Uppföljning av vårdens kvalitet Datakällor för uppföljning av avsnitt 2 och 3 Uppföljning av RF:s mål görs enligt regionala anvisningar. De kvalitetsmått och målnivåer som framgår av uppföljningsverktyget Kvartalen ingår i uppdrag och omfattar de regionala indikatorerna med regionala måltal (diarienummer HSS ), markerade i tabellen med en siffra [nr xx]. Koncernkontoret hämtar uppgifter från de kvalitetsindikatorer som redovisas i Kvartalen. lämnar uppgifter för de kvalitetsindikatorer som inte redovisas i Kvartalen. Redovisning Delårsbokslut 1 lämnas senast den 30 april 2016 Delårsbokslut 2 lämnas senast den 23 september 2016 Indikatorer som redovisas i delårsbokslut 2 ska omfatta perioden 1/1 31/ Årsuppföljning för 1 jan 31 dec 2016 lämnas senast den 31 januari 2017 All redovisning ska vara könsuppdelad (när uppgifterna går att ta fram ur sjukhusets administrativa system) 26(40)

36 Avsnitt 1 Volymer och prestationer Mål Indikator/Aktivitet Måltal/redovisning Verksamhet Ansvarig Mål uppnått/ Aktivitet genomförd Sjukvårdsproduktion Mätning av läkarbesök, sjukvårdande behandlingar, dagkirurgi, DRG-poäng Rapportering av utfall Månatligen Årsredovisning Kommentar Avsnitt 2: Specifika aktiviteter för fokusområden som är kopplade till politiska mål Regionfullmäktiges mål RF mål: Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Fokusområde Indikator/Aktivitet Måltal/Redovisning Ansvarig Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Andel vårdgarantipatienter som väntat högst 30 dagar på första besök till barnoch ungdomspsykiatri (BUP) Redovisning Månatligen (väntetidssamordnare) Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Mål uppnått/ Aktivitet genomförd Kommentar Genomföra den regionala psykiatriplanen Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Andel vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på besök inom vuxenpsykiatri (VUP) Redovisning Månatligen (väntetidssamordnare) Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Utveckla modell för konsultation Redovisning Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning 27(40)

37 RF mål: Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Fokusområde Indikator/Aktivitet Måltal/Redovisning Ansvarig och tidpunkt Vårdgarantin ska uppfyllas Andel vårdgarantipatienter som väntat 100 % Månatligen högst 90 dagar på första besök eller (väntetidssamordnare) behandling Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Utveckla ett personcentrerat arbetssätt Andel patienter där total vistelsetid 4 timmar vid besök på akutmottagning Formulera -modell 70 % Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Redovisning Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Mål uppnått/ Aktivitet genomförd Kommentar RF mål: Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvård ska prestera bättre än genomsnittet i nationella register och jämförelser Fokusområde Indikator/Aktivitet Måltal/Redovisning Ansvarig och tidpunkt Minska antalet vårdskador Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Skapa ett sammanhållet vårdsystem Öppna jämförelser Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner Andel personer, 75 år och äldre, som får olämpliga läkemedel Samordnad individuell vårdplanering Närvårdssamverkan Andel indikatorer av alla indikatorer som redovisas på sjukhusnivå som är lika med eller över genomsnittet i Öppna jämförelser Minskning >10% Reg indikator nr 48 Redovisning Redovisning 28(40) Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Mål uppnått/ Aktivitet genomförd Kommentar

38 Södra hälso- och sjukvårdsnämndens mål HSN mål: En jämlik hälso- och sjukvård som kännetecknas av ett hälsofrämjande synsätt, hög tillgänglighet och god kvalitet Fokusområde Indikator/Aktivitet Måltal/Redovisning Ansvarig och tidpunkt Jämlik vård Information i anpassad form för personer med problem att Redovisning se, höra och/eller förstå Årsredovisning Hälsofrämjande vård Utvecklingsindikatorer 1-6 (beslut dnr HS ) Andel relevanta enheter/kliniker som använder AUDIT Andel relevanta enheter/kliniker som bedömer och dokumenterar fysisk aktivitetsnivå för sina patienter Andel patienter med otillräcklig fysisk aktivitet som fått rådgivning + tillägg Andel patienter 13 år med dokumenterad bedömning av tobaksbruk Andel rökfria patienter i samband med operation Andel relevanta enheter/kliniker som bedömer och dokumenterar ohälsosamma matvanor för sinapatienter >40 % >25 % >25 % 75 % 50 % >20 % Delårsbokslut 2 Årsredovisning Delårsbokslut 2 Årsredovisning Delårsbokslut 2 Årsredovisning Delårsbokslut 2 Årsredovisning Delårsbokslut 2 Årsredovisning Delårsbokslut 2 Årsredovisning Mål uppnått/ Aktivitet genomförd Delvis (vad återstår? Kommentar 29(40)

39 Tillgänglig vård Andel prio 1-patienter som nås av ambulans inom 20 min Redovisning Delårsbokslut Årsredovisning Vård av god kvalitet Delta i arbetet med regiongemensam produktionsstyrning Redovisning Delårsbokslut 2 Årsredovisning Resurstillskott Cancer - Ögon - Barnlogopedi - Neonatal Redovisning (åtgärd och effekt) Dialogmöte mars, aug och okt HSN mål: En väl fungerande närvårdssamverkan Fokusområde Indikator/Aktivitet Måltal/Redovisning Ansvarig och tidpunkt Barn och unga Antal och andel patienter som fått vård inom 30, 60, Redovisning 90 dagar eller kortare på ett Månatligen planerat specialistbesök (väntetidssamordnare) inom somatisk barn- och ungdomssjukvård Antal och andel barn som under behandling uppnår BMI som för ålder och kön - ligger under gränsen för fetma enligt Cole BMJ motsvarar normal vikt Redovisning Årsredovisning Mål uppnått/ Aktivitet genomförd Kommentar Källa: BORIS 30(40)

