Kungsholmens gy - svenska sektionen Tjänsteutlåtande Dnr: 18-1.2/6 Sid 1 (26) 2018-09-17 Handläggare Jenny Rångeby Telefon: Till Kungsholmens gy - svenska sektionen Tertialrapport Tertial 2 2018 för Kungsholmens gy - svenska sektionen Förslag till beslut Kungsholmens gy - svenska sektionen 106 42 Stockholm 08-508 380 00 jenny.rangeby@stockholm.se stockholm.se
Sid 2 (26) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål... 5 1. Ett Stockholm som håller samman...5 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...5 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande... 17 2. Ett klimatsmart Stockholm... 18 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva... 18 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm... 19 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion... 19 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar... 20 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm... 21 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor... 21 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering... 22 Uppföljning av ekonomi... 25 Uppföljning av driftbudget... 25 Investeringar... 25 Medel för lokaländamål... 25 Övrigt... 25 Synpunkter och klagomål... 25 Redovisning av synpunkter och klagomål... 25 Övrigt... 26
Sid 3 (26) Sammanfattande analys Skolans vision är "Bildning för aktiv påverkan i en globaliserad värld". Våra elever förändras genom den kunskap de skaffar sig. De har förmågan att tänka självständigt, kritiskt och kan reflektera. Våra elever kan också tolka frågor ur samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och humanistiskt perspektiv och de vet att perspektiven befruktar varandra. Våra elever vet att bildning är både livslångt och livsvitt. Våra elever går ut i världen med kunskaper och verktyg för att aktivt kunna påverka samhällets utveckling i en långsiktigt hållbar riktning. De förstår hur egna och andras handlingar har betydelse i ett globalt sammanhang. Vi erbjuder en miljö med ungdomar och personal med olika bakgrund och arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt, vilket bidrar till förståelse för mångfaldens betydelse. Vi har etablerade samarbeten med och studieresor till ett flertal olika länder. Många av våra elever väljer också att studera utomlands efter gymnasiet och skolan bidrar aktivt genom t ex referensskrivande och ansökningsstöd. Undervisningsspråket för en stor del av eleverna är engelska och genom den höga kompetensnivån i engelska hos våra lärare kan också övriga elever erbjudas en del undervisning på engelska. Elevkåren har en stark ställning på skolan och deltar aktivt i utvecklingsarbetet. Vi har ca femtio aktiva elevföreningar som genomför olika aktiviteter som berikar elevernas studietid. Föreningarna skapar ett mervärde både för skolan och för de enskilda eleverna. De lär sig ett demokratiskt förhållningssätt och stärks i möjligheten att även utanför skolan vara med och påverka utvecklingen inom olika områden. Organisation Kungsholmens Gymnasium har en unik mix av utbildningar som alla, på olika sätt bidrar till det som är vår skolas själ och som utgör en av våra viktiga framgångsfaktorer. Vi har Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet på svenska och engelska och med särskild variant kör samt Humanistiska programmet. På skolan finns också två klasser som läser Språkintroduktion. Skolan är organiserad i tre skolenheter, svenska sektionen, internationella sektionen samt körsektionen. Svenska sektionen består av två arbetslag (NH-arbetslaget och NS-arbetslaget) med sju respektive nio klasser (totalt drygt 500 elever) och med 13 respektive 15 lärare i varje arbetslag. Sammansättningen är tvärvetenskaplig så att Naturvetenskapsprogrammet (N) och Samhällsvetenskapsprogrammet (S) bildar ett arbetslag (NS) och Naturvetenskapsprogrammet (N) och Humanistiska (H) programmet ett annat, (NH). Språkintroduktion finns representerade i samtliga av skolans arbetslag. Skolans elevhälsoteam (EHT) bildar ett eget arbetslag på skolan, men individerna i teamet är också fasta medlemmar i varsitt lärararbetslag. Sedan läsåret 14/15 har skolan också en organisation för kompetensutveckling. Lärarna har bildat grupper utifrån eget intresse och varje grupp har förstelärare/lektor som handledare. Handledarna har i sin tur haft regelbunden vetenskaplig ledning. Från och med hösten 2018 då vi går in i skolutvecklingsprojektet "Hållbart lärande" väljer vi att göra nya
Sid 4 (26) gruppindelningar och under ledning av forskarna Christian Lundahl (Örebro universitet), Pia Skott (Stockholms universitet) samt Larissa Mickwitz (Stockholms universitet) börja med gemensam textläsning för att skapa en gemensam grund för projektet. De åtaganden i verksamhetsplanen som inleds med skolans namn gäller för hela skolan, övriga gäller för det arbetslag som nämns i inledningen av respektive åtagande. Arbetet med T2 Under höstterminen 2017 arbetade alla arbetslag på skolan med att ta fram sina prioriterade mål för 2018. Dessa, tillsammans med skolans övergripande mål utgör skolans verksamhetsplan för 2018. Varje arbetslag har under våren gjort utvärderingar av läsårets arbete kopplat till de mål skolan och arbetslagen satt upp. De bildar ett viktigt underlag för denna uppföljning. Utvecklingsledarna för respektive arbetslag, tillsammans med rektor, har skrivit den analys som gjorts under respektive arbetslags mål. Förutom centralt producerad statistik har vi också genomfört egna undersökningar, te x trivselenkät, uppföljande analys av brukarundersökningarna i arbetslag och