Senior alert. En beskrivning av våra rapporter. Vårdprevention och utfall Enhetens koll på läget.

Relevanta dokument
Senior alert Följa sina resultat

Har ni koll på era. resultat?

Vårdprevention och utfall

Registrering i Senior alert

Registrering av blåsdysfunktion i Senior alert

Registrering i Senior alert

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

MANUAL RAPPORTER UR SENIOR ALERT

Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg om äldre

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

Senior alert och palliativ vård

PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Kulturförändring med Senior alert

Trycksår - handlingsplan

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Folkhälsomyndigheten + Senior alert = Svenska HALT 2015

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning

Detta projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. senioralert@lj.se

AVÄ rapport Bättre liv

Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior Alert riktlinje för förebyggande arbetssätt inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen

Mätbara mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2017

Måluppfyllelse, per verksamhet, för hälso- och sjukvården i Sollentuna kommun 2017

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.

Lyckad samverkan mellan verksamheterna i Melleruds kommun & Folktandvården. Bildspelet är redigerat av Enhet Tandvård för vgregion.

Förebyggande arbete kring brukaren

Nutritionsdagen 2015

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Bättre liv för sjuka äldre

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare


Version MANUAL. Registrering i Senior alert

Nationella kvalitetsregister år 2016 rapport

Nolltolerans mot UNDERNÄRING

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014

Årsrapport Senior alert

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Redovisning av hälso- och sjukvård

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2016

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar. Handlingsplan

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011

Vårdprevention för att främja äldres munhälsa

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

Senior alerts journalintegrationer Framtagande av dokumentation

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke?

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert

Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA

Skellefteå kommuns äldreomsorg. Kristina Nordmark, verksamhetsutvecklare

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Monica Forsberg

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

- En kartläggning i slutenvården

Hur kommer SeniorAlertregistreringen

Värdeskapande för de mest sjuka äldre

Länsgemensam ledning i samverkan

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp- Nyhetsbrev maj

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Länsgemensam ledning i samverkan

UPPSÖKANDE VERKSAMHET OCH TANDVÅRDSSTÖD FÖR VISSA ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Vårdprevention fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen

Senior alert. Ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg. Så här kan din organisation gå med

Systematisk förbättringsarbete

Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Famnas kvalitetsrapport 2013

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

Vårdprevention Lätt att göra rätt

Tjänsteutlåtande - Redovisning av hälso- och sjukvård 2016

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL

Handlingsplan - norra länet i samverkan år Rapporterings nivå - delar som LDG inte "äger" utan följer löpande för kännedom.

Systematisk förbättringsarbete

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

Kriterierna gäller från

En förbättringsresa i Senior alert. Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

Transkript:

Senior alert En beskrivning av våra rapporter. Vårdprevention och utfall Enhetens koll på läget

Organisationsstruktur Sverige Kommun Privat Landsting/Region Boende Hemsjukvård Sjukhus Vårdcentral Hemsjukvård Vård och omsorg Demens Korttids LSS Socialpsykiatri Hemsjukvård Avdelning Vårdcentral (endast Stockholm)

Vårdprevention och utfall Vårdprevention och utfall är en rapport där den vårdpreventiva processen samt utfall för trycksår, BMI<22, fall och ohälsa i munnen kan följas. Den visar vilka åtgärder som är vanligast, de bakomliggande orsakerna och fördelningen av vilka tidpunkter på dygnet som fallen sker med mera. Exempel på frågor som rapportern kan ge svar på är: - Får alla en riskbedömning? - Får alla med risk minst en åtgärd? - Minskar vi våra utfall för fall, trycksår, BMI>22 och munhälsa grad 2? Dom klickbara boxarna under utfall ger fördjupad information som är möjlig att jobba med i förbättringar. Täljare jämförs mot Nämnare för att få fram en andel. Hur många riskbedömningar är gjorda = 552 stycken Hur många av dom hade minst en risk = 518 stycken Andelen blir 552 delat med 518 = 94%

Välj enhetstyp Rapporten är sökbar för Sverige, uppdragsgivande huvudman utifrån kommuner, landsting/regioner. Privata vårdgivare återfinns under respektive huvudman. Rapporten är förinställd utifrån användarens behörighet, d.v.s. att du kommer in i rapporten utefter behörighet till vårdgivare. Typ av enhet varierar beroende på valet av kommun eller landsting/region.

Unika personer som fått minst en riskbedömning Hur många unika personer har fått en riskbedömning i Kommunen eller landstinget/regionen. Hur många unika personer har fått en riskbedömning på boendet/sjukhuset som listas under. För att räkna ut andel % och veta om alla som bör ha fått en riskbedömning måste antalet unika personer jämföras med antal inskrivna på sjukhuset eller antal personer med bistånd till särskilt boende enligt Socialtjänstlagen. För unika personer inom hemsjukvård får jämföras mot antal inskriva i hemsjukvården. En unik person kan endast förekomma en gång i totalen för kommunen eller landstinget/regionen, men finnas med fler gånger som unik person inom respektive vårdgivare, men då på olika enheter. Riskbedömningar med risk - Hur många riskbedömningar har vi gjort och hur många av dom har minst en risk. - Motsvarar det antal inskrivna? - Har alla blivit riskbedömda enligt våra mål och rutiner? - Har vi riskbedömt dom som behöver 2 riskbedömningar/år?