40 Antal och andel patienter inom barnlogopedi som väntat 90 dagar eller kortare på ett besök/behandling Redovisning Cancer och palliativ vård Medverkan i Barnahus Antal och andel patienter som registreras i palliativregistret Redovisning Delårsbokslut 2 Årsredovisning 85 % Delårsbokslut 2 Årsredovisning Socialstyrelsens måltal 2015 var 80 % Antal och andel patienter som får vård inom gränserna för den regionala cancergarantin (14 dagar för vuxna, 2 dagar för barn) 100 % Månatligen väntetidssamordnare Uppföljning av vårdprocesser för specifika cancerdiagnoser - Bröst - Prostata - Kolon - Malignt melanom Redovisning i samverkan med koncernkontoret och koncernkontoret ska under 2016 inleda ett systematiskt uppföljningsarbete för dessa cancerformer Antal och andel patienter i palliativ vård som har en dokumenterad individuell vid behovsordination av ångestdämpande läkemedel 90 % resultat jan-juli 2015 var 86 % Antal och andel patienter i palliativ vård som har en dokumenterad individuell vid behovsordination av opioid 90 % resultat jan-juli 2015 var 92 % 31(40)

41 Antal och andel patienter i palliativ vård med dokumenterad munhälsobedömning 70 % resultat jan-juli 2015 var 59 % Äldre Psykisk ohälsa Antal/andel patienter > 75 år som riskbedömts avseende fall, trycksår och undernäring (Senior alert) Logopedi - Antal patienter - Tillgänglighet Rutiner för arbete med att ge råd, stöd och information till barn som närstående till en vuxen med psykisk sjukdom, allvarlig somatisk sjukdom, missbruksproblem eller plötsligt avlider 70 % Redovisning av rehabiliteringsprocessen Gällande volymer och tillgänglighet Redovisning Delårsbokslut 2 Årsredovisning Delårsbokslut 2 Årsredovisning Jan 2017 Resultat jan-juli % på -nivå Antal och andel patienter som fått vård inom 30, 60, 90 dagar eller kortare på beslutad behandling inom psykiatrisk barn- och ungdomssjukvård Redovisning väntetidssamordnare Per månad Antal och andel patienter som fått vård inom 30, 60, 90 dagar eller kortare på fördjupad utredning inom psykiatrisk barnoch ungdomssjukvård Redovisning Per månad PRIO-satsning Implementering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd - Insatser - Effekter Redovisning 23 sep Jan (40)

42 PRIO-satsning Utvecklingsledare vid BUPkliniken - Insatser - Effekter Redovisning 23 sep Jan 2017 deltar i projekt Psykiatrikompassen Redovisning 23 sep Jan 2017 Ätstörningsbehandling Antal och andel patienter som registreras i RIKSÄT Väntetid till besök, utredning och behandling Diagnosfördelning vid inskrivning (öppen och sluten vård) - Barn och ungdomar, vuxna Redovisning Redovisning Redovisning Jan 2017 Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Diagnosfördelning vid utskrivning (öppen och sluten vård) - Barn och ungdomar, vuxna Redovisning Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Former för samverkan med vårdgrannar på - Organisationsnivå - Individnivå Redovisning Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Beskrivning av hur det hälsofrämjande perspektivet förs in i vården samt hur vården anpassas utifrån mat- och kulturtradition Redovisning Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning 33(40)

43 Mobilt team - Förebyggande arbete - Former för samverkan - Patientarbete Redovisning av volymer och beskrivning av verksamhet Delårsbokslut 1 och 2 Årsredovisning Delvis (vad återstår? Avsnitt 3 Uppföljning av vårdens kvalitet med resultat från regionala kvalitetsindikatorer Regional kvalitetsindikator 1. Diabetes/sjukhus 2. Diabetes/sjukhus 3. Diabetes/sjukhus 4. Diabetes/sjukhus 5. Diabetes/sjukhus 6. Barnsjukvård Indikator Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c < 52 mmol/mol Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c > 70 mmol/mol Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med blodtryck < 140/85 mm Hg. Andel typ 1 diabetespatienter, år med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l Andel typ 1 diabetespatienter < 18 år med HbA1c < 70 mmol/mol Andel återinskrivna barn (0-6 år) i sluten vård inom 7 dagar efter vård för astma/obstruktiv bronkit Måltal 20 % < 20 % 90 % 60 % 85 % 3 % Ansvarig Redovisas 23/ Koncernkontoret Koncernkontoret Koncernkontoret Koncernkontoret /Koncernkontoret 34(40) Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Kommentar Kvartalen Kvartalen Kvartalen Kvartalen Snart kvartalen NY

44 7. Barnsjukvård Andel återinskrivna i sluten vård inom 7 dagar efter vård för gastroenterit. Avser barn 0-6 år 6 % NY 8. Hjärtsjukvård Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning 88 % Koncernkontoret Kvartalen 9. Hjärtsjukvård Andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke-st-höjningsinfarkt. 85 % Koncernkontoret Kvartalen 10. Hjärtsjukvård Andel behandlade med ACEhämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt 90 % Koncernkontoret Kvartalen 11. Hjärtsjukvård NY Andel patienter med förmaksflimmer som får antikoagulantia 66 % 12. Njursjukvård Andel i hemodialys med AV-fistel eller AV-graft 67 % /Koncernkontoret Snart kvartalen 13. Njursjukvård Andel i hemodialys som uppnår behandlingsmål för dialysdos. 82 % /Koncernkontoret Snart kvartalen 14. Njursjukvård Dialys i hemmet 30 % 15. Ortopedi Väntetid till operation av höftfraktur, andel opererade inom 24 timmar. 75 % Koncernkontoret Kvartalen 35(40)