klasser, kursutvärderingar samt avvecklingssamtal med alla klasser i årskurs 3. Sammanfattande analys Måluppfyllelsen är som helhet mycket god och resultaten i år är överlag något högre än förra året. Personal och elever har ett stort engagemang när det gäller undervisning och lärande. Samsynen och samverkan mellan lärare och mellan lärare och EHT har också bidragit till den höga måluppfyllelsen. Vi har tydligt formulerade mål, framtagna av respektive arbetslag utifrån de behov som finns. Genom arbetslagsorganisationen har vi goda förutsättningar för helhetssyn kring eleverna skapats. Det finns också en samsyn kring skolans vision och arbetet med en fördjupad förståelse av vad den innebär för vår dagliga verksamhet och det vi vill med vår skola stärker vårt samarbete och tydliggör prioriteringar. Vi har ökat systematiken i vårt sätt att arbeta. Vi undersöker den egna verksamheten för att kunna utveckla den. Den kompetensutvecklingsplan som introducerades för fyra år sedan har lagt grunden för ökad systematik kring elevers lärande. Vi närmar oss på så sätt kravet att ha en verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Eleverna trivs och känner sig trygga på skolan även om tryggheten har minskat något sedan föregående läsår. Generellt sett har resultaten i elevenkäten som eleverna i årskurs 2 svarar på gått ner i jämförelse med förra året, vilket är i linje med hela stadens resultat. Vi måste dock ta dessa resultat på allvar. I spåren av metoo-rörelsen har vi bildat en värdegrundsgrupp som arbetar med normer på skolan. Vårt arbete med skolutvecklingsprojektet "Hållbart lärande" kommer förhoppningsvis leda till en tydligare kommunikation med eleverna kring deras kunskapsutveckling. I en högpresterande miljö, så som Kunsgholmens gymnasium är, finns risk för stress och vi behöver arbeta ännu mer stressreducerande än vad vi redan gör. För att arbeta för en hållbar hög prestation hos både elever och personal över tid, där alla känner lust att lära, lära för livet, och där inte enbart betygen står i fokus initieras skolutvecklingsprojektet "Hållbart lärande" hösten 2018 i samarbete med tre skolforskare. Arbetet med det hållbara lärande kommer ske
Sid 5 (26) såväl i seminariegrupper, som i arbetslag och ämnesgrupper. Vårt arbete med normmedvetenhet fortsätter, med stöd av värdegrundsgruppen. Skolans elevhälsoteam och biblioteket har genomgått en HBTQ-certifiering och såväl elevhälsoteamet som biblioteket arbetar mycket med att öka normmedvetenheten på skolan. Implementeringen av Skolplattformen och dess funktioner, som ett verktyg för elevernas lärande, kommer stå i fokus under året. Även personalen trivs på enheten, vilket medarbetarenkät och samtal visar. För att ytterligare öka trivseln och samhörigheten kollegor emellan på hela skolan, har vi initierat ett arbete kring "respekt, öppenhet och tillit för all personal. Ett arbete som fortsätter under läsåret. Under 2018 står följande utvecklingsområden i fokus: Samverkan som gynnar hållbart lärande och bidrar till att eleverna kan överblicka ett större kunskapsfält och utvecklar ett alltmer vetenskapligt förhållningssätt Skolan är en lärande och inkluderande organisation, en verksamhet där personalen lär av varandra och sina erfarenheter för att systematiskt utveckla undervisning och annan verksamhet. Digitalisering och IKT används som ett verktyg för att främja elevernas lärande och en effektiv kommunikation. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Ingen Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens VB 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever som slutfört utbildningen inom tre år 83,1 85 74% 2018 Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning
Sid 6 (26) Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Den genomsnittliga betygspoängen i examensbeviset för enhetens elever på det naturvetenskaplig programmet är 18,1 (18,0 förra året), för elever på det samhällsvetenskapliga programmet 18,7 (18,0 förra året) och för elever på det humanistiska programmet 17,3 (15,3 förra året). För svenska sektionen totalt sett är den genomsnittliga betygspoängen 18,1 vilket är högre än förra året (17,6). Dessa siffror kan jämföras med den genomsnittliga betygspoängen i examensbeviset för Stockholms stads samtliga elever som ligger på 15,9. Vid en jämförelse av resultaten mellan pojkar och flickor finns små skillnader för eleverna på på det naturvetenskapliga- och det samhällsvetenskapliga programmen. Den genomsnittliga betygspoängen är något högre för pojkar på båda dessa program, till skillnad från förra läsåret då det var det omvända och flickorna hade något högre resultat. På det humanistiska programmet, där pojkarna är en klar minoritet, har flickorna betydligt högre betygspoäng än pojkarna. Andelen elever som har minst betyget E i samtliga kurser i examensbeviset är 97 %, vilket är en ökning jämfört med förra året. Totalt två elever på enheten har erhållit studiebevis. Eleverna på Kungsholmens gymnasium erbjuds en god studiemiljö där kunskap värderas högt. Skolan arbetar ständigt på att förbättra förutsättningarna till en kunskapsmässig- och social utveckling hos eleverna, så att de i ännu högre grad når målet med sin utbildning. Enhetens kompetenta lärare, där alla har en lärarlegitimation, och ett väl fungerande elevhälsoteam gör detta möjligt. Vi har bedrivit ett strukturerat utvecklingsarbete kring elever som har svårt att nå målen (se även andra delar av rapporten). Organisationen med arbetslag, idogt arbete av undervisande lärare, mentorsarbete, nära samarbete med elevhälsoteamet, och tydliga rutiner har bidragit till att resultaten gått upp ytterligare. Extra glädjande är att se att HU- klassens betygspoäng ökar, vilket är ett resultat av ovanstående arbete. Dock behöver vi fundera på hur vi stöttar pojkarna i framtida HU-klasser så att de inte halkar efter resultatmässigt. Schemalagda stödstugor i ett antal ämnen bidrar också. Ytterligare en faktor som skapar en god studiemiljö och höga studieresultat är elevernas känsla av trygghet och trivsel. Kungsholmens gymnasium har höga resultat, bland de högsta i Stockholm. I en högpresterande miljö finns risk för stress och vi behöver arbeta ännu mer stressreducerande än vad vi redan gör. För att arbeta för en hållbar hög prestation hos både elever och personal över
