Verksamhetsberättelse 2013 för Länssjukvården. Arbetsutskottets förslag till beslut

Länssjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2014-02-26 LSN-HSF14-095 4 Verksamhetsberättelse 2013 för Länssjukvården Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Länssjukvårdsnämnden godkänner Länssjukvårdens verksamhetsberättelse för år 2013 och överlämnar den till landstingsstyrelsen. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse 2013 för Länssjukvården Protokollsutdrag dokument till Akten Landstingstyrelsen Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lsn\2014\(2) 26 febr\webb\kallelse\ 4 Verksamhetsberättelse 2013 för länssjukvården\ 4 SID 1(1) Verksamhetsberättelse 2013 för Länssjukvården.doc Utskriftsdatum: 2014-02-19 10:42

Diarienummer: LSN-HSF14-095 Verksamhetsberättelse 2013 Länssjukvårdsnämnden Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 2(56)

Innehållsförteckning Förord... 4 Medborgarperspektivet... 6 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 6 Medborgarperspektivet - Riktade satsningar... 12 Personalperspektivet... 13 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse... 13 Process- och förnyelseperspektivet... 17 Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse... 17 Process- och förnyelseperspektivet - Riktade satsningar... 26 Miljöperspektivet... 27 Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse... 27 Ekonomiperspektivet... 30 Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse... 30 Ekonomiperspektivet - Riktade satsningar... 30 Samlad analys... 31 Personal... 31 Produktion... 34 Ekonomi... 41 Investeringar... 51 Intern kontroll... 52 Patientperspektivet... 52 Personalperspektivet... 52 Miljöperspektivet... 53 Ekonomiperspektivet... 54 Bilagor Bilaga 1: Arbetade timmar Bilaga 2: Lönekostnadsanalys Bilaga 3: Investeringsspecifikation Bilaga 4: Arbetsskador och tillbud Bilaga 5: Riktade satsningar Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 3(56)

Förord Landstinget Sörmlands uppdrag är att erbjuda våra invånare hälso- och sjukvård av hög medicinsk kvalitet inom en rimlig tid. Mot bakgrund av detta viktiga uppdrag har en kraftfull satsning för att förbättra tillgängligheten genomförts under 2013. Satsningen på förbättrad tillgänglighet har omfattat såväl sjukvårdens somatiska kliniker som psykiatrin. I slutet av året har resultaten av verksamheternas ansträngningar visat tydliga resultat. Tillgängligheten till vård har förbättrats markant, både vad gäller nybesök och operation. Landstinget nådde kriterierna för att ta del av kömiljaden för nybesök både i november och i december. Under året har även ett projekt för produktions- och kapacitetplanering startat upp inom både operationsverksamheten och öppenvårdsverksamheten för att nyttja vårdens gemensamma resurser optimalt och därigenom skapa förutsättningar för att ytterligare öka tillgängligheten. I Öppna jämförelser 2013, Socialstyrelsens och Sveriges kommuner och landstings (SKL) jämförande sammanställning av landstingens medicinska resultat, har Landstinget Sörmland förbättrat sin position avseende medicinska indikatorer. Resultaten ger vid handen att den sörmländska hälso- och sjukvården levererar hög medicinsk kvalitet till en låg jämförelsevis låg kostnad utförd av kompetenta och engagerade medarbetare. Inom hälso- och sjukvården pågår ett flertal projekt som syftar till att stärka en utveckling där det är patientens individuella behov som än tydligare är utgångspunkten för den vård som bedrivs. Landstingets uttalade målsättning är att erbjuda en personcentrerad vård där individens behov och verksamhetens arbetssätt gemensamt formar en vård av högsta kvalitet. För att förbättra patientens resa genom vården och öka kvaliteten vid hemskrivning har dessa projekt inletts. Några konkreta exempel innefattar vårdlotsar, säkra utskrivningsprocessen, fast kontaktsjuksköterska inom cancervården samt bättre liv för sjuka äldre. Patienternas erfarenheter av vården har under året bland annat följts upp via Nationella Patientenkäten (NPE). Inom Barn- och ungdomskliniken genomfördes en mätning under våren 2013 och under hösten var det Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken som stod på tur. Under året har landstinget även tagit del av resultat från mätningar som genomfördes hösten 2012. Generellt visar resultaten att vårt landsting ligger högt och uppvisar positiva omdömen när det gäller de sörmländska patienternas upplevelse av vårdens bemötande. Under 2013 har arbetet med att ge våra medarbetare goda förutsättningar för att leda den dagliga verksamheten intensifierats. En intern chefsutbildning har sjösatts och målsättningen är att alla verksamhetschefer och första linjechefer ska genomgå utbildningen. Till detta fogas ett arbete med ledningsgruppsutveckling för samtliga ledningsgrupper samt ett partnerskap med Sjukvårdens ledarskapsakademi. Länssjukvårdsnämndens ekonomiska resultat 2013 slutade på 24 miljoner kronor. Det är första gången på 2000-talet som länssjukvården uppvisar ett positivt resultat. Efter justering av kostnader för tillgänglighets- och lönesatsningen slutade kostnadsutvecklingen 2013 på 2,2 %, vilket är lägre än de 2,5 % som landstingsprisindex (LPI) stipulerade. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 4(56)

Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska bedriva en personcentrerad verksamhet. Personcentrerad vård En central del i Sveriges friskaste län 2025 handlar om att patienterna ska bli mer delaktiga i sin egen vård. Landstinget Sörmland har tagit ett helhetgrepp i frågan om att arbeta mer personcentrerat i och med införandet av Sveriges friskaste län där personcentrerad vård är ett av de nio olika programområdena. Ett pilotprojekt har startat upp med syfte att synliggöra vad som behöver förändras på individuell, enhets- och systemnivå för att få en mer personcentrerad vård i Landstinget Sörmland. Det är vårdcentralen City Eskilstuna, Vårdcentralen Trosa, aktivetetsenheten Karsudden, avd 36 Mälarsjukhuset samt Kirurgmottagningen Mälarsjukhuset som deltar. Samtliga enheter arbetar med målområdet att öka delaktigheten för patienterna med olika angrepssätt. En del i den personcentrerade vården är att öka patienternas delaktighet i utformningen både i sin egen vård men också möjlighet för patienterna att påverka hur vården ska utformas. Olika former av patientmedverkan testas och utvärderas. Samtliga piloter arbetar med att hitta tydliga strukturer för patientmedverkan i förbättringsarbetet och att ta vara på patienternas erfarenheter av vården. Ett trettiotal olika projekt, processer och verksamheter har identifierats som en del i den personcentrerade vården. Ett första uppstartsmöte kommer att äga rum i februari 2014. Pågående arbete för personcentrerad vård Införandet av vårdlots som är en metod att stödja patienter med stora vårdbehov. Det är en motiverande och koordinerande tjänst som ska ge patienten ökad förståelse kring sin sjukdoms- och vårdsituation, stöd och möjlighet till självhjälp samt en bättre koordinerad vårdkedja inom landstinget och mellan landsting och kommun. Säker utskrivningsprocess, för att säkra upp hemskrivningen av patienter från vårdavdelningen blir patienten uppringd av en sjuksköterska. Fast kontaktsjuksköterska Inom cancervården har patienterna en fast kontaktsjuksköterska under pågående behandling Bättre liv. Satsningen på Bättre liv för sjuka äldre arbetar systematiskt med att förbättra vården utifrån ett patientperspektiv för de mest sjuka äldre. Här ligger ett stort fokus på att planera och involvera patienter och personal för att samordna individuella insatser. Valfrihet och rättighetskansli finns in rättat för att ge enskilda patienten korrekt information om valmöjligheter inom vården och vara en lots till vårdgivare där tillgängligheten är god och vårdkvaliteten hög. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 6(56)

Förutom ovannämnda delar pågår många andra aktiviteter i landstinget som kan räknas in i den personcentrerade vården, bland annat satsningen på motiverande samtal, patientsäkerhetsenhetens arbete med riksanalyser som görs i samråd med patienterna, arbete med e-hälsa och kopplingen till mina vårdkontakter, mobila närvårdsteamet för multisjuka äldre samt arbetet med att analysera och värdera resultatet från den nationella patientenkäten. Patienterfarenhet Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Resultaten av enkäten redovisas som PUK-värde (PatientUpplevd Kvalitet). Värdet anges mellan 0 och 100. Ju högre värde desto högre är patienternas upplevelse av kvaliteten. Under hösten 2012 genomfördes NPE på länets tre akutmottagningar. Resultaten redovisades våren 2013. PUK-värdet för bemötandet i Sörmland låg på 89 medan riksgenomsnittet var 88. Resultatet ligger i nivå med 2010 års mätning. Delar av resultaten finns redovisade i Öppna jämförelser 2013. Under hösten 2012 genomfördes även en s.k. extramätning inom ambulanssjukvården där totalt 7 landsting, däribland Sörmland, deltog. Vid ambulansenkäten finns inte något riksgenomsnitt att jämföra sig med men i jämförelse med medelvärdet för de 7 deltagande landstingen ligger Sörmlands resultat över genomsnittet för samtliga åtta indikatorer bemötande, förtroende, delaktighet, information, tillgänglighet, upplevd nytta, rekommendera och helhetsintryck. Resultaten ligger speciellt högt för bemötande (96) och för förtroende (97). Även inom den avancerade sjukvården i hemmet (ASIH) genomfördes en mätning under hösten 2012. Alla fyra ASIH-enheter i Sörmland deltog, d.v.s. enheterna anknutna till de tre sjukhusen respektive vårdcentralen Strängnäs. Vid ASIH-enkäten finns det inga resultat att direkt jämföra sig med. Det är endast Stockholm som genomfört motsvarande enkät tidigare. Sörmlands resultat ligger mycket högt för samtliga frågor, oftast med PUK-värde över 90. För bemötande är värdet 99 för patienter och 96 för närstående och för förtroende 98 för patienter och 96 för närstående. Under våren 2013 genomfördes NPE på Barn- och ungdomskliniken. Resultatet redovisades under hösten. Jämfört med 2011 års mätning så har det skett en minskning av PUK värdena för i princip alla indikatorsområden. Undantag är delaktighet och helhetsintryck avseende slutenvård (delaktighet ligger på samma nivå, helhetsintryck har ökat några enheter). Generellt är minskningarna större för öppenvård jämfört med slutenvård. Åtgärder har vidtagits för att analysera resultaten och intensifiera utvecklingsarbetet. En ny extra mätning kommer att ske redan till våren 2014 för att undersöka hur situationen ser ut i dagsläget. Under hösten genomfördes NPE på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Sörmland samt i hela Primärvården. Resultat kommer att redovisas våren 2014. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 7(56)