45 16. Ortopedi Täckningsgrad, Riks-Höft, patienter 18 år. 95 % 17. Ortopedi Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation 2 % /Koncernkontoret Snart kvartalen 18. Ortopedi Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation Inget måltal NY 19. Stroke Täckningsgrad Riks-Stroke, patienter 18 år 90 % 20. Stroke Blodförtunnande behandling efter ischemisk stroke med förmaksflimmer. Omfattar alla åldrar 60 % Koncernkontoret Kvartalen 21. Stroke Andel patienter med stroke som initialt vårdats på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning 90 % Koncernkontoret Kvartalen 22. Stroke Andel strokepatienter som gavs reperfusionsbehandling. Gäller alla åldrar > 15 % Koncernkontoret Kvartalen 23. Stroke Andel TIA-patienter som vårdas på strokeenhet som första vårdenhet. Gäller alla åldrar 90 % NY 24. Stroke Andel strokepatienter som var ADLoberoende 3 månader efter insjuknandet. Gäller alla åldrar 80 % NY 36(40)

46 25. Stroke Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern 75 % Koncernkontoret Kvartalen 26. Neurologi Täckningsgrad i Svenska multipel sklerosregistret 90 % NY 27. Kirurgi Andel ljumskbråcksopererade som omopereras inom 5 år 3 % 28. Kirurgi Andel elektiva ljumskbråcksoperationer som sker i öppenvård. 80 % Koncernkontoret Kvartalen 29. Kirurgi Andel patienter som får antibiotika vid borttagande av gallblåsa. Avser planerade operationer 12 % 30. Kirurgi NY Andel kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vid ljumskbråcksoperation 90 % 31. Öron/näs/hals Väntetid (median) från remissankomst till behandlingsbeslut vid huvudhalscancer. 30 dagar 32. Kvinnosjukvård Bristningar vid förlossning bland förstföderskor 5,0 % 33. Kvinnosjukvård NY Andel kejsarsnitt enligt Robson 1 bland förstföderskor Inget måltal 37(40)

47 34. Psykiatri Andel med skriftlig vårdplan, barn och vuxenpsykiatri. 50 % 35. Psykiatri Andel patienter med psykossjukdom som haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare senaste 12 månaderna 90 % NY 36. Psykiatri Andel patienter med bipolär affektiv sjukdom med återfall i affektivt skov senaste 12 månaderna 40 % NY 37. Psykiatri Andel patienter med ADHD där man använder systematiska metoder för behandlingsuppföljning 30 % NY 38. Psykiatri 39. Psykiatri Andel patienter som blivit av med anorektisk undervikt Andel patienter som får sitt tillstånd efter ECT bedömt med skattningsformulär eller intervju (MADRS) 65 % 60 % Delvis (vad återstår? NY NY 40. Ögon Andel med synskärpa under 0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi 20 % 41. Akutmottagning Andel patienter bedömda av läkare inom 1 timme. 55 % /Koncernkontoret Snart kvartalen 42. Akutmottagning Andel patienter där total vistelsetid < 4 timmar 70 % /Koncernkontoret Snart kvartalen 38(40)

48 43. Akutmottagning Andel oplanerade besök åter inom 72 timmar på akutmottagning 44. Patientsäkerhet Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner. 5 % < 7 % Individuella mål se kommentar er NY Snart kvartalen 45. Habilitering Täckningsgrad Vega Endast med som information Gäller inte 46. Intensivvård Återinskrivning på IVA inom 72 timmar < 3 % 47. Läkemedel 48. Läkemedel Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner på rekvisition till sjukhuskliniker Individuell a mål, se komment ar Individuell a mål, se komment ar 49. Läkemedel 50. Cancer Andel olämpliga läkemedel till personer 75 år och äldre Nervsparande intention (uni- eller bilateralt) för män med prostatacancer stadium T1c, låg och intermediär risk (PSA <10 ng/ml) Individuella mål, se kommentar 90 % 51. Cancer Andel män år vid diagnos med högrisktumör vid prostatacancer som erhöll kurativ terapi 50 % NY 52. Cancer Andel patienter med lungcancer vars behandling startar inom 14 dagar efter terapibeslut 80 % 39(40)

49 53. Cancer Andel patienter med bröstcancer där behandling med adjuvant cytostatika startar inom 6 veckor efter operation 90 % 54. Cancer 30-dagars mortalitet vid elektiv operation för koloncancer 1 % 55. Cancer 30-dagars mortalitet vid akut operation för koloncancer 4 % 56. Palliativ vård Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal) Andel HIV-patienter med god viruskontroll (HIV-RNA kopior < Infektion kopior/ml) av alla med antiviral behandling Andel prio 1 uppdrag där första ambulansenhet är på hämtplats inom 58. Prehospital vård 20 minuter från att larmcentral besvarat 112-anropet och identifierat vårdbehov Andel förbeställda (minst 12 timmar i förväg) liggande sjuktransporter till 59. Prehospital vård behandling/undersökning som kommer i tid till avlämningsplats Not: Indikator 45 gäller inte för 70 % 95 % 90 % 100 % NY NY NY NY 40(40)