Sid 7 (26) tid, där alla känner lust att lära, lära för livet, och där inte enbart betygen står i fokus arbetar vi med skolutvecklingsprojektet "hållbart lärande" där vi samarbetar med forskare från Stockholms- och Örebro universitet (se även andra delar av rapporten). Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens VB 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever med examensbevis, oavsett studielängd Andel gymnasieelever med minst betyg E i samtliga kurser i examensbevisen Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 99 % 98 % 99 % 94 % 95 % 2018 97 % 93 % 92 % 2018 100 % 100 % 100 % 2018 EHT fångar upp signaler på ohälsa och inlärningssvårigheter i samverkan med lärarna på ett tidigt stadium för att alla elever ska kunna lyckas med sin skolgång Alla elever tar gymnasieexamen och blir behöriga till högre studier. Alla elever i behov av stöd får det. EHT har reagerat eller agerat snabbt på information om elevers situation. Många lärare på skolan uttrycker också detta. Även lärarna har varit snabba på att signalera att en elevs studieeller hälsosituation är problematisk. Mentorer i åk 3 har dock uttryckt att det är svårt som ensam mentor att se och fånga upp alla behov. På klasskonferensen och i samtal med enskilda lärare har EHT haft skolans Elevhälsoplan i åtanke när beslut om insatser gjorts så att arbetsgången följer planen. Elevhälsoplanen behöver även fortsättningsvis implementeras i arbetslagen. Tydlig information till rektorerna sker också i höst, eftersom två av dem inte varit med och utarbetat planen. EHT har varit mer noggranna i att inte fatta snabba beslut i elevärenden utan att veta mer om vad det handlar om. Arbetet med att initiera utredningar inför beslut kommer fortsättningsvis att utvecklas ytterligare. EHT:s nya dokumentationssystem har fungerat bra och har möjliggjort prioriteringar i vilka elevärenden som diskuteras vid respektive möte. EHT:s möten har på så vis blivit mer strukturerade och mer utrymme finns att diskutera enskilda elevärenden. EHT har detta läsår haft morgonmöten en gång per vecka för att vid behov kunna fördela elevärenden snabbare eftersom det kan dröja mellan EHT-mötena med rektorer. Detta läsår har insatser från kuratorerna skett i fyra klasser samt coachning av lärare avseende detta i två klasser. Specialpedagogen har haft handledning i ett lärararbetslag runt behoven i
Sid 8 (26) en klass. Av de få elever som gick ut med studiebevis var det på svenska sektionen endast någon som inte redan var ärenden för EHT. Kungsholmens gymnasium/stockholms musikgymnasium förbättrar användningen av, och kunskapen om, digitala verktyg och resurser så att de blir självklara redskap i arbetet med elevers lärande. IT är ett integrerat redskap för lärande och administration. Personal och elever känner trygghet och kompetens i användandet av digitala lösningar där sådana finns och de är nyfikna på att pröva nya program och applikationer, till gagn för undervisning och annan verksamhet på skolan. Skolan har en bra organisation för planeringen av GSIT2.0. Under hösten 2018 införs Skolplattformen i verksamheten. Skolan har utsett två IT-pedagoger för att hjälpa till med implementeringen. Den pilotstudie med en LMS (Learning management system) som påbörjades i våras har avslutats och allt fokus ligger nu på Skolplattformen. Avsaknaden av datorer för våra elever i årskurs 1 gör dock att digitaliseringsprocessen kommer att försenas något. Såväl arbetslag som ämnesgrupper förbereddes under våren inför Skolplattformens införande. Inspirationspedagoger utbildades och målen för ämneslagen och arbetslagens arbete reviderades med mer fokus på användandet av Teams i Skolplattformen som ett verktyg för att öka samarbetet lärare emellan. Arbetslagen har under flera år arbetat mer systematiskt med att delge varandra hur IT kan vara en resurs i klassrummet. Vissa arbetslag har haft det som en stående punkt på dagordningen. Ett mått på att arbetet har nått framgång är elevernas svar i skolans kursutvärdering där alla elever deltar. På påståendet om de har en välfungerande kommunikationskanal mellan sig och sina lärare svarar 81, 6 % av eleverna att de instämmer i huvudsak eller helt med detta. Under våren har en del av lärarna i matematik använt kunskapsmatrisen. Målet har varit att alla matematiklärare skall börja arbeta med kunskapsmatrisen. Nu finns även en fysikmodul kopplad. En grupp matematiklärare arbetade med frågan hur IKT kan stärka matematikundervisningen. En grupp lärare har påbörjat en utbildning i programmering för att möta de nya kraven i ämnesplanerna i matematik. Matematiklyftet (med modulen Matematikundervisning med digitala verktyg) avslutades under våren. IT-tekniker på skolan har under sommaren haft i uppdrag att se över IT-utrustning på skolan.
