Läsåret 2016/2017 Kvalitetsrapport Datum: 2017-06-30
Kvalitetsrapport från rektor Avser enhet/program: Rektor:Marie Nilsson Läsåret: 2016/2017 Daterat: 1 GENOMFÖRDA INSATSER Vilka förbättringar har genomförts under året och vilket resultat har de gett? Följande förbättringar har genomförts på Naturvetenskapsprogrammet, under läsåret 16/17.
Studiestöd, 1 timme 4 ggr per vecka i karaktärsämnet. Stödinsatser inför kursprov, där såväl riktat stöd, som en snabb genomgång av kursen hela erbjuds. Närvarouppföljningar. Sambedömning i NP i engelska och svenska. Läslyftet. Samarbete med universitet, Testbaserat lärande. Samarbete mellan Svenska som andraspråkslärare och studievägledare i projektet vägen ut. Internationaliseringsprojekt. Utnämnande till EU ambassadörsskola. Webbaserade läxförhör/tester/länkar/material/filmer. Föreläsare riktade till elever. Samarbete med Exploratoriet. Utgå från dina planerade utvecklingsåtgärder som du beskrev i föregående års rapport under punkt 7 ( Utveckling och förbättringsåtgärder ). Utgå också från resultat av självvärderingsverktyget LIKA. http://lika.skl.se/ Vad har genomförts? Vad är under process? Vilket resultat har insatserna medfört? Lärarstöd till elever 1 timme 4 ggr per vecka i karaktärsämnet har testatsunder läsåret 16-17. Eleverna erbjuds att få stöd på frivillig bas, och många elever har valt att delta, för att jobba i sina ämnen och med stöd av lärare. Jag planerar att fortsätta med denna insats under nästa läsår och bedömmer att insatsen har gett resultat. NA-elever har i hög utsträckning fina skolresultat och ett stort engagemang för sina studier, men framförallt andraspråkselever och elever inom ramen för diagnos, behöver extra tid för att klara sina studier. Elever från NA besöker den läxhjälp som erbjuds
via Läxhjälp på exploratoriet under kvällstid. I den gruppen har det visats sig vara, i huvudsak, elever som inriktar sig på höga betyg. Repetion inför kursprov, där såväl riktat stöd som snabbrepris av kursen erbjuds har också varit välbesökt. Provresultaten har varit goda och lärare som undervisar och ger stöd bedömmer att insatsen ger utväxling. Resultaten avspeglar sig direkt i provresultat. Jag kommer att fortsätta med detta kommande läsår eftersom också elever uttryckt att det är ett effektivt sätt att klara kursprov, samt att repetion bidrar till ett lärande som befästs inte bara för provtillfället utan för livet. Månadsvisa närvarouppföljningar har uppskattats av lärare. Genom närvarouppföljning viktiggörs skoltiden, samt att elever synliggörs och möjligheten att ge stöd och hjälp ökar. Frånvaron leder många gånger till sämre resultat, alternativ/och till förlorat studiemedel. Under många år så har sambedömning i NP i engelska och svenska diskuterats, och påbörjats i mindre skala, på frivillig bas. Under nästa läsår tar vi steget fullt ut i svenska. Alla lärare med ämnet svenska deltar i rättningsarbetet, och proven blir därmed avkodade. Målet är en rättsäker bedömning och betygssättning. Andra vinster med sambedömning är att förbättra arbetsmiljön för lärare som har NP i framförallt både engelska och svenska. I dagsläget kan lärare ha upptill 125 NP att rätta under den period då NP i svenska genomförs, och dubbelt så många att rätta då provet i engelska också genomförs. Provet i engelska består dessutom av flera delar. Provrättningen beräknas ta i snitt 45 minuter per prov. Eftersom båda dessa ämnen har textintensiva uppgifter (uppsatser som skrivs i 3-4 timmar), så är rättningsbördan enorm och koncentrerad till en mycket begränsad tid på ca 2-3 veckor. Nästa läsår samrättar alla lärare i svensk alla elevers prov, på reglerad arbetstid, på avsatta dagar och i anvisade arbetsrum. Läslyftet har avslutas, men har bidragit med många positiva effekter. Våren 17 avslutades med en heldag där visioner för ämnet svenska målades upp, där läslyftets bästa delar plockades fram för fortsatt arbete och där samtliga utrycket de positiva effekter läslyftet bidragit med, bla positivt för det kollegiala arbe-
