LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND UTKAST 20120118

LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND UTKAST 20120118 Förslag till dokumentstruktur i mars 2012 Förord Innehåll 1. Inledning Västmanlands län har sedan i juni 2007 ett regionalt utvecklingsprogram (RUP). Programmet omfattar perioden 2007-2020 och visar vilka åtgärder som bedöms vara mest angelägna för att stärka länets utveckling och tillväxt. Det övergripande målet för RUP är en hållbar regional utveckling och tillväxt i Västmanlands län. Utvecklingsprogrammet bygger på sex insatsområden: en god vardag, livslångt lärande, företagande och arbete, ett effektivt transportsystem, energi för framtiden samt regional identitet. Programmet fungerar som ett paraply för andra regionala utvecklingsarbeten, exempelvis det regionala tillväxtprogrammet, strukturfondsprogram inom EU, länsplaner för infrastrukturområdet, landsbygdsprogram och program inom miljöområdet samt inom socialt hållbar utveckling. Det finns flera anledningar till att det nu är lämpligt att vidareutveckla befintligt RUP till en Länsplan. Det finns behov av att förtydliga och prioritera insatsområden som krävs för att nå tillväxt i hela Västmanland och för att hävda Västmanlands intressen, bl.a. inför framtida regionala strukturförändringar. Arbetet med Länsplanen avgränsas och fokuseras inledningsvis på nedanstående utvecklingsområden. Dessa kan dock kompletteras med ytterligare områden beroende på resultatet av uppföljningen av befintligt RUP och omvärldsanalysen. Fysisk planering En länsgemensam strategi utarbetas för den fysiska planeringen med inriktning att på längre sikt ha en regional översiktsplan. Infrastruktur och kommunikationer Utvecklingsområden, strategier och handlingsplaner utarbetas. 1

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Utvecklingsområden, strategier och handlingsplaner utarbetas. Efterhand som arbetet fortskrider på de ovanstående punkterna bör ytterligare prioriterade områden kunna övervägas. Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik och innebär att alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett längre perspektiv. I förlängningen är inriktningen att Länsplanens samtliga delar integreras med såväl miljömässiga som sociala och kulturella aspekter. Vidare bör i det fortsatta arbetet förslag på indikatorer för årlig uppföljning av Länsplanen utarbetas i syfte att skapa förutsättningar för att följa och utvärdera genomförandet av planens utpekade områden. Mål och syfte Det övergripande målet för Länsplanen är en långsiktigt hållbar tillväxt i hela Västmanland. Länsplanen ska ge förutsättningar för att kraftsamla alla aktörer i länet runt gemensamma prioriteringar och bättre hävda Västmanlands intressen, bl.a. inför framtida regionala strukturförändringar. Den färdiga Länsplanen ska utgöra länets regionala utvecklingsprogram (RUP). 2. Vårt Västmanland Mälardalens uppsida kort ingress om Västmanlands kvaliteter 2.1 Regionen i omvärlden, nu och framåt Länsplanen utgår från omvärldsanalys som visar på faktorer som utvecklingen i Västmanland måste förhålla sig till. Föränderlig omvärld Storstäderna växer I takt med att marknaderna för varor och tjänster alltmer globaliserats, har storstädernas roll i den internationella ekonomin blivit allt viktigare. Runt om i världen finns samma trend med stadig inflyttning till framgångsrika storstadsregioner. Sverige är inget undantag. De senaste 2

åren har tillväxten i Stockholm, Göteborg och Malmö varit betydligt högre än riket i genomsnitt. Detta gäller både tillväxten av befolkning och ekonomi. Prognoser och analyser framåt visar på att detta är en trend som förstärks. Storstäderna och i synnerhet Stockholm kommer att stå för en allt större del av Sveriges ekonomiska tillväxt. Befolkningstillväxten domineras av utrikes kommande personer. Regionförstoring och strukturomvandling Det finns ett starkt samband mellan funktionella regioners storlek och befolkningsutveckling. Stora regioner växer snabbare än små. Företagsetableringar attraheras lättare till en stor marknad. En större lokal arbetsmarknad ger bättre förutsättningar för en högre lönenivå och matchning på arbetsmarknaden fungerar bättre. Det finns också ett starkt samband mellan regioners storlek och sysselsättning. Med en växande befolkning följer att antalet i arbetsför ålder ökar. Alltså kan sysselsättningen förväntas öka i regioner med en växande befolkning, medan motsatsen kan antas gälla i regioner med befolkningsminskning. I Sverige kommer detta till uttryck genom att arbetsmarknadsregionerna blir större och färre. Storstädernas särskilda betydelse kan också förstås mot bakgrund av näringslivets omstrukturering som innebär ökad specialisering inom en rad olika branscher. Allt fler företag strävar efter att utveckla nischade tjänster och produkter. Detta gäller i stort sett alla branschsegment. Starkt nischade erbjudande kräver dock att den lokala marknaden är tillräckligt stor för att efterfråga smala produkter och/eller att marknaden finns internationellt. Om svenskt näringsliv ska kunna hävda sig krävs generellt god tillgång på välutbildad arbetskraft och goda förutsättningar för entreprenörskap. Tyngre industriproduktion flyttar till låglöneländer medan tjänstesektorn och det kunskapsintensiva näringslivet dominerar allt mer. Ur ett europeiskt perspektiv är Sverige dessutom intressant som råvaruproducent och generellt förutspås godsflödena internationellt öka på grund av fortsatt omstrukturering. En förutsättning för denna omstrukturering är därtill god tillgänglighet som möjliggör utbytet av varor och tjänster. Den digitala kommunikationen har drivit den här utvecklingen som också bygger på transporter är billigt. Genom goda kommunikationer kan den lokala arbetsmarknaden vidgas och länkas till en större omvärld. Hållbarhetsfokus Klimatfrågan och den sinande oljetillgången i världen kräver en kraftfull omställning av vår energiförbrukning, energiproduktion och transportbeteende. I svensk samhällsplanering pågår en normförskjutning mot ökad hållbarhet men effekterna har ännu inte fått genomslag i praktiken. För närvarande pågår teknikutveckling för att möta ny efterfrågan, även om Europa är långt ifrån ledande i The Green Race. Marknadsanpassning I Sverige har de senaste decennierna drivits en utveckling mot ökad marknadsanpassning. Den syftar till att understödja tillväxt, öka utbudet av individuella lösningar och minska de offentliga utgifterna genom ökad konkurrensutsättning. Den nya kollektivtrafik lagstiftningen, de ökade kraven på medfinansiering av infrastruktur och ökad konkurrens på järnvägen är några motsvarigheter till avregleringen av bostadsmarknaden i början av nittiotalet och den utveckling vi sett inom vård- och omsorg. Effekterna av detta är bland 3