Sid 9 (26) Detta är ett arbete som också pågår kontinuerligt på skolan. I den mån det är möjligt informeras alltid personalen via mejl vid mer akuta störningar och via nyhetsbrev vid mindre akuta ärenden, uppdateringar mm. Akuta störningar följs alltid upp, likaså tekniska fel som påverkar flera personer samordnas och följs upp. Enstaka individuella fel på dator/nätverk rapporteras till Servicedesk och följs upp av ägaren till datorn. Nuvarande organisation fungerar för planeringen inför GSIT2.0 men IT-organisationen inför GSIT 2.0 kommer att ses över för att öka den tekniska kompetensen på lokal skolnivå, tydliggöra arbetsfördelning och frigöra administrativa resurser. Sammanfattningsvis kan konstateras att ett intensivt arbete pågår där lärarna utvecklar sina kunskaper och sitt självförtroende gällande användning av IT i undervisning och pedagogisk administration med tyngdpunkt på Skolplattformen. Arbetslagen och ämneslagen är centrala i det här arbetet. Kungsholmens gymnasium/stockholms musikgymnasium utvecklar undervisningen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Undervisningen utvecklas kontinuerligt genom systematiska studier av den egna undervisningspraktiken och kollegialt lärande. Målet är ökad måluppfyllelse, variation i undervisningen och ökad nyfikenhet hos eleverna. Eleverna ska bli förberedda för högskolestudier och kunna hantera vetenskapligt arbetssätt och vetenskapligt skrivande. I slutet på läsåret har alla lärare, tillsammans med en liten grupp kollegor (seminariegrupp), antingen granskat någon del av sin praktik och ställt den i relation till teori, eller testat någon teori i praktiken och reflekterat kring det eller läst in någon teori och reflekterat kring den. En del grupper har efter reflektion börjat skriva för spridning alternativt inlett en ny cykel med problemformulering kring ett nytt tema. Varje grupp har skrivit en sammanfattning av det man funnit och presenterat det för sina kollegor i juni 2018. Det förväntade resultatet är uppfyllt. Innehållet och organisationen av vår kompetensutveckling har förändrat vårt sätt att tala med varandra om undervisning. Alla lärare har deltagit utifrån egna identifierade behov. De flesta av de tidigare beviljade FoUprojekten och NV-ramprojekt har avslutats under våren och dessa har fått spridning på olika konferenser, bl a i stadens regi. Våra karriärlärare som fungerat som handledare har fortsatt utvecklats som handledare, även om vår vetenskapliga ledare, (Maria Andrée docent och prefekt på MND, Stockholms universitet) inte deltagit lika mycket i det konkreta handledningsarbetet som förra året. Resultaten från Kungsholmens akademi i juni 2018 visar att lärarna lyckats mycket bra i
Sid 10 (26) arbetet med att bepröva sin erfarenhet med hjälp av varandra i kollegiet, och med extern handledning för de som arbetat med FoU- eller NV-ramprojekt. Under våren avslutade två lärare sina universitetsstudier i svenska som andra språk och matematiklyftet avslutades. Förstudier gjordes under våren med utvalda lärar- och elevgrupper inför skolutvecklingsprojektet "Hållbart lärande" i samarbete med Christian Lundahl (Örebro universitet), Pia Skott (Stockholms universitet) samt Larissa Mickwitz (Stockholms universitet). Ett antal nya förstelärare har tillsats samtidigt som uppdraget som förstelärare/lektor delvis reviderats. I uppdraget ingår att vara såväl ämnesledare som ledare av seminariegrupper inom kompetensutvecklingen. Arbetet med den systematiska kompetensutvecklingen fortsätter. Under läsåret har vi fyra fokusområden: Skolutvecklingsprojektet "hållbart lärande", läslyftet, programmering samt ett FoU-projekt. I seminariegrupper, under ledning av förstelärare och lektorer, läser och diskuterar deltagarna artiklar på temat "hållbart lärande" utifrån i en given modell för lärarnas lärande. Som stöd i arbetet finns forskarna från Stockholm- och Örebro universitet. De lärare som ingår i läslyftet, läser programmering eller gör ett FoU-projekt ingår inte i någon seminariegrupp. Arbetet med "hållbart lärande" kommer också implementeras och genomsyra arbetet i arbetslagen, ämneslagen och i EHT-teamet. NH-arbetslagets fokus ligger på tre läroplansmål som i förlängningen förväntas ge eleverna möjlighet till ökad helhetssyn, så att de därigenom utvecklar verktyg för att möta en komplex verklighet efter avslutad utbildning Målet är att eleverna ökar sin förmåga att se skolan utifrån ett helhetsperspektiv, paralleller mellan ämnen och skola/verklighet, mer kritiskt tänkande i vardagen och aktiv påverkan på riktigt, att medvetandegöra problematiken med sociala mediers forum för oreflekterat tyckande och dess påverkan. Genom ett större fokus på läroplansmålen och ökad helhetssyn får eleverna dessutom en annan motivation än bara kurs och betyg. De utvecklar sitt förhållningssätt till det egna lärandet, hållbar utveckling och vetenskaplighet. Arbetslaget har fortsatt sitt arbete med att utveckla samarbeten mellan olika ämnen, både för att främja elevers helhetssyn och kritiska tänkande och för att arbeta med en mer hållbar studiesituation för eleverna. Vi har både utvecklat flera befintliga ämnessamarbeten och
Sid 11 (26) startat nya, nu även fler för N- programmet, som var under utveckling. Vi arbetar med att, i en progression mellan de olika årskurserna, öka medvetenhet om källkritik och det egna ansvaret för både sitt eget lärande och sin roll som samhällsmedborgare, genom att de överblickar allt större sammanhang och ser komplexiteten i kunskapsbegrepp och vetenskaplighet. Exempelvis genomförs i humanistklasserna rapportskrivning i samverkan mellan mäk/ sv i årskurs 1 och i sv/ hi i årskurs 2 för att träna på de olika förmågorna som kommer att krävas i gymnasiearbetet i årskurs 3: vetenskapligt skrivande, källkritik, förståelse av begrepp, teori och metod etc. NS-arbetslaget fortsätter att utveckla och konkretisera samarbeten kring profilen för S- och N-programmen för en större förståelse för helheten och känslan av sammanhang Större förståelse för helheten i utbildningen och känslan av sammanhang. Större medvetenhet om vikten av att överföra kunskap mellan ämnen. Vårens arbete har varit inriktat på fortsatt arbete med samarbeten kring profilen de globala målen