ehälsa Utvecklingen av ehälsa är en framgångsfaktor för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården och omfattar utvecklingen av olika typer av tjänster, som ger invånaren fler möjligheter till kontakt med vården när det passar invånaren och vård- och omsorgspersonal får ökad tillgång till information och bättre verktyg för att kunna arbeta effektivare och säkrare för ökad patientnytta. Detta skapar goda förutsättningar för såväl den personcentrerade vården där var och en kan vara delaktig i sin vård, och en sammanhållen vårdprocess där de olika huvudmännen kan dela information. Nationell patientöversikt (NPÖ) Under 2013 har 14 kliniker kommit igång med NPÖ och ytterligare en verksamhet använder NPÖ sedan tidigare. Nationellt deltar samtliga landsting i NPÖ, men med varierande grad av mängden patientuppgifter. Detta påverkar nyttan med NPÖ och motivationen till användningen av NPÖ. Framförallt handlar det om att informationen i NPÖ är ett komplement till övriga informationskällor och inte relevant för alla patienter. Det är fem kommuner i Sörmland som läser uppgifter i NPÖ, men det är endast Nyköpings kommun som visar patientuppgifter. 1177 Utbredningen gällande användandet av 1177 och RGSwebb fortgår. Sjuksköterskor utbildas kontinuerligt i både primärvård och på sjukhuskliniker. I samband med att 1177 och Vårdguiden gått samman kommer ytterligare informationskampanj att genomföras till allmänheten. I talsvaren till landstingets telefonköer (TeleQ) på mottagningarna, kommer man att hänvisas via 1177.se för användande av e-tjänster. En vinst genom detta är att befolkningen lär sig att det finns mycket övrig faktakunskap att hämta på 1177.se gällande bland annat råd om vård. Mina Vårdkontakter (MVK) Under 2013 har samtliga specialistmottagningar inom Hälso- och Sjukvården utbildats och startat Mina Vårdkontakter och i december saknas enbart ett fåtal mottagningar men införandet vid dessa pågår för närvarande. I Mina Vårdkontakter kan invånaren exempelvis förnya recept, se sina bokade tider, av- och omboka besökstid boka ny tid eller förnya hjälpmedel samt kontakta vården. En nationell utveckling av Mina Vårdkontakter med nya möjligheter för invånaren att utföra fler tjänster pågår bland dessa kan nämnas: se min journal på nätet, hälsodeklarationer och elektroniska intygstjänster. Fontänhuset Under 2013 uppgick medlemsantalet i Fontänhuset till 199 medlemmar. Psykiatriska kliniken NLN/KSK har erhållit regelbunden besöksstatistik från Fontänhuset. Samverkan sker genom att man från klinikens sida informerar patienterna om Fontänhusets verksamhet. I förekommande fall följer personal med patienter för besök i deras verksamhet. Fontänhuset deltar i de vuxenpsykiatriska klinikernas brukarråd. Parterna är överens om att verka så oberoende av varandra som möjligt med beaktande av patienternas integritet. Verksamhetsåret 2013 kom Fontänhuset Nyköpings hälsoarbete ännu mer i fokus. T ex via anordnade av nationell konferens med fokus på hälsofrämjande åtgärder och fokus i det inre arbetet på en medveten bred hälsosatsning. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 8(56)

Indikator Andel i befolkningen som instämmer med att de har tillgång till den vård de behöver Andel i befolkningen som har förtroende för vården Andel patienter som känner sig bemötta på ett respektfullt sätt Andel berörda verksamheter som har en handlingsplan efter Nationella Patientenkäten Andel berörda verksamheter som har en handlingsplan efter Öppna Jämförelser Utfall Målvärde Kommentar 78 % >80% Resultat från Vårdbarometern 59 % 62 % Resultat från Vårdbarometern PUK 89 Nej Nej >88 PUK-värdet 89 för länets alla tre akutmottagningar i NPE kring bemötande är något bättre än förra gången mätningen genomfördes. PUK-värde 2010 = 88. 100 % 14 verksamheter av 27 har en handlingsplan. 100 % 9 av 24 verksamheter har en handlingsplan. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande: Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Sjukdomsförebyggande metoder Arbete med implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder pågår på inom alla förvaltningar. Ansvaret för uppdraget har flyttades i början av 2013 från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och ligger nu i den nya förvaltningen Verksamhets- och ledningsservice. Hälsofrämjande landsting (HFL) utgör en viktig del för implementeringsarbetet i landstinget tillsammans med Rådet för kunskapsstyrning och representanter från HH, HoS, Karsudden och Folktandvården. Allt arbete inom HFL utgår från rekommendationerna i riktlinjerna. Under 2013 har HFL arbetat med att bygga Sörmlands hälsoprogram för länets 40, 50 och 60 åringar. Alla vårdcentraler har utbildats och arbetet börjar jan 2014. Särskild dokumentationsstruktur för levnadsvanor är framtagen och fortsatt implementering av denna pågår. Paramedicin kommer från och med jan 2014 att införa journalstrukturen och HFL stöttar i verksamheten i detta arbete, sektioner inom psykiatrin är också på gång med detta under 2014. Landstingsinterna vårdöverenskommelser När det gäller länsgemensamma vårdöverenskommelser mellan primärvård och specialistklinikerna finns det totalt 13 överenskommelser. Överenskommelserna är en del i arbetet med att utveckla en vård på lika villkor för befolkningen i Sörmland och ska förtydliga vem som gör vad på olika vårdnivåer. Dessa överenskommelser gäller under två år och ska sedan revideras. Under 2013 har vårdöverenskommelserna för hudsjukdomar, kvinnosjukdomar, psykiatriska sjukdomar, samt öron, näsa - och halssjukdomar blivit reviderade. För diabetessjukdomar, hjärtsjukdomar, kirurgiska sjukdomar, sjukdomar inom specialiserad rehabilitering samt ögonsjukdomar är revidering påbörjad. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 9(56)

Indikator Andel i befolkningen med ett gott självuppskattat hälsotillstånd Utfall Målvärde Kommentar 69 % >75% Resultat från Vårdbarometern. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Mänskliga rättigheter Ett landstingövergripande arbete kring mänskliga rättigheter har bedrivits under 2013 där Hälso- och sjukvårdsförvaltningen medverkat i styrgruppen. Arbetet har resulterat i en rapport som har överlämnats till landstingsdirektören. Asyl Landstinget Sörmland ingår både i styrgruppen och i beredningsgruppen i Adlons MIG projekt (8 olika landsting) för asylsökande. Projektets mål är att förbättra och öka antalet hälsoundersökningar för asylsökande och andra flyktingar. Detta genom att ta fram kallelser på 5 olika språk och en ny checklista för hälsoundersökningarna utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Arbetet i detta projekt fortskrider. Kallelser håller på att tas fram på ytterligare några språk. I juli kom en ny lag för personer utan giltiga tillstånd (papperslösa/gömda). De har nu samma rättigheter till hälso- och sjukvård, tandvård, habilitering och hjälpmedel som asylsökande och till samma avgifter som asylsökande. I november deltog Landstinget Sörmlands asyl- och flyktingsamordnare i den nationella konferensen Mänskliga rättighetsdagarna i Stockholm. På ett seminarium om papperslösa/gömda informerades det om Landstinget Sörmlands beslut om utvidgad hälso- och sjukvård, tandvård, habilitering och hjälpmedel lika som för folkbokförda. Många positiva reaktioner framkom och de såg Sörmland som en förebild. Funktionsnedsättning LF 68/210 Hälso- och sjukvården arbetar kontinuerligt med att uppnå en vård på lika villkor för alla patienter. På arbetsplatsträffar, planeringdagar och temadagar informeras och diskuteras regelbundet vård på lika villkor. Genom Nationella Patientenkäten följer Hälso- och sjukvården upp patienterna uppfattning om bemötande och kvalitet på den enskilda verksamheten eller för en speciell patientgrupp. Likvärdig vård för alla patienter oavsett bostadsort, kön, ålder och arbetsförmåga är en grundinställning för hälso- och sjukvården. Länsgemensamma vårdprogram upprättas kontinuerligt och även tecknandet av landstingsgemensamma vårdöverenskommelser mellan olika sjuhusspecialiteter och primärvården är ett led i att uppnå likvärdig vård för alla medborgare i Sörmland. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 10(56)

Vid ny- och ombyggnad av hälso- och sjukvårdens lokaler bjuds rutinmässigt berörda handikapporganisationer in att delta i planering. HBT LF 69/210 Hälso- och sjukvården arbetar med inriktningen att uppnå likvärdigt bemötande, vård och behandling för alla medborgare i Sörmland. Genom HBT-policyn tydliggörs behovet av att vara observant mot tidigare värderingar så att alla medborgare verkligen bemöts med samma respekt och hänsyn. Under de senaste åren har verksamheterna inom hälso- och sjukvården haft olika aktiviteter för att informera och diskutera hur olika människor ska bemötas för att var och en ska uppfatta att de bemöts på ett likvärdigt sätt som alla andra. Under året har bl.a. Strängnäs ungdomsmottagning och Gyn/Sesammottagning MSE KSK HBT-certifierat sig. Även barnmorskor som arbetar på Familjecentralerna i Nyköping har fått möjlighet att HBT-certifiera sig under året. Nationella minoriteter LF 82/211 För de språkliga minoriteterna har under året insatser gjorts för att öka kunskapen om minoritetsspråken genom information till nyanställda och övrig personal. I samband med rekrytering av ny personal beaktas språkkunskaper, särskilt i finska. Möjligheten att söka personal med språkkunskap via elektroniska katalogen skapar förutsättningar för att erbjuda kommunikation på olika språk. För det finska förvaltningsområdet Eskilstuna pågår kontinuerligt arbete med att översätta olika typer av informationsmaterial till finska språket. Information till personal om rättigheterna för nationella minoriteter: Introduktion för nyanställda. Vid introduktion av nyanställda beaktas frågor om ett gott bemötande av patienter oavsett etnicitet och språktillhörighet vilket även inkluderar språkliga minoriteter. Nyanställda uppmanas att uppge språkkunskaper i eks-katalogen. Information till personal. Landstinget Sörmland har ett delegerat informationsansvar vilket innebär att information till personal sker i befintlig linjeorganisation. Växeln har kännedom om att man vid behov kan efterfråga språkkompetens via ekskatalogen. Rekrytering. Vid rekrytering av ny personal beaktas språkkunskaper i minoritetsspråk framförallt finska. Information/kommunikation med medborgare och patienter: Landstinget Sörmland webbsidor. Översättning av informationsmaterial beaktas kontinuerligt när nytt material framställs. 1177 Sjukvårdsrådgivning per telefon. Sjukvårdsrådgivning på finska finns idag som en särskild tjänst inom ramen för 1177. Annonsering om den nya telefontjänsten har skett i tidningar på finska. www.1177.se. Landstinget Sörmland har påtalat behovet av att utveckla sjukvårdsinformationen på webben på olika språk. Idag finns ett femtontal språk publicerade men alla har inte fullständig information som motsvarar de svenskspråkiga texterna. Mina vårdkontakter. Mina Vårdkontakter finns ännu enbart översatt till engelska då den personal som ska behandla ärenden måste ha absolut kunskap i aktuellt språk, utveckling pågår av detta men finns inte färdigt idag. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 11(56)