annat att olikheterna ökar mellan kommuner med växande befolkning och övriga. Kommuner utan tillväxt får ett alltmer begränsat handlingsutrymme. Omvärldspåverkan i Västmanland Slutsatser av omvärldsanalysen, punktform som ska utvecklas. Dra nytta av att man ligger nära Stockholm och sträva efter ökad integrering av arbetsmarknaderna. Öka pendlingen och utbytet med Stockholmsmarknaden. Storleken spelar roll och lyckad integration blir avgörande. Befolkningsutvecklingen i länet har, tvärtemot utvecklingen i riket, varit negativ. År 1985 var länets andel av rikets folkmängd 3,05 procent. 2010 har denna andel sjunkit till 2,68 procent. Nischa Västmanland och öka kompetensen. Länet har en relativt sett låg utbildningsnivå. 18,7 procent har en eftergymnasial utbildning 3 år eller mer, jämfört med 22,4 procent i riket. Länet har vidare ett sämre läge än riket gällande andel grundskoleelever som ej är behöriga till gymnasieskola: 13,8 procent i länet, 11,8 i riket. Bejaka omstruktureringen och verka för ökad tjänstesektor och kunskapsintensiv produktion. Länets näringslivsstruktur domineras av tillverkande industri. Mer än var femte (21,5 procent) förvärvsarbetande finns i den branschen, att jämföra med rikets 13,9 procent. Hantera den ökade marknadsanpassningen och hitta nya sätt för samhället att påverka utvecklingen i önskad riktning. Europeisk efterfrågan på råvaror kommer att vara stor och logistikhanteringen är en växande marknad på grund av de allt större varuflödena i Mälardalen. I länet möts tunga nord-sydliga och öst-västliga godsstråk på väg och järnväg. Hit ansluter även Mälarfarleden. Västerås flygplats är rikets fjärde största fraktflygplats med utbyggnadskapacitet inom gällande miljötillstånd. Länet ligger i skärningspunkten mellan de stora produktions- och konsumtionsområdena i riket. Länet är gynnsamt för etableringar inom t.ex. transport, lager och godshantering. Klimat- och hållbarhetsanpassning blir allt viktigare och det finns en stor potentiell marknad för innovationer. Omställningskostnaderna ökar successivt. 2.2 Det västmanländska erbjudandet En grundläggande förutsättning för att åstadkomma en stark hållbar tillväxt i Västmanland är att det är attraktivt för både människor och företag att bo och verka i länet. Utvecklas efterhand som planen tar form! 4

2.3 Vägar framåt En förutsättning för att arbetet med Lansplan för Västmanland skall bli framgångsrikt är att alla steg i utvecklingsprocessen förankras väl, dels inom respektive delområdes arbetsgrupper samt inom våra uppdragsgivare, alla länets kommuner, Västmanlands kommuner och landsting (VKL), Landstinget Västmanland och Länsstyrelsen i Västmanlands län. - Platser (fundera på alternativt ord- Arena?)i Västmanland I och med den nya Plan- och bygglagen (maj 2011) får översiktsplaneringen en tydligare strategisk funktion. Följden blir högre krav på koppling mellan lokal översiktsplanering och regionala och nationella mål samt mellankommunal samverkan - Access Västmanland Tillväxt i Västmanland förutsätter goda kommunikationer. Planering av infrastruktur och kollektivtrafik samt fysisk planering måste för att bli framgångsrikt ske i ett gemensamt och övergripande länssammanhang. En väl genomarbetad och förankrad Länsplan blir därmed ett betydelsefullt verktyg för att kunna påverka planer på nationell nivå. - Växa i Västmanland Inom några år kan länet stå inför en situation med relativt hög andel lågutbildade kombinerat med hög ungdomsarbetslöshet samtidigt som det råder brist på arbetskraft inom mer kvalificerade yrken. Det är ett hot mot tillväxt och välfärd i länet. Glappet mellan avgående och tillkommande arbetskraft riskerar att bestå. Detta beror dels på den demografiska situationen, men även att inträdet i yrkeslivet tenderar att ske allt högre upp i åldrarna. 2.4 Målområden Västmanlands identitet Befolkningsutvecklingen Regional bostadsplanering Attraktiva boendemiljöer Tillgänglighet fysisk och digital Lust till lärande Matchning 3. Platser i Västmanland Hållbar tillväxt genom utvecklad markanvändning 5