50 : Ärende nr 3 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer :L131 Västra Götalandsregionen/Södra Älvsborgs Sjukhus/vuxenpsykiatrisk klinik Handläggare: Bengt-Arne Andersson Telefon: E-post: sas@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Slutrapport, uppdrag till förvaltningschefen översyn av vuxenpsykiatrisk öppenvård Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar lägga rapporten till handlingarna och därmed förklara uppdraget till förvaltningschefen från den 22 april rörande vuxenpsykiatrisk öppenvård som fullgjort. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus ger förvaltningschefen uppdraget att senast i juni 2016 skriftligt rapportera om genomförandet av den i vårdöverenskommelsen beslutade inriktningen för den vuxenpsykiatriska öppenvården i södra Älvsborg. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus gav den 22 april 2015 förvaltningschefen uppdraget att inför vårdöverenskommelsen 2016 utreda och återkomma med förslag avseende en hållbar vuxenpsykiatrisk öppenvård. Förvaltningschefen har tagit fram ett förslag till inriktning för den vuxenpsykiatriska öppenvården som föreslås bli en del av vårdöverenskommelsen Under hela arbetsprocessen har presidiet för Södra Älvsborgs Sjukhus samrått med berörda hälso- och sjukvårdsnämnder. Med denna slutrapport föreslår förvaltningen att styrelsen förklarar uppdraget som fullgjort. Fördjupad beskrivning av ärendet Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus () gav den 22 april 2015 förvaltningschefen uppdraget att inför vårdöverenskommelsen 2016 utreda och återkomma med förslag avseende en hållbar vuxenpsykiatrisk öppenvård. Bakgrunden till översynen var bland annat den medicinska utvecklingen men också de avsevärda problem med att övertid fullgott bemanna vissa utbudspunkter som finns inom vuxenpsykiatrin i södra Älvsborg. Inför att styrelsen gav förvaltningschefen uppdraget träffade presidium, presidiet för södra hälso- och sjukvårdsnämnden, den 1 april Under processen har sedan samråd i ärendet skett först mellan presidium och presidiet för södra hälso- och sjukvårdsnämnden, den 11 september 2015 och därefter mellan presidium, presidiet för södra hälso- och sjukvårdsnämnden samt presidiet för västra hälso- och sjukvårdsnämnden, den 28 september. Presidierna har varit överens om att lyfta in förslaget/inriktningen i bifogad rapport i vårdöverenskommelsen för Presidierna har också specifikt varit överens om följande: att en beskrivning/definition av mobila team skrivs in i vårdöverenskommelsen, Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: Brämhultsvägen 53 Borås Varbergsvägen 50 Skene Telefon: Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

51 Datum Diarienummer :L131 2 (2) att arbetet med mobila team är en kvalitetshöjande insats i hela området, att uppföljning av föreslagna förändringar inom öppenvårdspsykiatrin, beskrivs i vårdöverenskommelsen, samt att vuxenpsykiatrins utbudspunkter kommer att vara Alingsås, Lerum, Borås samt Skene. Som grund för presidiediskussioner och vårdöverenskommelse 2016 har verksamhetschefen vid den vuxenpsykiatriska verksamheten vid lämnat en rapport, se bilaga. Med att förvaltningschefen lämnar denna slutrapport inklusive bilaga, är det förvaltningens uppfattning att uppdraget i sig kan förklaras som avslutat. Genomförande och uppföljning Förslaget är att inriktningen för den vuxenpsykiatriska öppenvårdsverksamheten integreras i vårdöverenskommelsen 2016 och följs upp i den löpande uppföljningen av vårdöverenskommelsen samt vid presidiedialoger med berörda hälso- och sjukvårdsnämnder. Det är dock förvaltningens uppfattning att förvaltningschefen bör ges uppdraget att återkomma med en skriftlig rapport om genomförandet av föreslagna förändringar senast i juni Beredning - Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Bengt-Arne Andersson verksamhetschef Bilaga Rapport , Översyn vuxenpsykiatrisk öppenvård vid Södra Älvsborgs Sjukhus, inför Vårdöverenskommelse 2016 Skickas till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden samt västra hälso- och sjukvårdsnämnden, för kännedom

52 BREV Klinik/Enhet Vuxenpsykiatriska kliniken Handläggare Bengt-Arne Andersson/CE Datum diarienummer Sida Den 20 sept (5) Senast reviderat Verksamhetsintern beteckning 76:2/2015 Översyn vuxenpsykiatrisk öppenvård vid Södra Älvsborgs Sjukhus, inför Vårdöverenskommelse 2016 Aktuellt Kliniken har fått i uppgift att inför vårdöverenskommelse 2016 genomföra en översyn av formerna för den psykiatriska verksamhet som innefattar öppenvård som kommer erbjudas patienter med behov av specialiserad psykiatrisk vård i sitt närområde. Beställarna framför krav på att vården skall vara tillgänglig, jämlik, kunskapsbaserad, säker och av god kvalitet. Styrelsen för betonar också att den vuxenpsykiatriska vården skall vara kostnadseffektiv. Det bör uppmärksammas att detta dokument inte passerat ledningsgrupp, arbetsplatser eller formell samverkan via LSG. Däremot har senvåren innefattat dialog vid bl a ledningsgrupp och läkarmöte om begärd översyn. Kliniken behöver organisera verksamheten mindre sårbar än idag och som utgår från patienternas behov och ligger i linje med VGR s psykiatriplan och Psykiatriberedningens arbete. Bakgrund: Vuxenpsykiatriska kliniken har de senaste åren gjort flera strukturella förändringar avseende organisering av verksamheten. År 2013 genomfördes reducering av ÖVM Ulricehamn, stängning av ÖVM Katrinedal, Psykoterapienheten samt Vuxenpsykiatrisk Remissmottagning (VREM). Resurs och patienter från dessa enheter inkluderades i befintliga subspecialiserade öppenvårdsmottagningar som gavs utökade uppdrag. Samtidigt tillskapades öppenvårdsmottagning ÖVM Borås för samtliga nya patienter till den specialiserade psykiatrin och med konsultationsansvar mot primärvården. År 2014 samlokaliserades Psykiatriska sjukgymnastiken med ABC - Aktivitets och behandlingscentrum på Solhem. År 2015 har en reducering av öppenvårdsmottagningen i Kind genomförts under våren, där patienter och resurser har fördelats till mottagningarna i Borås respektive Mark. Genomförda förändringar i kranskommunerna runt Borås, som i praktiken inneburit reducering av antalet utbudspunkter har uteslutande drivits fram av yttre omständigheter, huvudsakligen p g a svårigheter att bemanna med rätt kompetens och som följd av det svårigheter att bedriva en patientsäker specialiserad psykiatrisk öppenvård. Sammanslagningarna av vårdenheter genomförda i Borås tätort har motiverats av inre drivkrafter så som behov av bättre resursnyttjande/flexibilitet och av att interna förhållanden i verksamheten varit i behov av förändring. Inom kliniken finns fortfarande både mindre och större öppenvårdsmottagningar som är att betrakta som mycket sårbara verksamheter p g a låg eller ingen bemanning av nyckelkompetenser framför allt läkare och där försök som pågått under ett flertal år att lösa situationen med långsiktigt hållbara lösningar inte fungerat. Trots önskan att kunna upprätthålla stabilitet och förutsägbarhet till gagn för både brukare och medarbetare kan vi se att ytterligare förändringar är nödvändiga. SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS BESÖKSADRESS TELEFON WEBBADRESS Vuxenpsykiatriska klinikens kansli BORÅS Brämhultsvägen