Tolk i vårdsituationer. Vid tolkupphandling kartläggs behovet av tillgång till olika språk och där ingår även behovet av finska tolkar. Medborgarperspektivet - Riktade satsningar Aktiviteter Tillgänglighet Kommentar Arbetet med att förbättra tillgängligheten har pågått under året genom bl.a. remittering av patienter utomläns, kvälls- och helgmottagningar samt operationsplanering. Budget (tkr) Utfall (tkr) 20 000 20 000 Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 12(56)

Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Åtagande: Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Intresset för specialistutbildning för sjuksköterskor och möjligheten att få studieförmån är stort. Ungefär 65 personer visade intresse att gå vidareutbildning inför höstterminen 2013. 27 personer har kunnat erbjudas studieförmån. Studierna som kommer att bedrivs i varierande omfattning (heltid-/deltid) är inom områdena: Anestesi, Operation, IVA, Barn och Ungdom, Barnmorska, Distrikt, Onkologi- och Strålbehandling, Akutsjukvård samt Psykiatri. Under året har vi kunnat erbjuda undersköterskor att delta i handledarutbildning inom ramen för Vård- och omsorgscollege i Eskilstuna. Utbildningen omfattar Vårdpedagogik och handledning 100 p. Totalt 17 undersköterskor på Mälarsjukhuset har genomfört utbildningen under 2013 I juni examinerades 37 nyutbildade medicinska sekreterare från den första 2-åriga YHutbildningen. 34 av dessa är nu anställda i Landstinget Sörmland på vikariat och fasta tjänster. En utbildningsomgång har påbörjat sitt andra och sista år på utbildningen och ytterligare en utbildningsomgång startade under hösten. Rekryteringsinsatser Besök på högskolor för både läkar- och sjuksköterskeutbildningar och särskilda informationsträffar för sjuksköterskestudenter har hållits både under våren och hösten. Ytterligare rekryteringsinsatser med hjälp av MediCarrera pågår inom olika läkarspecialiteter. Det långsiktiga rekryteringsarbetet fortsätter också med inriktning mot de svenska studenter som går läkarutbildning utomlands. Under sommaren anställdes ca 10 läkarassistenter. Landstinget Sörmland deltog även i år i de konferensdagar som SKL ordnade för studenter med ett eller två år kvar i sin utbildning samt vid i de möten som anordnas för dessa studerande. Intresset för sommarpraktik var stort även i år. Antalet sökande var ca 500 och 73 gymnasieungdomar i årskurs 2 kunde erbjudas plats med förhoppning om att väcka intresse för utbildning och framtida jobb inom sjukvården. Chefsutbildningsprogrammet för verksamhets- och första linjechefer som hälso- och sjukvårdsförvaltningen startade under 2013 har genomförts för 26 chefer och ytterligare en omgång startade upp under hösten med 30 deltagare. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 13(56)

Indikator Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. Andelen chefer/ledare som har en individuell kompetensutvecklingsplan för chefs-/ledarrollen. Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Andelen utannonserade tjänster som avser heltid Andelen visstidsanställd personal Utfall Målvärde Kommentar 82 % 50 % Utfall utifrån de verksamheter som har rapporeterat på indikatorn. 87 % 50 % Utfall utifrån de verksamheter som har rapporeterat på indikatorn. 83 % Minst 75 % 90 % 90 % En förbättring jämfört med mätningen som genomfördes 2012, då var utfallet 82 %. 9 % <10 % Andelen vistidsanställd personal är 9 % vilket är bättre än målet. Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat har pågått under 2013. Därefter har handlingsplaner och insatser upprättats i syfte att utveckla en mer hälsosam arbetsplats samt att utveckla och förbättra arbetsplatsernas verksamhet och arbetsmiljö. Insatser kring ledningsgruppsutveckling och chefsutbildningsprogrammet är två förvaltningsgemensamma insatser som planeras/har startats upp. Nätverksträffar har fortsatt att planeras för de ergonomiombud som utbildades 2011. Utbildning i ergonomi, brand och säkerhet för semestervikarier har genomförts i juni 2013. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna. Friskvårdsbidraget har införts from 1 juli 2013. 48 % av de anställda har utnyttjat friskvårdsbidraget inom de tre områdena motion, massage, livsstil under 2013. Under andra delen av 2013 startade en utveckling av hälsofrämjande koncept med friskvårdsbidrag och hälsoutvecklare tillsammans med Personalutvecklingsenheten på Landstingets ledningsstab. En mångfaldsplan har utarbetats och har förankrats hos ett flertal fackförbund. Under början av 2014 kommer mångfaldsplanen fastställas av Hälso- och sjukvårdsledningen. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna har utvecklats på så sätt att det är den längre sjukfrånvaron som har ökat. Den korta sjukfrånvaron under 14 dagar har minskat från 6,2 dagar per anställd till 6,0 dagar vilket är en minskning med 0,2 dagar per anställd. Sjukfrånvaron som är längre än 14 dagar har ökat från 11 dagar per anställd till 12 dagar per anställd som innebär en ökning med 1,0 dagar per anställd. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 14(56)

Antalet långtidssjuka > 90 dagar är nu 95 personer motsvarande 2,1 % av samtliga anställda. Samma period föregående år var 75 personer långtidssjuka motsvarande 1,8 % av samtliga anställda. Av de långtidssjuka är större andel partiellt sjukskrivna. Antalet partiellt sjukskrivna har ökat från 31 (41,3%) till 45 personer (48,9%) och antalet heltidssjukrivna från 44 (58,7%) till 47 (51,1%). Det innebär att sjukskrivningar räknat i tjänster har ökat från 57,25 till 69. I antal personer har det skett en ökning inom åldersintervallet 40-44 år (+12), 50-54 år (+10) samt >60 år (+3). Resterande åldersintervall har minskat i antal. I antal personer och befattningsgrupper har en ökning skett för övrig personal (+7), undersköterskor m.fl. (+5), administrativ personal (+2), läkare (+2) samt sjuksköterskor (+1). Det innebär att sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna totalt har ökat från 17,1 dagar per anställd till 17,9 dagar per anställd, en ökning med 0,8 dagar. Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,2 % till 5,4 % jämfört samma tid förra året vilket motsvarar en förändring på 0,2 procentenheter. Från målsättningen på 4,5 % skiljer det 0,9 procentenheter. Sjukfrånvaron har sedan maj 2013 legat konstant på 5,4 %. Samspelet mellan olika faktorer som påverkar sjukfrånvaron är komplext och varierar mellan olika typer av verksamheter i förvaltningen. Fokus på sjukfrånvarons utveckling har skett under 2013 och sker fortsatt under 2014, där sjukfrånvaron följs upp i ordinarie uppföljningar med respektive verksamheter. Indikator Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Utfall Målvärde Kommentar 5,4 % Max 4,5 % Sjukfrånvaron på 5,4 % ligger kvar på samma nivå som vid delår 2. Föregående år var sjukfrånvaron 5,2 %. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 15(56)

Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Förbättringsarbetet fortgår och processledare har införts för flera större vårdprocesser. Indikator Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Andelen medarbetare som genomfört utbildning i sekretess och tystnadsplikt i ELLSA Andelen medarbetare som genomfört utbildning i behörighet och dataintrång i ELLSA Andelen medarbetare som varit anställda i mer än ett år och som haft medarbetarsamtal med sin närmaste chef under den senaste 12-månadersperioden Utfall Målvärde Kommentar 70 % Minst 75 % Utfallet för 2013 ligger kvar på samma nivå som 2012. 87 % 100 % Andelen medarbetare som genomfört utbildningen har ökat från 79 % till 87 % under året. Alla medarbetare inom sex verksamheter har genomfört utbildningen och 25 verksamheter är nära målet. Resterande har en bit kvar. 78 % 100 % Andelen medarbetare som genomfört utbildningen har ökat från 66 % till 78 % under året. Tre verksamheter har klarat målet att alla medarbetare har genomfört utbildningen. 20 verksamheter är nära målet. Resterande har en bit kvar. 85 % 100 % Resultat från medarbetarenkäten 2013. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 16(56)

Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Ledningssystem Förvaltningens arbete med att införa ett Ledningssystem har, i enlighet med Socialstyrelsen krav, inriktas på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Allmänna vårdprocessen, diabetesprocessen och hjärtsviktsprocessen har prioriterats under året och visualiseringen av dessa processer på intranätet har utvecklats. Vad det gäller stödprocesser har arbetet fokuserats på patientsäkerhet, ekonomi och personal. Tre övergripande ledningsprocesser har identifierats: planeringsprocessen, uppföljningsprocessen och utvecklingsprocessen och kartläggingen av dessa har påbörjats. En landstingsgemensam handbok i processkartläggning och utveckling har tagits fram och kommer att publiceras på intranätet under januari. Under hösten har ett omtag i arbetet på landstingsnivå skett och ett nytt projektdirektiv har påbörjats. Hälso- och sjukvårdens ledningssystem är tänkt att ingå som ett delprojekt i det övergripande projektet och vissa nya resurser har blivit öronmärkta för detta arbete. Det har på nytt blivit tydligt att arbetet med ledningssystemet är mycket tätt kopplat till arbetet med dokumenthanteringssystemet och ett nytt intranät, samarbete med dessa projekt finns eller är planerade. Processarbete Processorganisationen skiljer sig från projektorganisationen bland annat genom att den arbetar med ständiga förbättringar dvs. det finns inget slutdatum för arbetet som i ett projekt. Processutveckling innebär att förbättringsarbetet sker utifrån patientflödet, över verksamhetsgränser. Arbetet startades våren 2012 med utbildning av dem som ska leda arbetet. Förlossningsprocessen För att ge jämlik vård har länsgemensamma PM utarbetats inkl. skriftliga patientinstruktioner. På båda kvinnoklinikerna och i processgruppen har mätningar mot satta mål börjat följas. Resultaten och pågående arbete delges bl.a. genom månadsblad och information i personalrummen. För att t.ex. sänka andelen kejsarsnitt krävs det att vårdkedjan är lika på båda sjukhusen, att överenskomna rutiner arbetas in samt att kunskapsnivå hos läkare och barnmorskor likriktas. Länsgemensamma rutiner och PM finns och utbildningsbehoven inom förlossningsvården är belyst. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 17(56)