För att länsplanen ska kunna få ett genomförande perspektiv måste de fysiska förutsättningarna klargöras och fogas samman med planen. De fysiska förutsättningarna finns redan genom de kommunala översiktsplanerna där grunddragen i markanvändningen ska redovisas. De kommunala redovisningarna innehåller såväl markanspråk som allmänna intressen. Redovisningarna tjänar som en spelplan för samhällsbyggande för såväl kommunerna, privata aktörer och för statliga myndigheter och verk. Vad som inte ryms i den kommunala översiktsplanen är redovisning av planeringsunderlag i ett regionalt perspektiv. Underlag som är till nytta och angår två eller fler kommuner efterfrågas samtidigt i länet. Hur de fysiska förutsättningarna ska åskådliggöras kommer att klargöras och bestämmas under arbetets gång. Både tillväxt av befolkning och företag som kräver stora ytor förutsätter en fysisk planering som är tillväxtorienterad. Med tillväxtorientering menas att den fysiska planeringen väger in faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. En ny plan- och bygglag antogs 2011. Den nya lagen är en förenkling av den gamla och syftar till att bland annat förkorta samrådstiderna och underlätta den kommunala planberedskapen. Den nya lagstiftningen möjliggör och underlättar för strategiska översiktsplaner vilket innebär att lagstiftaren vill stärka kopplingen mellan kommunala översiktsplaner och regionala dokument och samverkans organ. Delprojektets syfte är att konkretisera Länsplanens målsättningar och erbjudanden sätta dem i ett fysiska och geografiska sammanhang. 3.1 I dag Planberedskapen i länet är god. De flesta av kommunerna har idag aktuella översiktsplaner. De kommuner som har inaktuella översiktsplaner befinner sig nu i startfasen eller under samråd för att anta nya planer. I de kommunala översiktsplanerna behandlas utredningsområden för ny bebyggelse, industri, kommunikationer och ställningstaganden för allmänna intressen såsom naturmiljö och kulturmiljövård. En viktig förutsättning för att Länsplanen ska bli genomförbar i sin fysiska framtoning är att regionala arbetet utgår från och bemöter inriktningen i de kommunala översiktsplanerna. Som stöd för samhällsbyggande har riksdagen antagit 16 miljömål, vars syfte är att nå en miljömässigt hållbar utveckling i landet på lång sikt. Miljömålssystemet kan understödja arbetet med den kommande Länsplanen för att den ska kunna möta kraven i en hållbarhets bedömning Den regionala identiteten Västmanland är ett län som kan erbjuda närhet till huvudstaden och den omgivande Stockholm Mälarregionen. Genom sitt strategiska läge är länet attraktivt för boende, besökare och näringsliv. Länet är tillgängligt. Det finns en intressant och rik historisk bakgrund, besöksmål och bruksmiljöer av värde, prisvärda och attraktiva boendemiljöer, Bergslagens skogar och orörda mark, Mälardalens åkermark och närhet till flera vatten och vattendrag. Särskilt kan nämnas länets åar med omgivande miljöer som utifrån sina värden som kulturarv och upplevelse präglar länet. Den svenska regionindelningen är föremål för en kommande översyn vilket gör att vi måste betrakta länet utifrån yttre förutsättningar vi inte alltid har rådighet över. 6

Västmanlands län har inte en tydlig eller sammanhållande regional identitet. I ett historiskt perspektiv är länet närmast att jämföra med ett genomfartslän. Det saknas ett identitetsskapande perspektiv för länet. Vi behöver utveckla en förståelse för vilka värden och egenskaper som karaktäriserar landskapet. Landskapsförståelse i sammanhanget handlar om att konkretisera vilka sammanhängande strukturer som binder oss samman, men även visa de strukturer som delar oss. Befolkning I Västmanland bor det 252 800 invånare, varav 137 000 i Västerås som är Sveriges sjätte kommun i storlek. Länet besår av 10 kommuner. Under den senaste tioårsperioden har Västerås befolkning ökat med 6 procent, medan övriga kommuner har haft en svagt ökande eller minskande befolkning. År 1985 var Västmanlands andel av rikets folkmängd 3,05 procent. Idag har denna andel sjunkit till 2,68 procent. Infogas: Karta som visar befolkning och befolkningsutvecklingen i länet Demografisk utveckling Befolkningen blir äldre. Åldersstrukturen i länet är i obalans. Det är framförallt i de viktiga åldrarna 25-29 år och 30-34 år som Västmanlands län har lägre andelar än vad riket har. Andelen yngre pensionärer, åldern 65-69, är något högre än riket i övrigt. Länet har en högre andel utrikes födda än riket. Utan utrikes inflyttning hade länets befolkningsminskning varit högre. För att möta denna utveckling behöver förutsättningar för att möta de demografiska utmaningarna diskuteras. En allmän utveckling i landet är att större orter växer medan mindre orter minskar i storlek vilket överensstämmer med strukturen i Västmanland. I de bebyggelsegrupper och de samhällen som ligger utom de tätbebyggda delarna av länet blir det allt svårare att upprätthålla verksamheter och service i form av skolverksamheter, vård, närbutiker och bensinstationer. Detta till följd av att det saknas befolkningsunderlag och att Västmanland är ett till ytan litet län som inte har så långa avstånd till service i närliggande tätorter, därav det lilla antalet prioriterade butiker. Störst avstånd är det i Skinnskattebergs kommun där en dryg femtedel av befolkningen har mer än 1 mil till närmaste butik. Infogas: Karta som visar åldersstruktur i länets kommuner Bostäder Bostadsbyggandet i länet är mycket lågt. Det är nästan bara i Västerås som nybyggnation pågår. Länet uppvisar en tudelad ekonomi med avseende på fastighetspriser vid en jämförelse mellan Västerås/Mälarregionen och övriga länet. Produktionskostnaderna för bostäder är likvärdig mellan länets kommuner. Marknadsvärdet skiljer sig dock högst påtagligt åt, d v s det är betydligt lägre på landsbygden och i de mindre kommunerna. Service, företagande och verksamheter I länet finns kända företag och verksamheter, som exempel kan nämnas ABB, områden inom tillverkningsindustrier med spetskompetens, fordonsindustrin, hästhållning (till vilken turism även tillhör), skolväsende, vård- och omsorgstjänster, eftergymnasiala institutioner, högskola, gruvbrytning, it-teknik och tågkonstruktioner. Företagen och verksamheterna erbjuder arbetstillfällen och har stor betydelse för länets 7

arbetsmarknadsregioner. Det förs en särskild diskussion i länet om att återuppta gruvbrytning i de norra delarna. Projekten kommer att vara omfattande och vara av regional betydelse 3.2 I framtiden Till vår syn på framtiden finns en förståelse för vad som karaktäriserar landskapen i Västmanland. Det finns en tydlig viljeinriktning för hur länets värden tagits tillvara och en beredskap för den kommande översynen av regionindelningen. Länsplanen är i framtiden ett välanvänt underlag för aktörerna i länet med stöd för verksamhetsetableringar, exploateringsföretag, bostadsförsörjningen och den demografiska utvecklingen. Det råder konsensus om planens innehåll och de insatser som krävs för att genomföra den. Länsplanen som utvecklingsplan kommer att genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv. Perspektivet kommer att hämta stöd ur miljömålssystemet men utgå från de fyra aspekterna av ekonomisk, social, kulturell och ekologisk hållbarhet. Hållbarhetsbedömningen kommer att integreras i Länsplanen. Den regionala identiteten Vårt arv i form av bruksmiljöer är en tillgång. Detta stärker vår identitet och de faciliteter, byggnader och åtgärder som hör tiden till kan ställas om mot ny användning. Landskapets natur- och kulturmiljövärden kan marknadsföras. Gemensamma omvärldsutmaningar och strukturer ska identifieras och påverkas/överbryggas. Länsplanen kan verka för- och främja lokalt producerad mat. I vårt anspråk på framtiden ska dessa faktorer, egenskaper och värden finnas samlade. Variablerna och faktorerna för att förstå landskapet kan inhämtas utifrån vad vi vill konkretisera. Egenskaper och struktur kan uttryckas från såväl direkta sammanhang som indirekta. Nedan ett exempel från konsulten Bengt Schibbye som tidigt i processen bistått det förberedande arbetet med att beskriva metodiken. En grov skiss över de geologiska förutsättningarna och sammanhangen som kan sägas utgöra en struktur. Bilden och bilderna kan breddas och kompletteras. Strukturbilderna får sedan tas fram utifrån de insatsområden som kommer att klargöras under arbetets gång. 8