på både S- och N-programmen. et har visat sig vara lite spretigt. På S-sidan har arbetet i naturkunskap och geografi i årskurs 1 visat sig fungera väl och gett önskat resultat medan ett större arbete i S2 på ämnet hälsa med många ämnen involverade visat sig fungera bra för elevernas helhetssyn men sämre när det gäller möjligheten för lärare i 50- poängskurserna att få in tillräckligt underlag utifrån kunskapskraven. En möjlighet är att bygga möjliga samarbeten i S2 kring 100-poängskurserna, alternativt färre ämnen och snävare frågeställningar. Temaarbetet i N1 om Energi och arbetet i N2 Hur går livet till? har däremot fungerat mycket bra. Samarbetena har öppnat för större och djupare frågor inom ramen för samarbetet och större förståelse för modeller som används i de olika disciplinerna. Samarbetena har också ökat förståelsen hos eleverna för vikten av att överföra kunskap mellan ämnen samtidigt som eleverna blivit mer öppna för att de också måste ha goda kunskaper i de olika ämnena för att förstå helheten. Vi ser också en vinst med att eleverna redan i tidigare årskurser får ställa frågor som rör framtiden, vilka de sedan förhoppningsvis kan bygga vidare på i sina specialiseringskurser och gymnasiearbeten. Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö
Sid 12 (26) Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Satsningar på normmedvetenhet, elevhälsoteamets förebyggande arbete, det strukturerade mentorsarbetet och skolans väl inarbetade rutiner bidrar alla till elevernas upplevelse av trygghet och trivsel. Eleverna trivs på Kungsholmens gymnasium och den svenska sektionen. Värdena i elevenkäten från februari 2018 som eleverna i årskurs 2 svarade på är generellt höga jämfört med snittet för staden och länet. Se också under punkt 4.3 senare i rapporten. Lärare, mentorer och EHT samarbetar i arbetslagen för att främja ett gott arbetsklimat och förebygga klickbildningar. Vi följer tidigt upp arbetsklimatet och trivsel i klasserna och lärarna styr konsekvent klassrumsplaceringar i årskurs 1 (men även i årskurs 2 och 3) och vilka som ska arbeta ihop vid grupparbeten. Dock har värdena inom detta område minskat något jämfört med förra läsåret. Höstens metoorörelse, en klass upplevelse av att ha blivit kränkta av andra klasser i framförallt sociala medier och obehörigas utdelning av flygblad med rasistiskt innehåll i skolans elevskåp kan ha spelat in denna nedgång. Dessa händelser har resulterat i en värdegrundsgrupp på skolan och en revidering av, och samtal kring, skolans ordningsregler framför allt med fokus på sociala mediers användning. Skolan har sedan en tid tillbaka låsta ytterdörrar och varje elev/personal har en nyckelbricka för att kunna komma in i lokalerna. Andelen elever som upplever arbetsro har ökat något från förra året. Att pojkar upplever arbetsro i högre grad (83 % upplevd arbetsro) än vad flickor gör (75 % upplevd arbetsro) stämmer till eftertanke. Siffran ska dock jämföras med länets sammantagna resultat på frågan, där 49 % av Stockholms läns elever svarar att de upplever att det är arbetsro på lektionerna. Att eleverna på enheten till fullo ändå inte upplever arbetsro, trots fasta klassrumsplaceringar, samtal kring trivselfrågor och studieteknik, kontakter med hemmet och ökat samarbete med elevhälsoteamet i dessa frågor behöver funderas över. En upplevd känsla av stress och prestationsångest hos eleven kan göra att hen inte känner arbetsro. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde för skolan. Frånvaron för enhetens elever är låg. Mentorer, elevhälsoteam och rektor lägger stor vikt vid frånvarouppföljning och samtal med elever och vårdnadshavare sker kontinuerligt om vikten av att vara i skolan. Till hösten införs ett ännu mer strukturerat system för uppföljning av elevernas frånvaro med månatliga frånvaroavstämningar där skolans IT-stöd, mentorer, elevhälsoteam och rektorer är involverade. Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens VB 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period
Sid 13 (26) Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens VB 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan Total frånvaro i gymnasieskolan 77 % 83 % 75 % 70 % 75 % 2018 93 % 97 % 92 % 98 % 100 % 2018 8 % 7,9 % 8 % 2018 EHT arbetar hälsofrämjande utifrån elevernas behov av att minska upplevelsen av stress för ett hållbart lärande Minskad upplevelse av stress, resurser att hantera egen stress Arbetet med med EHT:s psyko-edukativa föreläsningar har fortsatt och har resulterat i god respons från de lärare som har lyssnat samt från enskilda elever. Denna vår har dock skolsköterskornas lektion i årskurs 2 om sömn och stress endast hållits i tre av tolv klasser. För att förbättra förutsättningarna krävs tydligare respons från mentorerna att avsätta mentorstid. Känsloföreläsningen har heller inte hållits i två klasser på Internationella sektionen då det varit svårt att få så långa lektionspass från undervisande lärare. Detta bör lösa sig nästa läsår genom att tillsammans med arbetslaget tidigt planera in tillfällen under läsåret. Yoga har inte erbjudits under våren men avsikten är att fortsätta med det under nästa läsår. En dialog är påbörjad med elevkåren och angående ett samarbete kring elevhälsofrågor under nästa läsår. Under våren har EHT träffat forskare i projektet Hållbart lärande. Projektets frågeställning faller väl in i det som EHT arbetar med dagligen i enskilda kontakter och i arbetslagen och målet är att projektet främjar ett mer systematiserat sätt arbeta tillsammans med lärarna och arbetslagen. I hälsosamtalen i årskurs 1 så uppger 25% av eleverna att de ofta är stressade, en långt större andel flickor än pojkar, så fortsatt behov av EHT:s föreläsningar finns. På svenska sektionen och körsektionen (finns ingen annan statistik detta läsår) så har 13% av de elever som sökt kurator gjort det pga stress/höga prestationskrav. Året dessförinnan var det 19%, vilket är en minskning. Vi har varit mer uppmärksamma på elever som läser utökat program och i större utsträckning rått dem att inte göra det. Innan insatser från elevhälsan, för dåligt mående relaterat till stress, kan anses befogat så har vi krävt att eleven ta bort utökade kurser som ett första steg.