Hjärtsvikt Resultatmått för behandling av hjärtsviktspatienter är att 90 % av patienterna ska ha adekvat farmakologisk och icke-farmakologisk behandling. Jämförelser av resultat med övriga Sverige sker fortlöpande genom det nationella kvalitetsregistret, RiksSvikt. Registreringarna i Sörmland har ökat avsevärt under 2013 jämfört med 2012, framförallt inom slutenvården. Standardiserad vårdplan, SVP, har införts på ytterligare två vårdavdelningar på MSE och en på NLN. På NLN testar även medicinmottagningen att registrera i RiksSvikt. Samtliga patienter ska vara nöjda/mycket nöjda med kvalitet och tillgänglighet till hjärtsviktsvården inom Landstinget Sörmland. En patientenkät ang. hjärtsviktsvården har tagits fram och testats. Ett viktigt icke-farmakologiskt mål är att fler hjärtsviktspatienter ska delta i fysisk träning. Under våren har rutin för träning med hjärtsviktspatienter arbetats fram liksom patientinformation om fysiskträning. Kontaktpersoner finns nu inom slutenvården på varje sjukhus för att underlätta informationsflödet mellan primärvården och slutenvården angående träning av patienter. De länsgemensamma nätverksträffarna som genomförs för medarbetare inom både öppen- och slutenvård har varit uppskattade. Processledaren samt verksamhetschefen på medicinkliniken MSE var inbjudna till Riks- Svikts årsmöte för att presentera hjärtsviktsprocessens arbete. Det väckte stort intresse och verksamhetschefen valdes in i registrets styrgrupp. ADHD Nuvarande processer på samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar är kartlagda och hur ett börläge från kontakt/remiss till diagnos bör se ut är klarlagt och åtgärder är identifierade. Processbeskrivningen är godkänd av de båda verksamhetscheferna. Respektive yrkesgrupp arbetar länsövergripande med åtgärder inom sitt yrkesområde. Tiden till psykologutredning är fortfarande ojämn i länet men köerna har minskat. Registreringen i kvalitetsregister har under året ökat rejält och inför 2014 finns överenskomna resultatmått med i de bådavuxenpsykiatriska klinikernas ordinarie uppföljning. Prostatacancer Ledtiderna från remiss om misstänkt prostatacancer till behandling är i dag för långa. Test för att korta ledtiden har pågått. Målet är att skapa ett snabbspår för diagnosticering av prostatacancer. Multidisciplinär team konferens (MDT) genomförs numera gemensamt i hela länet. Patientenkät är genomförd och den visar att patienterna över lag är nöjda med bemötande och tillgänglighet till sjuksköterka. Av de tillfrågade upplever 40 % att väntetider till behandling är lång. Enkäten visar även brister i information, främst skriftlig information. Detta har lett till arbetet med Blå mappen som är gemensam inom länet. Den innehåller Cancerfondens broschyr, information om patientföreningen, kontaktuppgifter, min vårdplan, allt som är aktuellt för patienten, information om Q (visitkort). Processen presenterades även på den av RCC-rådet anordnade cancerdagen i september. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 18(56)

Colorektalcancer Remissen från kirurger till onkologkliniken har standardiserats så att rätt uppgifter ingår vid remittering och ingen fördröjning sker på grund av otillräckliga uppgifter i remissen. Mallar till MDT- konferens(multidisciplinär konferens) har utarbetats. Gruppen arbetar med en handbok för läkare och sjuksköterskor avseende hela vårdkedjan för patienter med colorektalcancer. De arbetar även med min vårdplan så att den anpassas till Sörmland. På MSE testas nya arbetssätt för att minska 30 dagars dödlighet för denna patientgrupp. Processen presenterades även på den av RCC-rådet anordnade cancerdagen i september. Njurprocessen Processen för inläggning av AV-fistlar är kartlagd och man har arbetet med identifierade problemområden. Resultatet av detta arbete är att ett ökat antal patienter har fått AV-fistel och målet för 2013 är uppnått. På MSE hade i oktober 54 % av patienterna AV-fistel och på NLN 56 % att jämföras med 40-45 % tidigare. Samarbetet mellan neforologin och kärlkirurgin har utvecklats vilket bl.a. inneburit att färre patienter strukits från operation på grund av vårdplatsbrist eller andra kärlkirurgiska operationer. Stroke Arbete med att korta tiden från ankomst till sjukhus till behandling fortsätter liksom att säkra att alla patienter med misstänkt stroke får vård på strokeenhet. Målet är att alla strokepatienter i behov av trombolysbehandling ska få det inom 40 minuter. Arbete med detta har pågått under hela året och kortare tid (door-to-needle DNT) ses inom hela länet. En avgörande effekt på MSE är att bolusdosen numera ges på radiologen precis som på NLN. Tillgången till sjukhusens resultat har förbättras och finns nu att hämta i kvalitetsregistret, Riksstroke, varje månad. I Länsstrokerådet hålls regelbundna träffar för att följa resultaten inom strokerådet samt diskutera förbättringar. Diabetesprocessen Diabetesvården står sig väl i jämförelse med övriga Sverige. I Öppna jämförelser 2013 ligger fem av sju parametrar över riksgenomsnittet. Inom diabetesprocessen har länsgemensamma rutiner tagits fram för att underlätta och tydliggöra kontakter med kliniskfysiologi samt kärlkirurgi. Den lokala arbetsgruppen i södra länsdelen där fotteam/primärvård/kommun deltar har arbetat med flödet för diabetiker med fotsår. Detta har resulterat i många vardagsnära förbättringar. Inspirationsdag och workshop om diabetes har genomförts i samarbete med Hälsoval liksom länsövergripande översyn av diabetesfotprocessen. Översynen omfattar både redan uppkomna sår, sjukhusbaserade fotteamen men också den rent förebyggande fotvården i primärvården. En grupp med representanter från både verksamheterna och processen kommer att arbeta med detta vintern 2013/ våren 2014 med målet att presentera ett länsövergripande förslag att ta ställning till inför budget 2015. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 19(56)

Öppna jämförelser I Öppna jämförelser redovisas ett stort antal variabler som avser att spegla den medicinska kvalitén. Indikatorerna är av varierande karaktär och är svåra att sammanfatta. Landstinget Gävleborg har inom ramen för ett projekt i Uppsala/Örebroregionen genomfört en sammanfattande statistisk analys för samtliga landsting inom regionen. Ett område som redovisas är förändringar över tid. Resultat från Öppna jämförelser under åren 2007 till 2013 har analyserats. Totalt har jämförelser av 466 indikatorer varit möjliga. Bland dessa indikatorer har beräkningar gjorts över vilka förbättringar och försämringar som varit statistiskt säkerställda. För Sörmlands del blev utfallet: 73 förbättringar över tid 19 försämringar över tid Resultaten måste tolkas med stor försiktighet. Ingen hänsyn har tagits till kvalitetsbrister, täckningsgrad, indikatorns allvarlighetsgrad m.m. Vissa områden belyses även med hjälp av flera indikatorer som spegla samma sak, vilket gör att en förändring över tid inom ett område registreras i flera indikatorer. För att få förutsättningar för förbättringsarbete görs en mer detaljerad analys. Denna analys kommuniceras med hälso- och sjukvårdledning, divisionsledningar, verksamhetsledningar och kliniska processer. Analysen sammanfattas i en kompakt rapport till hälso- och sjukvårdsledningen, där utvalda förbättringsområden identifieras. Pågående förbättringsarbete Akut förbättring Under året har två av Landstinget Sörmlands akutmottagningar (NLN och MSE) deltagit i det nationella projektet Akut förbättring under ledning av Sveriges kommuner och landsting. Projektet startade hösten 2012 och avslutades i oktober 2013. Arbetet har haft tre stora målområden; minska slöseri med patienters tid, öka kvalitet och patientsäkerhet samt öka nöjdhet hos medarbetare. De båda akutmottagningarna har brutit ned dessa målområden till mer konkreta mål. Fokus har varit på att testa många olika idéer som leder till målen. Arbetet med olika tester har pågått under hela året. Projektet avslutades med en konferens i oktober där akutmottagningarna presenterade sina arbeten i form av postrar och anföranden. Malignt melanom Under våren 2013 startade en arbetsgrupp med berörda professioner och verksamheter ett arbete att kartlägga flödet för patienten med malignt melanom. I juni var kartläggningen klar, den visar på ett antal förbättringsområden. Under hösten 2013 har medarbetare främst från kirurgkliniken MSE/KSK jobbat vidare med identifierad förbättringsområden. En presentation av arbetet har gjorts för RCC (regionalt cancercentrum)-rådet som också fungerar som styrgrupp. De rekommenderar att malignt melanom blir en process med processledare och processtödjare under 2014. Mobilt närvårdsteam Uppdraget att utveckla former för mobilt närvårdsteam i södra länsdelen startade i april 2013, de förslag som testas här kan sen komma att spridas till resten av länet. I uppdraget ingår det att samarbetet mellan mobilt närvårdsteam, kommunernas hemsjukvård, ambulanssjukvården och primärvården ska förstärkas och utvecklas. En arbetsgrupp med alla berörda verksamheter är tillsatt. Ett test mot Trosa kommun tillsammans med Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 20(56)

ambulanssjukvården och Trosa vårdcentral startade i november. Testet riktar sig till de patienter som ambulanssjukvården bedömer kan lämnas kvar hemma. Dessa patienter erbjuds en kontakt eller tid med vårdcentralen dagen efter. Under november och december lämnades 5 patienter i Trosa kommun hemma efter bedömning av ambulanssjukvården och fick en tid på vårdcentralen dagen efter. Alla patienter har uppgett att de är nöjda med omhändertagandet. Inspirations- och kvalitetsdag Förvaltningens årliga inspirations- och kvalitetsdag genomfördes den 12/11 på Pelles lusthus i Nyköping. Arbeten som presenterades var bl.a. Vad tycker patienterna om koloskopi?, Akut förbättring, Vård på lika villkor och Förlossningsvård i länet. Inbjudna inspiratörer var Tor och David. Antalet deltagare under dagen var 150 st från hela länet. I utvärderingen av dagen framkom att de flesta var nöjda med dagen som helhet och att de kan ha nytta av den i sitt arbete. Produktionsplanering Ett av hälso- och sjukvårdens uppdrag för 2013 har varit att ta fram en modell för produktions- och kapacitetsplanering. Modellen bygger på ett utbildningspaket och ett standardiserat verktyg i Excel-format för produktionsprognos och kapacitetsplanering. Målet är att ge verksamheterna ett verktyg för produktionsstyrning som skall bidra till att uppnå tillgänglighet och möta sörmlänningarnas vårdbehov. Verksamheterna har tillgång till uppstarts-/ utbildningsstöd via ett stödteam som inkluderar ekonom, personaladministratör, förbättringsledare och utdata kompetens. Under 2013 har hälso- och sjukvården arbetat med tre piloter (Barnkliniken, Ögonkliniken och Trosa Vårdcentral). Erfarenheterna från dessa visar att arbetet med Excel-verktyget ger en bra översyn/insikt över produktion/efterfrågan och tillgänglig/ kapacitet, vilket möjliggör produktionsstyrning. Arbetet med piloterna visar att det är viktigt för verksamheten att kunna visualisera resultat och problemområden, samt åstadkomma de förbättringar som behövs. Därför rekommenderas att verksamheterna bygger upp en aktiv organisation för utvecklingsarbete/ständiga förbättringar där även ansvar för förvaltingen och uppföljning ingår. Under hösten 2013 har 12 prioriterade kliniker startat. Implementeringen fortsätter under 2014 på kliniker och serviceenheter enligt styrgruppens prioritering. Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Vårdgarantin gäller som tidigare, däremot har villkoren för att få del av kömiljarden skärpts under 2013, vilket beaktats i arbetet med att förbättra tillgängligheten. Specialistsjukvården har tidigare inte nått upp till den målsättning som finns för tillgängligheten. I både november och i december 2013 uppnåddes kömiljardens mål för nybesök och när det gäller behandling, så var målet nära att uppnås. Den kraftsamling som Hälso- och sjukvården har gjort under året och framför allt under hösten har alltså givit resultat. Åtgärderna har framför allt inneburit extramottagningar med ordinarie personal, remittering av patienter för operation till annan vårdgivare och anlitande av hyrläkare. Valfrihets- och rättighetskansliet har bl.a. bidragit med att identifiera andra vårdgivare som kunnat ta emot patienter från Sörmland. Avsikten är nu att långsiktigt och uthålligt uppnå det mål som finns i verksamhetsplanen, att minst 80 % av patienterna kommer till nybesök och behandling inom 60 dagar. Det fortsatta arbetet innehåller Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 21(56)

