En samhällsengagerad entreprenör Under sin karriär har hon arbetat som regeringens ambassadör för kvinnligt företagande och startat två friskolor, samtidigt som hon drivit företag på heltid. Nu upptas en del av hennes tid av ett nationellt initiativ där hon är med och driver ett projekt som ska motarbeta utanförskap och arbetslöshet. Ingrid Haraldsson är entreprenören som värderar självförverkligande och socialt ansvarstagande över stora kassaflöden och många anställda. Ingrid Haraldsson är en entreprenör som tröttnade på att inte få jobba med det hon brann för. Som utbildad förvaltningsekonom och med erfarenhet som förskollärare tog hon anställning som kompetensutvecklare inom utbildningssektorn i slutet på 80-talet. Hon tyckte om tanken av att hjälpa människor och företag att växa, i kombination med att få jobba med det hon var bäst på. Efter en tid slocknade dock Haraldssons glöd, då hon inte fick möjlighet att utveckla, förnya eller ombilda gamla koncept i den utsträckning hon hade önskat. Tack vare dessa begränsningar, som framför allt sattes av intressekonflikter med hennes chef, lämnade hon företaget år 2001. Haraldsson insåg att anställning inte är för henne och upptäckte på samma gång att hennes drivkraft är att göra skillnad. Därför startade hon sitt första företag Piku AB en utbildningsleverantör i vilken hon kunde vara både chef och anställd, samtidigt som hon fick utlopp för sina kreativa sidor. Genom Piku hittade Ingrid Haraldsson sig själv som entreprenör. Bild: Ingrid Haraldsson hemma i Barsebäck. Foto: Kevin Östlin
Haraldsson beskriver att vägen till framgång och succé ofta kan vara lång och krokig. Det gäller att i lägen där det tycks svårt att komma över hinder inte ge upp utan att försöka hitta nya lösningar. Ingrid Haraldsson har flera gånger visat prov på både mod och uthållighet, vilket kan summeras i hur hon beskriver sin grundläggande mentalitet kring sig själv och sitt entreprenörskap. Jag kan allt, det finns inget som kan stoppa mig! Dessutom är jag bra på att knyta till mig kompetenta personer som kompletterar mig, säger hon. Med detta som utgångspunkt, att Haraldsson alltid tror på sig själv och sina medarbetare, kan hon vara modig och uthållig i alla sina projekt. Med tydliga mål i sikte Några år efter Pikus uppstart gjorde Haraldsson upptäckten att skolresultaten från grundskolorna i hennes kommun var betydligt lägre än det nationella genomsnittet. Med glöden för utbildning, erfarenheten som förskollärare och den entreprenöriella drivkraften att förändra beslutade hon sig för att starta en friskola i Löddeköpinge. Målsättningen med projektet var att visa kommunen hur man erbjuder en bättre utbildning. Skolan har idag nya ägare men står kvar på Ingrid Haraldssons fundament. Haraldsson pekar på att CSR har blivit modernt och viktigt för både samhälle och företag. Hon belyser dock ett hinder: Dyra ISO-certifieringar och invecklad byråkrati försvårar eller eliminerar möjligheterna för mindre företag att visa hur de jobbar med CSR på ett objektivt sätt. Med detta resonemang som grund hade Haraldsson inspiration till sitt nästa projekt, och efter att ha fört friskolan vidare till nya ägare hade hon även frigjort tid till det. Hon såg en möjlighet att hjälpa svenska småföretagare att förverkliga sina mål inom CSR, och skapade därför Ansvarsfullt.se tillsammans med tre andra personer. Det är ett företag med visionen att erbjuda ett likvärdigt alternativ till ISO-certifiering, tillgängligt även för mindre företag. Haraldsson hade i det här projektet ingen vision om att tjäna pengar, utan satsade sin tid och energi för att hon ville bidra till ett hållbart samhälle och främja småföretagandet i Sverige. Även på mikronivå gör Haraldsson vad hon kan för att bidra till samhället. Exempelvis föreläser hon ideellt på gymnasier och universitet via organisationen Transfer, sponsrar en kvinnlig motocrossförare samt agerar ideellt som mentor för en ung egenföretagare. Att bjuda på sin tid är något Haraldsson mer än gärna gör om hon tror att det kan bidra till något gott. Hennes riktmärke är att 10% av arbetstiden ska vara ideellt inom CSRområdet. År 2017 är Ingrid Haraldsson i uppstarten av ytterligare ett omfattande projekt kopplat till socialt ansvarstagande. Med utgångspunkt i statistik om svensk arbetslöshet och en kritisk syn på Arbetsförmedlingen såg Haraldsson förbättringspotential. Hon blev inspirerad att integrera nyanlända i näringslivet och samtidigt eliminera arbetslösheten. Nu planerar hon
att tillsammans med en initiativgrupp göra en nationell insats kallad Plus En. Detta projekt går ut på att anställa en nyanländ per 100 anställda i det svenska näringslivet. En riskfylld finansiering När Haraldsson skulle starta sin skola i Löddeköpinge blev det snabbt tydligt att det var ett omfattande projekt. Redan i ett tidigt stadium när platsen för skolundervisningen skulle diskuteras uppstod komplikationer. Alternativet som söktes var en modullösning med hög standard, som innebar ett krav på bankgaranti på fyra miljoner kronor en väsentligt högre siffra än de 200,000 Haraldsson hade att tillgå i aktiekapital. När förhandlingarna var över hade Haraldsson en knapp vecka på sig att finansiera. Hon var följaktligen tvungen att tillta kreativa metoder för att få ihop tillräckligt kapital. Då banken tidigare sett entreprenörens framåtanda, målmedvetenhet och sociala