Landskapsperspektivet kommer att stärka länet och komplettera den strukturbild som kommer att upprättas som gensvar till motsvarigheten i Stockholms RUFS. Strukturella samband Sambanden med strukturen i Stockholmregionens RUFS 2010 ska ligga till grund för en västmanländsk strukturbild. En västmanländsk struktur med stråk och kärnor utifrån värderad beskrivning kommer att utgöra stommen för Länsplanens fysiska förankring. Gemensam målbild för östra Mellansverige 2050. I östra Mellansverige finns idag sammantaget en stor arbets- och bostadsmarknad, ett väl utbyggt utbildningssystem och ett konkurrenskraftigt näringsliv. De funktionella sambanden i östra Mellansverige är påtagliga och i takt med att regionen integreras alltmer blir de även allt viktigare. 9

Bild från RUFS 2010 Befolkningen Befolkningens sammansättning (demografi) är en viktig faktor för planeringen. När lämnar yngre människor lägenheten för villan? När säljer äldre människor villan och söker efter lägenhet? Finns det mer varierande generationsperspektiv? Hur kan mönstren tänkas se ut på längre sikt? Hur tillvaratar vi en äldre befolknings efterfrågan på boende? Hur attraherar vi inflyttning? Hur kan vi tillsammans i länet samordna dessa mönster för att tillgodose efterfrågan? Frågeställningarna bör utgå från ett perspektiv med flera scenarier. De kommunala befolknings målen; Norberg har målsättningen, bland annat genom positiva effekter från gruvnäringen samt genom en satsning på designprocessen att växa från 5700 invånare till 6500 till år 2015. Fagersta satsar på attraktiva LIS områden och fortsatta åtgärder för att underlätta industrinäringen. Arboga kommun har målsättningen att bli 14 000 invånare till 2026 Västerås kommun har inriktningen att år 2050 ha 200000 invånare i nya ÖP, Kommunen växer årligen med 1300 till 1400 invånare, inriktningen för årsökningen är satt till 1600. Ökning kräver nya arbetstillfällen. Målsättningen för Kungsörs kommun är att Kungsör i framtiden är en blandad kommun, som ger många olika möjligheter för boende och företagare. Mål för befolkningstillväxt: stabil ökning under planperioden. Ökningen ska främst utgöras av inflyttning av barnfamiljer. 10

Kommunfullmäktige i Skinnskattebergs kommun har lagt fast som kommungemensamt mål att under 2012-2014 sträva efter att behålla den nuvarande befolkningsnivån Surahammars kommun diskuterar i nuläget att ta fram befolkningsmål. Köpings kommun har målsättningen att ha en måttlig tillväxt. Sala kommun har idag ca 21400 invånare. Sala har som mål att öka till 25000 invånare till 2024 dvs en ungefärlig ökning med 3500 invånare. Hallstahammars kommun: "Befolkningen i Hallstahammars kommun ska öka med i genomsnitt 75 personer per år." En övergripande ansats till mål bör utvecklas för länsplanen (i förlängningen inte preciserat per kommun). Inom ramen för Östra Mellansverige samarbetet (ÖMS) pågår arbete med befolkningsprognos. Prognosen kommer att beskriva 3 olika scenarier. Bostäder Utmaningen blir att främja bostadsbyggande. För att möta denna utveckling behöver de mindre kommunerna kunna erbjuda attraktiva boenden för att få människor att välja att flytta till kommunen. En särskild problematik utgör bristen på bostäder för nyanlända flyktingar, framförallt i länets större kommuner. Attraktiva boendemiljöer Länsplanen bör till sin utformning verka för attraktiva boendemiljöer i länet och därigenom motverka den delade bostadsmarknaden. Alla faktorer som drar invånare till länet bör behandlas här. Möjligheten för kommunerna att kunna erbjuda dessa boendemiljöer bör utredas ur ett regionalt perspektiv. Frågor att belysa är t ex flyttkedjor mellan kommuner, orter och landsbygd, kopplingen mellan människors val av boende/handel och befintlig infrastruktur samt företagens val av lokaliseringsort. Service, företagande och verksamheter Fysiska förutsättningar påverkar såväl företags val av lokaliseringar som möjlighet att utvecklas. I Länsplanen ska insatsområden tas fram. Insatsområdena ska behandla såväl förutsättningar för befintliga verksamheter såsom förutsättningar för nyetableringar. Med hänsyn till att handel för sällanköpsvaror koncentreras kommer Länsplanen att bistå den övriga handeln som sker parallellt på lokala marknader. Regionala effekter på grund av eventuell gruvbrytning i norra delen av länet kommer att behandlas i Länsplanen vartefter frågorna blir tydligare. Det ska finnas en beredskap i länsplanen för att frågorna ska kunna tas om hand. Staden och landsbygden Faktorer som styr människors val av boende är bland annat tillgänglighet, närhet till service, närhet till grönområden, närhet till arbete samt personekonomiska faktorer. Dessa faktorer måste lyftas fram. Statistik och underlag till stöd för dessa viktiga planeringsfrågor bör inte struktureras eller avgränsas till kommunnivå. En lämpligare ansats är perspektiv på tätorts- och på landsbygdsnivå. Landsbygden och de mindre samhällena bör belysas i arbetet. Viktiga frågeställningar som kommer att besvaras är strategier för att vända negativ befolkningsutveckling, 11