produktions- och kapacitetsplanering på alla kliniker. Den länsgemensamma Operationsstyrelsen har fattat beslut om en årlig produktionsplan för den planerade operationsverksamheten. I Operationsstyrelsen görs en regelbunden uppföljning av hur utvecklingen av respektive kliniks väntetider ser ut varje månad. Länets operationsplanerare träffas några gånger per termin under ledning av Lopen (Länsgemensamma operationsenheten). Det har bl.a. lett till förbättrade rutiner för hur ledig operationsresurs ska förmedlas så att någon annan klinik kan utnyttja den. Även andra rutiner i anslutning till operationsverksamheten har samordnats i länet. Exempelvis så har rutiner tagits fram för hur dokumentationen ska skötas när det gäller patienter som skickas till ett annat sjukhus i länet för operation. Även rutiner kring läkemedelshantering inför operation har tagits fram. För att öka möjligheten att få patienter att acceptera hänvisning till annat sjukhus har kallelserna till mottagningarna justerats så att det redan där står att patienten kan bli kallad till annat sjukhus vid operation. Vårdplatser Under början av 2013 hade sjukhusen i länet en mycket ansträngd vårdplatssituation. En av orsakerna var att vårdplatser på Mälarsjukhuset (MSE) och på Nyköpings lasarett (NLN) var stängda på grund av sjuksköterskebrist. Ett arbete med att öppna de stängda vårdplatserna innan 12 april inleddes i slutet av februari efter beslut på chefsmöte. Vårdplatserna kunde öppnas enligt planering, men ett antal platser fick återigen reduceras på Nyköpings lasarett på grund av bemanningssvårigheter. Efter sommarens planerade neddragning av vårdplatser öppnade Mälarsjukhuset och Kullbergska sjukhuset sina ordinarie vårdplatser. Nyköpings lasarett hade svårighet att öppna vårdplatserna efter sommarneddragningen, vilket fortfarande berodde på bemanningssvårigheter. Ett arbete för att höja tillgängligheten av vårdplatser och möjliggöra produktion pågår, arbetet omfattar såväl bemanning som rekrytering. Vårdplatsenheten NLN presenterade ett alternativ för planering av vårdplatser som trots neddragningar av antalet vårdplatser skulle innebära att antalet planerade operationer (kirurgi och ortopedi) skulle kunna ökas i antal. Vårdplatsenheten, kirurgkliniken samt ortopedkliniken förberedde gemensamt för planeringen som gäller från vecka 47. Bemanningsföretag har använts för att kunna hålla vårdplatser öppna, på Mälarsjukhuset är flera nya sjuksköterskor anställda från januari 2014 vilket påverkar antalet vårdplatser och personalkostnaderna positivt. Antalet bemanningssjuksköterskor förväntas minska. Rekryteringsinsatser fortgår i Nyköping, det är inte är optimalt att vårdplatser hålls stängda p.g.a. bemanningsbrist. Särskild resurs för att rekrytera sjuksköterskor finns inom landstinget. Nationella riktlinjer Under året har de preliminära cancerriktlinjerna för bröst-prostata- och tjock- och ändtarmcancer publicerades. Ett yttrande från Uppsala-Örebro regionen över konsekvenserna av rekommendationen i riktlinjen har sammanställts och överlämnats till Socialstyrelsen. Inför publiceringen genomfördes gapanalyser inom samtliga diagnoser. Analyserna visar att hälso- och sjukvården följer riktlinjerna i stort sett men att det finns behov bland annat av att utöka antalet kontaktsjuksköterskor och att öka antalet multidisciplinära konferenser både pre- och postoperativt. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 22(56)

Riktlinjen för rörelseorganenssjukdomar behandlades av LS i januari, under våren genomfördes en förnyad gap- och konsekvensanalys med verksamhetsföreträdare med förslag till beslut för att leva upp till de rekommendationer som Samverkansnämnden har föreslagit. Analysen visade att inom reumatologin väl följer riktlinjens rekommendation. Inom osteoporos området har ett antal aktiviteter startat för att leva upp till riktlinjens rekommendationer. Bland annat uppdatering av vårdprogram för osteoporos. Under sommaren publicerades nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som innehåller vägledning, rekommendationer och indikatorer för stöd för styrning och ledning. En politisk viljeinriktning för palliativ vård har behandlats av samverkansnämnden. Rådet för kunskapsstyrning har fortsatt att arbeta med att ta fram ett standardiserat sätt för att ta emot nationella riktlinjer och stödja dem i verksamheten. Indikator Andel patienter som lämnar akutmottagningen inom fyra timmar Andel mångbesökare på akutmottagningarna Andel återinskrivna inom 30 dagar Utfall Målvärde Kommentar 62 % >80 % I jämförelse med föregående år har andelen patienter som lämnat akutmottagningen inom 4 timmar minskat. Under 2012 var utfallet 68 %. 8,6 % 4,3 % Målet att minska andelen mångbesökare med 50 % ger ett målvärde på 4,3 %. Utfallet 2012 slutade på 8,5 %. 15,3 % 14 % Andel återinskrivna inom 30 dagar var 15,6 % 2012 vilket efter en minskning med 10 % ger ett målvärde på 14 % för 2013. Andel undvikbar slutenvård 10,9 % 10 % Andelen undvikbar slutenvård var 2012 11,7 % vilket efter en minskning med 10 % ger ett målvärde för 2013 på 10 %. Under året har andelen undvikbar slutenvård successivt förbättrats. Andel trombolysbehandlade strokepatienter som fått injektion inom 40 minuter Andel utskrivningar från vårdavdelningar före klockan 12 Andel patienter som fått nybesök inom 60 dagar, kömiljard Andel patienter som fått behandling inom 60 dagar, kömiljard 47 % 75 % Av totalt 59 patienter har 28 fått trombolys inom 40 minuter under 2013 vilket ger ett utfall på 47 %. 22 % 50 % Andelen utskrivna före kl 12 från vårdavdelningar var 21 % 2012. 80 % Minst 80 % 63 % Minst 80 % Andelen väntande på nybesök var 80 % i december 2013. En klar förbättring har skett under året. Utfallet i december 2012 var 59 %. Andelen väntande på behandling var 63 % i december och 72 % i november. En förbättring har skett under året. Utfallet i december Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 23(56)

Indikator Följsamhet till av Läkemedelskommittén rekommenderade läkemedel Andel patienter som fått nybesök inom 90 dagar, vårdgaranti Andel patienter som fått behandling inom 90 dagar, vårdgaranti Utfall Målvärde Kommentar 2012 var 55 %. Uppföljning av följsamhet till rekommenderade läkemedel har inte varit möjlig under året eftersom rapporten inte blev färdigutvecklad. Ärendet har under året nedprioriterats av Mdbförvaltningen till förmån för arbetet med införandet av ett nytt BI-verktyg. 94 % 100 % Andelen väntaden på nybesök inom 90 dgr var 94 % i december 2013. En förbättring mot 2012 då utfallet var 80 % motsvarande månad. 89 % 100 % Andelen väntande på behandling inom 90 dgr var 89 % i december och 92 % i november. En förbättring jämfört med samma månad 2012 då utfallet var 84 %. Åtagande: Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet. Patientsäkerhetsronder Patientsäkerhetsronder har genomförts med samtliga verksamheter med deltagande från patientsäkerhetsenheten och divisionscheferna. Målet med ronden är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Inför patientsäkerhetsronden genomför patientsäkerhetsenheten ett besök i verksamheten. Besöket kan se olika ut men målet är att träffa personal som arbetar i verksamheten och få deras upplevelse/bild av patientsäkerhet. Händelse- och riskanalyser Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelse- och riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder har utvecklats under året. Handlingsplaner tas fram för de föreslagna årgärderna där verksamhetscheferna får göra en tidplan för införandet samt uppföljning. Efter detta genomför patientsäkerhetsenheten uppföljning efter tre och sex månader. Under året genomfördes arton händelseanalyser dock är inte alla analyser Lex Maria anmälningar utan några analyser genomförs för att se om det ska bli en Lex Maria. Arbetet med att introducera riskanalyser i alla verksamheter fortsätter och arbetet har kommit igång ordentligt. Under året genomfördes trettiosex analyser. Vid tre av analyserna deltog även personal från personalutvecklingsenheten vilket upplevdes mycket positivt då patientsäkerhetsrisker och arbetsmiljörisker ofta hänger ihop. Detta har uppmärksammats även nationellt. Där förespråkas samarbete med båda perspektiven i analysen. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 24(56)

Vårdrelaterade infektioner Arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) har pågått sedan 2008 och punktprevalensmätningar (PPM) genomförs två gånger per år. Antalet VRI har successivt minskat i Sörmland. Resultatet från mätningen våren 2013 blev 5,2 % och höstens resultat var 7,4 %. Detta resultat placerar landstinget Sörmland i mitten vid en nationell jämförelse Basala klädregler och hygienrutiner För att stärka arbetet för att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. En arbetsgrupp bestående av representantar från Smittskydd/Vårdhygien och Patientsäkerhetsenheten finns som arbetar med frågan. En handlingsplan är framtagen och arbetas efter. Trycksår Sedan hösten 2011 har mätningar av trycksår genomförts i Sörmland. Under september 2013 genomfördes utbildningar om hur man kan arbeta med att förebygga trycksår. Det hölls två utbildningstillfällen vardera på KSK, NLN och MSE. Totalt blev det sex stycken tillfällen som var öppna för all hälso- och sjukvårdspersonal. I oktober följdes utbildningen upp med två workshops/sjukhus där man kunde lära sig hur man kan minska tryck med rätt material och enkla lägesändringar. Det har också tagits fram en handlingsplan för att minska förekomsten av trycksår inom Landstinget Sörmland. Vid den senaste mätningen, hösten 2013, hade färre patienter trycksår och de trycksår som numer hittas är av lägre kategori än vid de första mätningarna. SBAR SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Som ett stöd i det fortsatta införandet har Hälso- och sjukvårdschefen 2012 beslutat att, där så är tillämpligt, ska all kommunikation inom vården i Landstiget Sörmland ske enligt SBAR. Under 2013 har i första hand introduktion av SBAR riktat sig mot nya sköterskor och AT-läkare men utbildning har även genomförts på kliniknivå enligt önskemål. Strukturerad journalgranskning Strukturerad journalgranskning enligt metoden Modifierad markörbaserad journalgranskning (tidigare kallad GTT) för att spåra vårdskador har genomförts i mindre skala på samtliga sjukhus under 2012 och arbetet har fortsatt på alla tre sjukhus varje månad under 2013. Ingen analys av det hitintills granskade journalerna har genomförts. Analysarbetet kommer att starta under 2014 då det finns mer insamlat material att analysera. Indikator Andel vårdrelaterade infektioner Utfall Målvärde Kommentar 7,4 % < 7 % Mätning genomförd under hösten och utfallet avser den somatiska vården. Höstens resultat är lite sämre än vårens mätning som slutade på 5,2 %. Hösten 2012 var resultatet 10,4 %. Nationellt ligger vi efter höstens mätning i mitten och genomsnittet för riket slutade på 8,7 %. Följsamhet till basala 65 % 100 % Hälso- och sjukvård exkl Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 25(56)