53 Klinik/Enhet Vuxenpsykiatriska kliniken Dokument Översyn av vuxenpsykiatriska öppenvård Sida 2 (5) Ökad centralisering, patientperspektiv och betydelsefulla faktorer för vårdkvalitet Myndigheten för vårdanalys har i sin rapport Centralisering med patienten i centrum (2013:3) gjort en utvärdering och analys av hur centralisering av rikssjukvård påverkar och uppfattas ur ett patientperspektiv. Betydelsen av olika faktorer ur ett patientperspektiv kan sammanfattas enligt följande: Stor betydelse: Vårdkvalitet i form av medicinska resultat, välfungerande vårdkedja, individuell vårdplan, kontinuitet i kontakten och tillgänglighet för kontakt och/eller information. Moderat betydelse: Delaktighet i vårdprocessen och väntetid Liten betydelse: Sjukvårdsenhetens organisation, geografiskt avstånd till vårdgivare och kostnader för inkomstbortfall. För specialistpsykiatrins patienter vet vi att delaktighet i vårdprocessen liksom att besked om när man skall få vissa insatser har stor betydelse. Psykiatrins målgrupp kan också sägas vara mer känslig för ökade kostnader och är i behov tydligare information om t ex möjlighet till sjukresor när avståndet till vårdgivare ökar. För några av våra svagaste patienter som inte själva kan tillvarata sina rättigheter förutsätter en ökad centralisering också någon typ av komplementär organisering av mobila insatser samt säkring av samverkan med kommun och primärvård. I ovan nämnda rapport hänvisas också till resultat av studier som visar på betydelsefulla faktorer för vårdkvalitet som ligger i linje med de erfarenheter kliniken haft senaste åren. Sambandet mellan volym och kvalitet är starkt, d v s det är lättare att som vårdgivare bli bra på insatser som görs många gånger än sällan. Att hålla hög kompetens på specialiserade vårdinsatser kräver inte bara att man säkrar kompetensen via utbildningsinsatser utan också tillräckligt med patientunderlag. Hög tillgänglighet via lokala utbudspunkter, sårbart och icke kostnadseffektivt De senaste årens utveckling har visat på stor sårbarhet med organisering av specialistpsykiatrin i mindre öppenvårdsmottagningar både i centralort men framför allt i ytterteamen. Bemanningssvårigheter avseende nyckelkompetenser har riskerat äventyra patientsäkerheten och möjligheterna att erbjuda en jämn tillgång till vård av kvalitet. Att kunna erbjuda evidensbaserade behandlingsmetoder som kräver en viss grundbemanning/resurs för att bedrivas med kvalitet ställer små mottagningar under stark press med risk för undanträngningseffekter för andra behov. Utöver bemanningssvårigheter av nyckelkompetenser så har sårbarhet vid personalomsättning och uppenbara risker för att insatsen inte är kostnadseffektiv vid sviktande patientunderlag också uppmärksammats. Med nuvarande organisering av öppenvården är det svårt att leva upp till intentionerna i RUP som för vissa diagnosgrupper och behandlingsutbud stipuleras för varje enskild mottagning. Fördelarna med att ha många geografiskt utspridda utbudspunkter har utöver närhet för de närmast boende brukarna även utgjorts av goda möjligheter för lokalt samarbete med primärvård samt kommunens aktörer socialtjänst, socialpsykiatri och gymnasieskola. Tillgång till psykiatrisk vård i närområdet Sedan organiseringen av psykiatrin med många geografiskt utspridda utbudspunkter i Södra Älvsborg har förändringar skett som påverkat verksamhetens utveckling och som behöver tas med i bedömning avseende framtida förändringar. Hälso- och sjukvårdsansvaret för psykiatrisk vård är idag delat mellan kommun, primärvård och specialistvård, där delar av de uppgifter som psykiatrin tidigare haft, som i huvudsak varit av omvårdnadskaraktär, idag möts upp av kommunala insatser. SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS BESÖKSADRESS TELEFON WEBBADRESS Vuxenpsykiatriska klinikens kansli BORÅS Brämhultsvägen