tätorternas betydelse för den omgivande landsbygden, underbyggda underlag och samsyn kring vilka aspekter vi ska förstärka för att öka länets attraktionskraft som livsmiljö. I vårt anspråk på framtiden underbyggs och förstärks landsbygdens och småorternas betydelse som goda boendemiljöer. Faktorer som bland annat påverkar den västmanländska livsmiljön är kulturutbud, kulturmiljö- och naturvärden samt turism. - Kultur Kulturverksamhet bidrar till att stärka länets livsmiljöer. Den av landstinget framtagna Kulturplanen bör därför ligga till grund för länsplanens erbjudanden om attraktiva boendemiljöer. Den färdiga planen ska stödja länets kulturarbete. - Kulturmiljö- och naturvärden Kulturmiljö- och naturvärden bör betraktas utifrån sina regionala samband för att öka orternas och landsbygdens attraktivitet. Samtidigt måste våra anspråk på framtiden i form av fysiska och tillväxtfrämjande åtgärder ske på ett sådant vis att de ursprungliga värdena behålls. Det behövs därför metoder för att utveckla förståelse för landskapet. En sådan metodik ska tillämpas inom ramen för Länsplanearbetet. - Turism Länets besöksnäring har utvecklats de senaste åren. Visionen för turismverksamheten är att länets besöksnäring ska fördubblas till 2020. 3.3 Vägar framåt utvecklas - Framgångsfaktorer och knäckfrågor - Åtgärdsförslag 4. Access Västmanland God tillgänglighet till viktiga målpunkter inom och utom länet Uppdraget till delprojektet kan sammanfattas med att skapa förutsättningar för att erbjuda god tillgänglighet inom länet och till viktiga målpunkter utanför länet för alla förekommande kommunikationer. Detta formulerar samtidigt anspråk på en rad aktörer, t ex staten när det gäller transportinfrastrukturen. Delprojektet fångar frågeställningar och formulerar successivt strategier för, dels fysisk kommunikation via transportsystemen, dels virtuell kommunikation för att nå de utvecklingsmål ska formuleras i Länsplanen. Av ämnesbredden och beroende på hur verksamheterna är organiserade och finansierade, bedrivs delprojektet i två delområden 12

som företräds av delvis olika projektgrupper, transportpolitiska frågor respektive IT/Bredband. Händelser i omvärlden påverkar också under projekttiden, vilka måste formulera ställningstaganden. Inom den nationella transportpolitiken pågår regeringsuppdraget Kapacitetsutredningen, och under året kommer två propositioner om transportpolitisk inriktning respektive infrastrukturpolitik, vilka startar arbetet med en ny investeringsplan. Genom statens stimulansbidrag till bredbandsutbyggnad åren 2012-2014 och regeringens mål för 2020, bör strategier utarbetas i närtid. Västmanlands beroende av kontakter med omvärlden är mycket starkt. God tillgänglighet till nyttor och tjänster inom och utanför länet är en nödvändighet för länets utveckling, vilket inkluderar bra datakommunikationer. Tillgängligheten bör ingå i de mål som formuleras i Länsplanen och utgör en viktig förutsättning för de övriga två delprojekten. 4.1 I dag Tillgänglighet utifrån det storregionala perspektivet Funktionella samband, marknader och samarbeten finns i hela Stockholm- Mälarregionen, men behöver förstärkas ytterligare genom ökad tillgänglighet, för att öka människors valmöjligheter och möta förväntningar. En viktig tillväxtfråga för Västmanland är synergierna och beroendet av utvecklingen i den funktionella huvudstadsregionen, lite oprecist kallad Stockholm-Mälarregionen. I internationella sammanhang är Stockholm en liten huvudstad. Omlandet har därför en stor betydelse för konkurrenskraft och attraktion, byggd på det regionala kapitalet av kunskap och naturtillgångar, ett utbud av varierade livsmiljöer, kreativa kunskapscentra, ett starkt och mångfacetterat näringsliv, samt stimulerande miljöer för kultur och rekreation och historiska samband. Betydelsen av de funktionella egenskaperna är i detta avseende överordnade den offentliga organisationen. Tillväxtens mekanismer är starkast ur ett individ och näringslivsperspektiv. Arbetsmarknadsfrågorna är centrala. Inverkan av Stockholm och Stockholms län på den samlade utvecklingen är mycket påtaglig. De senaste årens kraftiga befolkningstillväxt till Stockholms län är en stark signal om dess starka gravitation och människors förväntningar. I ett samarbete med omkringliggande län, det s.k. Östra Mellansverigesamarbetet, ÖMS, har Stockholms län i RUFS 2010 utvecklat scenarier för den större regionen, kallade målbild 2050. Dessa scenarier kan ses som möjliga strategierna för regionförstärkning, men strukturer och tidsperspektiv måste värderas. För en samverkande ortsstruktur utanför Stockholms län har två utvecklingstrender skissats. Dels en utveckling baserad på en förstärkning av täta städer, som också får en roll i en delregional utveckling genom att interagera med sina omgivningar. Alternativet är en utveckling där alla orter utvecklas av egen kraft. Tillgänglighet inom Västmanland Utvecklas! Transportsystemet 13

- Godstransporter Enligt projektdirektivet kommer delprojektet beskriva viktiga godstransportflöden och noder. - personresande Enligt projektdirektiven kommer delprojektet identifiera och beskriva viktiga reserelationer från destinationer (kommunhuvudorter) i länet till Stockholm, Arlanda, Uppsala, Västerås-Eskilstuna, Örebro, Norrköping, Linköping samt eventuellt övriga viktiga destinationer utanför länet. - kollektivtrafik Idag satsar Västmanlands län näst minst i landet på kollektivtrafik. Det finns goda möjligheter att öka kollektivtrafikens andel av transportsystemet och därmed minska användningen av fossila bränslen. Andra utmaningar En ny era inom gruvnäringen i Bergslagen ställer nya krav på kapacitet för malmtransporter och insatsvaror. Konkurrens mellan persontrafik och godstrafik på järnväg riskerar här att bli en begränsande faktor för arbetspendling i Bergslagen och för effektiv logistik. En stark samverkan kring transporterna av såväl mineral och insatsvaror som arbetskraft är nödvändig för att åstadkomma effektiva flöden i ett redan hårt belastat järnvägsnät. Logistik, godstransportfrågor och en effektiv dagligvaruförsörjning är gemensamma frågor för hela Stockholm Mälarregionen som också inbegriper sjöfartens möjligheter. I synnerhet utgör konkurrensen mellan persontrafik och godstrafik på järnväg en besvärlig situation i en starkt växande befolkning, med rådande stora kapacitetsbegränsningar och nuvarande låga utbyggnadstakt. Järnvägarna är ett sammanhängande system vars kapacitetsbrister får återverkningar i stor omgivning. IT och bredband Utvecklas! - Målsättning Utvecklingen går mot allt mer kapacitetskrävande elektroniska tjänster vilket ställer krav på en väl utbyggd IT-infrastruktur som når alla områden där befolkning och företag finns. Regeringen har fastslagit att Sverige ska uppnå målet att 90 procent av Sveriges hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. - Bredbandsutredningen I Västmanland har länsstyrelsen nyligen genomfört en kartläggning av bredbandstäckningen Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län. I länets glesbebyggda områden är tillgången till fiber mycket låg, och därmed är tillgången till de höga hastigheterna också mycket begränsad. En strategi för hur utbyggnad av bredband på landsbygden och i glesbygd kommer att utvecklas. 14