Indikator hygienrutiner och klädregler Utfall Målvärde Kommentar primärvård. Mätningar genomfördes under hösten och resultatet baseras på 599 observationer. Resultatet visar på en förbättring jmf med HT 2012 då följsamheten var 54 %. I jämförelse med vårens mätning ligger vi på samma nivå. Andel patienter med trycksår 13,7 % < 6 % Andelen patienter med trycksår i Landstinget Sörmland har minskat från 15 % som uppmättes under både hösten 2012 och våren 2013. Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Under 2013 har arbetet med användningen av Nationella patientöversikten (NPÖ) fortsatt. Det är fem kommuner i Sörmland som läser uppgifter i NPÖ, men det är endast Nyköpings kommun som visar patientuppgifter. Ögonkliniken i Sörmland kan nu kommunicera med sin motsvarighet i Örebro. Process- och förnyelseperspektivet - Riktade satsningar Aktiviteter Mobila team psykiatrin Kommentar Startsträckan har varit längre än beräknat pga svårigheter att rekrytera personal, framförallt ssk. Det första avropet på 4 450 mnkr avsåg: Utökad mobil verksamhet och omvårdnad i hemmiljö VUP NLN/KSK Utökad mobil verksamhet i anslutning till psykosverksamheten, avd 21 VUP MSE Utveckling av mobilt familjeteam i södra/västra länsdelen BUP Sörmland Budget (tkr) Utfall (tkr) 14 000 1 700 Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 26(56)

Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Åtagande: Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska minst vara 95 % Rapporten innehåller brister, vilket betyder att resultatet inte speglar verkligheten. Inom projektet e-stelle kommer ett omfattande arbete att genomföras både för att säkra avtalstroheten och möjligheterna att följa upp. Flertal verksamheter anger att de följer ramavtal i de fall DLL har ett upprättat ramavtal. Indikator Köptrohet till landstingets ramavtal Utfall Målvärde Kommentar > 95 % Rapporten innehåller brister, vilket betyder att resultatet inte speglar verkligheten. Inom projektet e-stelle kommer ett omfattande arbete att genomföras både för att säkra avtalstroheten och möjligheterna att följa upp. Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Åtagande: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Med utgångsvärde från 2008 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen åstadkommit en rejäl minskning av CO2 utsläpp. Detta kan bero på att hemsjukvården gick över till kommunen 2010 och att det då försvann ett stort antal bilar. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har också arbetat aktivt med att öka antalet videomöten och telefonmöten, vilket också har minskat bilåkandet. Indikator Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Utfall Målvärde Kommentar 38 % minska 25 % Resultatet gäller för hela hälsooch sjukvårdsförvaltningen Denna uträkning är gjord med utgångsdata på körda km. Ett schablonvärde på utsläpp av CO2/km på 3,15 har använts då det är osäkert på vilket drivmedel dessa km körts på. Med utgångsvärde från 2008 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen åstadkommit en rejäl minskning av CO2 utsläpp. Detta kan bero på att hemsjukvården gick över till kommunen 2010 och att det då försvann ett stort antal bilar. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 27(56)

Indikator Antal distansmöten ska öka med 20 % Utfall Målvärde Kommentar har också arbetat aktivt med att öka antalet videomöten och telefonmöten, vilket också har minskat bilåkandet. För måluppfyllnad, se landstingets övergripande resultat. Några specifika resultat för hälso- och sjukvårdsförvaltningen kan ej presenteras då det inte finns några bra mätmetoder för att följa upp målet på förvaltningsnivå. Dock kan man se att både videomöten och telefonmöten har ökat sedan utgångsår 2008. Åtagande: Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 %, utgångsvärdet 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. En trovärdig procentuell förändring av inköpt mängd bränsle är svårt att presentera då inköpta bränslevolymer inte finns specificerat för hälso- och sjukvårdens hyrbilar eller för egen bil i tjänsten. Dessa två poster motsvarar mer än hälften av hälso- och sjukvårdens körda kilometrar. Indikator Förbrukning av fossila bränslen ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Utfall Målvärde Kommentar En trovärdig procentuell förändring av inköpt mängd bränsle är svårt att presentera då inköpta bränslevolymer inte finns specificerat för hälso- och sjukvårdens hyrbilar eller för egen bil i tjänsten. Dessa två poster motsvarar mer än hälften av hälsooch sjukvårdens körda kilometrar. Åtagande: 95 % av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Av länssjukvårdsnämndens totalt 64 bilar är 58 st miljöbilar (90 %) enligt gammal miljöbilsdefinitionen. Uträkningarna för 2013 baseras på den gamla miljöbilsdefinitionen för att förutsättningarna ska bli samma som 2008 då miljöprogrammet antogs. Med den nya miljöbilsdefinitionen som trädde ikraft årsskiftet 2012/2013 uppfyller 34 bilar kriterierna, dvs. ca 53 % Källa: Biladministrationen Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 28(56)

Indikator Miljöklassade fordon i landstinget ska vara minst 95 % Utfall Målvärde Kommentar 90 % minst 95 % Av länssjukvårdsnämndens totalt 64 bilar är 58 st miljöbilar (90 %) enligt gamla miljöbilsdefinitionen. Uträkningarna för 2013 baseras på den gamla miljöbilsdefinitionen för att förutsättningarna ska bli samma som 2008 då miljöprogrammet antogs. Med den nya miljöbilsdefinitionen som trädde ikraft årsskiftet 2012/2013 uppfyller 34 bilar kriterierna, dvs. ca 53 %. Källa: Biladministrationen Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Åtagande: Användningen av miljöskadliga kemikalier ska minska med 10 % Under hösten 2013 har det genomförts en kemikalieinventering av 31 verksamheter. Denna inventering har medfört en utrensning av gamla kemikalier samt kemikalier som inte längre används. Dock finns inga uppgifter på hur mycket kemikalieanvändningen har ökat eller minskat då det inte finns någon bra mätmetod för att följa upp målet. Under 2014 kommer miljöenheten att presentera ett kemikaliehanteringssystem som ska göra det lättare att få kontroll på vilka kemikalier som finns i verksamheten samt vilken mängder som används. Detta kommer också ge förutsättningar att säkerställa lagefterlevnad vad gäller kemikalieförteckningar. Kemikaliehanteringssystemet kommer även vara en hjälp för att hitta möjligheter till substitution. Indikator Användning av miljöskadliga kemikalier ska minska Utfall Målvärde Kommentar minska 10 % Den kemikalieinventering som gjordes hösten 2013 har i en del verksamheter lett till att gamla kemikalier samt kemikalier som inte längre används har tagits bort. Det går inte att säga hur mycket användningen av kemiska produkter har ökat eller minskat då det inte finns några mätmetoder för detta. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 29(56)

Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Resultatet för 2013 slutade på +24 mnkr, vilket är första gången på många år. Resultatet är också en positiv utgångpunkt inför verksamhetsåret 2014. Under både 2012 och 2013 har kostnadsutvecklingen legat under LPI. Utgångsläget inför 2013, d v s resultatet 2012, var -7,4 mnkr. En förstärkt intäkt på 245 mnkr till HSF inför 2012 gjorde att LSN-delen av HSF startade 2012 med ett underskott på -19 mnkr i stället för -264 mnkr. En lägre kostnadsökning jämfört med 2011 möjliggjorde den positiva resultatutvecklingen. En medveten ledning- och styrning med tydligt mål att både klara 0-resultat samt att nå tillgänglighetsmålen ligger bakom den goda resultatutvecklingen. Under senvåren samt sommaren 2013 pekade dock prognosen mot minusresultat samt att tillgänglighetsmålet inte heller skulle uppnås. Skärpta resultatmål för såväl ekonomi som tillgänglighet på divisions- och kliniknivå sattes upp och under hösten har utvecklingen vänt i positiv riktning. Under slutet av året genomfördes en utbildning i ekonomins grunder för samtliga verksamhetschefer. Detta är ett led i utvecklingen av ledning och styrning för en stabil ekonomisk utveckling. Indikator Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Utfall Målvärde Kommentar 24 131 tkr 0 Resultatet 2013 slutade på 24,1 mnkr vilket motsvarar 0,4 % av omsättningen. Föregående år var resultatet -7,4 mnkr. Ekonomiperspektivet - Riktade satsningar Aktiviteter Ökad driftskostnad investeringar Kommentar Kostnader för personal som deltar i projekt och studiebesök samt anställning av en planeringssekreterare. Budget (tkr) Utfall (tkr) 10 000 2 600 Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 30(56)

Samlad analys Personal Anställda Antalet anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) har ökat med 54 personer i jämförelse med föregående år, vi är nu totalt 4 398 anställda. Omräknat till antal årsarbetare är ökningen 57 årsarbetare jämfört 2012 vilket motsvarar en ökning på 1,4 %, totalt antal årsarbetare 2013 är 4 135. Det är sysselsättningsgraden som har ökat i och med att antal årsarbetare har ökat mer än antal anställda. Tillsvidareanställda har ökat med 6 personer samtidigt som visstidsanställda har ökat med 48. Det är främst undersköterskor som står för ökningen men även administration och läkare har ökat med arbetad tid. Vakanta tjänster finns inom vissa grupper av specialistläkare inom specialiteter såsom anestesi, gynekologi, ortopedi, oftamologi, psykiatri, radiologi, samt vissa internmedicinska subspecialiteter och inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätthålla verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 31(56)

Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har i jämförelse med samma period föregående år ökat med 75 923 timmar (1,2 %) motsvarande 45 årsarbetare. Den arbetade tiden för inhyrd personal har ökat med 39 312 timmar (75 %) och den totala övertiden har ökat med 20 812 timmar (17 %). Av den arbetade tiden har 95 % utförts av månadsanställd personal, 4 % av timavlönad samt resterade 1 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 133 årsarbetare medan den inhyrda tiden motsvarar 54 årsarbetare. Den totala arbetade tiden motsvarar 3 793 årsarbetare. Frånvarotiden har ökat med 63 578 timmar (2,7 %), det är främst föräldraledighet och sjukfrånvaro, samt utbildning som ökat. Av frånvarotiden är 35 % semester, 20 % föräldraledighet och 18 % sjukfrånvaro. Sjukfrånvarotiden motsvarar 253 årsarbetare och visar på en ökning med 21 321 timmar (5,2 %) motsvarande 13 årsarbetare. Kostnader för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 2 436 mnkr. Lönekostnaden har totalt ökat med 4,76 % jämfört med föregående år. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 385 kr. Den enskilt största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 4,76 %. Nya avtal varav nya avtal 3,86 % varav individuell förändring utöver avtal 1,13 % varav löneförändring p.g.a. personalomsättning -1,22 % varav volymförändring 0,99 % Kostnadsökningen följer de planerade nya avtalen för 2013, under våren 2014 kommer läkarföreningens löneöversyn att utbetalas. Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändring utöver avtal är t ex att ST-läkare blir Specialistläkare. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 32(56)

Löneförändring p.g.a. personalomsättning Löneförändring p.g.a. personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdd personal fått en något lägre lön än den avgående, t ex generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har ökat enligt lönekostnadsanalysen med 0,99 % motsvarande 12,8 mnkr. Den arbetade tiden har ökat med 0,39 % motsvarande 13 000 timmar. Det arbetade tiden har främst ökat för undersköterskor och inhyrd personal samt även administrativ personal. Samtidigt som den har minskat för sjuksköterskor. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 34,65 % motsvarande 22,9 mnkr. På läkarsidan och i viss mån sjuksköterskesidan, är nyttjandet av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu. Timlön och övertid Timtidskostnaden har ökat med 5,86 % motsvarande 2,6 mnkr och övertidskostnaden har ökat med 28,11 % motsvarande 10,5 mnkr. Jourkostnad Jourkostnaden har ökat med 5,5 % motsvarande 4,9 mnkr, kostnadsökningen beror till stor del på vakanta läkartjänster. Lönekostnad ej arbetad tid Lönekostnad ej arbetad tid, d v s sjuklönekostnaden har ökat med 5,78 % motsvarande 1,8 mnkr. Rekryteringskostnader Rekryteringskostnader 5 mnkr, samma nivå som föregående år. Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader har ökat med 2,89 %, motsvarande 1,2 mnkr. Det är kostnader för friskvårdsatsningen som ökat med 4 mnkr. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 33(56)

Produktion Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Andelen genomförda och väntande på nybesök och behandling inom både vårdgarantin och kömiljarden har förbättrats rejält under årets sista två månader. Arbetet med att förbättra tillgängligheten som pågår inom hela förvaltningen har visat resultat. Efter november och december visar förvaltningen de högsta utfallen under de senaste tre åren. Vårdgaranti I december hade 94 % av andelen patienter väntat på nybesök 90 dagar eller kortare. Samma period föregående år var siffran 80 %. I december hade 89 % av andelen patienter väntat på behandling 90 dagar eller kortare. Föregående år samma period var siffran 84 %. I värdet för rullande 12 kan vi se att andelen väntande på behandling inom 90 dagar ökar i slutet av mätperioden och ligger på 79 % efter december. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 34(56)

Kömiljarden Kömiljardöverenskommelsen 2013 innebär ändrade regler för landstingen för att få ta del av medlen. Förändringen innebär att vi först måste uppnå minst 70 % som väntat 60 dagar eller kortare, dessutom måste genomförda nybesök/behandlingar också vara minst 70 % inom 60 dagar. Nedan presenteras dels resultatet för andelen väntande inom 60 dagar där Länssjukvårdens mål för 2013 är satt till 80 % och dels väntande i kombination med antal genomförda där båda parametrarna måste uppnå minst 70 % för att Länssjukvården ska få del av statliga medel. I mätningarna inom kömiljarden efter december hade 80 % väntat på nybesök 60 dagar eller kortare. Föregående år samma period var siffran 59 %. Diagrammet visar att vi i december genomförde 80 % nybesök inom 60 dagar och att vi med 80 % väntande till nybesök uppnådde målet för att få ta del av de statliga medlen för kömiljarden. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 35(56)

63 % hade efter december väntat på behandling 60 dagar eller kortare. Föregående år samma period var siffran 55 %. Hälso- och sjukvården uppnådde i december 71 % genomförda behandlingar inom 60 dagar och 63 % hade väntat på behandling 60 dagar eller kortare. En klar förbättring mot målet 70 % för båda parametrarna som krävs för att få ta del av medlen från kömiljarden. Om antalet väntande på behandling hade varit 174 färre över 60 dagar hade förvaltningen klarat målet 70 % i december. Kömiljonen Kömiljonen är en särskild tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa. Målet är att minst 90 % av barn och unga med psykisk ohälsa har fått en första bedömning inom 30 dagar och att minst 80 % har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Under 2013 har Sörmland inkl. Habiliteringsverksamheten uppnått båda målen alla månader förutom i augusti. I december hade 94 % fått en första bedömning inom 30 dagar och 100 % hade påbörjat en fördjupad utredning/behandling. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 36(56)

Beläggning Beläggningssiffrorna är hämtade ur Vårdplatslistan och överensstämmer med vad vi från och med september 2012 rapporterar in till Socialstyrelsen. Beläggningen är ställd i relation till disponibla vårdplatser. Siffrorna bygger än så länge på manuell registrering. Beläggningen har varierat mellan 81 % - 100 % i länet under 2013. I december var beläggningsgraden totalt i länet 95 %. Beläggningsgraden låg på en högre nivå på samtliga sjukhus i länet i jämförelse som motsvarande månad föregående år. Efter sommarens planerade neddragning av vårdplatser har Mälarsjukhuset och Kullbergska sjukhuset öppnat sina ordinarie vårdplatser. Nyköpings lasarett har fortsatt svårighet att öppna de 14 vårdplatserna som fortfarande är ofrivilligt stängda, vilket fortfarande beror på bemanningssvårigheter. Under november stängdes ytterligare 2 vårdplatser. Ett arbete för att höja tillgängligheten av vårdplatser och möjliggöra produktion pågår, arbetet omfattar såväl bemanning som rekrytering. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 37(56)

Öppenvård Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 38(56)

Besöksvolymen för läkarbesök har under 2013 ökat med 3,1 % i jämförelse med föregående år medan övriga besök har minskat med 0,9 % i jämförelse med föregående år. I medelvärdet för rullande 12 har antalet läkarbesök per 1000 invånare ökat till 92 de sista 2 månaderna 2013 medan besök till övriga vård-kategorier har minskat från som mest 135 besök per 1000 invånare till 129 besök i december 2013. Slutenvård Avslutat vårdtillfälle är det mått som används för att mäta vårdtillfällen. Under 2013 har antalet vårdtillfällen minskat med 2 054 (5,0 %) i jämförelse med föregående år. Medelvårdtiden i december var 5,0 dagar. I jämförelse med samma månad föregående år är medelvårdtiden 0,4 dagar (9,0 %) högre. Efter sommarmånaderna 2012 har medelvårdtiden ökat i princip varje månad vilket innebär att medelvärdet för rullande 12 har ökat till 4,8 dagar efter december. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 39(56)

DRG-vikt är ett mått som används nationellt på produktionsvolym. Det ger också en bild av hur tung vård som producerats. Ju högre vikten är desto mer och tyngre vård har producerats. I DRG-registreringen ligger ca en månads eftersläpning i förhållande till månadsrapporteringen. Det beror på att alla steg runt en patient ska vara klar innan den kan färdigsigneras. Därför har vi valt att rapportera med en månads eftersläpning. Medelvärdet för rullande 12 månader har minskat med 1,7 % efter november i jämförelse med samma månad föregående år, det motsvarer en DRG-vikt som är 91 lägre. Medelvärdet för rullande 12 månader för andel återinskrivna inom 30 dagar ligger efter december på 15,3 %. I december var andelen återinskrivna 15,2 % vilket är högre än motsvarande månad föregående år. Trenden pekar mot en minskning av andelen återinskrivna även om sommarmånaderna ligger högre än övriga månader under året. Andelen återinskrivna patienter är högst inom onkologi och psykiatri. Totalt under 2013 var 9,7 % (560 st) av antal återinskrivna planerade, för onkologen är motsvarande siffra 53 %. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 40(56)

Ekonomi Resultatet 2013 slutade på 24,1 mnkr. Föregående år var resultatet -7,4 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 3,9 % och intäkterna med 4,5 %. En förutsättning för att Länssjukvården skulle klara ett 0-resultat var att intäkterna skulle öka med LPI eller mer samt att kostnaderna inte skull överstiga LPI. I kostnadsutvecklingen mellan åren ingår löne- och tillgänglighetssatsningen med 0,8 % respektive 0,9 %. Efter justering för satsningarna under året slutade kostnadsutvecklingen på 2,2 % för 2013 vilket är lägre än LPI på 2,5 %. Diagrammet visar resultatet (kostnader minus intäkter) per månad. Kurvan påverkas av hur såväl kostnader som intäkter periodiseras. Uppdragsersättningens utbetalning per månad är periodiserad enligt en nyckel baserad på länssjukvårdens kostnadsbudget. Trenden under perioden januari - november visar att resultatet för 2013 följer det justerade resultatet för 2011 och resultatet för 2012. December månad har däremot inte följt trenden från tidigare år med ett försämrat resultat utan har istället förbättrats. Resultatet 2013 är bättre än samtliga år som jämförs i diagarammet. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 41(56)