tet. Genom den arbetsform läslyftet har, och genom proffisionella och engagerade handledare, så har ämneslaget utvecklats till en väl fungerande ämnesgrupp med högt till tak och en stark delakultur. Målet är att jobba vidare med arbetsformen i fler ämneslag, inledningsvis med engelska. Testbaserat lärande har väckt stort intresse bland våra lärare på skolan. Bakgrunden till detta intresse är de föreläsningar och träffar vi haft med forskare från UMU, samt den forskningsstudie vi deltog i under föregående läsår. Många lärare arbetar idag efter metoder som forskningsprojektet anslog, och kommande läsår ska vi utveckla detta vidare och sprida metoden i samarbete med UMU. Samarbete SVA och studievägledare i projektet vägen ut har pågått och kommer att fortsätta, men i liten skala. Eftersom detta arbete i nuläget ägs av en lärare och en studievägledare så finns inga resultat att presentera, men utifrån samtal med berörda så är upplevelsen positiv och fyller sitt syfte att ge eleven verktyg för framtiden. Utnämnande till EU ambassadörsskola har satt internationaliseringsbollar i rullning. Vi har utsett juniorambassadörer, samt sökt utbytespartners. Under läsåret har såväl jag, i rollen som rektor, och en samhällslärare varit till Bryssel både i fortbildningssyfte och i syfte att knyta kontakter. Kommande läsår ska ett utbyte ske, som ska ge effekter på skolledarnivå, lärarnivå och bland eleverna. Baldergymnasiet är EU ambassadörskola under 3 år, och under den tiden har vi som mål att bygga en struktur för såväl förbättrad EU kunskap som internationella kontakter. I många av våra ämneslag har webbaserade läxförhör/tester växt fram. Genom workshops och ämneslag som delar med sig av ideer så utvecklas en IT kompetens hos såväl lärare som elever. I ämneslagsutvärderingarna så framgår att många IT lösningar nyttjas och att Samarbeta har utvecklats till en viktig plattform. Vilka andra insatser har genomförts, varför har de genomförts och vilket resultat har det medfört? Under läsåret har en språkstudion installerats på Baldergymnasiet. Studion har redan tillfört språkundervisningen positiva effekter, bl.a genom NP
speaking och även andra klassrumsaktiviteter som reading, listening och individanpassad undervisning. Under kommande läsår har vi planerat för fortbildning och vidareutveckling av användadet av språkstudion. Målbilden är att samtliga elever och lärare med lätthet ska kunna genomföra lektioner och individuell språkutveckling i vår språkstudio. Språkstudion höjer kvaliten på språkinlärningen, samt bidrar till stor flexibilitet i undervisningen. Ämneslag engelska har haft besök av engelskspråkig person under läsåret, i föreläsningssyfte. Önskemål finns att knyta fler kontakter med engelskspråkiga personer, som kan bidra med erfarenheter om både språk, realia och kultur. Ett samarbete med skolor i andra länder skulle också vara intressant att utveckla vidare. Externa kontakter är av stor vikt för både lärare och elever. Två engelsklärare har beviljats en resa till Dublin för kompetensutveckling. Syftet med resan är att lärare och elever ska vara uppdaterade och därmed ha/få aktulla kompetenser såväl språkligt som kulturellt. Nya laborationer tas fram och gamla utvecklas fortlöpande inom kemi, Biologi och Fysik. Laborativt arbete sker också inom ramen för språk. Arbetet med att uppdatera laborationer bedrivs av samtliga lärare i ämnet, med förstelärare i spetsen. Samarbete och samverkan med universiteten är av stor vikt vid utveckling av nya laborationer. Lärare på Baldergymnasiet har nätverk som nyttjas flitigt. Vi lägger stor vikt vid vårt laborativa arbete och är stolta över att vi har möjlighet att ha laborationssalar med hög kvalite. Genom att förlägga undervisning i en praktisk miljö så får eleverna hävstång i den teoretiska delen av alla kurser. I ämnet Biologi ser man detta som viktigt och har jobbat, samt jobbar med olika former av naturguidning. Genom en fortbildningsinsats i bioteknik har ny kompetens inhämtas som därmed applicerats i undervisningen och bidragit till att väcka intresse hos eleverna. Tester inför prov, inom ramen för testbaserat lärande, har genomförts och visat sig vara lyckat för provresultaten. Skarpa redovisningar det vill säga redovisningar för andra än klassen, har fått bra respons från eleverna, och bidragit till lärande på ännu en nivå. Tillgång till föreläsningsanteckningar, presentationer och matnyttiga länkar som komplement till kurslitteratur är uppskattat och har utvecklats till ett krav från elever, som å ena sidan får möjlighet att fördjupa sig eller å andra sidan får tillfälle att öva utanför skoltid.