54 Klinik/Enhet Vuxenpsykiatriska kliniken Dokument Översyn av vuxenpsykiatriska öppenvård Sida 3 (5) Likaså har primärvården idag ett tydligare ansvar för första linjens psykiatri. Specialistpsykiatrins hälso- och sjukvårdsansvar har gått mot tydligare specialistinsatser utifrån regionens ansvar. Regional Medicinsk Riktlinje anger områden för specialistpsykiatri och primärvård med Vårdnivåer och ansvarsfördelning med Huvudansvar för diagnosgrupper. Specialistpsykiatrin har huvudansvar för patienter med psykossjukdom, bipolaritet och ADHD. Primärvården för bl a demens, PTSD, personlighetsstörningar (viss behandling) och missbruk utan psykisk sjukdom. Utvecklingen inom kunskapsområdet psykiatrisk vård har bidragit till ett större utbud av specialiserade behandlingsmetoder. Detta är en utveckling som gått i snabb takt och som allt jämnt fortskrider. På så sätt ser den psykiatriska vården i närområdet annorlunda ut idag jämfört med för bara år sedan. Former för VUP öppenvård Vår bedömning är att psykiatrin behöver gå mot resursmässigt mer samlade enheter som ges möjlighet till organisering och subspecialisering inom enheten. Färre utbudspunkter blir en nödvändighet för att klara kraven på en mer specialiserad psykiatri som håller en hög kvalitet, är patientsäker med tillgång till ett diversifierat vårdutbud och ett optimalt nyttjande av befintliga resurser. Centralisering av öppenvården Ett tänkbart scenario för framtida organisering av Öppenvården inom VUP är en centralisering till två centralorter, Alingsås för Mittenälvsborg och Borås för övriga Sjuhärad. Lerumoch Skenemottagningarna finns kvar som utbudspunkter men vårdutbudet avseende mer specialiserade behandlingsformer organiseras tillsammans Alingsås respektive Borås öppenvård. Den beskrivna förändringen följs upp i särskild ordning och med inkludering av den särskilda målgrupp inom specialistpsykiatrin, med behov av kontinuerlig kontakt, som beskrivs i underlaget under Mobila team. Öppenvården i Mittenälvsborg Mottagningar i Alingsås och Lerum kompletterat med mobilt team I Mittenälvsborg ser vi att det finns goda förutsättningar för en utveckling av verksamheten i riktning mot en mer samlad organisation med två utbudspunkter. Redan idag har sviktande läkarbemanning drivit fram speciallösningar där läkarresursen i Alingsås fungerar kompensatoriskt för både ÖVM Vårgårda och ÖVM Lerum. Behovet av att ha brett patientunderlag för att kunna erbjuda flertal specialiserade evidensbaserad behandling har också drivit fram mottagningsövergripande samarbete. Mer flexibla och kostnadseffektiva lösningar skulle vara möjligt av en tydligare samling av resurserna till större samlade vårdenheter för hela Mittenälvsborg. Förslag finns som innebär att en av dessa mottagningar tar ett samlat ansvar för att hela vård- och behandlingsutbudet erbjuds i hela geografiska området. I det vardaglig kliniska arbetet görs en funktionell uppdelning i olika mindre team med ansvarsområden som ansvarar för att upprätthålla en tät samverkan med kommunerna och konsultationer för primärvård, eventuellt med möjlighet att använda rum på vårdcentralerna för medicinska syften och konsultation. SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS BESÖKSADRESS TELEFON WEBBADRESS Vuxenpsykiatriska klinikens kansli BORÅS Brämhultsvägen

55 Klinik/Enhet Vuxenpsykiatriska kliniken Dokument Översyn av vuxenpsykiatriska öppenvård Sida 4 (5) Samordningsvinster skapas genom ökande möjligheter till teamövergripande verksamhet så som specialiserade behandlingsmetoder, DBT, MBT, arbetsterapi, fysioterapi, andra gruppbehandlingar och gemensam läkarmottagning, VAS-resurs och reception. Utöver sedvanliga reaktioner vid förändrad organisation finns begränsningar i nuvarande lokaler i Alingsås. Öppenvård i Sjuhärad Mottagningar i Borås och Skene kompletterat med mobilt team Det planerade Psykiatrins kvarter i Borås ger ett naturligt gemensamt tak för öppenvården och utvecklingsmöjligheter också utifrån närhet till både heldygnsvården och delar av Barn-och ungdomspsykiatrins verksamhet. Arbetet har påbörjats med hur man kan vinna fördelar för patienternas vård och medarbetarnas arbetsmiljö då verksamheten är samlad. Förslag finns som innebär att en av dessa mottagningar tar ett samlat ansvar för att hela vård- och behandlingsutbudet erbjuds i hela geografiska området. I en samling till färre utbudspunkter finns en naturlig geografisk indelning där Skenemottagningen ansvarar för konsultationsuppdraget och huvudsaklig samverkan gentemot kommunerna i Mark och Svenljunga och Boråsmottagningarna för Tranemo, Ulricehamn. Beträffande säkring av vårdoch behandlingsutbud avseende mer specialiserade behandlingsformer behöver detta kunna organiseras tillsammans med Borås öppenvård. Sårbarheten vad gäller svårigheter att bemanna och behålla nyckelfunktioner är påtaglig även i teamen i Borås centralort. Det finns också på kortare sikt behov av att se över möjliga samordningsvinster för mindre mottagningar och för bemanning av nyckelfunktioner. En möjlighet är formande av bemanningsområden samt bemanningspooler som skulle kunna bidra till ökad flexibilitet mellan de nuvarande mottagningsgränser samt möta behovet av att täcka upp när t ex olösta vakanser uppstår. I Borås kommer finnas stora möjligheter att befintlig subspecialisering hålls kvar men behov av att se över de mindre enheternas organisering och samordningsvinster genom att tänka i större samverkans- och bemanningsområden för att minska sårbarhet vid svåra vakanslägen. Mobila team I specialistpsykiatrins målgrupp finns patienter med behov av kontinuerlig kontakt men där deras psykiska funktionshinder och allmänna funktionsnivå liksom ökat avstånd kan utgöra hinder för att få den erforderliga vården. Som komplement till ordinarie öppenvård och nuvarande mobila teamets verksamhet skulle särskilda resurser avsättas för att utveckla konceptet specialiserad mobil verksamhet i närområdet. Arbetssättet gäller för hela området. Insatserna fokuserar företrädesvis på patienter med lägre funktionsnivå, bristande nätverk och sammansatt problematik. Dessa vårdinsatser utvecklas med fördel i nära samverkan med andra vårdaktörer, framför allt kommunerna. Aktuella patienter har nästan alltid en svårighetsgrad och problematik som kräver samtidiga insatser av andra vårdaktörer. Ett nära samarbete med nätverket, vänner, närstående och frivilliginsatser underlättas av vård i närområdet. SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS BESÖKSADRESS TELEFON WEBBADRESS Vuxenpsykiatriska klinikens kansli BORÅS Brämhultsvägen