Kommunala, landstingskommunala och länsstyrelse mål I projektarbetet har kommunerna redovisat sina mål för en gynnsam utveckling, som ett underlag för den gemensamma målbilden i länsplanen. En SWOT analys har genomförts utifrån rådande tillgänglighet i transportsystemet, vilket beskriver nuläge i förhållande till de kommunala och landstingskommunala målen. Redovisningen sammanställs och bearbetas! 4.2 I framtiden Tillgänglighet utifrån det storregionala perspektivet I den regionala dimensionen måste delprojektet Infrastruktur och kommunikationer spänna över ett avsevärt större geografiskt område än länet och i länsplanen förstärka systemperspektivet på transportsystemen. Detta inkluderande såväl infrastruktur som trafikutbud och service, dels för de enskilda transportslagen dels överlämningspunkterna mellan dem. Samarbete genom Mälardalsrådet i En Bättre Sits, har formulerat en regional systemanalys som behöver förnyas inom en snar framtid. Till exempel finns tankar om en gemensam organisation för regionaltågstrafiken kopplats till Citybanans öppnande 2017, vilken förutsätter en bred diskussion. Konkurrensen om investeringsmedel till statlig transportinfrastruktur vägar, järnvägar och farleder är stark. Rådande planeringsprocesser och finansieringssystem missgynnar sektorn i medelstilldelning, genom att underskatta de samhällsekonomiska och regionalekonomiska nyttorna. Möjligheter till medfinansiering kommer däremot högst sannolikt att befästas i kommande infrastrukturproposition. Den innevarande investeringsperioden 2010-2021 för transportinfrastrukturen kommer troligen att revideras under 2012-2013, inför en ny plan för åren 2014-2025. I åtgärdsplaneringen som föregår investeringsplanerna behöver anspråken från Stockholm-Mälarregionen tydliggöras ytterligare och finansieringsmöjligheter värderas. Rätt kommunicerade är stora projekt inget hinder för genomförande om de skapar brett engagemang och förväntningar, jämför Citybanan, Förbifart Stockholm, Öresundsbron, m fl. Det viktiga är att kunna besvara frågan om varför en åtgärd ska genomföras eller ett system ska utvecklas, mer än vad som bör byggas eller hur det ska kunna genomföras? En systematisk utbyggnad av de nationella stamvägarna och järnvägssystemet bör därför starkare fokusera på regionförstärkning i hela Stockholm-Mälarregionen, och mindre på enskilda projekt som löser brister i transportkvaliteter. Tillgänglighet inom Västmanland Länsplanen kommunicerar de långsiktiga ambitionerna för länets utveckling i en målbild för de kommande 10-20 åren, med ytterligare utblickar framåt. Den utgör ett underlag för strategiska överväganden hos människor och organisationer. De strategier som ska formuleras för att nå målen måste däremot vara mycket mer konkreta, kunna tilldela ansvar och allokera utvecklingsmedel. I det korta tidsperspektivet måste preciserade aktiviteter och budgetar läggas fast av de verksamheter som ansvarar för området. Ett konkret exempel är att Länsplanen bör formulera erbjudanden om transportkvaliteter, t ex. restider och trafikutbud utgående från målbilden och därifrån ställa anspråk på utveckling av transportinfrastrukturen, samt följa upp dessa genom planerad intressebevakning 15

IT och bredband Regionförstoring ger även andra positiva effekter i länet. Bättre kommunikationer ger förutsättningar för en utvecklad besöksnäring och fritidsboende. Den förutsätter dock bra IT-tillgänglighet i hela länet inte minst på landsbygd. En levande och tillgänglig landsbygd är en av regionens stora tillgångar och en tillgång internationellt. 4.3 Vägar framåt - utvecklas - Framgångsfaktorer och knäckfrågor - Åtgärdsförslag 5. Växa i Västmanland Kompetens och lärande som utvecklar individer och samhälle Som en direkt följd av globaliseringen får arbetsmarknads- och kompetensfrågor en allt större roll den globala kompetensutvecklingen är oerhört stark och företag i regionen konkurrerar alltmer på den globala kompetensmarknaden. För de enskilda företagen och andra arbetsgivare är kompetensförsörjning en förutsättning för överlevnad och tillväxt, oberoende av om de verkar lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt. Samtidigt ser vi en ökande obalans vi har att hantera en ökande arbetslöshet för vissa grupper, och en samtida arbetskrafts efterfrågan inom vissa yrkeskategorier. Denna ökande matchningsproblematik accentueras ytterligare av den demografiska utvecklingen och blir därmed en av regionens största utmaningar. Västmanland har idag en generellt sett låg utbildningsnivå många ungdomar når ej grundskolans mål, vilket utestänger de från många av de yrken som efterfrågas. Vi ser ett växande kompetensgap mellan Västmanland och riket, många ungdomar går ut gymnasiet utan full behörighet. Vi ser även att det är färre män som söker sig till högre utbildning på högskolenivå, samtidigt som det är få kvinnor som söker sig till tekniska utbildningar. Givet länets nuvarande industriella styrkeområden så kan konstateras att länet idag är ett tydligt industri län, med internationell konkurrenskraft och därmed efterfråga av spetskompetens inom automation och robotik. Vi ser även växande industrinäringar, som tex gruvnäringen, som troligen kommer att påverka länet i sin helhet. Länet har således ett behov av en höjning av utbildningsnivån generellt sett, men vi ser även att vi behöver bredda rekryteringen till fler grupper, samt skapa förutsättningar för vassare spetsar. Att anta utmaningen att för Västmanland ge förutsättningar för såväl individer som systemet att utveckla lust till lärande är en framgångsfaktor. Såväl 16