Språklärare har under läsåret haft stort fokus på muntlig presentation, och sett att resultaten förbättrats. Elevernas redovisningar har högre kvalitet. På vilket sätt har kompetensinsatserna som genomförts blivit en del av det systematiska kvalitetsarbetet? Beakta samtliga insatser: centrala kompetensutvecklingsinsatser, workshops och egna kompetensutvecklingsinsatser. Historiedagarna i Karlskrona: har kunnat praktiseras i moment som t ex stormaktstiden och kalla kriget. Resan till Bryssel: har praktiserats i såväl geografi som samhällskunskap i det som rör Europeiska Unionen. Det fortsatta uppdraget som EU ambassadörsskola kommer att bidra med stoff som bör synas i undervisning inom ramen för SO, men även i andra ämnen, inte minst miljö och språk. EU arbetet bidrar också till att öppna nya tankar och vägar för elevernas framtida val i livet. Genom riksdagens fortbildningsdag om utrikespolitik har eleverna fått relevant kompetens och lärare uppdaterad kunskap inom området. Riksdagens fortbildningsresor sponsras i huvudsak av Riksdagen, med 250 kronor per elev måste betalas av skolan. I nuläget har vi inte möjlighet att erbjuda samtliga elever denna utbildningsinsats, trots den låga självkostnaden. Fortbildningarna inom IT har allmänt sett varit bra, och bör ske fortlöpande. Varje utbildningstillfälle bidrar med nya tankar och ideer och resultaten syns i form av att fler nyttjar IT lösningar i undervisningen. Läslyftet har gett effekter på såväl det kollegiala arbetet, tankar och ideer om undervisning samt mod att våga utmana både sig själv, kollegor och pedagogiska metoder. Resa till Dublin för kompetensutveckling i språk och kultur. Utbildningsresor av detta slag bidrar till utveckling i en utsträckning som ingen annan fortbildning kan. Genom att befinna sig på en plats, använda språket och uppleva kulturen så utvecklas undervisningen på ett sätt och inspirationen spiller över från lärare till elever. Resor av detta slag bidrar också till externa nätverk som lever kvar långt efter fortbildningsinsatsen. Föreläsare från engelsktalande land har besökt skolan. Kontakter med engelskspråkiga personer bidra med erfarenheter om både språk, realia
och kultur. Ett samarbete med skolor i andra länder skulle vara intressant att utveckla vidare. Föreläsningar inom ramen för testbaserat lärande har motiverat många lärare på Baldergymnasiet. Vi ser exempel på hur antalet lärare som testar metoden ökar. Under kommande tre år ska samarbetet med universitetet tas till nästa nivå, och målet är att metoden ska spridas i våra skolor och i en förlängning ge resultat hos eleverna. Fortbildningsinsatsen i ämnet bioteknik, som har bidragit till nytt innehåll och nya metoder som direkt applicerats på undervisningen. Ovan nämnda fortbildningsinsatser är riktade och ämnesspecifika, vilket är önskat och ger goda resultat.. På vilket sätt har förstelärarna använts i utvecklingsåtgärderna? Förstelärarna har utöver uppdraget som de sökte sitt uppdrag för, varit motorn i framförallt ämneslagens utvecklingsarbete, samt arbetat med delakultur, sambedömning och uppföljning av betygsresultat i ämnet. Förstelärarna har också genomfört workshops inom ramen för de workshops som anordnas för all personal, samt i sina ämneslag. Under läsåret har deras uppdrag varierat utifrån behov t ex har de omarbetat mallen för utvecklingssamtal, samlat in resultat och bidragit i planering av fortbildning. Förstelärare i ämnet svenska har varit handledare i läslyftssatsningen. Genom deras proffisionella sätt att arbeta har en kultur utvecklats i en riktining som jag önskat se under många år, och som kommer att ge spridning i skolan. 2 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat
Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser finns? Finns mönster? Skillnader mellan kön? Avviker några ämnen? Underlag = betygsstatistik, arbets- och ämneslagens analyser Underlag saknas NA:s resultat 2016/2017: 64 examensbevis 3 studiebevis 2 utdrag ur betygskatalog Nedanstående är några observationer från olika ämnen: Geografi, samtliga elever har godkända betyg. Historia, ett fåtal F, men överlag goda resultat. Religionskunskap, 10 F samt ett underlag saknas Samhällskunskap, många elever på yrkesprogrammen fått F. Matematik i ett av våra yrkesprogram har koncentrerat kursen till en termin. Resultaten blev att två elever fick F, övriga blev godkända, vilket i en jämförelse med tidigare år är ett lysande resultat. Biologi har generellt sett goda resultat, även att ämnet är textmassivt och att flera elever är andraspråkselever. Analys Samhällskunskap är ett ämne som bygger på allmänna förkunskaper och är texmassivt. Elever med läs- och skrivsvårigheter, samt andraspråkselever förutsättningar är inte optimala. Områden/kursmål som elever visat sig ha svårt med är källkritik samt vetenskaplig metod. I geografi har resultaten varit goda och en framgångsrik metod har varit att ge övningsuppgifter och redovisningar inför prov. På samma sätt arbetar NO, där elever erbjuds repetionstid av moment, eller hela kursen inför ett kommande kursprov. Repetion är en del av tanken bakom testbaserat lärande och bidrar till att eleverna kan plocka fram kunskaper från långtidsminnet, inte bara i samband med prov utan också i det fortsatta livet. Det blir med stort intresse jag kan följa resultatens utveckling, nu när vi går in i ett skarpare arbete med testbaserat lärande.
I historia har tidigare elevarbeten använts för att ge elever exempel och inspiration. Tester inför prov har, precis som i tidigare nämnda fall, också varit lyckat. Metoden att förbereda elever inför moment genom tester ska, som tidigare nämnts, fortsättningsvis utvecklas. Skarpa redovisningar det vill säga redovisningar för andra än klassen, har uppskattats och visat sig framgångsrikt. Den pedagogiska vurpan som det innebär att lära in, för att sedan redovisa/ lära ut till andra ger bra resultat. Tillgång till föreläsningsanteckningar, presentationer och matnyttiga länkar som komplement till kurslitteratur är av stor vikt för elevernas möjlighet att nå resultat. Oavsett närvaro eller frånvaro så kan aktiva elever tillgodogöra sig lektioner. Elevers möjlighet till att ha tillgång till arbetsmaterial via molntjänster är viktigare och viktigare. Genom det så underlättas t ex grupparbeten.tyvärr så har vi fortfarande elever som inte klarar av att använda dator/it till det mest grundläggande. Mer allmänna IT-kunskaper är önskvärt, men också en skolning i vad och hur man använder datorn för att undvika att eleverna fokuserar på fel saker EU i undervisningen är en del i kursmålen för SO, (och andra ämnen) och genom de projekt som är igångsatta kommer vi att få tillgång till kunskaper och möjlighet att väcka intressen som kan vara av stor vikt för våra elever. Den demokratiska processen och möjligheten att vara en del av ett samhälle där man kan påverka är av stor vikt för skolan, som ska bygga samhällsbyggare. Resorna till Stockholm för besök i riksdagen är också ett inslag i samma riktining och ur ett demokratiperspektiv önskvärt att få fortsätta med. Sambedömning i samtliga ämnen måste fortsätta att utvecklas, både för rättsäker betygssättning och för det kollegiala samarbetet. Från att ha varit en skola med pedagoger som ensam ansvarar för såväl lektioner som elever och bedömning, så är vi på väg att bli en skola med kollegialt arbete, på riktigt. I många ämnen så visar sig praktiska moment bidra med bättre och mer förankrade kunskaper, ett intresse och en bättre kunskapsinhämtning. Genom fler studiebesök och gästföreläsningar så befäster eleverna sina kunskaper. När laborationer i alla former genomförs, kopplat till teoridelar, så syns det i resultatet på elevernas prov.laborativ utrustning, laborativt arbete, studiebesök och föreläsare är i många fall en kostnadsfråga, men kanske också ett sätt att placera och investera på ett långsiktigt klokt sätt. Jag reflekterar lite över hur jämförelsen mellan engelskans kursmål och de krav skolverket ställer på Nationella proven börjar skilja sig åt mer och mer