ansvarstagande lyckades hon, trots bristande likviditet och sitt riskfyllda projekt, övertyga dem att lämna en garanti på 1,7 miljoner kronor. Dessutom pantsatte hon sitt hus och lyckades övertala både sin kompanjon och en släkting att bidra med kapital. Haraldsson var fast besluten om att uppnå sitt mål att skapa nytta genom att förse barnen med en gedigen utbildning. I augusti samma år anlände de första eleverna till den helt nya skolan. Prissättning Parallellt med uppbyggnaden av skolan lät hon Piku till största delen bedrivas av sina anställda. Idag bedrivs verksamheten till 95 procent av två anställda vilket ger Haraldsson möjlighet att fokusera på och finansiera andra CSR-tunga projekt, till exempel Plus En. Tjänsterna som Piku erbjuder utförs av erfarna konsulter i syfte att maximera kundernas belåtenhet och prissätts med hjälp av täckningsbidragskalkyler. Vinstmarginalen på årsbasis ligger oftast på 10-15%, men kan variera. Att förverkliga sina mål Ingrid Haraldsson värdesätter frihet och egenbestämmande, varför hon menar att entreprenörskap passar henne bra. Hon betonar vikten av att som egenföretagare alltid själv kunna bestämma när, hur och med vad hon vill jobba. Samtidigt påpekar hon att det innebär mycket mer att vara entreprenör än större egenbestämmande, och att det krävs mer än ett mål om frihet för att driva ett framgångsrikt företag. Haraldsson ger därefter en inblick i vilka karaktärsdrag hon tycker krävs av en entreprenör, samtidigt som hon slår hål på en uppfattning hon anser många ha kring entreprenörer. En entreprenör ses ofta som en person med stor kreativitet och mycket idéer. Det här är nyttiga egenskaper, men att kunna visualisera ett färdigt arbete och hitta nya affärsmöjligheter är bara halva jobbet. Det är förmågan att vara handlingskraftig, att kunna sätta upp mål och motiverat samt målmedvetet sträva mot dem som skiljer entreprenörer från visionärer, säger Haraldsson. Haraldsson beskriver entreprenörskap som en livsstil. Hon menar att arbetet flyter samman med privatlivet i större utsträckning som egenföretagare än som anställd att det
är svårare att skilja på vad som är arbetstid och vad som inte är det. Detta framgår också av Haraldssons oregelbundna arbetstider. En vanlig dag påbörjar hon arbetet klockan sju på morgonen och avslutar det efter klockan tio på kvällen. Däremellan har hon oftast dock inte, som hon beskriver det själv, aktivt arbetat mer än sju eller åtta timmar. Utöver de tidigare nämnda personlighetsdrag som Haraldsson besitter, har hon andra viktiga egenskaper som hjälper henne uppnå sina mål i näringslivet. Hon menar att entreprenörskap kräver mod dels då en entreprenör måste våga prova nya och outforskade saker, men också då en entreprenör kan behöva ta stora risker. Det är viktigt att våga ta dessa risker för att kunna förverkliga sina mål och idéer, menar hon. Haraldsson personifierar det i mångt och mycket, till exempel i hur hon pantsatte sitt hus för att finansiera sin skola. En jordnära framtidsvision Ingrid Haraldsson beskriver sig själv som en relativt obekymrad och positiv person och föga förvånande speglar detta även hennes syn på framtiden. Hon förklarar att hon börjar bli sugen på något nytt, och eftersom hon vet att Piku AB är i goda händer hos medarbetarna, är det fullt möjligt med nya utmaningar för egen del. Entreprenören beskriver också att hon vill ta sig an fler egna uppdrag i framtiden. På senare tid har hon i huvudsak arbetat som arbetsledare och menar då att hon successivt glidit ifrån vad hon ursprungligen brann för att själv få ta sig an utmaningar genom konsultuppdrag. Nu vill hon därför återvända till området där den ursprungliga lågan uppstod - i konsultarbetet. På frågan hur framtidens entreprenörskap i allmänhet kommer se ut har Haraldsson en tes. I framtiden kommer alla att vara egenföretagare. Nyare generationer är mindre lojala mot sina arbetsgivare men mer lojala mot sina värderingar, säger hon. Vad detta innebär menar Haraldsson är att den yngre generationen inte ställer upp på sådant de inte tror på. Om en anställd inte kan förlika sig med ett företags alla ståndpunkter, menar hon att de istället startar ett eget där det går att skräddarsy förutsättningarna till egen förmån. Mycket av detta beror enligt Haraldsson på den ökande medvetenheten hos ungdomar och viljan att göra skillnad. För detta finns det även vetenskapliga belägg: Sezin Baysal Berkup, skriver i sitt bidrag till Mediterranean Journal Of Social Sciences 5(19) (2014, 223-226), att nyare generationer (med generation Z i huvudfokus) blir mer och mer individualistiska. Enligt honom värdesätter de personlig frihet och egna värderingar högt, vilket stärker Haraldssons resonemang. I ett förtydligande tror hon inte effekten vi ser är att varje Generation Z -individ kommer bli egenföretagare, men att den lönearbetande eran är på väg att ställas inför en nedskalning. Hon menar att den yngre generationen kommer ta emot de konsultuppdrag som lockar, istället för att knyta sina tjänster och kunskaper till ett företag. Om man ska tro den samhällsengagerade entreprenören Ingrid Haraldsson blickar vi mot en ljus framtid.
Referenser Berkup, S. (2014). Working With Generations X And Y In Generation Z Period: Management Of Different Generations In Business Life. Mediterranean Journal Of Social Sciences, 5 (19), S. 223-226. DOI: 10.5901/mjss.2014.v5n19p218