kompetenshöjningen, -breddningen och vässningen måste dock ske i samklang med den verkliga kompetensefterfrågan, dvs en tydlig matchning. Ökad förändringstakt entreprenöriellt förhållningssätt! 5.1 I dag Länet består idag av två funktionella arbetsmarkandsregioner, Västerås och Fagersta, enligt SCB indelning. På längre sikt förväntas hela länet ingå i Stockholms funktionella arbetsmarknadsregion. Länet har en lägre sysselsättningsökning än samtliga grannlän. Bruttoregionalprodukten är 87% av rikets. Infogas karta över länets utbildningsnivå, utbildningsinstitutioner, sysselsättningsstruktur samt arbetsplatser. Systemperspektiv Insikten om att det råder en matchningsproblematik, om att vi har en generellt sett låg utbildningsnivå, att länet fortsättningsvis kommer att behöva spetskompetens, om behovet av ett mer entreprenöriellt förhållningssätt är väl förankrad i hela länet. Som beskrivs nedan i erbjudandet pågår det också idag en mängd insatser med syfte att råda bot på detta, men för att uppnå långsiktiga och kraftfulla effekter av insatserna krävs en tydligare länsgemensam plattform för den fortsatta utvecklingen. Ur ett systemperspektiv kan man beskriva arbetsmarknads- och kompetensförsörjning som ett antal aktörer, som mer eller mindre samverkar och samspelar ett system. Det man kan konstaterar är att det finns beroenden mellan aktörerna, oavsett om det är utbildningsanordnare (kommunala, statliga, privata, på olika nivåer), arbetsgivare (privata och offentliga). Utöver detta finns det även andra aktörer, som är den del av systemet, som tex Länsstyrelse, VKL, samarbetsorgansationer, intresseorgansationer, branschorganisationer. I slutändan handlar det om att individer ges möjlighet att verka på så sätt i detta system så att han eller hon inte hamnar i några återvändsgränder, att det finns en sk röd tråd lust till lärande och samtidigt ge förutsättningar för regional tillväxt och utveckling - matchning. Bilden nedan gör en schematisk första beskrivning av systemet. Bilden bör utvecklas och förfinas. De olika aktörerna finns med, likaså visas sambanden mellan aktörerna. Varje aktör verkar i sin box med sitt uppdrag, men är likaså del av hela systemet. Matchningen ligger framförallt i samspelet mellan den undre delen (utbildningssystemet) och hur den kopplar mot den övre delen (yrkesområden/kompetensefterfråga/arbetslivet). Lust till lärande ligger framförallt i steget mellan de olika aktörerna i utbildningssidan, men även i hur den övre delen kopplar till den undre delen av bilden. 17

Yrkesomr pde 1 Yrkesomr åde YH Yrkesomr åde Vuxenut Yrkesomr åde Högskola Förskola Gymnasie Grundskol skola a VKL Bransch LST Vad karakteriserar erbjudandet I systemmodellen har utmaningarna inom arbetsmarknad och kompetensförsörjning identifierats: 1) övergångarna mellan arbetsliv - utbildning och 2) mellan grundskola gymnasieskola - vidareutbildning. Utifrån dessa utmaningar utkristalliseras två målområden: 1) bättre matchning för tillväxt och 2) högre utbildningsnivå lust till lärande. 1) Dagens erbjudande/utbud för högre utbildningsnivå - lust till lärande Förskola, grundskola och gymnasium är grunden för länets framtida kompetensförsörjning, för samhällets utveckling och för den enskilde individens möjlighet till ett bra liv. Att länet har en förhållandevis hög andel skolungdomar som inte genomför sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen, är bekymmersamt. Övergången mellan grundskola - gymnasie och mellan gymnasie - högre utbildning blir viktiga länkar för att höja utbildningsnivån i länet. 1) Arbetsmarknadskunskap och Vägledning För att våra skolungdomar ska kunna göra kloka utbildningsval och bli medvetna om betydelsen av att fullfölja grundstudierna, utgör information och vägledning exempel på länkar som kopplar samman utbildningsnivåerna. Satsningen Arbetsmarknadskunskap, når lärare, elever och föräldrar i hela Västmanland och syftar till att stärka individens möjlighet till att få jobb efter skolan. För att uppdatera studie- och yrkesvägledarna med aktuell arbetsmarknadskunskap om bristyrken och vilken typ av motsvarande utbildning som krävs, arrangeras sedan ett år tillbaka Vägledarforum. Vägledarforum erbjuds två gånger per år med en bransch i fokus per tillfälle. 2) Ungdomsarbetslösheten Utbildningsinsatser för att häva obalansen mellan ungdomsarbetslösheten och efterfrågan på arbetsmarknaden är flera. Enbart i Västerås stad satsas 26 695 000 kr ur arbetsmarknadsbudgeten på ungdomar. Staden erbjuder mer än 1000 olika 18

