Gäller fr.o.m. vt 2010 LBI210, Biologi för lärare 2 30 högskolepoäng Biology 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007 05 16 och har reviderats 2009 12 09. Kursplanen gäller från och med vårterminen 2010. Ansvarig institution: Institutionen för växt och miljövetenskaper. Medverkande institutioner: Zoologiska institutionen och Institutionen för pedagogik och didaktik. Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 75%, undervisning 25%. Kursen ersätter kurs LBI200 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör andra kursen av två i inriktningen Biologi, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs för kandidatexamen. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i Biologi i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att studenten har genomgått kursen LBI110, 30 hp och är godkänd på minst 15 av dessa eller har motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen behandlar biologisk ämnesteori inom områdena Evolution och ekologi resp. Livsformer. Dessutom ingår ämnesdidaktik med anknytning till dessa områden samt Sidan 1 av 5 Uppdaterad 2009 12 06
verksamhetsförlagda studier av hur de kan göras till föremål för undervisning. Delkurs 1. Evolution och Ekologi, 9 hp Evolution and Ecology, 9 higher education credits Delkursen består av momenten ekologisk teori, miljöekologi och evolutionsteori. Den ekologiska teorin behandlar principer som bestämmer antal och utbredning av organismer i naturen, den ekologiska organisationen av individ, population, samhälle och ekosystem, samt människan som en del av dessa enheter och system. Momentet omfattar även fältstudier av livsbetingelser och livsstrategier hos populationer av olika organismer i ett antal vanliga ekosystemtyper. Vidare studeras reglering av produktion, näringsomsättning samt nedbrytning av organiskt material. Miljöekologin behandlar människans påverkan på och beroende av naturen, resursutnyttjande och naturvård. I detta sammanhang belyses också hållbar utveckling. Evolutionsmomentet tar upp utvecklingen på organism och populationsnivå med särskild uppmärksamhet på evolutionsmekanismer inklusive genetiska förutsättningar. Evolutionens teoretiska grund förklaras och dessutom ges en förberedelse för evolutionsämnets behandling i skolan med speciell hänsyn till elevers olika uppfattning om evolutionen Delkurs 2. Livsformer, 9 hp Life Forms, 9 higher education credits Delkursen omfattar ett botaniskt och ett zoologiskt moment. Inom båda momenten ges en presentation av viktiga organismgrupper ur ett fylogenetiskt perspektiv. Representativa organismer studeras med avseende på jämförande och funktionell morfologi. Det botaniska momentet behandlar dessutom organismers reproduktionsbiologi och anpassningar till omgivningen. I kursen ingår även floristik och faunistik med avseende på inhemska arter. Delkurs 3. Ämnesdidaktik, 4,5 hp Didactics of Biology, 4.5 higher education credits Delkursen innehåller studier och analys av elevuppfattningar inom evolution och ekologi och inom området livsformer samt analys av hur undervisningen kan planeras utifrån dessa elevuppfattningar. I samband med detta behandlas också miljödidaktik och förhållandet mellan biologi och moral. Delkursen tar också upp olika sätt, såväl formativa som summativa, att utvärdera kunskaper och lärande. Bedömning och betygsättning i sätts i relation till skolans mål. Sidan 2 av 5 Uppdaterad 2009 12 06
Delkurs 4. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 7,5 hp School Based Education, 7.5 higher education credits Studenten skall under den verksamhetsförlagda utbildningen själv genomföra undervisning inom biologins olika områden samt kunna utvärdera denna. VFU:n syftar också till att studenterna skall kunna bilda sig en uppfattning om vilka kvaliteter i deras eget kunnande som måste utvecklas för att undervisa i biologi och härigenom generera frågor som bearbetas inom kursens ram. På så sätt motiveras de akademiska studierna i ämnet av och anknyts till studenternas blivande yrke. Genomförande. Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer och projektarbeten. Universitetets webbaserade lärplattform utnyttjas för att ge en inblick i hur sådana system kan användas i undervisning. Ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samordnas med det ämnesteoretiska innehållet. En sammanhängande VFU period genomförs under kursen. 5. Mål Inriktning biologi har som övergripande mål att studenterna skall tillägna sig goda kunskaper i biologisk ämnesteori och ämnesdidaktik så att de skall kunna bedriva en bra undervisning i biologi inom grundskolans senare år samt gymnasieskolan. Kursen syftar till att studenterna skall kunna använda sig av ett naturvetenskapligt arbetssätt, känna till vanliga biologiska begrepp och teorier samt förstå hur biologisk kunskap utvecklas. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. Förstå hur populationer, samhällen och ekosystem fungerar i naturliga och människopåverkade system, 2. Förklara grundläggande ekologiska och evolutionära mekanismer, 3. Redogöra för organismernas mångfald, karakteristiska egenskaper och fylogeni 4. Artbestämma inhemska växter och djur 5. Problematisera etiska frågeställningar i relation till biodiversitet och hållbar utveckling, 6. Självständigt omsätta sina kunskaper i ämne och ämnesdidaktik i egen undervisning med reflekterade val av arbetssätt och modeller och med hänsyn till styrdokument och elevers förutsättningar, 7. Dokumentera, analysera, bedöma och värdera enskilda elevers kunnande i förhållande till styrdokumentens mål, samt planera för en tänkt kunskapsutveckling utifrån relevanta teorier om lärande och ämnesdidaktisk forskning och Sidan 3 av 5 Uppdaterad 2009 12 06
8. Kommunicera innehållet i skolämnet utifrån relevant forskning och beprövad erfarenhet, där kommunikation ska kunna ske med såväl elever, kollegor samt föräldrar 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentens innehåll och genomförande. Mål 1 3 bedöms huvudsakligen genom skriftliga tentamina samt mål 1 även genom muntlig redovisning. Mål 4 bedöms genom praktiska tentamina. Mål 5 bedöms genom muntlig redovisning i seminarieform. Mål 6 8 bedöms utifrån seminarier, VFU uppgifter samt underlag från lokal lärarutbildare och VFU ledare. VFU, laborationer, exkursioner, muntliga redovisningar, gruppövningar och seminarier är obligatoriska. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig. För studenter som läser inriktningen under första inriktningens andra termin görs en VFU bedömning, Steg 2. I de fall där VFU ledaren bedömer att studentens prestationer under VFU är otillräckliga, även efter åtgärder enligt Handläggningsplan vid problem med studentens VFU, erhåller studenten betyget U. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07). För lärarexamen skall studenten enligt examensmålen visa sådan kunskap som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Att studenten uppnår dessa mål framkommer inom VFUinslagen i lärarutbildningen. Inom VFU inslagen görs också bedömning av yrkeslämplighet vilket sker bl a i den första inriktningens andra termin. Tillvägagångssättet för bedömningen framgår av föreskrifter och bedömningsmallar på Sidan 4 av 5 Uppdaterad 2009 12 06
Utbildnings och forskningsnämndens för lärarutbildning hemsida www.ufl.gu.se länken VFU. Dokumenten kan även nås via Kursportalen. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd för delkurs 1 3. För delkurs 4 ges endast betygsgraderna Underkänd eller Godkänd. För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på såväl tentamina och redovisningar samt närvaro på obligatoriska moment inklusive VFU. För Väl godkänd på hela kursen krävs minst Väl godkänd på två av delkurserna. 9. Kursvärdering Varje kurs utvärderas och resultaten blir föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen sker i slutet av kursen. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. En sammanfattning lämnas till LUR 3. 10. Övrigt Exkursioner kan medföra en kostnad för studenten. Sidan 5 av 5 Uppdaterad 2009 12 06