evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en

Relevanta dokument
Företagshälsans riktlinjegrupp. Hälsoekonomiskt analysverktyg För riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa

VAD I HELA FRIDEN GÖR MAN. Mynaks landsturne 2019 om riktlinjer och stöd

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering?

Lite nya resultat.. Kostnadseffektivt Ökar produktiviteten

Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö

Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning.

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

Gunnar Andersson

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Hälsoundersökningar via arbetsplatsen

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Prevention och behandling vid

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Uppföljning systematiskt arbetsmiljöarbete 2018

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

Allmänna reflektioner

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4)

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Tack för inbjudan att

Hälsa och aktivitet. Grupp. engrupp. Yrke. ettyrke. Ansvariga

Välkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

För ett kostnadseffektivt hälsoarbete

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Arbetsmiljöplan Jämtlands Räddningstjänstförbunds

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Folkhälsopolitiskt program

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

Ekonomiska vinster med tidiga insatser. Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Hälsan & Arbetslivet

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Här kan du ta del av presentationen från webbseminariet i pdf-format. Tänk på att materialet är upphovsrättsskyddat och endast till för dig som

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Folkhälsopolitiskt program

Hälsoundersökningar via arbetsplatsen

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Sammanfattning ISM-rapport 10

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Riktlinjer för evidensbaserad praktik inom företagshälsovården

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4)

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4)

Vad är folkhälsovetenskap?

Verksamhetshandbok. GYF Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning - Enkät. Systematiskt arbetsmiljöarbete - Årlig uppföljning

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 april 2018

Chefer i skottlinjen! Mobbade chefer. Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Transkript:

Uppdelning av presentationen 1. Bakgrund till varför det finns ett behov av evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en hälsoundersökning via arbetsplatsen? 1

Källa: Sveriges Företagshälsor 2015 Hälsoundersökningars popularitet Efterfrågade av både anställda och arbetsgivare Relativt enkla att genomföra Samlar in en stor mängd information Når ett stort antal anställda Tillåter möjlighet att följa upp 2

Traditionella hälsoundersökningar Identifiera individer med risk för framtida ohälsa där hälsofrämjande och förebyggande åtgärder kan ha positiv effekt (Krogsboll et al., 2012). 1. Enkäter med frågor om levnadsvanor och (o)hälsa 2. Kompletterande tester som blodprovstagning 3. Återkoppling av resultat på individ- och gruppnivå Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen Vad säger den vetenskapliga evidensen? 3

Hälsoundersökningar via arbetsgivaren Hälsoundersökning utan efterföljande insats Hälsoundersökning med efterföljande insats Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen. Vad säger den vetenskapliga evidensen? Grooten W, Kader M, Kwak L, Hermanson U, Schäfer Elinder L, Wåhlin C, Bergström G, Jensen I. Rapport. Karolinska Institutet. 2014 Två grupper av hälsoundersökningar 1. Insamlande av information om hälsorelaterade levnadsvanor, hälsotillstånd och symptom 2. Individuell riskbedömning 3. Personlig återkoppling, förbättringsförslag, remiss eller ett personligt kontrakt 4. Efterföljande insatser utifrån riskbedömningen 4

Hälsoundersökningar utan efterföljande insatser Otillräcklig evidens för effekter av hälsoundersökningar utan efterföljande insatser kan inte rekommenderas Systematisk litteraturöversikt Soler och kollegor (2010). När vi nu vet vad som inte fungerar, vad är då de viktigaste komponenterna för att det ska fungera? 5

Riktlinjerna fokuserar på kartläggning av och insatser som rör- levandsvanor beträffande mat, fysisk aktivitet, stillasittande, tobak och alkohol. Hälsoundersökningar med efterföljande insatser Evidens för positiv effekt på olika levnadsvanor, biologiska riskmarkörer, kroppssammansättning samt sjuknärvaro och sjukfrånvaro av hälsoundersökningar med efterföljande insatser. 6

Rekommendationer i riktlinjerna 1. Genomför bara hälsoundersökningar via arbetsplatsen med efterföljande insatser Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen. Vad säger den vetenskapliga evidensen? Grooten W et al. Rapport. Karolinska Institutet. 2014 7

Anpassad från den social-ekologiska modellen för hälsa Hindrande inverkan på hälsosamma levnadsvanor Korta lunchraster Skiftarbete Fysisk arbetsmiljö 8

Rekommendationer i riktlinjerna 1. Genomför bara hälsoundersökningar via arbetsplatsen med efterföljande insatser 2. Tillämpa ett brett perspektiv som tar hänsyn till såväl individ som påverkan av organisationsstruktur och arbetsmiljö Företagshälsans arbetsbeskrivning Företagshälsan arbetar arbetsplatsnära med frågor som rör arbetets och arbetsplatsens betydelse för hälsa och välmående. 9

Flernivåinsatser Startkast evidens har hälsoundersökningar med flernivåinsatser anpassade till de hälsobeteenden som avses förändras (Grooten och kollegor, 2014). Flernivåinsatser Insatser riktade till anställda Insatser i social arbetsmiljö Insatser i organisations struktur Insatser i fysisk arbetsmiljö Mediatorer Kunskap - matvanor - fysisk aktivitet Attityder - kroppsuppfattning Stöd - familj, vänner - kollegor, ledning Omgivning - tillgång hälsosamma val Utfall Beteende - frukt- och fettintag - fysisk aktivitet Utfall - vikt och kroppssammansättning 10

Fördelar med ett brett perspektiv Når dem som annars är svåra att nå Påverkar en större grupp av anställda samtidigt Använda befintliga strukturer Möjlighet att jobba hälsofrämjande Arbetsområdet rymmer såväl främjande som förebyggande och efterhjälpande tjänster på individ-, grupp- och organisationsnivå. 11