för varje år. Skolverkets nationella prov stämmer inte överens med de mål som är uppsatta i kursen och därför stämmer slutbetyg och NP-resultat inte alltid överens på ett önskvärt sätt. En observation är att Writing-delen i Nationella proven har låg nivå i förhållande till kursmålsbetygen. Specialanpassningarna har minskat, vilket är positivt, men är fortfarande en tidskrävande och energikrävande del av NP. Samtliga ämneslagen betonar vikten av att lärare och elever får så mycket undervisningstid som möjligt. Jag jobbar för att undvika sk schemabrytande aktiviteter, som inte är relaterade till kurser, för att eleverna inte ska gå miste om viktig undervisningstid. Återkommande så måste frågan om NIU/LIU elevers situation nämnas. Idrotten är en viktig del i deras liv, men också en del av skolgången. Eleverna betygssätts i 200 eller 400 poäng. De får extremt mycket tid inlagt i schemat för sina idrotter, om man jämför med tiden för motsvarande skolförlagda kurser och detta bidrar till att övriga elevers schema blir märkliga och opedagogiska. Idrottseleverna har förutom detta en stressig situation, och enligt min syn på saken så är det frågan om deras arbetsmiljö är rimlig. Mitt förslag är detsamma som tidigare år; förlänga idrottselevernas stuudietid till 3½ år. Återigen en återkommande fråga. I ämnet engelska har utlandsfödda elever svårigheter att klara kursen. Alla elever som saknar grundläggande kunskaper i ett ämne har alltid svårigheter oavsett om de är utlandsfödda eller inte. Utlandsfödda elever har allmänt svårt med läsämnen. Läslyftet har bidragit med kompetens i området, språkstöd har funnits under läsåret, men frågan är om det inte handlar mer om tid, än om metoder. Jag ser att utmaningen kvarstår. Tips! I Skelis finns vår egen databas för lokal statistik. https://skelis2/diveport Här finns 2016 års nationella resultatjämförelser för respektive program http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikat- ion?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fw pubext%2ftrycksak%2fblob%2fpdf3642.pdf%3fk%3d3642
3 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Vad ser du bidrar eller hindrar elevernas måluppfyllelse? Din analys med beaktande av arbetslagens utvärdering Underlag = Elevenkäter, ANDT-enkät, Skelis, arbetslagets utvärdering. Genomgående så betonar ämneslagen i sina utvärderingar vikten av att elever får undervisningstid, och att den undervisande läraren har möjlighet att ge eleverna stöd och hjälp. Mattestödet som vi erbjuder uttrycker flera ämneslag som betydelsefullt, men betonar betydelsen av att undervisande lärare är den som kan ge eleven det mest effektiva stödet. Elever med aktiv närvaro har som regel bäst resultat. Elever med läs och skrivsvårigheter får provfrågor upplästa och sina svar nedskrivna. Elever som är i behov av dator får använda dator vid prov. Elever får även mer tid till förfogande för att genomföra prov. För elever med lässvårigheter underlättar det med uppläsningsfunktioner genom digitala läromedel. Specialidrottselever och andraspråkselever har inte samma förutsättningar att klara kurser och precis som ämneslagen beskriver så handlar det om att elever får tid för kunskapsinhämtning och att lärare får tid för att genomföra undervisning. Praktiska inslag i undervisningen, variation gällande metoder, krav på eleverna, formativt bedömnings och undervisningssätt, omtanke, ett gott bemötande, tid för samtal och stolta engagerade pedagoger är extremt viktiga faktorer för att eleverna ska nå resultat. Skolan erbjuder stöd under såväl pågående kurs som möjlighet till omläsning då kursen avslutats. Kursansvarig lärares betydelse för elevernas kunskapsinhämtning kan aldrig nog betonas, och många av våra lärare tar ett ansvar gällande stöd och hjälp till eleverna som är långt utanför den ram som kan anses vara norm.