praktikplatser till ungdomar under året. Tillkommer ytterligare medel från reguljära verksamheter som t.ex Jobbcentrum, för dem som står närmare arbetsmarknaden. YOU är ett länsövergripande projekt för att koppla arbetslösa ungdomar till företag med arbetskraftsbehov och i satsningen Flexibelt arbete och utbildning, kombineras arbete på rekryteringsföretag med kompletterande folkhögskolestudier. 3) Övriga arbetsmarknadsinsatser Ska utvecklas mer! 4) Uppdragsutbildningen (arbetslivets kompetenshöjande insatser) Ska utvecklas mer! 5) Stimulera teknikintresse Satsningar för att öka teknikintresset hos barn och ungdom sker nu bl a med uppbyggnaden av KomTek och Science Center. Flera andra koncept finns framtagna för grundskolan. I Arboga kommun har näringslivet t ex sponsrat sk tekniklådor. För att öka antalet studenter som väljer att studera teknikinriktade utbildningar, har högskolan tillsammans med andra aktörer tagit fram konceptet, Hello World. Hello World är en kombination av högskolekurs och praktikplats där tjejer som går på gymnasiet eller just har tagit studenten får lära sig mer om projektledning, teknik och informationsdesign. Under kursens gång får tjejerna jobba i grupp med verkliga uppdragsgivare ute i samhället. Dessutom deltar högskolan i olika åtgärder som syftar till att öka kunskapen om teknikutbildningar och visa på vilka möjligheter det finns till varierade arbeten inom teknikområdet. 6) Bryta könsbundna val och få fler män att studera på högskolan För att få fler killar blir nyfikna på, och eventuellt välja, en otraditionell utbildning vilket bryter normer och invanda genusmönster, har Mdh tagit fram ytterligare ett koncept: Hello People sommarpraktik inom hälsa för killar. Under fyra sommarveckor får 25 gymnasiekillar möjlighet att skaffa sig kunskap om vad en sjuksköterska, sjukgymnast, folkhälsovetare och socionom arbetar med och få information dessa utbildningar. Utvecklas: Hur man arbetar i hela länet med olika satsningar för att få helhetsbilden. 2) Erbjudande/utbud inom matchning utbildningsplanering - arbetslivets kompetensbehov Individens övergång från genomförd utbildning till ett yrke som matchar arbetslivets efterfrågan på kompetens, är nästa utmaning som beskrivs i systemmodellen. I Västmanland råder kompetensbrist framförallt inom teknik och tillverkning samt vård och omsorg. Här finns goda exempel att lära av, bygga vidare på och utveckla. Följande exempel beskriver hur matchningen bedrivs idag: 1) Collegestrukturer I nuläget finns två collegestrukturer i länet; Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Här möts arbetsliv och utbildningsanordnare på en arena för att kvalitetssäkra och 19

planera utbildningar på gymnasie- högskole och yrkeshögskolenivå. Inspiratörer inom respektive college arbetar med kommunikation och information till skolungdomar för att inspirera till högre utbildning. Collegeformen säkerställer att utbildningarna är anpassade efter arbetslivets kompetenskrav och ökar individens chanser att få ett jobb efter genomförda studier. 2) Yrkeshögskoleutbildningar Med yrkeshögskoleutbildningarna (Yh) sker matchningen per automatik; utbildningarna kommer endast till stånd om efterfrågan är påvisad och bygger på initiativ och engagemang från arbetslivet. En Yh-utbildning ska leda till jobb. Satsningen Yh Mälardalen verkar för att få fler Yh-utbildningar till länet och för att få fler studeranden på Yh-utbildningarna. 3) Samverkan högskola näringsliv - offentlig sektor Samverkan kan på fler olika nivåer och områden. På högskolenivå handlar det t ex om projekt- och examensarbeten, forskning och utveckling samt utbildningsplanering. Mälardalens högskola bedriver ett omfattande forskningssamarbete med näringslivet i Västmanland och Södermanland. Ett framstående exempel på detta arbete är Mdh:s forskning inom inbyggda system. Högskolan driver också flera stora projekt Automation Region är ett brett samarbetsprojekt med syfte att stärka och synliggöra länets världsledande automationsindustri och det stora automations- och produktionskunnandet. Robotdalen ska utveckla Mälardalen till ett världsledande centrum för utveckling av robotik. Samhällskontraktet syftar till att höja kompetensnivån i regionen inom lärarutbildning och skolutveckling, äldreomsorg och socialt arbete samt hållbar stadsutveckling. Morgondagens studenter och arbetskraft lyfts också fram i Samhällskontraktet, där målet är att fler studenter ska stanna i regionen efter genomförda studier och att arbetsgivare i såväl offentlig som privat sektor ska hitta den kompetens de söker. 4) Praktiksamordning Praktik utgör ett viktigt exempel på övergångar mellan utbildning-arbetsliv som genomförs på flera olika utbildningsstadier och i flera olika former. Följaktligen växer en komplex kartbild fram, som också arbetslivet kan behöva hjälp med att förstå och sätta sig in i, för att kunna prioritera och planera var och hur de ska engagera sig. Det finns frågetecken kring behov av samordning och hur den samordningen skulle kunna se ut. 5) Rekrytering Flera goda exempel på ett utvecklat samarbete mellan offentliga aktörer och näringslivet för att underlätta rekrytering och medflyttarservice, finns också i länet. Rekryteringsmässan i Västerås-Eskilstuna är Sveriges största rekryteringsmässa och arrangeras av Arbetsförmedlingen. I år kommer det att vara ett Yrkeshögskoletema på mässan, för att öka antalet studeranden på Yh-utbildningarna framöver och skapa intresse för utbildningsformen hos arbetsgivarna. På högskolan finns ett permanent arrangemang kallat Karriärtorget där matchning mellan studenter och arbetsgivare sker. HR-Nätverket Fagersta Norberg samt Jobba i Västerås jobbar aktivt med rekryteringsarrangemang i form av t ex minimässor och medflyttarservice för sina 20

medlemsföretag för att öka inflyttningen av arbetskraft från övriga delar av Sverige och även utomlands. Entreprenöriellt förhållningssätt Entreprenörskap löper nu som en röd tråd genom hela utbildningssystemet och är ett förhållningssätt också för.. 5.2 I framtiden Den framtida utmaningen ligger bla i att 1. Skapa en gemensam bild av hela systemet, som är kommunicerbar till alla aktörer i systemet. 2. Genom att identifiera brister i samspelen ta fram länsgemensamma handlingsplaner för att motverka detta. a. Fokus på bla övergångarna i utbildningssystemet b. Utveckla kunskapen om arbetsmarknaden hos länets invånare c. Stärka kunskapen om utbildningsystemet och dess möjligheter 3. Stärka enskilda länsgemensamma intressen a. Stärka MDH roll som regional kompetensförsörjare b. College c. Utveckla utbildningar ri linje med länets industriella framtida behov 4. En länsgemensam plan för att utveckla ett starkare entreprenöriellt förhållningssätt 5. 6. 5.3 Vägar framåt - utvecklas - Framgångsfaktorer och knäckfrågor - Åtgärdsförslag 6. Kraftsamling framåt Samlade åtgärdspaket och genomförandeprocesser Källor & underlag Bilagor 21