Sid 14 (26) EHT utvecklar underlag för det proaktiva arbetet i klasser i samverkan med lärarna för en förbättrad psyko-social miljö Färre skolbyten i åk 1 samt färre klasser i behov av insatser Mentorspärmen har uppdaterats av medlemmar i EHT och lyfts i flera sammanhang av rektorer och elevhälsoteamet. Avsikten är att den används mer strukturerat i alla nya ettor nästa läsår. Vi behöver lyfta att den finns vid skolstart i samband med att vi arbetar med introduktionen inför årskurs 1. Speciallärare och en av kuratorerna ingår i Värdegrundsgruppen. Arbetet är under uppstart och flera möten har hållits. En insats under våren har varit föreläsning med Nina Rung samt arbete i klasserna på mentorstiden utifrån den. Under våren har EHT påbörjat ett arbete kring hur vi kan arbeta med att underlätta omställningen till gymnasiet för årskurs 1. Förslag på vad som kan vara viktigt att arbeta med har diskuterats och frågan har sedan lyfts med respektive lärararbetslag och där fått mer input. EHT har också pratat med flera årskurs 3-klasser om vad de skulle ha önskat att de fick vid starten. Underlaget har bearbetats för att användas för att i uppstarten åter planera med respektive lärararbetslag hur vi tar det vidare. Målet är att EHT tillsammans med lärarna arbetar med detta och att EHT kan vara med på vissa mentorslektioner utifrån detta. Målet är också att utarbeta en psykoedukativ information/lektion för elever om vad övergångar kan innebära i deras ålder. Vi har påbörjat arbetet med detta mål utifrån vad vi tänkt men resultatet i form av färre avhopp och färre behov av insatser i klasser kommer inte att kunna mätas förrän nästa läsårsslut. Eleverna på Kungsholmens gymnasium/stockholms musikgymnasium har en fortsatt låg total frånvaro Fortsatt låg total frånvaro för enhetens elever Att skapa en så god lärmiljö som möjligt så att eleven upplever skolan som meningsfull och utvecklande Elever och vårdnadshavare ska förstå betydelsen av närvaro i skolan för studieresultaten Elev som inte mår bra eller har svårigheter ska upptäckas tidigt för att få det stöd hen behöver
Sid 15 (26) Den totala frånvaron för enhetens elever är fortsatt låg, 8 %. Tyvärr har inte någon siffra för frånvaron totalt för staden kunnat ges det här läsåret. Förra läsåret låg dock den totala frånvaron för stadens elever på 15 % vilket är betydligt högre än för Kungsholmens gymnasiums elever. Mentorer, elevhälsoteam och rektor lägger stor vikt vid frånvarouppföljning och samtal med elever och vårdnadshavare sker kontinuerligt om vikten av att vara i skolan. Rutiner finns för hur elever som inte mår bra fångas upp av mentorer och elevhälsoteamet. Till hösten införs ett ännu mer strukturerat system för uppföljning av elevernas frånvaro med månatliga frånvaroavstämningar där skolans IT-stöd, mentorer, elevhälsoteam och rektorer är involverade. Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Uppfylls delvis Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Nöjdheten hos eleverna i elevenkäten 2018 på frågorna "Mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till" och "Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att nå mina mål" har minskat från föregående år och ligger något lägre än stadens genomsnittliga värde. Observeras bör att svaren skiljer sig åt mellan klasserna. I Skolinspektionens rapport från hösten 2017 inom samma frågeområde med samma elevgrupp är eleverna mer postiva. Samtal kring återkoppling och bedömning finns ständigt på agendan, såväl i arbetslagen som i ämneslagen. Dessa diskussioner kommer nu intensifieras i och med införandet av Skolplattformen med de olika modulerna Teams och Planering och bedömning. Enhetens båda arbetslag har enhetsmål inom detta område. Modulen för utvecklingssamtal som under hösten kommer integreras med Skolplattformen och användas som ett verktyg vid utvecklingssamtalen kommer medföra ytterligare samtal kring återkoppling. En del av skolutvecklingsprojektet "hållbara lärandet" är hur vi arbetar med bedömning och
Sid 16 (26) återkoppling på skolan och samtal kommer föras kring detta i olika forum. Andelen elever som anser att de får vara med och påverka hur vi arbetar på lektionerna är låg, endast 44 % (55 % föregående läsår) av enhetens elever anser detta, att också jämföra med den ännu lägre siffran 32 % för Stockholms stad. Diskussioner behöver föras kring vad denna låga siffra står för, och varför den minskat, och hur vi kan öka delaktigheten, och elever måste bjudas in i dessa samtal. Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens VB 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till 50 % 68 % 45 % 54 % 65 % 2018 41 % 43 % 40 % 57 % 60 % 2018 Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 44 % 39 % 45 % 55,9 % 60 % 2018 Svenska sektionens båda arbetslag arbetar med att hitta gemensamma grunder för återkoppling till eleverna där eleverna i större utsträckning kan utveckla sitt lärande och på längre sikt även ett självreglerat lärande Uppfylls delvis - Att öka elevers förståelse för sin egen lärandeprocess genom ett förändrat förhållningssätt till sitt eget lärande. Självreglerat lärande är processer som innebär att eleven själv reglerar lärandet genom att formulera mål, understödja inre processer som motivation, kontroll och beteende för att nå dessa mål (Riddervik, I., Elevperspektiv för bedömning och lärande, 2013). - Eleverna upplever mindre stress, får ökad självinsikt i sitt lärande och ökad tilltro till sin egen förmåga.