56 Klinik/Enhet Vuxenpsykiatriska kliniken Dokument Översyn av vuxenpsykiatriska öppenvård Sida 5 (5) Regional samordning I det pågående arbetet med att förverkliga intentionerna i den regionala utvecklingsplanen för psykiatrin pågår diskussioner kring behovet av regional samordning kring vissa patientgrupper. Från ser vi positivt på detta. I nuläget diskuteras bl a samordning av vården av patienter med svåra Tvångssyndrom och Svåra utmattningssyndrom. Vid mottagningen i Alingsås vid Lundströmmottagningen med regionalt uppdrag. Sammanfattning Denna översyn redovisas utan några aspekter kring ny politisk beställarorganisation. Det finns goda och välgrundade skäl för en ökad samordning och centralisering. Öppenvården i Mittenälvsborg Mottagningar i Alingsås och Lerum kompletterat med mobilt team Öppenvård i Sjuhärad Mottagningar i Borås och Skene kompletterat med mobilt team Den beskrivna förändringen följs upp i särskild ordning och med inkludering av den särskilda målgrupp inom specialistpsykiatrin, med behov av kontinuerlig kontakt, som beskrivs i underlaget under Mobila team. Bengt-Arne Andersson Verksamhetschef Julia Walvenius Bitr. verksamhetschef Faktaruta Pågående unika pt Besök 2014 Besök 2015 Budget 2015(tkr) (utf + prognos) ÖVM Alingsås ÖVM Lerum ÖVM Vårgårda SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS BESÖKSADRESS TELEFON WEBBADRESS Vuxenpsykiatriska klinikens kansli BORÅS Brämhultsvägen

57 : Ärende nr 4 1 (5) Rapport Datum Diarienummer :L133 Västra Götalandsregionen, Södra Älvsborgs Sjukhus, ekonomistab, Handläggare: Olof Johansson Telefon: E-post: olof.johansson@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Uppföljning av intern styrning och kontroll 2015 Nedan redovisas utförda aktiviteter inom intern styrning och kontroll under 2015 vid Södra Älvsborgs Sjukhus (). Förvaltningen redovisar enligt styrelsens beslut arbetet med intern kontroll vid tre tillfällen under Under året redovisas olika kontrollområden utöver ekonomi vid olika tillfällen; kontrollområdet ekonomi redovisas i varje rapport för intern styrning och kontroll. I rapporten i maj redovisades - utöver ekonomi - kansli och allmän säkerhet; i denna rapport redovisas, patientsäkerhet, hr/personal och informationssäkerhet. Patientsäkerhet Patientsäkerhetsarbetet för 2015 består av två olika målnivåer. Den primära är strävan att uppfylla gällande lagar och förordningar. Den andra nivån baseras på de områden som sjukhuset valt att lägga särskilt fokus på. Vårdrelaterade infektioner (VRI) ska minska med 10 procent enligt Infektionsverktyget. Det motsvarar en minskning från 5,2 till mindre än 4,7 procent av vårdtillfällen. Varje verksamhet följer sina resultat och ska arbeta med förbättringsåtgärder utifrån en lokalt antagen handlingsplan. En särskild satsning görs sjukhusövergripande mot vårdrelaterade urinvägsinfektioner, som utgör en stor andel. Årsvariationer och brister i datakvalitet gör att specifika åtgärders effekt ännu inte säkert går att utläsa från aktuella data. Trycksår uppkomna på ska förekomma vid mindre än 3 procent av vårdtillfällena. Arbetet fortsätter med inriktning mot tidig hud- och riskbedömning, att förebyggande åtgärder vidtas samt dokumentationen av hudstatus. Förekomsten ligger under målet enligt utdata från journaler och datakvalitén ökar stadigt genom förbättrad dokumentation. En punktprevalensmätning genomförs vecka 40. En särskild satsning, Utmärkt omvårdnad, startades under året för att förbättra omvårdnaden och öka patientsäkerheten. Den innebär en samordning av utbildning, verksamhetsdialog och stöd till medarbetare inom områdena, trycksårsprofylax, nutrition, undvika fall, minska smittspridning och VRI, aktiverande förhållningssätt och hälsofrämjande sjukvård. De flesta aktiviteter från stabsnivå följer plan, men alla verksamheter har inte förmått att delta i planerad utsträckning. Gröna Korset är en visuell metod där medarbetare av olika profession i ett arbetsteam dagligen går igenom upplevda patientrisker och vårdskador samt kopplar förbättringsåtgärder Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: Brämhultsvägen 53 Borås Varbergsvägen 50 Skene Telefon: Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