Ett tätt samarbete mellan rektor och elevhälsa för att fånga upp elevers behov i god tid. Elever i behov av stöd; Omfattning och resultat av stödinsatser i ordinarie undervisning? Omfattning och resultat för elever med särskilt stöd? Hur viktigt är åtgärdsprogram och följs arbetet upp? På vilket sätt? Utifrån F-varningar så erbjuds en stödinsats till eleverna. F- varningar nyttjas i många fall, av lärare, som en väckarklocka så eleven ska inse att det behövs en kraftsamling för att nå betyg. I många fall så hanterar undervisande lärare den extra insats som krävs för elev med risk för F, i andra fall erbjuds elev möjlighet att gå till studiestugan och i vissa fall sätts särskilt stöd in. Jag som rektor gör bedömningen. Elever som ändrar sin studieplan av olika skäl, alternativt har anpassningar till följd av diagnoser har åtgärdsprogram. Ansvar för åtgärdsprogram ligger i stort hos specialpedagog, som i samråd och utifrån mitt beslut skriver och förankrar åtgärdsprogrammet. 4 NORMER OCH VÄRDEN Värdegrund och likabehandlingsplan På vilket sätt arbetar ni aktivt och medvetet med att påverka och stimulera eleverna att omfattas av värdegrunden? Vad har det fått för effekt? Förbättringsområden? Hur arbetar ni med likabehandlingsplanen? Jag har representanter från mina program som ingår i skolans likabehandlingsteam. Inom ramen för teamets arbete så hålls likabehnadlingsplanen aktuell, samt att de tar ansvar för ev ärenden.
5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Stimuleras eleverna att aktivt ta del av att vidareutveckla utbildningen? I så fall på vilket sätt? Ge konkreta exempel på hur det går till. Underlag: Arbetslagens synpunkter. Elevenkäter. Annat? Ämneslagen beskriver att de alltid synliggör kursmålen, ibland inför moment, ibland som hel kurs. Elevernas aktiva medverkan i att vidareutveckla kurser handlar i hög utsträckning om när prov ska vara och i vilken form. Enligt mina lärare så vill inte eleverna jobba med kursutveckling utan de hänvisar oftast tillbaka till läraren du kan, du vet och därför är ansvaret ditt är en vanlig kommentar från eleverna. Elevkårens arbete är viktigt i frågan om delaktighet. 6 REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen Stödfrågor Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbetsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever?
Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål, kunskapskrav och att den formativa bedömningen utvecklas. Genom samtal; individuella och genom deltagande i ämneslagens arbete. Klassrumsbesök är en form som efterfrågas men som av olika skäl inte fått fokus under läsåret. Klassrumsbesöken får lätt formen trevliga små inhopp från rektor eftersom det är svårt att hinna med besöken i den utsträckning som krävs för att man ska få en god bild av arbetet. Om syftet med ett klassrumsbesök ska vara pedagogisk ledning så krävs min tid i form av att jag följer en kurs, en klass eller en lärare vid flera tillfällen. Mina pedagoger önskar mer närvaro från rektor. Mitt fokus har varit att delta i ämneslagsaretet, att ha en öppen dörr för samtal, att bygga förtroendefulla relationer med mina pedagoger och att i alla tillfällen delta i de samtal som förs om undervisning, elever och skolfrågor.
7 UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder. Ange max 3-5 prioriterade förbättringsområden som du planerar genomföra, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till. Måtten som du anger ska vara möjliga att följa upp, tydliga och genomförbara. Förslag Mått Uppföljning Förväntad effekt Sambedömning Testbaserat Pedagogisk ledning Riktade fortbildningsinsatser, studiebesök, Laborativt arbete Rättssäkert. arbetsbelastning Bättre resultat. Metodutveckling Utvecklande samtal Kompetenshöjande Kvalitet och kunskapsbärande