Sid 17 (26) - Ett förväntat resultat är också att lärarna upplever mindre stress och känner större tillfredställelse med sitt didaktiska arbete. I elevundersökningen från februari 2018 svarar 41 % av eleverna att de är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar om hur de ligger till, vilket är en minskning från förgående läsår (57 %), att jämföra med 44 % nöjdhet för staden. Årsmålet nås därmed inte. Andelen elever som är nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen har minskat något från 55 % till 50 %, att jämföra med 53 % för staden. Här syns en skillnad mellan flickor och pojkar, där 45 % av flickorna och 68 % av pojkarna är nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen. Inte heller här nås årsmålet. I Skolinspektionens rapport från hösten 2017 som samma elevgrupp (årskurs 2) svarade på, framkommer högre nöjdhet kring frågeområdet Veta vad som krävs. Där ligger elevernas svar i paritet med vad elever i hela Sverige svarar. De båda arbetslagen på svenska sektionen har diskuterat återkoppling och detta enhetsmål flitigt under våren och har också lyft det på mötesagendan. Dessa samtal fortsätter. I lärargrupperna och med elever behöver vi också samtala kring varför flickor upplever en lägre nöjdhet än pojkar. Många aspekter av målet har ventilerats och vi närmar oss en gemensam grund. Vi har t.ex. explicit arbetat med att försöka få eleverna att förstå vad de gör i de olika ämnena eftersom vi tror att ju mer eleverna kan artikulera vad de kan och vad de ännu inte har kunskaper om gör att de blir mer självreglerande. Införandet av Skolplattformen under hösten med de olika modulerna Teams och Planering och bedömning är ytterligare ett verktyg för att öka samarbetet lärare emellan och intensifiera samtalen kring återkoppling och bedömning. Samtal kring detta kommer också föras i olika forum inom ramen för skolutvecklingsprojektet "hållbart lärande". KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ingen Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Uppfylls delvis
Sid 18 (26) Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens VB 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 54 % 68 % 49 % 85 % 2018 Kungsholmens gymnasium/stockholms musikgymnasiums elever får ta del av professionella kulturupplevelser Uppfylls delvis Eleverna får ta del av och uppleva professionella kulturupplevelser som en del av undervisningen, så som teaterbesök, museibesök, författarbesök, film och konserter. I undervisningen används teaterbesök, museer, film och konserter som ett naturligt inslag. Biblioteket tillhandahåller löpande kostnadsfria biljetter till Dramaten. Eleverna har möjlighet att läsa bild, musik och design som individuellt val I elevenkäten från februari 2018 svarar dock enbart 54 % av eleverna att de är nöjda med kulturupplevelser som de får ta del av i skolan. Det högt uppställda målet på 85 % nås därmed inte. Då det förekommer många kulturupplevelser på skolan och varje elev åtminstone en gång per läsår besöker en kulturinstitution behöver vi påminna eleverna om vad en kulturupplevelse är och vad de får ta del av. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Ingen
Sid 19 (26) Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Ingen Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion Ingen Nämndmål: Alla elever har kontakt med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer Alla elever ska under sin utbildning ha kontakter med högskola, branscher eller näringsliv utifrån utbildningens innehåll och mål. Eleverna ska därigenom ges möjlighet till kunskap, inspiration och underlag inför framtida studier och yrkesval. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Gymnasieskolorna ska i tertialrapport 2 redovisa samarbeten/kontakter med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer 2016-01-01 2018-12-31 Kungsholmens gymnasium/stockholms musikgymnasiums elever har kontakt med universitet, högskolor och näringsliv för att få ökad förståelse och nya perspektiv samt inspireras till framtida studier och yrkesval - En djupare förståelse och nya perspektiv ges - Eleverna inspireras i sina studier och inför kommande studie- och yrkesval - Eleverna får en större kunskap om vidden av framtida möjliga studie- och yrkesval
Sid 20 (26) Vi har många kontakter på olika nivåer och i många sammanhang, från rena studiebesök till deltagande i seminarier tillsammans med universitetsstudenter och skolans studie- och yrkesvägledare arbetar mycket med dessa frågor. Våra många specialiseringskurser i årskurs 3 har också ett väl utbyggt kontaktnät där elever får möta yrkesgrupper och forskare inom de olika områdena kurserna behandlar. Elever i årskurs 3 på det naturvetenskapliga programmet deltar i utställningen Unga forskare och ges där möjlighet att ställa ut sina gymnasiearbeten och genom åren har elever från Kungsholmens gymnasium nått fina framgångar. Elever från enheten erbjuds att delta i Svenska Kemistsamfundets Berzeliusdagar och av Umeå Universitet anordnade Sonja Kovalevskydagar bl a. Deltagande sker i nationella tävlingar så som språkolympiad, kemi- och matematikolympiad etc. Elever erbjuds inom det individuella valet och kursen entreprenörskap att starta företag inom ramen för Ung Företagande. Elever från skolan har även här genom åren nått fina framgångar i tävlingen Ung Företagsamhet såväl på regional