58 Datum Diarienummer :L133 2 (5) till metoden Dagligt förbättringsarbete. Införandet fortsätter med målet att samtliga enheter på sjukhuset ska ha börjat under året. En ny patientsäkerhetskulturmätning genomförs i oktober. Detta är den viktigaste delen av olika åtgärder enligt sjukhusets fleråriga handlingsplan för en god patientsäkerhetskultur. Projektet Optimal textjournal, för en klok och säker journaldokumentation, har förlängts till årsskiftet och löper på enligt plan. Målet är primärt att frigöra tid för patientnära arbete och öka patientsäkerheten men också att ge en förståelig journal för patienten inför journal på nätet. Ett fokusområde för sjukhuset är att patientens delaktighet ska öka och det sker bland annat genom aktiviteter inom patientsäkerhetsområdet. Likaså har det separata arbetet mot överbeläggning och utlokalisering av patienter samt för en hög medicinsk kvalité och evidensbaserad vård direkta kopplingar till patientsäkerhetsarbetet. Hr personal Arbetsmiljö Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det innebär att arbetsgivare och arbetstagare i samverkan arbetar med att undersöka, bedöma och åtgärda risker i arbetsmiljön. Verksamheten ska följas upp på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås. Chefer och medarbetare har ett gemensamt ansvar för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Varje anställd skall ta ett personligt ansvar för arbetsmiljön i det dagliga arbetet. Med detta menas att var och en skall följa gällande föreskrifter och instruktioner och genast rapportera eventuella risker och hot mot en god arbetsmiljö, såväl psykiska som fysiska, som kan uppkomma. För att kunna bedriva ett väl fungerande arbetsmiljöarbete krävs en god dialog och ett gott samarbete mellan de fackliga organisationerna och cheferna. Sjukhuset lever upp till lagens krav och regionens policy genom ett antal dokument och rutiner som t.ex. samverkansavtal. Några förbättringsområden har framkommit: uppföljning vad gäller systematiskt arbetsmiljöarbete, dokumentering av genomförda arbetsmiljöåtgärder, uppföljning och analys av sjukskrivningar, både kort och lång, uppföljning och sammanställning av personalavvikelser, samt uppdatering och uppföljning av kränkande särbehandling och likabehandlingsplan, ny föreskrift mars Bisyssla VGR har under 2014 arbetat fram och beslutat om en reviderad riktlinje gällande bisyssla. Förekomsten av bisysslor ska vara känd av närmaste chef och uppgifter om bisysslor ska inhämtas och ingå som en naturlig del vid anställningsintervjun. Uppföljning ska därefter ske vid de årliga utvecklingssamtalen. Förvaltningen bedömer att det genom upprättad riktlinje ges möjlighet att handläggningen av bisysslor hanteras rätt. Under 2015 har 37 beslut om bisyssla diarieförts vilket ger en indikation på att efterlevnaden av riktlinjen behöver säkerställas.

59 Datum Diarienummer :L133 3 (5) Riktlinje avseende förmåner i tjänsten Mot bakgrund av att VGR fastställt en rutin för gåvor till medarbetare och förtroendevalda har förvaltningens riktlinje avseende förmåner i tjänsten reviderats. Revidering av riktlinje har implementerats via HR-Partner. Förvaltningen behöver upprätta en rutin för uppföljning av densamma. Informationssäkerhet En stor del av den information som behandlas på är mycket värdefull för, i vissa lägen till och med livsviktig, som exempelvis patientjournaler. Är informationen förlorad eller felaktig kan det få katastrofala följder och därför måste vi skydda vår information för: att den alltid finns när vi behöver den (tillgänglighet) att vi kan lita på att den är korrekt och inte manipulerad eller förstörd (riktighet) att endast behöriga personer får ta del av den (sekretess/konfidentialitet), och att det går att följa hur och när informationen har hanterats och kommunicerats (spårbarhet). Genom ett systematiskt arbete med informationssäkerhet som bygger på Svensk lag och etablerade standarder kan öka kvaliteten i, och förtroendet för sin verksamhet. Kontrollmiljön för informationssäkerheten innehåller svensk lag, Socialstyrelsens förskrifter och det Regionala ledningssystemet för informationshantering. För kontroll och uppföljning av följsamheten till kontrollmiljön genomförs det flera aktiviteter på. Som exempel kan nämnas regelbunden loggranskning av personalens arbete i journalsystemen och regelbunden revision av hantering av personuppgifter. Utöver kontroller utförs det också en stor utbildnings och supportverksamhet på inom området informationssäkerhet. Som resultat av de kontroller som genomförs kan nämnas ett flertal fall där personal slarvar med sina användaruppgifter(lösenord), enstaka fall där personal misstänks har läst journaluppgifter de inte varit berättigade att läsa och viss okunskap gällande utlämning av journalhandlingar. Ekonomi Budget och uppföljning Sedvanligt diagram över långsiktig utveckling visas nedan i form av 12 månaders rullande. Den under låg tid nedåtgående trenden är bruten i samband med den utökade finansieringen för 2014 och 2015.

60 Datum Diarienummer :L133 4 (5) Årets prognos i delåret är minus 44,5 mnkr vilket är i linje med nuvarande 12-månaders resultat på minus 45,8 mnkr. Jämfört med det rullande 12 resultatet för delåret i mars så är det en förbättring med 20,7 mnkr. Prognosen är godkänd av regionfullmäktige som resultat för helåret. Kostnadsutvecklingen de fyra senaste åren har legat på en ganska konstant nivå (snitt 2,3) medan intäkterna har varierat ökade intäkterna endast med 1 procent för att året efter öka med 5,6 procent. I år är prognosen 3,8 procent. Åtgärdsprogram I delårsrapporten anges att åtgärder hittills gett 29,3 mnkr och helårsprognos är 43,5 mnkr av det ursprungliga behovet 87 mnkr vilket då är en effekt på cirka 50 procent. Tidigare resonemang kring genomslagskraft har förts och görs därför inte igen. Ett annat känt problem är att åtgärdsplanen inte i sin helhet är fördelad till verksamheterna. En reflektion är att i flera åtgärder i tabellen i delårsrapporten redovisas ingen effekt alls. Inköp Leverantörstroheten för delår augusti ligger på 88,8 procent vilket är att betrakta som bra och i nivå med nyligen borttagna RF-målet. Några särskilda områden med lägre trohet och större belopp som kan nämnas är köpt vård inom psykiatri och bemanningsföretag. Kontroll av internetbankbetalningar Utbetalningar görs fortfarande för bristande funktionalitet i Marknadsplatsen. Viss ökning av inkassoärenden då vissa problem uppkommit i samband med byte av arbetssätt med fakturaskanning.