Diagrammet visar dels den underliggande resultatutvecklingen uppräknat till helår, dels budgetmålet och till sist prognosen. Kravet var ett 0-resultat i årets budget. Förvaltningens prognos förbättrades till 0 mnkr efter november och resultatet slutade på +24 mnkr. Resultatförbättringen mot prognosen i november beror på lägre kostnadsutvecklingen inom flera kostnadsslag än beräknat i december samt ytterligare oförutsedda intäkter. Resultatet 2013 motsvarar 0,4 % av omsättningen. Analys resultat Intäkter Intäktsutvecklingen slutade på 4,5 % i jämförelse föregående år och i jämförelse med budget har intäkterna ökat med 3,4 %. En stor del av intäktsökningen mellan åren beror på obudgeterade intäkter för bl.a. forskning- och projektanställningar som ska täcka motsvarande obudgeterade personalkostnader samt finansiering av 2013 års löneöversyn och särskilda satsningar. Ersättningen för asylsökande ökade med 10,4 mnkr mellan åren vilket är en naturlig följd av att antalet asylsökande i landet har ökat. Även intäkter för rehabkoordinatorer och ytterligare effekter i och med ökning av högkostnadsskyddet bidrar till intäktsökningen. Inom de nationella satsningarna på olika områden har Hälso- och sjukvården inom länssjukvårdsnämndens ansvarsområde uppnått målen och därmed blivit ersatta enligt följande: Kostnader Nationella vårdgarantin (kömiljarden) 2,0 mnkr Patientsäkerhet 14,7 mnkr Registrering i kvalitetsregister (Senior Alert och Palliativregister) 1,9 mnkr Rehabgaranti och sjukskrivningsmiljard 25,5 mnkr Psykisk ohälsa 12,5 mnkr Kostnadsutvecklingen för samtliga kostnadsslag slutade på 3,9 % (varav 0,8 % avser löneöversynen och 0,9 % avser tillgänglighetssatsningen) i jämförelse med föregående år. Diagrammet visar kostnaderna per månad samt rullande medelvärde för såväl utfall som Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 42(56)

budget. Diagrammet visar att utfallskurvan ligger över budget vilket motsvarar en budgetavvikelse på 2,9 % ackumulerat jan-dec. Det är framförallt personal och utomlänskostnader som under året har varit högre än budget vilket resulterar i ett gap mellan utfall och budget. Ökningen förklaras bl.a. av att både löne- och tillgänglighetssatsningar har genomförts under året vilka inte var budgeterade. Kostnaden per DRG-vikt i medelvärde för rullande 12 har i jämförelse med november föregående år ökat med 3,8 % vilket motsvarar en kostnadsökning på 2 135 kr per DRGvikt. Det kan konstateras att kostnaden per DRG-vikt ökar medan DRG-vikten ligger kvar på ungefär samma nivå vilket innebär att kostnaderna ökar mer än DRG-vikten. Personalkostnader De totala personalkostnaderna 2013 har ökat med 6,6 % (varav 1,8 % avser lönöversynen och 0,7 % tillgänglighetssatsningen) jämfört med föregående år. I den negativa budgetavvikelsen på 72 mnkr (3,0 %) ingår kostnader som finansierats med särskilda intäkter för t.ex. forskning och projektanställningar, genomförd löneöversyn samt tillgänglighetssatsningen. Även kostnader för inhyrd personal samt timanställda, övertid och jour blev högre bl.a. till följd av brist på personal samt tillgänglighetssatsningen som genomfördes i slutet av året. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 43(56)

Kostnadsutvecklingen för inhyrd personal har under 2013 succesivt ökat efter den lägre nivån årets första månader. Det är fortfarande vakanta läkar- och sjukskötersketjänster som är en stor del av förklaringen till att inhyrd personal måste anlitas. Kostnaden för inhyrd personal under året slutade på 89 mnkr. Föregående år var kostnaden 66 mnkr. Ökningen består av både läkare och sjuksköterskor. Köpt verksamhet Utomlänsvård Kostnaden för utomlänsvården slutade på 643 mnkr varav 27 mnkr avser kostnader för tillgänglighetssatsningen. I jämförelse med föregående år ökade utomlänsvårdskostnaderna endast med 2,8 %. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 44(56)

Kostnaderna för högspecialiserad vård är något lägre än föregående år, i stort sett är kostnadsnivån oförändrad. Klinikerna arbetar aktivt med tidigare hemtagning av patienter och mer noggrann kontroll av remisser, de flesta klinikerna har veckovisa genomgångar av remitterade patienter. Under hösten 2013 genomfördes en riktad extrasatsning för att förbättra tillgängligheten. Klinikerna har skickat ett större antal patienter till andra län, och köerna har minskats. Pågående projektet Produktion- och Kapacitetsplanering lägger grunden för behovsanalysen, och patienterna kommer att erbjudas vård i andra län tidigare för att undvika långa köer. Utomlänsvårdskostnader som uppstår p.g.a. vårdgarantin bokförs på eget konto från och med slutet av 2012, det förklarar avsaknad av utfall under 2011. Fritt vårdval innebär att patienten kan välja andra vårdgivare än sitt hemlandsting. Ett politiskt beslut om att höja taket för fritt vårdval upp till 30 tkr har medfört en viss lättnad för patienten att söka vård hos andra landsting. Tidigare behövdes det en remiss på all icke akut vård över 5 tkr. Kostnaderna för utomlänsvården inom kategorin fritt vårdval har ökat med ca 32 % och kommer troligen fortsätta att öka. Antalet remisser har ökat med 1 624 (24 %) i jämförelse med föregående år. Det är remisstypen inom vårdgarantin som ökar mest medan fritt vårdval minskar. För remisser på initiativ av hemlandstinget finns även en reell ökning. Erfarenhetsmässigt är det remisser enligt kapitel 2, vård efter initiativ från hemlandstinget som oftast medför de högsta kostnaderna per remiss. Det är farmförallt division kirurgi som står för ökningen av antalet remisser. Inriktningen i tillgänglighetssatsningen har varit att remittera sådant som i princip kan betraktas som enklare åtgärder och som utförs av privata vårdgivare och istället fokusera på något tyngre åtgärder i den egna verksamheten. Lab Labkostnaderna har ökat med 8,3 mnkr (3,6 %) i jämförelse med föregående år. Kostnaderna omfattar all sjukvårdsverksamhet i Sörmland, även privata vårdcentraler och privata vårdgivare. Försäljningen av dessa tjänster innebär en intäkt på 68,4 mnkr för helåret, som i sin tur betyder att Hälso- och sjukvårdens nettokostnad för lab slutade på - 174 mnkr. I jämförelse med föregående år har nettokostnaden ökat med 2,7 mnkr (1,6 %). Ökningen mellan åren beror på volymförändringar och dyrare labprover. Antalet analyser har ökat med 127 000 (7,0 %) vilket motsvarar en kostnadsökning på 21 mnkr (12,6 %) under 2013. Det nya avtalet som började gälla från oktober ska på sikt minska laboratoriekostnaden. Övriga verksamhetsanknutna tjänster I posten övriga verksamhetsanknutna tjänster ingår bl.a. kostnader för patientkost, tvätt, asyl och dosdispensering. Kostnaderna slutade på 99,6 mnkr varav 2,6 mnkr avser en tilläggskostnad från Landstingsservice AB avseende patientmåltider p.g.a. volymnedgångar. I jämförelse med föregående år har kostnaderna ökat med 1,1 mnkr (1,2 %). Det nya tvättavtalet har genererat lägre kostnader under 2013 medan kostnaderna för sjukvård Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 45(56)

för asylsökande blev högre. Läkemedel Kostnaderna för läkemedel har under året minskat med 4,9 mnkr (0,6 %) i jämförelse med föregående år. Minskningen beror på effekter av patentutgångar och högre egenavgifter p.g.a. att högkostnadsskyddet för läkemedel inom förmånen höjts från årsskiftet 2011/2012 samt nytt avtal för läkemedel på rekvisition. Kostnaderna för receptläkemedel har minskat med 6,3 mnkr (1,2 %) medan övriga läkemedelskostnader har ökat med 1,4 mnkr (0,6 %) jämfört med föregående år. Receptläkemedel Länssjukvårdsnämnden har kostnadsansvar för receptläkemedel för alla verksamheter inom länssjukvården men även för alla vårdcentraler i Sörmland inklusive de privata. Antalet recept har ökat med 40 000 (1,6 %) och egenavgifterna har ökat med 10,0 mnkr (6,4 %) p.g.a. att högkostandsskyddet för läkemedel inom förmånen höjdes från årsskiftet 2011/2012. De största kostnadsminskningarna för receptläkemedel har främst skett inom området för behandling av nervsystemet och hjärta och kretslopp. I båda fallen förklaras kostnadsminskningen av patentutgångar och ökad konkurrens. Kostnadsökningar har skett för behandling av reumatiska sjukdomar och MS samt ADHD. Kostnaderna för behandling av KOL och nya diabetesläkemedel fortsätter att öka. Övriga läkemedelskostnader Kostnaderna för övriga läkemedel har ökat med 1,4 mnkr (0,6 %) i jämförelse med föregående år. Kostnaden för smittskyddsläkemedel har ökat med 1,3 mnkr. I övrigt påverkas kostnaderna för rekvisitionsläkemedel av ökade volymer av GnRH analoger, Fragmin, immunoglobuliner som överförts från recept till rekvisition, ökad användning av TNF-alfa hämmare och ökade kostnader för nya läkemedel. Landstinget har aktivt arbetat med upphandling och avtal i syfte att kontrollera kostnadsökningar. I och med det nya avtalet för läkemedel på rekvisition sker nu debiteringen till nettopriser istället för som tidigare med bruttopriser och rabatter i efterhand. Konsekvensen blir att jämförelser när det gäller ATC-grupper och preparat inte blir jämförbara med tidigare år. Från och med 2014 kommer uppföljningen av övergången till nettopriser att förenklas. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 46(56)

Lokalkostnader I posten lokalkostnaderna ingår bl.a. kostnader för lokalhyror, energi, städning samt kostnader för lokalanpassningar. Jämfört med föregående år har kostnaderna minskat med 0,1 % och i jämförelse mot budget slutade lokalkostnaderna 2,7 % lägre. Normalt sett brukar lokalkostnaderna vara högre i december eftersom pågående och avslutade ombyggnationer brukar faktureras. I år var kostnaden i december 3,3 mnkr lägre jämfört med motsvarande månad 2012. Övriga kostnader Länssjukvårdens övriga kostnader uppgick till 577 mnkr vilket motsvarer en kostnadsökning på 3,1 % i jämförelse med föregående år. Kostnader på 3 mnkr ingår som en del i höstens tillgänglighetssatsning. Kostnaderna för medicinskt material har ökat med 1,4 % i jämförelse med föregående år. Det är fortfarande kostnader för proteser/implantat /osteosyntes, stimulatorer och sterilt material som har ökat medan IVA/anestesimaterial, infusions/injektionsmaterial och medicinskt tekniskt material som har minskat. Övriga materialkostnader har ökat med 3,2 mnkr (15,3 %) vilket förklaras av kostnader för möbler och inredningsmaterial som delvis är kopplade till höstens tillgänglighetssatsning. Övriga kostnader fördelar sig enligt tabellen nedan. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 47(56)

Länssjukvården Helår Tkr Utfall 2013 Utfall 2012 Budget 2013 Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/Landstingsbidrag 4 650 454 4 451 140 4 571 171 Patientavgifter och andra avgifter 72 213 68 923 67 671 Övriga intäkter 413 404 393 365 327 158 Summa verksamhetens intäkter 5 136 071 4 913 428 4 966 000 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -2 445 065-2 292 965-2 373 000 Köpt verksamhet -984 942-958 076-878 548 Läkemedelskostnader -757 777-762 652-769 000 Lokalkostnader -275 951-276 253-283 545 Övriga kostnader -577 459-559 833-588 907 Avskrivningar -64 749-64 992-67 000 Summa verksamhetens kostnader -5 105 943-4 914 771-4 960 000 Finansiella intäkter 281 263 0 Finansiella kostnader -6 279-6 289-6 000 Årets resultat 24 131-7 369 0 Divisionsresultat Resultatet på -18,0 mnkr inom HoS gemensamt avser i huvudsak uppbokade kostnader för utomlänsvård. Inom Hälso- och sjukvårdsledningen gemensamt har vi ett positivt resultat på 32,0 mnkr p.g.a. vakanta tjänster, ännu outnyttjade medel för utvecklingsarbete som en följd av försenade konsultupphandlingar samt patientsäkerhetsintäkter. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 48(56)