som nationell nivå. Eleverna i årskurs 3 på det naturvetenskapliga programmet besöker Gröna Lund för en dag, för att göra mätningar och observationer på nöjesfältets åkattraktioner. Under hösten besöker eleverna i årskurs 3 SACO-mässan och eleverna i årskurs 2 deltar i en karriärdag där yrkesverksamma berättar om sina erfarenheter. Skolans studie- och yrkesvägledare har öppna mottagningar runt lunchtid och jobbar riktat med klasser under mentorstid där de ger information om olika utbildningar och ansökningsförfarandet till dessa. Såväl svenska som utländska universitet och högskolor besöker skolan och informerar eleverna. Trots många av skolan anordnade aktiviteter svara endast 44 % av eleverna i elevenkäten från februari 2018 positivt på frågan "I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t ex föreläsningar och studiebesök", att jämföra med staden som helhet där 42 % svarar positivt. Vi kommer fortsätta utveckla det här området och i dialog med eleverna synliggöra vad de får uppleva och undersöka deras förväntningar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ingen
Sid 21 (26) Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Ingen Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Ingen Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens VB 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeindex 87 82 83 81 2018 Sjukfrånvaro 1,1 % 2,2 % 3 % 3 % tas fram av nämnd en Tertial 2 2018 Sjukfrånvaro dag 1-14 0,87 % 0,83 % 1 % 1 % tas fram av nämnd en Tertial 2 2018 Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.
Sid 22 (26) Kungsholmens gymnasium/stockholms musikgymnasium är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare - AMI ligger i nivå med utbildningsförvaltningens snitt - Låg sjukfrånvaro Personalen trivs på skolan. AMI (aktivt medskapande index) i medarbetarenkäten för enheten ligger på 87, i jämförelse med 83 året innan och 79 för utbildningsförvaltningen som helhet det här året. Också i medarbetarsamtalen framgår det att personalen trivs. Att skolan är en attraktiv arbetsplats kan också ses i det stora antalet sökande till våra utannonserade tjänster våren 2018. Den totala sjukfrånvaron på den svenska sektionen ligger på 1,1%, jämfört med årsmålet för förvaltningen på 3 %. En bidragande orsak till trivseln är skolans goda organisation och förutsägbarhet i vad som kommer ske, systematisk kompetensutveckling, goda mötesstrukturer, gemensamhetsskapande aktiviter så som Stafesten, afterwork och personalfester, friskvårdstimme, friskvårdsbidrag (1000 kr/person/kalenderår), välfungerande samverkanssystem med flera faktorer. Med utgångspunkt i medarbetarenkäten initierades under våren ett arbete kring "öppet arbetsklimat" med all personal. Det arbetet fortsätter under hösten. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Ingen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Uppfylls delvis Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som
Sid 23 (26) finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens VB 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i årskurs 2 på gymnasiet, som inte har utsatts för kränkande behandling eller trakasserier 92 % 95 % 2018 Kungsholmens gymnasium/stockholms musikgymnasium är en inkluderande skola som präglas av ett öppet klimat och normmedvetenhet Uppfylls delvis Målet är att alla elever och personal känner sig välkomna och trygga i skolan. Verksamheten ska i allt högre utsträckning präglas av normmedvetenhet för att stimulera elever och personal att reflektera kring normer och hur dessa påverkar människors livsvillkor. Eleverna på enheten känner sig trygga på sin skolan. I elevenkäten februari 2018 som elever i årskurs 2 svarar på instämmer 94 % av eleverna att det känner sig trygga på skolan (jämfört med 84 % i länet som helhet). Resultatet skiljer sig inte nämnvärt åt klasserna emellan. Ett lägre antal elever än i Stockholm som helhet anger i elevenkäten att de blivit illa behandlade/ kränkta på sin skola. På Kungsholmens gymnasiums alla tre enheter instämmer 8 % av eleverna i detta jämfört med 11 % i staden som helhet. De ärenden som härrör den svenska sektionen, och blivit kända, handlar om kränkningar klasser emellan framförallt i sociala medier och om enstaka elevärenden där en elev upplevt sig kränkt av en annan elev. Samtliga ärenden har hanterats av mentorer, elevhälsoteam, skolans antimobbingteam samt rektor. Höstens metoo- rörelse bidrog till att skolan under våren satte samman en värdegrundsgrupp bestående av elever och personal. I samarbete med elevkåren fick också elever och personal ta del av (live eller inspelad) en föreläsning med Nina Rung kring samtycke och porr. Skolans ordningsregler har reviderats med avseende på hur vi ska förhålla oss till sociala medier och samtal har förts i mentorsgrupperna kring denna. Inför hösten har också mentorspärmen uppdaterats för att vara ett så bra stöd som möjligt för mentorerna i sina samtal med eleverna på mentorstid. Skolans likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling har också gåtts igenom på mentorstid. Denna kommer att uppdateras under hösten. EHT-teamet och biblioteket, som under ht 2017 blev HBTQ-certifierade, har fortsatt sitt arbete med att implementera denna certifiering i verksamheten. För att underlätta övergången från högstadiet till gymnasieskolan för eleverna i årskurs 1