Bakomliggande orsaker vid risk - Går vi igenom bakomliggande orsaker inom samtliga områden med risk? - Är teamet och den äldre själv med och svara på frågorna? - Använder vi dom som underlag till insättning av förebyggande åtgärder? Åtgärdsplan vid risk - Har alla med risk fått minst en åtgärd per riskområde? - Vilket är vårt målvärde? Utförda åtgärder vid risk Här är det viktigt att veta att Nämnare (i det här fallet 296) inte kan jämföras med antal insatta åtgärder vid risk (285). Utan Nämnaren är alla uppföljningar gjorda inom 6 månader under urvalsperioden, där uppföljningen är gjord utifrån en riskbedömning med någon risk. Det kan innebära att uppföljningen kan vara utförd på en riskbedömning som ligger före urvalstiden (ex slutet av föregående år). - Vilket är vårt målvärde för uppföljningar? - Vilka tidsperioder för uppföljning har vi enligt rutin?

Utfall Resultaten av den vårdpreventiva processen ska leda till minskade trycksår, antal personer med BMI <22, fall och personer med grad 2 för munhälsa. Under respektive utfallsbox i både Vårdprevention och utfall samt i Enhetens koll på läget ses fördjupad information för att kunna följa och förstå sina resultat både på en övergripande nivå för vårdgivaren, (verksamheten?) boendet samt den registrerande enheten. Om det inte blir bättre, d.v.s. att ingen minskning sker får en djupare analys göras för respektive område. - Vilka bakomliggande orsaker är vanligast? - Sätter vi in dom åtgärder som kan göra skillnad? - Behöver vi ändra på några rutiner?

Trycksår - Hur ser fördelningen av kategorierna ut? - Vilket är vårt målvärde för trycksår? - Vart uppstår trycksåren? - Vilka är dom vanligaste bakomliggande orsakerna? - Sätter vi in dom åtgärder som riktar sig mot de vanligaste bakomliggande orsakerna? - Har vi de rätta hjälpmedlen? - Hur ser kunskapen ut hos våra medarbetare?

Undernäring - Hur många har vi med ett BMI under 22? - Vilket är vårt målvärde för antal personer med ett BMI <22? - Vilka är dom vanligaste bakomliggande orsakerna? - Sätter vi in dom åtgärder som riktar sig mot de vanligaste bakomliggande orsakerna? - Har vi möjlighet att erbjuda mellanmål när det passar våra äldre? - Hur mäter vi nattfastan?

Fall - Hur många personer har vi som har fallit? - Hur många fall har vi? - Hur många personer har fallit mer än en gång? - Vilket är vårt målvärde för antal personer som faller? - Vilken tid på dygnet sker våra fall? - Har vi rätt bemanning under dessa tider på dygnet? - Vilka är dom vanligaste konsekvenserna? - Är det okej att falla om det inte uppstår någon konsekvens? - Vilka är dom vanligaste bakomliggande orsakerna? - Sätter vi in dom åtgärder som riktar sig mot de vanligaste bakomliggande orsakerna?

Munhälsa - Hur många personer har vi som har risk för ohälsa i munnen? - På hur många har vi genomfört en ROAG-bedömning? - Hur många gånger har vi valt att inte göra en munhälsobedömning? - Hur ser fördelningen ut mellan grad 2 och 3? - Vart sitter dom olika grad 2 respektive grad 3? - Vilket är vårt målvärde för antal personer med risk för ohälsa i munnen? - Vilka är dom vanligaste bakomliggande orsakerna? - Sätter vi in dom åtgärder som riktar sig mot de vanligaste bakomliggande orsakerna?

Enhetens koll på läget Summerar den registrerande enhetens resultat över tid. Möjliga urval är antal månader till med månad/årtal. Pilarna i rapporten indikerar om det är en ökning, minskning eller ingen skillnad jämfört med motsvarande period föregående år. Linjediagramet visar resultat/månad och motsvarande tid föregående år för: Antal riskbedömningar/månad Antal förekommande trycksår/månad Antal unika personer med BMI < 22/ månad Antal fall/månad Antal unika personer med grad 2/månad

Går vi igenom bakomliggande orsaker för dom olika riskområdena? Enhetens koll på läget Sätter vi in åtgärder för varje riskområde? Linjediagram som visar resultat/månad och motsvarande tid föregående år. Klickabara utfallsboxar Blir det bättre? Jobbar vi med rätt åtgärder? Gör vi uppföljningar på alla och inom 6 månader från åtgärdsplaneringen?

Hur ser det ut med bedömningar av blåsdysfunktion på vår enhet? Enhetsöversikt Process-och resultatrapport Hur ser det ut på min enhet, hur många personer har vi med trycksår? Vilka är dom? Klicka på knappen Har dom rätt åtgärder? Hur ser vår följsamhet ut till den vårdpreventiva processen? Får alla med risk insatta åtgärder?

Blåsdysfunktion Vilka har en aktuell basal utredning? Klicka på knappen Vilka har fått en blåsdysfunktions bedömning på vår enhet? Har dom insatta åtgärder?

Är personen riskbedömd för blåsdysfunktion? Om inte, varför? Personöversikt Har personen trycksår? Faller personen? Vilken tid på dygnet? Är det rätt insatta åtgärder? Hur ser personens viktutveckling ut? När vägdes personens senast? Hur ser det ut med munhälsan? Är det fortsatt samma grad på läpparna?